• Hejsan LCHF-vänner!

    Vi har lagt till två knappar ovan som leder till våra populäraste diskussioner just nu!
    (Knapparna kan komma att ändras med tiden. )


    Om du har problem med att logga in på forumet, kontakta oss: http://forum.kostdoktorn.se/contact/
    Ange ditt användarnamn/ synliga användarnamnet/e-post adress vid korrespondens.

    /Moderatorerna

Forum

  1. LCHF

    LCHF för nybörjare

    19 743 inlägg

    För dig som vill ha hjälp att komma igång.

    LCHF-erfarenheter

    21 981 inlägg

    Dela din historia. Eller skriv dagbok och berätta hur det går för dig, dag för dag.

    Underforum:

    Allmänt om LCHF

    28 858 inlägg

    Diskussioner om exempelvis hälsoeffekter, att gå ner i vikt, biverkningar, diabetes, LCHF i sjukvården, recept, rapporter i media.

    Underforum:

    De senaste postningarna från Kotsdoktorns blogg presenteras här.
    (Detta är bara en testkategori som troligtvis tas bort igen om inte många tycker att den ska behållas. :) )

    LCHF i min stad

    1 438 inlägg

    Vet du en bra LCHF-restaurang, fik, mataffär eller liknande i din stad? Tipsa andra här!

    Paleo

    688 inlägg

    Om stenålderskost och livsstilen människor är anpassade till. OBS: diskussioner om träning på Paleo-kost passar bäst i träningsforumet nedan.

  2. Mer om livsstil och hälsa

    Träning

    5 964 inlägg

    Om träning med mindre kolhydrater i kroppen. Alla varianter är välkomna, LCHF och Paleo liksom andra.

    Näringslära

    17 605 inlägg

    Tankar och forskning om exempelvis mättat fett, kolesterol, insulin, kalorier, tallriksmodellen eller stenålderskost. Här diskuteras även tillskott som exempelvis d-vitamin eller omega 3.

    Övrigt

    20 467 inlägg

    Alla ämnen som inte passar på annan plats. Ordet är fritt.

  3. Om forumet

    Om forumet

    1 702 inlägg

    Vad tycker du om forumet? Lämna din feedback och förslag på förbättringar och nya underforum här. Här finns också forumets regler och tips för nya medlemmar.

  • Vem är online   0 Medlemmar, 0 anonym, 7 gäster (Visa hela listan)

    Det är för tillfället inga registrerade medlemmar online

  • Senaste Ämnen

  • Senaste Kommentarer 

    • 16
      Är att äta nästan strikt LCHF (Ketogent) mindre bra?
      Zepp - Posted
      Jag tror att det är nonsens! Och att annat spelar större roll när man väl landat på 30-50 gram. Har man redan uppnått ett visst metabolt tillstånd/homeostas så finns det uppsjöar av annat.
    • 1
      Blomkålsplättar
      Peter B - Posted
      Det här ska jag prova!
    • 4
      Vad händer sen? och vågar vi?
      Inez - Posted
      Hej Marie Jensen! Jag önskar dig välkommen till forumet, och hoppas att du ska ha glädje och nytta av att utbyta tankar med medlemmarna här
    • 13
      Trött och "alarmerande kolesterol" – vad är fel?
      MariaF - Posted
      Man brukar bli piggare dagen efter träning, ju..? Bortsett från ev. träningsvärk och extrema, ovana pass. Jag håller nog fast vid spåret "stress" och då bör man inte styrketräna tungt. Lågintensiv träning (promenader, lugn simning) tror jag stärker. Sedan bör du absolut se över övriga tips kring kost och sömn eftersom det också bidrar till stress (fysisk, mental och kemisk stress lastar kroppen sammantaget, stress är inte bara "för mycket att göra" ). 
    • 42
      LÄS DETTA: Forumet flyttar till Molnet!
      Peter B - Posted
      Tänkte bara skriva att jag i alla fall  börjat vänja mig vid det nya utseendet och tycker nog på totalen att det är ett litet lyft mot tidigare..."oläst innehåll" i komprimerat läge är riktigt trevligt.
    • 15
      Ketos och ketostickor
      Angelico - Posted
      @ Biochemisten , har du någon kommentar på min fråga ovan angåendee BCAA och neurosmittorerna och alternatv till tillskotten? Vill gärna höra mer om hur du menar och. Vad du skulle föreslå!
    • 0
      Så går man ner 110 kilo utan hunger – Lynne Ivey
      Blogg-Postare - Posted

      Hur går du ner 110 kilo utan hunger? Lynne Ivey har en fantastisk framgångsberättelse om hur man går ner 110 kg utan hunger och sen håller vikten! Se en glimt av intervjun ovan. Hela den 31 minuter långa intervjun finns tillgänglig (texad) med gratis provmånad eller medlemskap: Så går man ner 110 kilo utan hunger – Lynne Ivey  
    • 0
      Fruktos och fettlever – därför är socker ett gift
      Blogg-Postare - Posted
      Här följer ett översatt gästinlägg av dr Jason Fung, kanadensisk njurspecialist och världsledande expert på periodisk fasta och LCHF: Fruktos är till och med starkare kopplat till fetma och diabetes än glukos. Ur ett näringsmässigt perspektiv innehåller varken fruktos eller glukos några livsnödvändiga näringsämnen. Som sötning är de lika varandra. Trots detta är fruktos särskilt skadligt för hälsan jämfört med glukos, på grund av dess unika metabolism i kroppen. Metabolism av glukos och fruktos skiljer sig åt på många betydande sätt. Nästan varje cell i kroppen kan använda glukos som energi, men ingen cell kan använda fruktos. När det väl är inne i kroppen, kan bara levern metabolisera fruktos. Glukos kan spridas i hela kroppen och användas som energi, men fruktos har levern som sin måltavla. När stora kvantiteter glukos intas cirkulerar det till i princip varenda cell i kroppen, vilket hjälper till att utjämna lasten. Kroppsvävnader, förutom levern, metaboliserar åttio procent av det glukos som intas. Varenda cell i kroppen, inklusive hjärtat, lungorna, musklerna, hjärnan och njurarna tar för sig av denna buffé som man kan äta så mycket man vill av. Detta innebär att levern får städa upp kvarvarande tjugo procent av inkommande glukos.En stor del av detta glukos omvandlas till glykogen för lagring och enbart en liten del glukos blir kvar till ny produktion av fett. Detsamma gäller dock inte för fruktos. Stora kvantiteter av fruktos går direkt till levern, eftersom inga andra celler kan använda eller metabolisera det, vilket belastar levern hårt. Nivåer av kolhydrater och insulin kan vara 10 gånger högre här än i andra delar av cirkulationen. Därmed utsätts levern för mycket högre nivåer av kolhydrater – både i form av fruktos och glukos – än något annat organ. Det är skillnaden mellan att trycka till med en hammare och att trycka till med en nål: allt tryck koncentreras på en enda punkt. Sackaros utgörs av lika delar glukos och fruktos. När glukos metaboliseras av alla 80 kilo av en genomsnittlig persons kroppsvävnader, behöver samma mängd fruktos metaboliseras av bara 2 kilo lever. Detta innebär i praktiken att fruktos är 20 gånger mer sannolikt att orsaka fettlever (nyckelproblemet med insulinresistens) jämfört med bara glukos. Detta förklarar hur många primitiva samhällen kunde tolerera extremt kolhydratrik kost utan att utveckla hyperinsulinism eller insulinresistens. Levern metaboliserar fruktos till glukos, laktos och glykogen. Det finns inga begränsningar av detta system av fruktosmetabolism. Ju mer du äter, desto mer metaboliserar du. När de begränsade glykogenlagren fyllts omvandlas överflödigt fruktos direkt till leverfett genom de novo lipogenesen. Överintag av fruktos kan öka DNL femfaldigt, och ersätter man glukos med samma mängd kalorier fruktos ökar leverfettet med massiva 38% på bara åtta dagar. Det är just därför fettlever är avgörande i utvecklandet av insulinresistens. Fruktosets benägenhet att orsaka fettlever är unikt bland kolhydrater. Fettlevern orsakar direkt insulinresistens vilket sparkar igång den onda cirkeln av hyperinsulinism – insulinresistens. De skadliga effekterna av fruktos kräver inte högt blodsocker eller höga nivåer av insulin för att göra skada. Dessutom kan denna fettinlagrande effekt bara ses på lång sikt, och inte på kort sikt, eftersom den verkar genom fettlever och insulinresistens. Metabolismen av etanol (alkohol) liknar metabolismen av fruktos rätt mycket. När det intagits kan vävnader bara metabolisera 20% av alkoholen vilket lämnar resterande 80% till levern, där det metaboliseras till acetaldehyd, vilket stimulerar de novo lipogenesen. Poängen är att alkohol lätt omvandlas till leverfett. Överdriven etanolkonsumtion är en välkänd orsak till fettlever. Eftersom fettlever är ett kritiskt steg mot utvecklandet av insulinresistens, så är det föga förvånande att för mycket etanol också är en riskfaktor för metabolt syndrom. Fruktos och insulinresistens Man har vetat att ett överintag av fruktos kan leda till insulinresistens sedan 1980. Friska individer som övergöddes med 1000 kalorier fruktos dagligen fick en 25-procentig försämring av insulinkänsligheten – efter bara sju dagar! De som fick 1000 kalorier extra glukos dagligen uppvisade inte liknande försämring. En nyare studie från 2009 förstärkte hur lätt fruktos orsakar insulinresistens hos friska voluntärer. Deltagarna matades med 25 procent av sina dagliga kalorier i form av Kool-Aid sötat med antingen glukos eller fruktos. Även om detta verkar högt intar många en sådan hög andel socker i sin kost. Fruktosgruppen, men inte glukosgruppen, hade ökat sin insulinresistens så mycket att de kliniskt sett skulle klassificeras som pre-diabetiker. Ännu mer anmärkningsvärt var att denna utveckling enbart krävde åtta veckor av överkonsumtion av fruktos. Det krävs bara sex dagar av mycket fruktos för att orsaka insulinresistens. Det krävs bara åtta veckor för pre-diabetes att etableras. Vad sker då efter decennier av hög konsumtion av fruktos? Resultatet är en diabeteskatastrof; just precis det vi har just nu. Överkonsumtion av fruktos stimulerar fettlever och leder direkt till insulinresistens. Det finns definitivt något olycksbådande med överkonsumtion av fruktos. Japp, dr Robert Lustig har rätt. Socker är ett gift. Toxicitetsfaktorer Fruktos är särskilt giftigt av flera anledningar. Först och främst sker metabolismen enbart i levern, så i princip all fruktos som intas lagras som nyskapat fett. I motsats till det kan alla celler hjälpa till att metabolisera glukos. För det andra metaboliseras fruktos utan någon begränsning. Ett större fruktosintag leder till mer de novo lipogenes i levern och mer leverfett. Inga naturliga bromsklossar finns som skulle bromsa produktionen av nytt fett. Fruktos stimulerar direkt DNL självständigt utan inblandning av insulin, eftersom fruktos från kosten har minimal effekt på blodglukos eller insulinnivåer. Fruktosmetabolism är mindre noggrant reglerat. Då kan det överväldiga exportmaskineriet i levern vilket leder till en överflödig uppbyggnad av fett i levern. Vi ska prata mer om vad levern gör för att bli av med det nyskapade fettet i nästa kapitel. För det tredje finns det ingen alternativ väg för fruktos att gå. Överflödigt glukos lagras säkert och lätt i levern i form av glykogen. När det behövs bryts glykogen tillbaka ner till glukos för lätt tillgänglighet av energi. Fruktos har inga mekanismer för enkel lagring. Det metaboliseras till fett, vilket inte reverseras lätt. Även om fruktos är ett naturligt socker, och en del av den mänskliga kosten sedan antiken, måste vi alltid komma ihåg toxikologins första princip. Dosen är det som avgör huruvida något är giftigt. Kroppen kan hantera en liten del fruktos. Detta innebär inte att den kan hantera obegränsade mängder utan skadliga konsekvenser för hälsan. Slutsatser Fruktos ansågs förr i tiden vara oskadligt eftersom det har lågt glykemiskt index. På kort sikt finns det få uppenbara hälsorisker. Istället utövar fruktos sin giftighet mestadels genom långsiktiga effekter på fettlever och insulinresistens. Denna effekt mäts ofta under decennier, vilket orsakar betydande debatt. Sackaros eller majssirap, med ungefär lika delar glukos och fruktos, spelar därför en dubbel roll i fetma och typ 2-diabetes. Det rör sig inte bara om ”tomma kalorier”. Det är någonting som är mycket mer lömskt, vilket folk sakta börjar ana. Glukos är en raffinerad kolhydrat som direkt stimulerar insulin. Dock kan mycket av det direkt brännas som energi vilket bara lämnar kvar mindre mängder som kan metaboliseras i levern. Dock kan en mycket hög konsumtion av glukos också leda till fettlever. Effekterna av glukos är direkt uppenbara dess påverkan på blodsocker och insulin. Överkonsumtion av fruktos orsakar direkt fettlever, vilket i sin tur direkt orsakar insulinresistens. Fruktos är fem till tio gånger mer sannolikt att orsaka fettlever än glukos. Detta blir en ond cirkel. Insulinresistens leder till hyperinsulinism, för att ”övervinna” denna resistens. Det fungerar dock inte bra, då denna hyperinsulinism, som förvärras av glukosbelastningen, vilket leder till mer insulinresistens. Sackaros stimulerar därför insulinproduktion på kort och lång sikt. På detta sätt är sackaros mycket mycket värre än stärkelse som innehåller glukos, så som amylopectin. Tittar man på det glykemiska indexet är effekten av glukos uppenbar, men effekten av fruktos är dold. Detta faktum har länge vilselett vetenskapsmän till att nedtona sockrets roll vid fetma. Den ytterligare fetmaskapande effekten av insulinresistens finns i bakgrunden i flera år eller decennier innan det blir uppenbart. Kortsiktiga studier missar denna effekt helt och hållet. En ny systematisk analys, analys av många studier som varat i mindre än en vecka, drog slutsatsen att fruktos inte har några speciella effekter förutom dess kalorier. Men fruktosets effekter, precis som fetma, utvecklas under decennier, inte veckor. Om vi bara analyserade korttidsstudier av rökning, kanske vi gör samma misstag och på liknande sätt drar slutsatsen att rökning inte orsakar lungcancer. Att dra ner på socker och sötsaker har alltid varit första steget vid viktminskning i princip för alla dieter genom historien. Sackaros är inte bara tomma kalorier eller raffinerade kolhydrater. Det är mycket farligare än så, eftersom det stimulerar både insulin och insulinresistens samtidigt. Våra förfäder har alltid vetat detta, även om de inte kände till fysiologin. Vi har försökt att förneka detta under vår 50-åriga besatthet av kalorier. I vår ansträngning att skylla allt på kalorier har vi inte erkänt den inneboende faran med fruktoskonsumtion. Men sanningen går inte att förneka i all oändlighet, och förnekandet hade sitt pris. Besattheten av kalorier har vi betalat i form av tvillingepidemierna typ 2-diabetes och fetma. Men den unikt fetmaskapande effekten av socker har slutligen erkänts igen. Detta var en länge förtryckt sanning. Så när dr Lustig presenterade sin föreläsning på en scen år 2009 och deklarerade att socker var giftigt, lyssnade hela världen uppmärksamt. Det eftersom denna professor inom endokrinologi sa något som vi redan visste instinktivt. Trots alla banaliteter och försäkringar om att socker inte var problemet, visste världen redan i sitt hjärta den verkliga sanningen. Socker är ett gift. —
      Jason Fung  
    • 0
      Storbritannien: Antalet typ 2-diabetiker tredubblat på 20 år
      Blogg-Postare - Posted
      I Storbritannien har antalet personer med typ 2-diabetes gått från 700 000 till 2,8 miljoner – på bara 20 år. Sida vid sida, en fördubbling av antalet feta och det tycks inte finnas något slut i sikte: BBC News: Type 2 Diabetes Numbers Treble, Cardiff University Finds Den stora boven i tvillingepidemierna typ 2-diabetes och fetma är den ökande andelen av socker och annat kolhydratrikt skräp i kosten. Om man fokuserar på att minska det kan epidemierna stanna upp eller till och med vända. Det är redan verklighet för många personer med diabetes.  
    • 14
      Istället för mjölk??
      AnetteF - Posted
      Laktosfri grädde gör tyvärr ingen skillnad. Jag tror hormoner spelar stor roll vid din (och min) ålder. Sen är kanske din kropp nöjd med 70 kg till 165 cm även du själv vill gå ned mer. Testa att ta bort grädden helt för den kan vara en stor bov.
    • 0
      HÄLSOFRIHET – en ny tidning!
      Bengt Nilsson - Posted
      Jag missade denna nyhet när den publicerade i dec 2016...
      National Health Federation (NHF) har startat en tidning Text från hemsidan: Vi står nu i startgropen för att starta NHF Swedens tidning, som heter Hälsofrihet. Tidningen kommer ut med 4 nummer per år och handlar om hälsa, hälsofrihet, alternativmedicin, medicin inklusive vaccin, samt om kost och kostråd. Det är i form av en papperstidning som skickas hem i brevlådan. Vi synar myndigheter som Läkemedelsverk och Livsmedelsverk, deras råd och förehavanden liksom Landsting/regioner och sjukvård. Vi ger oss in i hälso- och sjukvårdspolitiken liksom hälso- och sjukvårdsjuridiken. Vi berör även jordbruksfrågor genom intresset för ekologiskt, anti-GMO och hemmaodling. Kort sagt allt mellan himmel och jord som kan tänkas ha med hälsa och hälsofrihet att göra. Om tidningen
  • Statistik och senaste medlem

    • Ämnen totalt
      8 716
    • Inlägg totalt
      120 512
    • Medlemmar totalt
      7 016
    • Flest online
      87
      2017-03-22 20:47

    Vår senaste medlem Välkommen!
    Katarina Gustafsson
    Gick med 2017-03-23 14:14