All aktivitet

Detta flöde auto-uppdateras     

  1. Today
  2. Hej har en hjärntumör, oligodendrogliom grad 2. Har opererats och strålats men vill inte ha mer skador nu, la om min kost för 15 månader sen då mest bara grönsaker och frukt, har gått ner från 90 till 65 kg, ser att tumörtillväxten bromsats. Tror det beror mest på kost då det gäller min tidigare kost så var det för mycket kolhydrater och för lite fett, så har nu sen 5 veckor gått över på ketogen kost, då jag tror att min grönsakskost i perioder har tvingat kroppen till ”svältketos” och det påverkat tillväxten vill jag nu göra ett helhjärtat försök med ketogen strikt LCHF. Jag har läst på mycket om det och förstår det mesta hur det fungerar, men det är en fråga som jag inte förstår: om man nu håller kroppen i ketos så är ju teorin att kroppen använder fett som bränsle istället för glukos och t.ex hjärnan som Inter klarar att leva på fett för energi i form av ketoner istället. MEN, jag har mätt mitt blodsocker och det ligger på 5,2 , borde inte blodsockret sjunka ytterligare? Har legat ungefär här i nästan år nu, om jag tänker rent logiskt så innebär det ju att det finns glukos i blodet, vad säger att tumören inte får tillräckligt med näring även om kroppen är i ketos, och vad jag förstår så har kroppen alltid möjlighet att justera och producera blodsockret via proteiner eller de få kolhydrater jag får i mig. Som du förstår handlar inte detta alls om viktnedgång då jag helst vill gå upp i alla fall 5-7 kg, utan det handlar om att ge kroppen bästa förutsättningarna att bromsa tumören, vill förstå sambandet ketoner / glukos, vad styr prioriteringen av det blodsocker som alltid kommer att finnas i blodet, hur styr man det optimalt? mvh Malte
  3. Ja, det får de. Trodde det framgick av mitt citat ovan. 😉
  4. Dale Bredesen (med boken Slutet för alzheimer) förespråkar också en massa tillskott. Hans protokoll med mat, motion, med mera har hjälpt människor att vända sin kognitiva nedgång. I alla fall enligt boken. https://www.bokus.com/bok/9789163616143/slutet-for-alzheimer-hur-vi-kan-forebygga-och-motverka-hjarnans-nedbrytning/ Bredesen protocol https://www.apoe4.info/wiki/Bredesen_Protocol
  5. Menar du denna? Mat vid fetma https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/mat-vid-fetma-/
  6. Inga antikroppar men det kan tydligen bero på att jag ätit en antiinflammatorisk kost länge. Men det kan tydligen vara underfunktion trots att det är inom referensvärdena. Ligger ju lågt på t4 och enligt Bo Wikland så ska man helst ha ett tsh under 2.5.
  7. Blev väldigt uppblåst, kände mig förstoppad och hade ont i magen. Vet att man går mindre på toa överlag men detta kändes faktiskt inte helt bra. Hade säkert gått över tillslut dock men fick äta extrema mängder kött för att bli mätt och det kändes inte hållbart, var hungrig hela tiden. Det är också en övergångsfas säkerligen men just nu känns det rätt bra att äta grönsaker.
  8. Dr Rostenberg rekommenderar också tillskott, dock vet jag inte om de är kemiska (om man nu inte räknar allt dit). "...but supplements really makes the difference." är hans devis. Jag får dock intrycket att dessa herrar ser tillskotten som hjälp på vägen snarare än lösningen.
  9. Ska de inte kolla antikroppar, salivkortisol mm också för att vara säkra? ”Att enbart titta på nivåerna i blodet är som att räkna alla lastbilar på vägarna, men inte ta reda på om lasten kommer fram.” Citat dr Helena Rooth Svensson https://hypotyreos.info/diagnostik/
  10. När du bara äter kött säger du att du får problem med magen. Är problemet att du aldrig kommer till att göra nummer 2? Det är egentligen inte så konstigt. Jag ifrågasätter varför det skulle vara dåligt. Kan du utveckla.
  11. Läkarna säger ingenting, de tog som sagt nya prover nu men jag låg normalt enligt dem. Men lpgt enligt andra. (Sköldkörteln). Antihistamin tål jag inte. Jag har en ketonix, de dagarna jag mår bra blåser jag runt 10-15. De dagarna jag mår dåligt blåser jag alltid 0-2, trots inga ändringar i kost. Blodsocker ligger alltid lågt förutom vid kortisolutsöndring på morgonen. 3.3-4.5. Har börjat läsa Joe Dispenza och försöker meditera varje dag. Går dock dåligt när jag är i mina faser. Har nyligen börjat med enzymer, dock har jag lagt till mer kolhydrater samtidigt så vet inte vad det är som har fungerat, men jag har mått bra nu 3 dagar i rad. Om det är kolhydraterna tänker jag att det antingen har något med sköldkörteln att göra eller så är det att detoxen stannar av pga att jag ej är i ketos och att jag därför inte upplever några dumpningar av tex tungmetall, candida osv. Enzymer skulle kunna hjälpa genom att jag får upp mer näring ur maten. Men vågar inte säga för mycket än, har varit mindre fysiskt aktiv också. Är väldigt ketofrälst och har svårt att avgöra om det är dumdristighet eller uthållighet när jag äter på dett vis trots att jag mår sämre av det för tillfället. Det känns fel att äta mer kolhydrater men faktum är att jag haft energi som inte tagit slut de senaste dagarna.
  12. Fick nyligen nya provsvar som visade ett T4 på 11 och ett TSH på 2.8. Vissa menar att detta kan tyda på en underfunktion. Har normalt blodtryck 120/80. Och är inte ny på lchf/keto. Oxalater har jag haft i tanken, äter dock lite av det fortfarande så borde ej vara dumpning.
  13. Weston-Price om oxalater och sjukdomstillstånd. https://www.westonaprice.org/health-topics/vegetarianism-and-plant-foods/the-role-of-oxalates-in-autism-and-chronic-disorders/
  14. Jepp! Han är bra, dock vill jag ge en känga åt honom för hans överdrivna benägenhet att rekommendera alla möjliga slags kemiska kosttillskott. Har han månne ett uppgör med industrin där?
  15. Som flera redan har skrivit är det inte lätt att ändra på någon om den inte vill det. Jag har dock ett tips som säkert kan fungera någorlunda för vissa personlighetstyper, och det är lurendrejerimetoden 😋 Den går ut på att man bjuder på mat utan att säga att det är LCHF. Man kanske bjuder på tjälknöl och till det en falsk potatissallad. Och dessutom en olivoljedrypande grönsallad. Efterrätten kan bestå av jordgubbar med grädde. Får man kommentarer och frågor så besvarar man naturligtvis dem. Min gissning är att en sådan middag skulle få beröm av vem som helst (som äter kött). Och den skulle kunna vara ett sätt att demonstrera att LCHF inte är någon konstig diet, utan helt enkelt vanlig mat, som smakar mycket gott, om samtalet hamnar där.
  16. Du skriver att han äter kött, så bör det inte gå att satsa på kött som huvudrätt och sedan lägga till mer grönsaker, någon trevlig sås och så minska på kolhydratdelen, t ex potatis eller ris? Tror du att du kan övertyga honom att äta mer rotfrukter istället för pasta och annan mat gjord på spannmål? Wokad mat är också ett ganska enkelt sätt att smyga ner mer grönsaker i maten, man behöver inte ha nudlar i eller ris till. Om du också kan få honom att undvika socker, vilket du själv redan verkar göra, så har du redan tagit ett bra steg på vägen. Gällande herrar som kan må bra av att gå ner i vikt tycker jag Sten Sture Skaldemans böcker är trevliga att läsa. Har du läst någon av hans böcker? Vad jag vet så är lågkolhydratkost rekommenderat för viktnegång av socialstyrelsen sen ca 2013, kan någon hjälpa mig med källa eller länk, tack?
  17. Minsann?! För att svara på trådens grundfråga: jag tror inte det går... Om man själv gör förändringar och får resultat blir det lättare hänt att nån blir nyfiken. För det är nyfikenheten som måste till. Om man som du redan är där och redan äter så och inte förändras så mycket medan man umgås finns det ju inga resultat att visa upp. Nu utgår jag från att du med "umgås" menar nån form av närmare relation på nåt vis (kan ju vara yrkesrelaterat eller dejting eller...). Accepterar han hur du äter? Accepterar du hur han äter? Fine. Om inte, varför ens umgås? Låter hårt, jag vet, men är man väldigt olika och försöker ändra på varandra redan i början, blir de sakerna bara större med tiden. Tror det var Deepak Chopra som en gång uttryckte att det är bättre att välja en partner som är ganska nära ens önskemål än att försöka förändra, för det går inte. Gäller även yrkespartners. Sen kan det ju vara lite udda att dumpa nån för att vederbörande äter pasta...
  18. Jag äter inte själv LCHF men min kost är mer lik LCHF än den kolhydratkost som många äter. Jag älskar kött i alla former utom fläsk, äter inte pasta om det går att undvika och älskar smör, grädde och kokosolja. Är ingen större smörgåsätare och är uppfostrad med att socker är helt onödigt. Nu har jag börjat umgås med en man som är ganska lång ifrån mina kostvanor. Han är nästan helt tvärtemot mig förutom att han äter kött och kan tänka sig en liten skvätt grädde i såsen. Ni förstår att det blir problem... Så vitt jag kan se så tror jag att han skulle må bättre på min diet och han skulle nog bli av med sin stora mage också. Tror faktiskt att LCHF skulle passa honom perfekt men det kan ju inte jag bestämma något om. Så hjälp mig gärna med lite smarta tips, just nu krockar vi ibland då han tycker att jag äter på tok för lite kolhydrater och att jag kommer att få en hjärtinfarkt av smör och grädde då både livsmedelsverket och socialstyrelsen inte alls rekommenderar det jag äter. Och inte läkare heller. Minsann!
  19. Dopamin för sonen, oxytocin för mammahjärtat?
  20. Största problemet är tydligen metylering, detox och tarmhälsa. Stöttande tillskott lär vara kalciumcitrat tillsammans med mat. B6. Svavel tex MSM eller broccoligroddar.
  21. David Perlmutter är överhuvudtaget jättebra att läsa/lyssna på vad gäller alla hjärnsjukdomar och även NPF, inte bara demens.
  22. Detta med psykiskt välmående... Visst är det en spännande värld vad som kan trigga upp och ner? Vid skolavslutningen fick sonen en prova på-lektion för flygplan som kombinerad födelsedags- och bra jobbat i skolan-present och den löstes efter lite strul in häromdagen. Läraren har väl inte velat prioritera en 13-åring mitt i licenssäsong vilket jag kan förstå men man behöver inte vara otrevlig för det. Hur som helst hade planet blivit stående en hel dag vilket gav utrymme för en annan kille att ta sig an oss, vilket vi är väldigt glada för. Vi var nyfikna allihop så det blev hela familjen som vällde in på flygplatsen. Nu var flygplatsen stängd för trafikflyget, antar att det inte flygs så mycket under semestertid från vår lokala lilla flygplats, så det är klart, 4 personer kanske inte "väller" så mycket då men eftersom alla var förväntansfulla och uppspelta så kändes det så. Vilken underbar dag!! Instruktören, tillika flygskolechef, var så himla bra! Informativ, lugn och entusiasmerande. Det blev storebror, lillebror och pappa som fick följa med upp och den lycka som strålade från dem alla efter turen (trots viss oro innan från den äldsta av dem ) var så.... häftig! Minst lika häftigt, och värmande för mammahjärtat, var att instruktörens utstrålning måste ha tilltalat yngste sonen. När vi kom hälsade vi allihop förstås som sig bör och t o m han, som aldrig gör sådant utan tillsägelse, stegar fram, sträcker fram handen och säger sitt namn tydligt. Och normalt när nån främling frågar nåt så svarar han inte, eller så mumlar han nåt in i min mage som jag får vidarebefordra. På instruktörens fråga "Vad tyckte du?" efter turen, kom ett tydligt svar: -"Coolt. Skitcoolt!" Nu har det gått ett par dagar men när jag satt och klippte ihop ett youtubeklipp igår kväll kände jag att jag lever i detta glädjerus än. Nästan lite hög efteråt och det satt i länge. Snacka om kick - och jag var inte ens med i luften?! Dopamin eller adrenalin, det är frågan...?
  23. Filmer om Alzheimer och förebyggande (på engelska). Fri tillgång under 24 timmar. Registrera dig på: Alzheimer’s – The Science of Prevention https://scienceofprevention.com/ "David Perlmutter, MD, along with leading experts in the field of brain health, reveals the powerful ways you can decrease your chances of developing Alzheimer’s disease." July 17th – July 28th for the World Premiere of Alzheimer’s – The Science of Prevention as the top experts in brain health uncover the secrets about what triggers brain disease and how you can help protect yourself and your loved ones from developing Alzheimer’s. Featuring interviews with 20+ experts in the field including Dr. Dale Bredesen, Dr. Lisa Mosconi, Dr. Mark Hyman, Dr. Michael Merzenich, Dr. Sara Gottfried, and Dr. Jeffrey Bland, this documentary series will give you cutting-edge information revealing how to maintain brain health into old age and live a long, healthy, fulfilling life."
  24. Men när man söker på oxalatrika livsmedel så... får åtminstone jag upp sånt jag äter lite av..? Skulle vara okran då...? Skämt åtsido, finns det fler, "vanliga" livsmedel man bör dra ner på? Spinach Rhubarb Almonds and cashews Miso soup Grits Baked potatoes with skin Beets Cocoa powder Okra Bran cereals and shredded wheat cereals French fries Raspberries Stevia sweeteners Sweet potatoes
  25. Släktfika på landet i Roslagen, denna gång i mosters trädgård ett stenkast från vårt hus. Det har bakats, bland annat blåpärspaj med bär från vår egen skog. Gud, så gott, lyder det allmänna omdömet. Du måste smaka, säger man till mig som är lite sen till bordet. Nu är jag ju inte den som är den. Ibland tackar jag ja till kolhydrater när det bjuds. Dels för att det kan vara förknippat med en alltför hög social kostnad att vara nejsägare. Dels beviljar jag ju faktiskt mig själv MEDVETEN KOLHYDRATNJUTNING understundom. (Tack, Jonas Colting, för det uttrycket.) Men just denna dag är jag på väg att bygga upp en fin ketos och vill inte äventyra den processen med en aldrig så liten portion. – Äh, ni vet, jag och kolhydrater, jag är ju lite rolig där… Så jag passar denna gång! Eftersom släkten är välbekant med såväl min LCHF-livsstil som min livslånga överviktsproblematik, förväntar jag mig ingen speciell reaktion. Fast tji fick jag. – Men det är inte så roligt för oss andra, säger person X, och menar alltså att jag är en tråkmåns som tackar nej. X menar inget illa. Det är liksom bara en kommentar rakt ut i luften. Och lyckligtvis drunknar den direkt i det allmänglada fikapratet. Men jag lägger den ändå i minnesbanken. För i all sin oskyldighet vittnar repliken om ett sociologiskt och kulturellt sjukdomstillstånd: VÅRT SAMHÄLLET ÄR IN I MÄRGEN ÄTSTÖRT! Det talas om ätstörda individer. Ja, de finns, och de är alldeles för många, och det är tragiskt. Min mamma, till exempel, ägnade sig i min barndom inte sällan åt skuldtyngda orgier i färskt bröd, mandelmassa och annat snabbelönande kolhydratknark. Jag vet inte hur många gånger man möttes av stanken av bulimispya när man öppnade badrumsdörren… I vilken utsträckning uppenbara ätstörningar som bulimi och anorexia är skapade av prestationshets och utseendeideal – förmedlade av exempelvis reklam och Hollywood – eller genetiskt betingade kan man tvista om. Nyligen presenterades intressant forskning som visade att det finns genvarianter som är vanligare hos anorexipatienter än hos normalbefolkningen. Men som vanligt när det gäller mänskligt beteende är väl en kombination av arv och miljö ett säkert grundtips! Generna kan vi ju inte göra så mycket åt – inte än i alla fall! – men när det gäller samhällsnormer är det hög tid att i de här sammanhangen inte bara prata om de ideal och normer som har med status, utseende och kontroll att göra. Vi måste faktiskt också prata om hetsen att hela tiden äta. Det vill säga det faktum att inte bara vissa individer, utan faktiskt hela samhället, har drabbats av långt gående ätstörning. Till person X vid släktfikat bör förstås följande fråga riktas: På vilket sätt försämras vederbörandes blåbärspajsupplevelse av att jag INTE förser mig av nyss nämnda paj? Man kan ju rentav invända att mitt Nej tack är gynnsamt för vederbörande, för då blir det ju mer paj över för alla andra runt bordet. Och eftersom vi ändå håller på, varför inte en följdfråga till X: När nu någon i din närhet för första gången i sitt vuxna liv verkar ha fått någorlunda bukt med sin tjockishet, varför UPPMUNTRAR du inte detta?! Varför ska det nödvändigtvis trugas paj? X är ingen ensam satellit. Tvärtom. X ingår i en gigantisk armé av äthetsare. Ät frukost! Annars kollapsar förbränningen. Går du på bio? Då ska du smaska popcorn och godis och slurpa läsk. På jobbmötet i konferensrummet bullas det bokstavligen upp. Och apropå bullar, något smartass kom på att Kanelbullens dag bara måste firas. Dietisterna, ja, de predikar att vi måste äta hela dagen för att inte äta för mycket… Och livsmedelsbutiker designas så att den minst mättande och mest hungertriggande och onyttiga maten hamnar mitt framför ögonen hur man än går i butiken. Ska något firas? Köp tårta! På de flesta arbetsplatser: dignande fruktskålar. Alla måste ju ha mellis. Och den som tränar måste äta powerbars och dricka sportdryck var tionde meter för att inte svimma. Man bränner 200 kalorier – men smäller i sig 1000. Ja, vad var det jag sa? Vi lever i ett djupt ätstört samhälle. Som av en händelse läser jag just nu bestsellern Den vita massajen av schweiziska Corinne Hofmann, som 1987 blev blixtförälskad i en massaj när hon var på semester i Kenya. Knappt 20 år senare skrev hon en fantastisk bok om sitt liv i en fattig massajby med den ståtlige getherden och krigaren Lketinga. Det finns förstås oerhört mycket intressant att berätta om massajerna, men i just det här sammanhanget vill jag lyfta fram att de tycks frikopplade från schemalagt måltidstyranni. De äter i princip när de är hungriga och det finns mat. Och då äter de gärna MYCKET. När en get slaktas räcker maten – inklusive det kroppsvarma blodet – ofta bara till en handfull personer, för de kan verkligen PROPPA i sig. Förmågan att frossa går hand i hand med förmågan att fasta: alltså att klara av livets plikter utan mat. Till exempel går de glatt ut och vallar sin boskap hela dagen utan så mycket som en frukostflinga i magen. Det typiskt svenska klagomålet över blodsockerfall för att man råkat missa klockan-tre-fikat är inget du hör i en massajby. Och självklart slängs ingen mat. Alla kalorier har värde. Det man inte äter nu har man enkla men effektiva metoder för att spara till en annan dag. Hur ofta äter vi i den rika världen på grund av hunger och behovet av energi och ren och skär matglädje, det vill säga av friska skäl? Och hur ofta äter vi på grund av neuros, socialt tryck, idiotiska råd, slentrian – och trots mättnad? Corinnes massajer tvingar fram den frågan. Hon berättar hur hon drabbas av äckel när hon på återbesök hos mamma i Schweiz ser överflödet på livsmedelsbutikens hyllor. Äckligt är också att vi slänger så mycket mat. Om massajerna såg hur en tredjedel av all mat dumpas, skulle de förmodligen chockas svårt. Detta matsvinn är en annan aspekt av vår samhälleliga ätstörning. Tron att vi hela tiden måste stoppa i oss mat, och att det är katastrof att gå hungrig några timmar, gör ju att vi hela tiden köper/tillagar/serverar alldeles för mycket och alldeles för ofta. Varpå den snabbt torra och bara halvätna vetelängden efter ledningsmötet hamnar i soporna, i sällskap med restaurangernas gigantiska berg av Dagens lunch-rester. En av min barndoms favoriter när pappa läste högt var Bröderna Grimms sagor, inte minst berättelsen om Hans och Greta. Det var ont om mat, och barnens elaka styvmor tubbade deras mesiga farsa att sätta ut dem i skogen. Efter diverse turer hit och dit hamnade de hos den elaka häxan i pepparkakshuset. Häxan låste in Hans i en bur och gödde honom tjock och trind, medan Greta tvingades hjälpa till i hushållet. När syskonen insåg att häxan i pepparkakshuset hade för vana att äta upp de barn hon gjort tjocka och fina, insåg de att de måste agera. Så en dag försökte häxan lura in Greta i ugnen. Det vill säga hon skulle nu tillaga och sedan smaska i sig de uppenbarligen aptitretande barnen. Men Greta lyckades knuffa in häxan i ugnen stället, och smälla igen luckan. Eftersom hon fått tag på burnyckeln kunde hon därpå befria Hans, och bror och syster kunde lämna pepparkakshuset med en massa pärlor och smycken och återförenas med sin – ärligt talat rätt mediokre – farsa. Vad lär vi oss av detta? Jo, att pepparkakshus kan vara livsfarliga, men att det går att rymma. Jag tänker nu på vårt moderna pepparkakshus, där onda krafter i form av livsmedelsindustri och reklammakare och kolhydratkultur och fikafanatiker – och inte minst galna dietisthäxor – med alla till buds stående medel försöker göra oss feta och trinda för att slutligen ta kål på oss. Tack, Hans och Greta, mina hjältar, som på ett så inspirerande sätt visar vägen ut ur den onda häxans pepparkakshus. Och, tack, Corinne Hofmanns massajer, som påminner om ett frisk och människovänligt och värdigt förhållningssätt till mat! Erik Hörstadius Mest lästa inlägg Banta med bibehållen kraft Att hantera stress Att fasta Samtliga tidigare inlägg av Erik Hörstadius Om författaren Författaren och journalisten Erik Hörstadius skriver regelbundet på Diet Doctor. I slutet av januari 2019 utkom hans bok Livsnjutardieten, som handlar om viktminskning och det fettbejakande kostparadigm där fokus ligger på hormonell balans i stället för kaloriräkning. Periodisk fasta för nybörjare GuideDen stora gurun på periodisk fasta, dr Jason Fung, har sammanställt den här nybörjarguiden där du kan lära dig allt du behöver veta om den uråldriga hemligheten för hälsa och viktnedgång. LCHF för nybörjare GuideLCHF står för Low Carb High Fat. Det vill säga lite kolhydrater och högre andel fett, även kallad njutmetoden. Du kan nämligen äta dig mätt på god mat och ändå bli friskare och gå ner i vikt. Här hittar du allt du behöver. Inlägget Vårt ätstörda samhälle dök först upp på Diet Doctor. Visa hela artikeln
  1. Ladda in mer aktivitet