Ledartavla


Populärt innehåll

Showing content with the highest reputation on 2019-07-23 i alla områden

  1. 4 points
    Tre sevärda videos med Stephen Phinney, som nog alla kan ha glädje av att se: Han började forska för att bevisa att Atkins hade fel, men han bevisade att han själv hade fel. Han har doktorerat som läkare, men som han säger läkare vet inget om kost, så han doktorerade också i nutrition,och han är alltid värd att lyssna på.
  2. 4 points
    Eftersom kroppen för maximal prestation behöver framförallt näring så skulle jag föreslå att du äter LCHF mat som inte har en innehållsförteckning. Det brukar eliminera de livsmedel som har processats för hårt och inte innehåller mycket näring. Naturligt djurfett däremot innehåller en hel del näring eftersom det är djurens och vårt sätt att lagra näring till sämre dagar, så smör, talg, ister, bacon, feta styckningsdetaljer är näringsrika. Man kan även koka buljong på märg och broskben som är ett mycket bra sätt att få i sig både fett och salt.
  3. 2 points
    Blev lite fel med sömnen. Så fastan började igentligen söndag kväll typ 19:00. Aja hur som haver så kommer jag fortsätta med planen. Bryter fastan imorgon eftermiddag. Tog och tränade idag som planerat fast blev bara 6 minuter drygt. Trodde jag skulle kollapsa och få en hjärtattack på studs så jag avbröt. Bättre än inget. Kan nog bero på fuskandet + att det är över 1 månad sen jag tränade sist konturnerligt. Tog även två nypor (typ en halv tesked) salt och blandade i en flaska vatten efter träningen. Ska väl hjälpa lite för elektrolyterna eftersom jag lär tappa mycket vatten framöver.
  4. 2 points
    På datorn finns ett kuvert uppe till höger: På mobilen finns 3 streck i webläsaren (jag använder ingen app typ tapatalk eller så) där samma lilla kuvert finns. På våra sidor finns också ett kuvert: Eller så ber vi @The Biochemist helt enkelt att kontakta dig!
  5. 2 points
    Min man äter en smörgås på morgonen och vägrar släppa den, även fast han är diabetiker. Dessutom dricker han ett par öl till helgen och han bara "vill" ha dem. Han äter lchf till lunch och middag och hatar mitt prat om att han borde äta helt kolhydratsfritt, förutom grönsaker. Jag får väl vara glad att han inte äter ris, potatis eller pasta 😀
  6. 2 points
    Slutade med alkohol för 8 månader sedan. Vet att det är värre att sluta med socker. Började med lchf i april och keto i maj. Jag fuskar inte och mot sockersug kan man ta kokosfett som mellis, det har hjälpt mig och ökar ketosen. Kan inte motionera då jag har ryggbesvär (bara träning mot dessa). Jag har minskat 10 kg sedan maj. Kör 16:8 eller 18:6- fasta. Jag är 58 år.
  7. 2 points
    Har du provat intermittent fasta? Jag kör 16:8 eller 18:6, alltså ingen frukost. Ytterst lite mejerier. Brunch och middag samt ett par msk kokosfett som mellis. Jag är 58 år.
  8. 2 points
    Det går ju att kompensera det borttagna majonnäsfettet genom att lägga en klick smör på tallriken samtidigt, men som andra redan har skrivit så handlar det snarare om att undvika tillsatta kemikalier. Själv skulle jag nog ha tömt burken i soporna/komposten och sedan avstått helt från majonnäs under den tid den här burken skulle ha räckt, för att uppväga kostnaderna för "felmajon".
  9. 2 points
    Du kan ju låtsas att du är glutenintolerant. Att du har just upptäckt det och vill inte köpa hem pasta och bröd. Dessutom är de så kallade glutenfria alternativ är dyra, overksamma och man kan utveckla allergi mot dem. Det är mycket vanligt i dessa ätstörda bröd-och-pasta-ätar-tider. Dessutom är det väldigt många fler som är glutenkänsliga. Med tanke på vad gluten och eventuellt andra närbesläktade växtproteiner ihop med spannmålets oxalat kan ställa till med i våra kroppar så är det inte ens en halvlögn utan kan vara en ren och skär sanning. Du kan förklara att diffusa magbesvär (som jag säker på att han har om han känner efter) kan bero på samma sak och styr honom över till annat tillbehör. Låt er testa andra tillbehör tillsammans. Broccolimos med mycket smör är mumma. Det är bara så att det inte är en självklar del av husmanskosten, vilket är ju synd.
  10. 1 point
    Jag skulle ha gjort som min gamla mamma sa, lite på skoj men med lite allvar bakom (dom hade inte så bra ställt när hon var barn). Hon sa såhär: "Bättre att jag får ont i magen än att det ska slängas".
  11. 1 point
    Min astma försvann med keto. Minimalt med mejerier då dessa är inflammationsskapande.
  12. 1 point
    Släktfika på landet i Roslagen, denna gång i mosters trädgård ett stenkast från vårt hus. Det har bakats, bland annat blåpärspaj med bär från vår egen skog. Gud, så gott, lyder det allmänna omdömet. Du måste smaka, säger man till mig som är lite sen till bordet. Nu är jag ju inte den som är den. Ibland tackar jag ja till kolhydrater när det bjuds. Dels för att det kan vara förknippat med en alltför hög social kostnad att vara nejsägare. Dels beviljar jag ju faktiskt mig själv MEDVETEN KOLHYDRATNJUTNING understundom. (Tack, Jonas Colting, för det uttrycket.) Men just denna dag är jag på väg att bygga upp en fin ketos och vill inte äventyra den processen med en aldrig så liten portion. – Äh, ni vet, jag och kolhydrater, jag är ju lite rolig där… Så jag passar denna gång! Eftersom släkten är välbekant med såväl min LCHF-livsstil som min livslånga överviktsproblematik, förväntar jag mig ingen speciell reaktion. Fast tji fick jag. – Men det är inte så roligt för oss andra, säger person X, och menar alltså att jag är en tråkmåns som tackar nej. X menar inget illa. Det är liksom bara en kommentar rakt ut i luften. Och lyckligtvis drunknar den direkt i det allmänglada fikapratet. Men jag lägger den ändå i minnesbanken. För i all sin oskyldighet vittnar repliken om ett sociologiskt och kulturellt sjukdomstillstånd: VÅRT SAMHÄLLET ÄR IN I MÄRGEN ÄTSTÖRT! Det talas om ätstörda individer. Ja, de finns, och de är alldeles för många, och det är tragiskt. Min mamma, till exempel, ägnade sig i min barndom inte sällan åt skuldtyngda orgier i färskt bröd, mandelmassa och annat snabbelönande kolhydratknark. Jag vet inte hur många gånger man möttes av stanken av bulimispya när man öppnade badrumsdörren… I vilken utsträckning uppenbara ätstörningar som bulimi och anorexia är skapade av prestationshets och utseendeideal – förmedlade av exempelvis reklam och Hollywood – eller genetiskt betingade kan man tvista om. Nyligen presenterades intressant forskning som visade att det finns genvarianter som är vanligare hos anorexipatienter än hos normalbefolkningen. Men som vanligt när det gäller mänskligt beteende är väl en kombination av arv och miljö ett säkert grundtips! Generna kan vi ju inte göra så mycket åt – inte än i alla fall! – men när det gäller samhällsnormer är det hög tid att i de här sammanhangen inte bara prata om de ideal och normer som har med status, utseende och kontroll att göra. Vi måste faktiskt också prata om hetsen att hela tiden äta. Det vill säga det faktum att inte bara vissa individer, utan faktiskt hela samhället, har drabbats av långt gående ätstörning. Till person X vid släktfikat bör förstås följande fråga riktas: På vilket sätt försämras vederbörandes blåbärspajsupplevelse av att jag INTE förser mig av nyss nämnda paj? Man kan ju rentav invända att mitt Nej tack är gynnsamt för vederbörande, för då blir det ju mer paj över för alla andra runt bordet. Och eftersom vi ändå håller på, varför inte en följdfråga till X: När nu någon i din närhet för första gången i sitt vuxna liv verkar ha fått någorlunda bukt med sin tjockishet, varför UPPMUNTRAR du inte detta?! Varför ska det nödvändigtvis trugas paj? X är ingen ensam satellit. Tvärtom. X ingår i en gigantisk armé av äthetsare. Ät frukost! Annars kollapsar förbränningen. Går du på bio? Då ska du smaska popcorn och godis och slurpa läsk. På jobbmötet i konferensrummet bullas det bokstavligen upp. Och apropå bullar, något smartass kom på att Kanelbullens dag bara måste firas. Dietisterna, ja, de predikar att vi måste äta hela dagen för att inte äta för mycket… Och livsmedelsbutiker designas så att den minst mättande och mest hungertriggande och onyttiga maten hamnar mitt framför ögonen hur man än går i butiken. Ska något firas? Köp tårta! På de flesta arbetsplatser: dignande fruktskålar. Alla måste ju ha mellis. Och den som tränar måste äta powerbars och dricka sportdryck var tionde meter för att inte svimma. Man bränner 200 kalorier – men smäller i sig 1000. Ja, vad var det jag sa? Vi lever i ett djupt ätstört samhälle. Som av en händelse läser jag just nu bestsellern Den vita massajen av schweiziska Corinne Hofmann, som 1987 blev blixtförälskad i en massaj när hon var på semester i Kenya. Knappt 20 år senare skrev hon en fantastisk bok om sitt liv i en fattig massajby med den ståtlige getherden och krigaren Lketinga. Det finns förstås oerhört mycket intressant att berätta om massajerna, men i just det här sammanhanget vill jag lyfta fram att de tycks frikopplade från schemalagt måltidstyranni. De äter i princip när de är hungriga och det finns mat. Och då äter de gärna MYCKET. När en get slaktas räcker maten – inklusive det kroppsvarma blodet – ofta bara till en handfull personer, för de kan verkligen PROPPA i sig. Förmågan att frossa går hand i hand med förmågan att fasta: alltså att klara av livets plikter utan mat. Till exempel går de glatt ut och vallar sin boskap hela dagen utan så mycket som en frukostflinga i magen. Det typiskt svenska klagomålet över blodsockerfall för att man råkat missa klockan-tre-fikat är inget du hör i en massajby. Och självklart slängs ingen mat. Alla kalorier har värde. Det man inte äter nu har man enkla men effektiva metoder för att spara till en annan dag. Hur ofta äter vi i den rika världen på grund av hunger och behovet av energi och ren och skär matglädje, det vill säga av friska skäl? Och hur ofta äter vi på grund av neuros, socialt tryck, idiotiska råd, slentrian – och trots mättnad? Corinnes massajer tvingar fram den frågan. Hon berättar hur hon drabbas av äckel när hon på återbesök hos mamma i Schweiz ser överflödet på livsmedelsbutikens hyllor. Äckligt är också att vi slänger så mycket mat. Om massajerna såg hur en tredjedel av all mat dumpas, skulle de förmodligen chockas svårt. Detta matsvinn är en annan aspekt av vår samhälleliga ätstörning. Tron att vi hela tiden måste stoppa i oss mat, och att det är katastrof att gå hungrig några timmar, gör ju att vi hela tiden köper/tillagar/serverar alldeles för mycket och alldeles för ofta. Varpå den snabbt torra och bara halvätna vetelängden efter ledningsmötet hamnar i soporna, i sällskap med restaurangernas gigantiska berg av Dagens lunch-rester. En av min barndoms favoriter när pappa läste högt var Bröderna Grimms sagor, inte minst berättelsen om Hans och Greta. Det var ont om mat, och barnens elaka styvmor tubbade deras mesiga farsa att sätta ut dem i skogen. Efter diverse turer hit och dit hamnade de hos den elaka häxan i pepparkakshuset. Häxan låste in Hans i en bur och gödde honom tjock och trind, medan Greta tvingades hjälpa till i hushållet. När syskonen insåg att häxan i pepparkakshuset hade för vana att äta upp de barn hon gjort tjocka och fina, insåg de att de måste agera. Så en dag försökte häxan lura in Greta i ugnen. Det vill säga hon skulle nu tillaga och sedan smaska i sig de uppenbarligen aptitretande barnen. Men Greta lyckades knuffa in häxan i ugnen stället, och smälla igen luckan. Eftersom hon fått tag på burnyckeln kunde hon därpå befria Hans, och bror och syster kunde lämna pepparkakshuset med en massa pärlor och smycken och återförenas med sin – ärligt talat rätt mediokre – farsa. Vad lär vi oss av detta? Jo, att pepparkakshus kan vara livsfarliga, men att det går att rymma. Jag tänker nu på vårt moderna pepparkakshus, där onda krafter i form av livsmedelsindustri och reklammakare och kolhydratkultur och fikafanatiker – och inte minst galna dietisthäxor – med alla till buds stående medel försöker göra oss feta och trinda för att slutligen ta kål på oss. Tack, Hans och Greta, mina hjältar, som på ett så inspirerande sätt visar vägen ut ur den onda häxans pepparkakshus. Och, tack, Corinne Hofmanns massajer, som påminner om ett frisk och människovänligt och värdigt förhållningssätt till mat! Erik Hörstadius Mest lästa inlägg Banta med bibehållen kraft Att hantera stress Att fasta Samtliga tidigare inlägg av Erik Hörstadius Om författaren Författaren och journalisten Erik Hörstadius skriver regelbundet på Diet Doctor. I slutet av januari 2019 utkom hans bok Livsnjutardieten, som handlar om viktminskning och det fettbejakande kostparadigm där fokus ligger på hormonell balans i stället för kaloriräkning. Periodisk fasta för nybörjare GuideDen stora gurun på periodisk fasta, dr Jason Fung, har sammanställt den här nybörjarguiden där du kan lära dig allt du behöver veta om den uråldriga hemligheten för hälsa och viktnedgång. LCHF för nybörjare GuideLCHF står för Low Carb High Fat. Det vill säga lite kolhydrater och högre andel fett, även kallad njutmetoden. Du kan nämligen äta dig mätt på god mat och ändå bli friskare och gå ner i vikt. Här hittar du allt du behöver. Inlägget Vårt ätstörda samhälle dök först upp på Diet Doctor. Visa hela artikeln
  13. 1 point
    Kolla innehållsförteckningen, bli förfärad och släng burken i soporna. Man kan kompensera den lilla pengaförlusten med fasta i några dagar - ekonomiskt, hälsosamt, du kanske kommer att upptäcka att fastan ger dig mer energi än mjon skulle ha gjort. Dessutom slipper du alla inflammationsdrivande växtoljor som säkert finns i majon.
  14. 1 point
    jag har en magväska, inköpt på knallemarknad för 79 spänn. Den rymmer både bajspåsar (även bra till ev kantareller), mobil (för gps), näsdukar och vatten utan problem.
  15. 1 point
    Jag hade åkt till Återvinningscentralen lagt det på kemikaliehyllan. 😉
  16. 1 point
    Välkommen hit Sara! Mät varannan dag på morgonen innan du har ätit, om du vill snåla lite. Att äta ketogent är ingen garanti för viktnedgång. Men man ska normalt inte behöva räkna kalorier. I och med att blodmätaren visar på 0,9 är det ett ganska tydligt tecken på att du gör det mesta rätt. :) Men det kan absolut vara värt ett försök och se om "optimal ketos" 1,5 mmol/L+ ger resultat på vågen. I och med att du i princip äter rätt skulle jag nöja mig med att byta ut det du äter som innehåller minst fett, t ex Kvarg och istället försöka äta lite rent fett, t ex smör eller kokosfett i kaffe eller te. Det borde räcka. Lycka till!
  17. 1 point
    Min svärmor dog av behandlingen, inte av sjukdomen, därav mitt intresse för cancerfrågan. Just vårdens negligering av symptomen gjorde att de missade att hon frätts sönder av cellgifterna. Jag är övertygad om att om man bryter sig, kraschar med bilen eller nåt sånt, så har vi en fantastisk vård men allt som handlar om biokemi tycks vara utsatt för girighetens ondska. Ok, lite väl elakt kanske men nåt åt det hållet. Och där har @Vittvrak rätt, small pharma är inte nödvändigtvis bättre än big pharma även om small pharma oftast börjar utifrån nån önskan att hjälpa men också måste leva (och vill växa). Stort tack för att du berättade vad du provat!
  18. 1 point
    Jodå det har blivit lite sånt med, chagathe, gurmeia/ingefära shot mm. Även tittat på vad som är anti angionesisk kost, dvs vad som bromsar tillväxten av nybildning av blodkärl (angionesis) runt tumörer. Det är ju känt faktum att ska en tumören växa sig större än nån mm så måste den skapa sin egen ”motorväg” av näring annars så kan den inte växa. Och angionesis i sig själv är ju inget som normalt uppstår i kroppen utom t.ex vid sårläkning mm dessvärre så är ju tolkningar av Otto Warburgs upptäckt tolkad av olika falanger åt olika håll och de är inte kompatibla, dvs, snacket om grönsaker & frukt kontra paleo, keto mm. Det som är nyttigt i vissa fall kan vara direkt onyttigt om du väl har utvecklad cancer. Så vad som är rätt eller fel här är svårt att säga. Jag gick all in på grönsaker och frukt i 15 månader, kraftig viktnedgång tvingade mig att söka energi i nötter mm Samtidigt som frukt och bär ingick i alla smoothies tillsammans med huvudpart grönsaker och rotfrukter , vilket i sin tur ger kolhydrater tillsammans med alla nyttigheter, blev också en del havregrynsgröt och supergranola (11 % kolhydrater) på slutet, tumörtillväxten är bromsad med fighten är långt ifrån över. så nu nu har jag ändrat min kost till strikt ketogen och ska kolla om jag får bättre effekt av det, men ser väl även här en del oförklarliga luckor i teorier, precis som egentligen alla alternativa ”behandlingar” oavsett om det är Gerson med jouicer eller RAW food, Budvig, canabinoider THC / CBD och allt vad de heter, dessvärre så kan man inte köra allt all in, då de krockar med varandra på olika sätt, jag har lärt mig massor senaste åren men jag är sån som person att jag måste förstå processen in i detalj, det räcker inte med att någon säger jag gjorde så här, för tar du alla success stories som finns där ute så är mycket ett motsägelsefullt mönster, här finns vissa saker som man kan utgå från som en ”bas” att det är ”rätt” och det är Bort med socker, snabba kolhydrater, mejeri, mjöl processad mat osv. In med mycket grönsaker och då framför allt ovan jord grönsaker, ät ekologiskt giftfritt, kött, fisk, kyckling mm. Nu är jag ju övertygad om att valet av råvaror här är en balansgång, ser inte logiken i varför man ska utesluta så extremt att man måste äta en näve med tabletter för att kompensera de brister som uppstår i och med kosten. Det finns massor med nyttiga micronutrienter i bär mm. Vilket då tillför kolhydrater som omvandlas snabbt till socker. Vi blir matade av de som säger att fruktsocker inte är samma sak som processat socker och att det skulle vara nyttigare, och ja definitivt nyttigare än processat och konsframställt sötningsmedel, det hanteras och lagras på olika sätt i kroppen. Men då jag faktiskt fysiskt kan känna av att jag faktiskt öppnade motorvägen av näring till min tumör, så kan jag ju säga att ett sött smaskigt Granny Smith äpple på fastande mage kan få samma effekt som en godisbit ( en pirrande känsla ca 15-20 min efter intag) inbillning trodde jag från början men insåg att jag har trimmat in min kropp så hårt att avvikelser som t.ex. för mycket socker i olika form, speciellt när man tar det på fastande mage få den effekten, om jag skulle hålla på och småäta godis mm så skulle detta fenomen förmodligen inte uppstå alls då tumören skulle ha fri tillgång till näring konstant, nu är det som att när den får ett skrovmål då får jag denna obehagliga känsla. Trist att vi som är sjuka ska behöva ”forska” själva för att se vad som fungerar, sjukvården säger rakt ut att dom försöker förlänga livet då du fått en hjärntumör, går inte ”bota”, och deras sätt är kirurgi - strålning - cellgift, alla steg ger skador, hur fan kan man kalla det för sjukvård, snarare är det ju barbariskt, alla handikappade människor som lämnas åt sina öden i sjuk”vårdens” tecken. Självklara faktorer som kost där finns ju inga oberoende neutrala studier som görs, jag säger inte att sjukvården inte gör nytta, den behövs, men så länge som det är pengar som styr så är ju girigheten den styrande faktorn. Kan man inte patentera och tjäna pengar på sina upptäckter så kommer inte den informationen att lämna det rummet. Vi har ju något som heter Folkhälsoinstitut och jag tycker att dom oberoende borde bedriva forskning utan att sitta i knäet på läkemedels och livsmedelsbranschen. För främjar folkhälsan det gör dom ju inte, utan dom sammanställer material som är finansierat av just dessa branscher. Där dessvärre ALLT går ut på att tjäna pengar. Och det är ju där pengarna finns, men att läkemedelsindustrin skulle bedriva forskning på vilken mat du ska äta för att bli frisk utan att äta mediciner, ja det lär ju aldrig hända. Cancer industrin är ju värsta mjölkkalven, den optimala sjukdomen, när man blir sjuk så är de flesta under någon typ av behandling tills dom dör och drar in miljardbelopp till läkemedelsindustrin som kan fortsätta på samma sätt, borde vara kriminellt. Nä det här blev på tok för långt, får skriva en bok istället🤔
  19. 1 point
    Mycket svårt med folk som inte tycker att de har några problem. Ett litet trick jag har är att lyssna och titta efter ev problem/oro. Fråga vad det är. Föreslå något med hänvisning till studie och videor. Bygg vidare, de som äter enligt livsmedelsverket har alltid problem. Retas kan funka. Utmana på tävling. Utmana att testa 2 månader. Jämföra. Tex i ditt fall jämföra hans mage med din. Vilken metod verkar fungera. Jag umgås mycket med ingenjörer och har märkt att om jag hänvisar till en ingenjör som tex Ivor Cummins lyssnar de bättre än på läkare. Slutligen. Tyvärr. Acceptera att många är fast i ett beroende som kräver expertis att få dem ur.
  20. 1 point
    Jag skulle rekommendera fasta. Min erfarenhet är att när man äter blir man sugen på mer mat egentligen oavsett vad man äter. När jag inte äter får jag en härlig känsla av frihet från sug och man får energi i överflöd. Den känslan vill man tillbaka till därav periodisk fasta är så bra. Javisst måste man äta, men kanske inte tre gånger per dag, varje dag. Man måste också ge kroppen chansen att göra underhållsarbete och utrensning då och då. Just nu följer jag en fasteprotokol från IDM, tre ca 42 timmars fastor per vecka. Får man i sig tillräckligt med salt under fastedagarna så är man som en Duracel-kanin och inget sug.
  21. 1 point
    Om kroppen tar stryk eller inte... beror ju på i vilket skick den är när du börjar. Jag kan inte säga så mycket om hur man snabbast kommer in i ketos men jag är expert på Sug. Allt som dödar suget så man inte ger efter för det anser jag är bra. Om du inte är sjuk och om fasta + träning är din väg, bara kör! Och jo, det är värre än sug efter cigaretter och alkohol för de behöver man inte utsätta sig för. Maten måste man ha.
  22. 1 point
    Hur strikt man behöver vara i sin kost beror på sin situation och mål. För min egen del med hjärntumör så kan jag känna en otäck pirrande känsla om jag t.ex. äter en 50 gr sportlunch speciellt om den faan fått svälta innan ( jag trodde det var bara inbillning men efter tredje gången med samma resultat så blir det ingen mer sportlunch, äter riktigt mörk choklad sötad med lite stevia tar då max 1-2rutor), detsamma om jag åt en stor tallrik granola, kände att jag var tvungen att bryta viktnedgången, och sista varningstecknet att grönsaker och frukt inte är lösningen, var när jag åt ett stort saftigt granny smith äpple och fick samma pirrande känsla. Är man frisk i övrigt så fungerar det bra att banta på grönsaker och lite frukt med, gick ned 25 kg på 9 månader. Men har man utvecklad cancer som jag så är det inga halmesyrer som gäller, varje gång man slarvar så ger man tumörcellerna tillräckligt med näring för att de ska fortsätta leva och kanske växa lite till, jag kommer att köpa en ketonmätare för att optimera och lära mig mer hur min kropp reagerar.
  23. 1 point
    Det beror på vilken typ av person det är. Om det är en nyfiken och kunskapstörstig sådan kan man fälla kommentarer som till ex: ”Visste du att man hittade tecken på ådersförkalkning hos faraonmumierna i gamla Egypten? Nu tror vissa forskare och läkare att det kan bero på att man började odla spannmål däromkring, sisådär 10000 år sedan. Innan dess åt inte människorna så mycket spannmål.” ”Visste du att underhudsfettet hos oss och andra deggdjur innehåller en hel del näring i form av fettlösliga vitaminer och annat nyttigt och kan vara den mest nyttiga styckdetaljen? Medan vi i västvärlden har skytt fettet som pesten eftersom en överambitiös forskare hade en idé på 50-talet om att just fettet, speciellt kolesterolet orsakar hjärt- och kärlsjukdomar. Men ingen lyckades bevisa den teorin på över ett halvsekel. Ändå fortsätter mejeriindustrin att envist avfetta mjölken och förvandla det till vitfärgad läsk.” ”Visste du att cancer lever på socker?” Osv osv beroende på vad som kan intressera personen i fråga.
  24. 1 point
    Tja. Det är tufft det där. Jag har två exempel. En kompis, som tycker jag äter helt omöjlig konstig mat, och är hjärntvättad av sekten. Hon skulle bjuda mig på middag. Ugnstekt lax, är det ok? Ja. Med ugnsstekta grönsaker? Absolut. Och bearnässås, med smör? Definitivt. ????? - men det är ju ingen konstig mat??? Nej, perfekt lchf. Men så konstig och fet mat som jag äter, det går inte att äta. Min sambo. Jag försökte i början förklara varför jag äter som jag gör. Han tittar tomt på mig och kokar ris. Eller pasta. Tycker att jag är märklig, som inte svimmar om det går fyra timmar sedan jag åt - men det är en mycket udda egenskap hos mig; har inget med kosten att göra. Jag fryser inte, men det beror på min isolering - att jag frös som attan när jag var ännu tjockare, före lchf; nej det stämmer inte med världsbilden. Han har dock under dessa år slutat med socker och margarin (det senare för att det inte kommer över min tröskel; är det vad som bjuds ute så äter han det, tyvärr). Jag försöker så fröer. Vara ett exempel. Säga emot när någon säger felaktigheter. Svara på frågor. Men inte omvända någon. Det har jag givit upp. Tyvärr.
  25. 1 point
    Ett jätteintressant ämne. Det är så intressant att följa teorier och riktiga berättelser runt cancerns metabolism. Det jag finner extra bekymmersamt är att cancern (vissa sorter i vilket fall) också äter aminosyran glutamin som vi får i oss när vi äter protein, inte bara glukos, och förmodligen fruktos. Det gör pusslet svårare. Strikt keto, glykogenlagren på lägsta nivå, ingen stress som ger adrenalinpåslag och glykogenutsläpp, lågt kortisol (stress) dock svårt att styra på morgonen, mycket kålväxter för detox, lågintensiv motionsaktivitet för att inte få glykogenutsläpp men ändå vädra ut mjölksyran som cancern bildar så att den inte byggs om till glukos. Tänker jag bla kring detta. Proteinintaget är svårt att nolla (mot glukoneogenesen och glutamin) utan att kroppen börjar bryta ner muskler, därför tänker jag att man kanske ska äta bara de essentiella aminosyrorna på burk istället och nolla övrigt protein. Intressant med feed-back på den.
  26. 1 point
    Hej Malte! Hänger på Cleppa i välkomstkören! Vi har några individer som är duktigare på blodsockerreglering än vad jag är och du kommer säkert att få svar av dem men jag funderar på om du sökt runt på forumet, vi har en del äldre trådar om både blodsocker och ketos? Ibland drar vi iväg till annat men i många av trådarna finns jättebra info om man bara tar sig tid att titta igenom dem. Vår medlem the Biochemist har mycket bra att komma med, hans inlägg brukar vara värda att läsa flera gånger. Erik2 kommer ofta in på må-bra-substanser som dopamin, serotonin och oxytocin, kanske också kan vara värt att söka på? Jag tänker att om kroppen har mer av dessa så bör läkningen kunna få stöd av det. Petra183 har också en cancertråd, där kan frågan också ha kommit upp.
  27. 1 point
    Hej Malte. Tråkigt att höra om din tumör. Välkommen hit. Jag är nog inte rätt person att svara men har kanske ändå lite att bidra med framför allt på peppsidan. Först. Du kommer alltid att ha blodsocker i systemet... annars dör du. Du borde däremot kunna få ner det under 4. Du får då tweeka din kost och hur du lever. Jag tror du ska äta betydligt mer fett, vara lite sparsam med proteinet och röra på dig så mycket du mäktar. Peppen då! Min äldsta väns son har två inoperabla hjärntumörer. fick dessutom tack vare dessa svår epelepsi mm. "tack vare" epelepsin gjorde även sjukvården bedömingen att han skulle äta ketogent. Så han äter en väldigt väldigt strikt ketogen diet och det tog inte lång tid efter han började med det som tumörerna slutade växa och dessutom minska i omfång. ps tycker det är för jäkligt att svenska vården inte stöder och rekommenderar ketogenkost automatiskt vid vissa sjukdomstillstånd... Håller tummarna för dig.
  28. 1 point
    Minsann?! För att svara på trådens grundfråga: jag tror inte det går... Om man själv gör förändringar och får resultat blir det lättare hänt att nån blir nyfiken. För det är nyfikenheten som måste till. Om man som du redan är där och redan äter så och inte förändras så mycket medan man umgås finns det ju inga resultat att visa upp. Nu utgår jag från att du med "umgås" menar nån form av närmare relation på nåt vis (kan ju vara yrkesrelaterat eller dejting eller...). Accepterar han hur du äter? Accepterar du hur han äter? Fine. Om inte, varför ens umgås? Låter hårt, jag vet, men är man väldigt olika och försöker ändra på varandra redan i början, blir de sakerna bara större med tiden. Tror det var Deepak Chopra som en gång uttryckte att det är bättre att välja en partner som är ganska nära ens önskemål än att försöka förändra, för det går inte. Gäller även yrkespartners. Sen kan det ju vara lite udda att dumpa nån för att vederbörande äter pasta...
  29. 1 point
    Du fick in många varianter på frågan. 😉 Svaret är Ja! En trolig orsak är att du slutat med gluten av bara farten. Men det kan vara nåt annat du slutat med också, att din allmänna inflammationsnivå gått ner. Grattis. 🙂
  30. 1 point
    Nej @morgonsol, där hävdar jag att Zepp har fel. Livet tar inte slut med familjebildning och villa, man blir aldrig för gammal och ekonomin blir oftast bättre med åren. Du har gjort ett jättesmart drag för din framtida ork och hälsa och jag är jätteglad för din skull att du kommit på det i så unga år för då kan du tåla lite skräp ibland, utan alltför stor påverkan. Med "ibland" menar jag inte varje vecka men kanske på semestern eller julhelgen eller när det är som svårast att stå emot av sociala skäl. Sen kommer vardagen tillbaka och du är trygg i dina vanor. Det är så det borde fungera och ju yngre man är, desto mindre skräp i bagaget. På tal om att aldrig bli för gammal länkade jag i MAF-tråden (sid 37) till en artikel om en dam som börjat springa vid 100års ålder. Hon hade cyklat omkull och kunde inte fortsätta med det så hon började springa istället. Nu vinner hon lopp i sin åldersgrupp (lagom konkurrens där). Och så kan man tänka om allt - även om man skulle missa skolan, maten, whatever, det är aldrig för sent.
  31. 1 point
    Man går genom olika faser när man börjar med LCHF. I början är det väldigt svårt att släppa det som har varit ens drog och det hjälper om man blir medveten om den drogen. För min man var det smågodis, för mig sötat bröd och definitivt glass. Precis som @MariaF tycker jag att man inte ska glömma varför man har börjat med LCHF. Jag tror att LCHF hjälper många eftersom när man börjar sålla bort livsmedel med hög kolhydratinnehåll så försvinner de flesta ultraprocessade livsmedel som godis, läsk, bullar, kakor, pasta, bröd. Dessa livsmedel innehåller försvinnande lite näring men många tillsatser och E-ämnen. Om man vill lyckas med LCHF så kan man inte fortsätta äta det som har gjort en fet och/eller sjuk. Godis och glass tillhör den kategorin livsmedel. Även i små mängder kan dessa komma i vägen för viktnedgången och tillfrisknandet. Sedan finns en underbar fördel med att låta bli godis, glass och annat som är sött en månad eller två. Smaklökarna sockersaneras och du kommer att upptäcka att saker som 70% choklad kommer att smaka alldeles för sött, godis kommer att smaka kemiskt och kola - rätt ut sagt äckligt kemiskt. På detta sätt kommer du att bli nöjd när du äter en bråck del av det sockret du åt förut utan att känna att man går miste om något