Ledartavla


Populärt innehåll

Showing content with the highest reputation since 2019-10-19 i Blog Entries

  1. 1 point
    Sommaren 2015 blev jag opererad för att ta bort ett utslag i ansiktet. Läkaren sa att det inte var något farligt, men att han skulle skicka det på test. Han skulle höras av om det var något. Jag hörde inget och tog för givet att allt var okej. Eftersom jag har en historia med hudutslag blev jag inte speciellt fundersam när "utslaget" kom tillbaka under 2016. Jag åt LCHF under våren och det krympte, men under sommaren seglade jag mycket och kunde inte ordna specialkost. Under hösten blev "utslaget" värre, blödde tidvis och jag fick tag på en hudläkare som opererade snabbt precis före jul 2016, eftersom det var cancer. Det hade spridit sig såpass att jag behövde transplantera hud från armen för att reparera ansiktet. Det hela läkte, men ärret var buckligt och fult. Under en kontroll i slutet av 2017 påpekade jag detta och läkaren skickad mig tillbaka till operation. Under ärret hade de hittat mer av cancern. Detta var precis efter jul 2018. Inräknat den operationen blev jag sedan uppskuren fyra gånger till under våren och sommaren 2018. Man pratade om strålning och jag började sätta mig in i vad detta kunde medföra. Efter en hel del dåliga svar började jag förstå att jag skulle förlora håret permanent på ena sidan av huvudet, troligen skada spottkörtlarna med livslång muntorrhet och risk för dålig tandhälsa för resten av livet samt riskera brännsår. Jag har träffat flera strålningsläkare, eftersom jag inte har varit nöjd med de svävande svaren. De har alla pratat om att jag har haft återfall. Men det är inte så det har låtit på operation. Där har de istället pratat om att man tar så lite som möjligt i ansiktet, och att risken alltid finns för att något blir kvar. jag förstår att de inte kan lova att jag inte kan få återfall för det, men mellan raderna har jag förstått att jag inte är opererad för återfall, utan för att de inte fått bort allt förrän vid den sista operationen. Under hösten, då jag har sökt svaren, har jag också på egen hand sökt alternativ. Av en händelse ramlade jag på en video med en kvinna som med hjälp av kosten hade reverserat en hjärntumör hos sig själv. Detta fick mig att söka vidare. Jag hittade texter om han som fick Nobelpriset 1931 för upptäckte att cancerceller är de enda som inte kan livnära sig på ketoner. "Nu pratar vi" tänkte jag och kom ihåg att jag hade fått ett litet resultat när jag åt LCHF, även om det aldrig läkte ut då. Istället för att acceptera strålning, med dess biverkningar bara som förebyggande kände jag att detta var värt att prova. Att ta biverkningarna när jag inte har aktiv cancer känns som att skjuta mygg med älgstudsare, liksom. Jag fattade beslutet i december. Har dragit ner på kolhydraterna, men visste att julafton hos pappa skulle bli knepig innan jag hunnit etablera kosthållningen i hans värld. Alltså fick den officiella starten bli juldagen. Eftersom jag ändå hade dragit ner innan blev starten tämligen enkel. Har haft lite hjärtklappning en kväll, varit lite trött, men kunnat sova länge under den långa helgledigheten. Och nu känns det bra. Stötta mig gärna.