All aktivitet

Detta flöde auto-uppdateras     

  1. Igår
  2. När då så många faktorer och parametrar är uteslutna, är det maten och så länge du håller koll med iakttagelser och observans, konstaterar att hans allmänna hälsa inte uppenbart (fysiskt/mentalt kognitivt) sviktar och att h*ns hälsoläge inte når sådan kritisk punkt att h*n behöver interveneras och monitoreras, så är det väl ingen fara å färde, tills vidare? Ändå framstår det lite grand att när han VÄDJAR om att du ska sluta prata om kost, vitaminer etc. och tydligt visar sig slå dövörat till, kan det möjligtvis bero på att han upplever sig ha tagit till sig DINA framgångar med LCHF så mycket, att han känner att det är bra med LCHF nu, dvs. han kanske associerar allt snack om kost, hälsa vitaminer hälsa.. till lchf, vilket han bestämt sig för att inte orka med, dvs lchf, h*n kanske tänker att lchf, då ska man räkna en himla massa hit o dit, skaffa ditten och dattan och "hålla på en massa", och orka inte - eventuellt behöver han demonstera det lite tydligare, för att om du känner H*n så inpå bara skinet, då utgår man ifrån att det är ömsesidigt... så länge det inte fanns eller finns något slags maktförhållande mellan er två. Önskar dig god natt Nils , och så länge hoppas jag att din vän helst, bara blivit kär ... det vore väl det finaste av alla bekymmer som finns... (inte att jag förnekar din oro, något är det när mat inte smakar längre... visst är maten extremt viktig!! , så även vitaminerna!) 🏝️
  3. Sedan kan du inte veta om personen blivit hemligt kär, att bli förälskad kan få vem som helst att tappa huvudet.. och ibland vill man inte riktigt avslöja sig ha blivit nerkärad, eftersom i en viss fas av förälskelsen kan man drabbas av en slags förskräcklighet, som verkligen får många att som out of the blue, bara inte behöva mat , det är något fysiologiskt som kickar in i hjärnan då... något väldigt speciellt och som inte går att sätta fingret på. Din vän kan alltså tänkas gå-på-moln. Det finns något som heter "skengraviditet" , simultanbeteende.. nåt liknande inträffar vid förälskelse som är betagande, man blir lite irrationell.
  4. Men skulle detta isf kunna vara ett uttryck för att han hyser mer stark aversion mot allt som heter tabletter? Eller tror du att han föreställer sig att , som intelligent varelse, mena att när man inte äter fullvärdigt på regelbunden basis och ej heller ger sig vitamintillskott om man saknar aptiten, att det är lika med att man är fullnärd? För det du säger nu, är ju mer eller mindre associerat till någon slags förlorad självkompasse eller tablettskräck, eller föreställning, fördom.. om explicit vitaminer i detta fallet. Men är h*n annars normalviktig, är det inget konstigt att bara vilja bli lite slankare, att inte ta komb. D3 Magn. ovh K2 eller vilken kombo det nu var, är ju inte heller förenat med snabbt dödsförlopp. På vilket sätt ignorerar h*n ditt samtal om vitaminernas betydelse då? Byter ämne? Skrattar? Fnyser? H*n kanske dricker juicer och annat istället då? En liten sslankekur, inför våren.. kan vara en harmlös åtgärd han vill företa sig men inte vilja ha så mkt uppmärksamhet och snack omkring det. Du vet ju att det finns raw-veganer som lever på kål och regnvatten..
  5. Ja men i så fall, är du alldeles säker på att h*n kanske bara vill "hålla formen och att din vän kanske egentligen i så fall, kan tänkas vilja hålla igen på maten , och gör det på ett sätt som ev. inte är särskilt optimalt, men hans beslut är att hålla igen på maten? Tänk om det är så enkelt? Tänk om han vill detoxa? Han är intelligent, att han nu inte äter utifrån att alla förslag inte kan tänkas vara grunden, vad återstår.. förutom att varje individ brukar ha alltid något för sig själv, men även om inte, så säger inte det att personen en dag genomgår något, som den föredrar att hålla för sig själv - frivilligt/ofrivilligt, upp till personen. Tänk om han sparar, till något stort och låter det gå ut över maten, som just h*n kan tycka är värt.. även om det framstår som dumdristigt att just maten av alla saker att dra in på. Då säger du kanske nix! han har deet välbeställt, jahapp men han kanske spelat upp lite pengar, donerat whatever, och sitter i knipa eller har det lite skralt och inget att pipa om. Vad vet du? Många gör förluster i sina aktieaffärer, DET är inget de flesta skryter om, ja långsökt i detta sammanhanget, men ibland kan det vara nåt riktigt löjligt som slagit bakut i valet att TIGA , en fix idé. Allt kan du väl inte veta..... ?
  6. Tänk om det är en släng av temporär vinterdepression? Det får både gammal och ung och kan vara övergående. Du känner personen, och kanske h*n saknar någon aktivitet som 'n inte kan företa sig under denna segdragna vinter, kanske p.g.a ändrade ekonomiska förhållanden som man inte heller alltid basunerar ut alltför spontant, det kan finnas skam.. jut för att h*n i vanliga fall är famstående vaken och alert och något som brutit det vana livsmönstret, kan vara svårt att uttala.. h*n kanske vill, men inte kan eller så kan h*n ,men vill inte - men det avspeglar sig i ätmönstret. Men det kan alltså vara temporärt! Behöver inte vara medicinskt- fysiologiskt. Dock, om personen avmagrar märkbart och fort, då är det så klart anledning till oro. Många är sig inte lika under januari månad, kom jaag att tänka på, jag är själv inte lika sprallig och lust till äventyr som under sommarhalvåret, och har haft perioder i mitt liv där jag inte stått vid spisen och ännu längre bak i tiden vid ca 20 års ålder, drabbades jag av en depression.. då åt jag nästan ingenting. Men det kan inträffa oavsett ålder. Omgivningen o de närmaste blir oroliga, men ibland kan man behöva gå i ide, på olika sätt!
  7. Är det konstigt att jag famlar i mörkret runt min bäste vän? Nej, det är inte alls konstigt. Och jag tror vi famlar när vi försöker hjälpa men vi gör vårt bästa. Om det handlar om lust, melankoli, eventuellt livslust så kanske man måste börja arbeta med problemet på något annat plan än kost?
  8. Och då kan du med säkerhet säga att du vet eller inte vet, när vederbörande var på undersökning senast? Samt hur dessa undersökningar företogs? Vilka besked som gavs? Personen kan föredra att vad läkarkontakt anbelangar, att hålla det för sig själv. Vore du h*ns partner eller äkta hälft , eller boendes under samma tak.. då har man mer underlag.. Kan du personens hela anamnes? Dvs, det finns alltid saker man föredrar att hålla för sig själv, så är det med de allra flesta individer. T.ex fick jag reda på att morsan får tre sorters mediciner, flera år efter att de skrevs ut åt henne. Notera : Somliga mediciner är aptitdämpande. Säker på att du vet exakt vilka mediciner h*n tar, och om du säger att han inte tar mediciner, hur kan du veta?
  9. Det påminner mig om min mammas situation efter fars bortgång. Hon försökte en tid att göra riktig mat men allteftersom blev det allt torftigare. Efter en tid kom demens och demensboende. Jag var själv mycket omedveten om kost på den tiden och visste tyvärr inte att hjälpa, eventuellt såg jag inte heller problemet (det har gått många år). Hon var duktig på att laga mat i vår familj och dessutom kunnig. Hennes grundproblem blev, tror jag, ensamheten. Kanske försvann lusten att anstränga sig i matlagningen? Melankoli som Gemma föreslog?
  10. Så personen har alltså ingen dysfagi eller övriga problem med tänderna? Tandprotes? Som försvårat och till slut fått h*n att tappa lusten att äta mat? Det där med "sjukvårdsinducerat" lät intressant.. är personen på rökavvänjning och samtidigt inte vill öka i vikt/bli fet, så är det isf ett annat bakgrundsproblem som kan "spöka" , det finns väl saker som denne gode vän inte berättat, har man svårt att svälja är det inget man öppet basunerar ut hur som helst. Kan räcka med tandvärk, så försvinner matlusten ganska snabbt för många. Och, vissa har tandläkarskräck. Så hur tackla det, om det ligger på det planet? Inget man heller alltid frågar rakt upp o ner, då det ovkså är lite intimt, s.a.s
  11. Låter som aptitlöshet, möjligtvis p.g.a tristess eller i behov av stimulans och gemensamma måltider, sedan kan det vara en upplevd börda att först inhandla maten, planera, all disk och städning efteråt - "så mycket jobb, för så lite" , då kan matlusten successivt minska till slut avta, så din observation är ju verkligen relevant!! Att väcka tillbaka människan till matlust. Men h*n kan också ha drabbats av melankoli, utifrån ev. vardags tristess, brist på stimuli i den dynamiken som sker i samspel, t.ex glädjen att äta tillsammans tillräckligt ofta, underhålla matglädjen konsekvent och inte enbart som "event" och det kan du säkert hjälpa till att återuppliva, lite tålamod. Har du nyligen upptäckt detta, så ge det isf tid.. där personen till slut upplever meningsfullheten i att äta, hitta också favoriträtterna - men är h*n glad för att prata om mat annars? Eller är det då "muren" kommer fram?
  12. Ok, det skulle kunna tyda på att det inte föreligger någon generell vägran att äta nödvändiga livsmedel? Jag kan se ett stort antal orsaker till att det inte fungerar hemma (Lättja, ekonomi, okunskap i matlagningskonsten, mental spärr av något slag). Är personen ensamstående?
  13. Dvs att du således har upptäckt avsaknad av vissa näringsämnen i personens kosthållning, men ser att vederbörande inte är mottaglig för din reflektion om detta, eller åtminstonde helt negligerar att det ens finns något problem? Hur är det i så fall med personens lust och vilja att tillaga mat? Det är ju ett bra första steg att orka också, istället för att t.ex hemfalla åt enbart det som bjuds - om det ex.vis är så att h*n får mat hemlevererat via hemtjänst eller nåt. Och du då omedelbart med ditt skarpa sinne och medvetenhet, inser att den maten definitivt inte täcker h*ns behov, och nu önskar få din vän att också reagera på det... ja vill säga, om det är SÅ. Att när det inte äts i gemenskap, så äts den redan undermåligt utbjudna maten, inte ens den upp.. ett tämligen vanligt bekymmer, ang. äldre. Nj just det, h*n var ju inte i pensionsåldern ännu? Det finns annars sjukpensionärer och förtidspensionärer, som äter ganska dåligt. Blir metabolt sjuka och lite småförvirrade, i förtid... inte dementa, dock smått senila eller lite lätt glömska (trots hög intelligens!), orken tryter... Eller, äter h*n för mycket youghurt och flingor mackor, istället för redig mat?
  1. Ladda in mer aktivitet