Amema

Medlem
  • Innehållsantal

    24
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    1

Amema vann senast 24 Oktober 2015

Amema hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

38 Bra

Om Amema

  • Rank

Contact Methods

  • Skype
    fanfixie

Profile Information

  • Location
    Skaraborg
  • Interests
    Salutologi, esperanto, stickning, mat, joomla
  1. Som sagt, jag tror vi biter oss i svansen om vi försöker hitta En Enda Orsak. Jag ser det mer som en ond cirkel där sjunkande pH, förgiftning på cellnivå, parasiter, virus, bakterier, "låg elhälsa" och allt annat leder till någon av de stora degenerativa sjukdomstillstånden. Jag ska se om jag orkar göra en bild.
  2. 1) Hormonbalansen är en av de saker jag skulle koncentrera mig mest på. Det finns sätt att mäta snabbare än genom den vanliga vården, så att man får en vettig helhetsbild. Det är min personliga övertygelse att mindfulness och andra trick näppeligen ändrar på hormonerna på ett sätt som är tillräckligt i den akuta situation man hamnat i. Även om sätt att hantera stress och överbelastning är av godo rent generellt. (Efter flera utmattningsepisoder, varav den senaste varade "akut" mellan 2003 till ungefär 2011 (utan vare sig någon vettig diagnos eller hjälp), har svaret i höst blivit att jag har östrogen-dominans, progesteronbrist samt ett par binjurar som hänger och flämtar för att få luft. Svaret har varit B-vitaminer, binjurehormoner och progesteronkräm. Syntetiska progestiner fick jag ett tag för flera år sen men mådde pyton av och slutade med, B-vitaminer har jag testat i omgångar men tydligen fått i mig alldeles för lite av för att det skulle göra skillnad. Först idag kom sista "spiken i kistan" verkar det som - en burk vitamin B-1. Men det är MIN resa.) 2) Att komma tillbaka till det som får en att känna glädje är nästa stora grej. Testa en enkel grej: så fort du kommer på det, fråga dig vad du skulle älska just nu. Skriv ner och börja lägg pussel hur du tar dig ur den situation som dränerat dig. Börja göra fler saker som du älskar att göra och uppleva.
  3. Vår vetenskapliga tro har bland sina budord "orsak och verkan". Man söker samband och försöker bygga orsakskedjor för att förklara olika saker. I sin iver förväxlar man ofta och gärna "samband" och "samvariation". Jag har börjat misstänka att dåligt immunförsvar, svamp, infektioner, inflammationer och allt annat som uppstår "pga" cancer eller anses som förstadier till det, i själva verket kanske är samvariationer som beror på något tredje som ingen övervägt ännu. I ett par år har jag varit inne på att kroppens elektriska status är avgörande - men inte nödvändigtvis orsaken - till allehanda besvär. Det verkar finnas en stark koppling mellan pH och sjukdom. pH är ett mått som direkt kan översättas till hur många plus- eller minusladdade partiklar det finns, dvs elektricitet. Därav mångas intresse för jordning som stabilisering av sjukdomstillstånd. Blodets pH är svagt alkalint och jorden har ett svagt överskott på elektroner. En sådan samvariation finner jag intressant. Kan det tom finnas ett samband? Genom att sluta äta saker som sänker pH och därmed sänker den elektriska aktiviteten i kroppen (i praktiken transport av saker till och från samt in i och ut ur celler) verkar hälsoobalanser avta. Kroppen är en levande, självstabiliserande enhet. Liv verkar på många sätt vara elektricitet, rörelse på atom- och molekylnivå. Jag har själv erfarenhet av att må bättre av jordning, LCHF, mindre socker, vitaminer och tillskott, bioresonans, frisk luft, avstressning, EFT, reiki, meditation, ekologisk mat etc, etc. Men jag tror inte att det finns ETT RÄTT SVAR. Svaret på vad som återskapar balans och hälsa hos en individ beror på vilka system som försatts ur balans. Allt som hjälper kroppen att hitta tillbaka till balans och därmed bli friskare måste därför vara av godo. De som letar ett rätt svar kommer alltid att träta och tappa viktig tid, därför att de hittar olika svar. Problemet är att vi blivit pavlovskt programmerade av skolans enfaldiga facit där det alltid bara fanns ett enda rätt svar. När vi har hittat ett rätt svar slutar vi leta. Om det svar man tolkat som "rätt" visar sig vara fel får det stora konsekvenser. Sanningen kanske till sist visar sig vara att det inte existerar ETT RÄTT SVAR... Den vettigaste slutsatsen jag sett hittills är nog när dr Terry Wahls konstaterar att det inte finns mer än en sjukdom - försvagad funktion hos mitokondrierna. Även den starkaste kedjan har en länk som är svagast och kommer att brista vid för stor belastning. En människa är komplex och består av många "länkar". Att ge olika namn på brott på olika länkar börjar kännas lika snillrikt som om Vägverket (eller vad de heter nuförtiden...) skulle kalla en dikeskörning i Stockholm för något annat än en dikeskörning i Göteborg. En dikeskörning är en dikeskörning, oavsett om det beror på vilt, slitna däck, rattfylla eller sömnbrist. Det har vi inga problem att förstå. Men sjukdomar.... Vi diskuterar i detta forum och har åsikter i frågor som inte ens världens skarpaste hjärnor klarar av att lösa (trots lång skolning, erfarenhet och betalt på heltid). Jag skulle önska att det fanns ett större mått av ödmjukhet inför varats inneboende komplexitet och större förståelse att en organisk, biologisk varelse inte är en maskin som kan förstås med flödesscheman och tekniska beskrivningar. Hälsa kan inte mätas i blodvärden och genomsnitt. Hälsa är också en upplevelse. En mycket unik sådan. Som ett direkt svar på den här trådens fråga, skulle jag vilja säga "ja, det också".
  4. Sammanfattning med egna kommentarer: 1) man måste veta om det är för mycket eller lite syra som är problemet (vilket redan nämnts ovan) 2) obalans är inte avsaknad av "läkemedel", därför bör man först hitta naturliga orsaker och åtgärder 3) de kemiska preparaten ger långsiktiga, negativa andrahandseffekter (sambon kan hålla en hel utläggning efter att ha slutat med flerårig användning av novalucol som inte alls är så snäll som vi förleds att tro) 4) man måste våga experimentera på och med sig själv 5) det är inte bara koksalt (NaCl) som är kritiskt för hälsan. Det finns många andra salter. Havssalt och himalayasalt (äkta varor) innehåller fler mineraler. 6) det kan räcka med att inte dricka till maten och därmed låta bli att spä ut den magsyra man har 7) om man behöver extra syra funkar t ex Holistics Digest bra 8) problemet kan vara att man inte har tillräckligt med matsmältningsenzymer. Testa Mucosa, Helazym eller något liknande och se vad som händer. (Alla över 40 börjar få enzymbrister sägs det.) 9) lakrits och älgört kan säkert funka, men lakrits höjer också blodtrycket (men balanserar binjurarna, vilket kan dämpa stress om magobalansen är stressinducerad) och älgört funkar för vissa mot huvudvärk, men kan också ge detsamma hos känsliga. 10) att använda vinäger i matlagningen eller på salladen är ett bra tips. Och det finns ju småflaskor så att man kan ha med sig och stänka på maten oavsett var man äter.
  5. Har varit på besök hos en alternativterapeut som medelst datorstödd utrustning (liknande tekniken jag stött på förr) mätte upp mina värden. Sköldkörteln är det inget fel på. Däremot finns det för lite tyroidhormon i blodet överlag. Men binjurarna, äggstockarna och livmodern var det värre med. Med mer fakta på fötterna har jag nu fått tag i naturligt binjurehormon och naturligt progesteron. Efter ett par dygn har jag märkt en rejäl skillnad. Både humör och ork är bättre. Jag stod t o m nere i källaren i ca 10 grader, i linne och långärmad tunnare tröja, och jobbade ett par timmar med att byta tändelement i pelletsbrännaren. Och jag var varm! För en vecka sen hade jag frusit fingrarna av mig. Värk i muskler och leder håller på att tillta, men jag har ett kinesiskt fotbad att detoxa i. Det tog mig från kronisk smärta till ingen smärta alls på drygt 10 behandlingar för några år sen, så det är bara att sätta sig med fötterna i blöt och fylla på med extra kosttillskott igen.
  6. Amema

    B6 & B12

    Fisk brukar jag undvika. Är lite histaminkänslig och det verkar som om fisk drar igång sånt. Inälvsmat är jag usel på, men det har hamnat på tapeten senaste tiden så vi har bestämt oss för att leta upp några läckra recept och försöka komma igång. Lever är ok, men annat har jag aldrig fixat att äta.
  7. En viktig aspekt jag lärt mig att alltid ifrågasätta när något kallas "samband" är att leta efter "samvariation". Kan det ha med saken att göra även i det här fallet? Att hitta direkta samband i en värld med en enorm mängd data och parametrar är vanskligt. Kött eller inte kanske är mindre viktigt än att man äter icke industriprocessad mat? Eller, som i fallet ovan, att det finns någon icke studerad störande faktor (confounding) i miljön i Akita som inte finns närvarande på Okinawa.
  8. Rosa bandet startade som "peach ribbon" av en äldre dam på 80-talet. Hon ville dra uppmärksamheten till att det forskas för lite, särskilt när det gällde bröstcancer, för att UNDVIKA att man skulle få det. Sen kom Estée Lauder in i bilden och nåt annat bolag, och tog över ruljansen mot tantens vilja och gjorde det till rosa bandet istället. (Jag har just suttit och tittat på det mesta av Ty Bollingers dokumentärserie om sanningen om cancer. Historien berättas där. Jag köpte e-versionen av dokumentärerna och fick med en länk för att ge bort ytterligare en omgång till någon annan. Har roat mig med tanken att skänka det till Andreas. Eller Sjukvårdspartiet. Har du någon bättre idé?)
  9. Amema

    B6 & B12

    B6 kan man ha lite av om man supit under livet. B12 vet jag inte hur man får brist på om man inte är strikt vegetarian eller vegan eftersom det finns i animalisk föda. Vissa hävdar att det duger med jäst, men det lär ska vara vegetabilisk B12 som inte vår kropp begriper sig på. Om någon vet mer - upplys oss! För något år sen fick jag tipset att testa B12 därför att jag brukade ha så enormt torr hud och trötta binjurar. Det kliade efter dusch eller bad och handryggarna var nariga med små självsprickor. Tipset jag fick innebar en kur med terapeutisk dos (5000 mikrogram) och efter en månad var händerna mjuka som en barnrumpa. Sen dess tar jag en kortkur på nån vecka när jag känner att händerna känns torra igen. Efter att ha läst noga har jag lärt mig att de flesta tillskott är av typen cyanokobalamin, även om det är en av de varianter som vi behöver minst. Metylkobalamin lär vara bättre, lättare tas upp av kroppen osv. Det finns flera som säljer, men jag har anlitat StopAgingNow i några år. iHerb verkar också ha mycket av intresse. Det är dock stönigt att importera själv. Det verkar som om de håller på att skruva åt tumskruvarna på Postnord och tullverket.
  10. Man känner sig generellt ömklig. Stel och värk i leder, taskig cirkulation, nedstämdhet och depression, typ. Det är ju så allmänt så det är svårt att sluta sig till att det är just selen. Men som sagt. Eftersom vi har underskott hemma hos oss i norden så ska jag göra ett ryck eftersom symptomen stämmer rätt väl, och, selen tydligen är lika viktigt som jod för en fungerande sköldkörtel. Tillskott med vitamin E funkar bättre har jag märkt. Tokoferol behövs för att selenet lättare ska tas upp.
  11. Ett mineral som jag brukar hänga upp mig på är selen. Eftersom de skandinaviska jordarna är fattiga på selen så får djur i lantbruk extra sånt för att fungera. Men då gäller väl samma sak för människan? De senaste dagarnas lärande har skvätt vatten på den kvarnen. Men som någon annan redan har skrivit; frågan är enkel, men svaret blir "det beror på". Vad jag skulle vilja ha är en lista med vilka symptom brister och överskott kan ge, samt vilka andra ämnen man ska tillföra eller undvika för varje ämne. Då skulle man i alla fall ha lite lättare att tänka själv.
  12. Nyfikna lilla jag gick ändå in på minmat.net och fyllde i dagens frukostlunch. 10% kolhydrat, 27% protein och 63% fett tyckte jag såg ganska bra ut. Kosttillskotten hade jag inte skrivit in, men det blev minus för ungefär det jag ändå tillför, så så långt har jag landat mjukt. Kände att en gång räcker, men det gav ju en fingervisning om att jag inte är helt ute och cyklar i alla fall. Och det är ju bra. Sen vet jag att det borde vara en aning mer fett och lite mer mikronäringsämnen eftersom den "Mjölk 3%" jag valde ur LMVs lista är fel. Jag drack alldeles nyhämtad gårdsmjölk nämligen. Exakt fetthalt okänd, antagligen 4,5-4,8%. Jag konstaterar att det är knivigt och att man skulle behöva lägga ner en ganska noggrann injustering av hur man uppskattar vad och hur mycket man äter för att mätvärdena ska bli någorlunda tillförlitliga. Som vid all mätning gäller ju "skit in - skit ut". Men med det i minnet är det ju ändå bra att det finns hjälpmedel som det här.
  13. Jag har valt att inte använda såna här tjänster alls, därför att de för med sig alltför stora osäkerheter och det är alldeles för lätt att tro på en siffra som en dator spottar ur sig och att man tar den för sanning. Samtidigt är de ett stöd medan man ställer om därför att de kan ge en indikation på var man ligger och vart man är på väg. Men man får som sagt inte tro att datorn säger sanningen. En modell kan inte mer än den som skapade den. Vilka har gjort de olika modellerna som nämns i den här tråden? De variationer i värdena som rapporterats beror antagligen på såna skillnader. Mätningar på näringsinnehåll i mat under 1900-talet pekar ju på att näringsinnehållet i "vanlig mat" har gått ner katastrofalt sedan konstgödsling och industriella bekämpningsmedel introducerades. Äter man däremot egenodlade saker som vuxit i organisk och bakterierik jord så blir det en helt annan sak. Sånt tar sällan formulär av den här typen någon hänsyn till. Överdosering enligt RDI tror jag tyvärr är det man ofta måste uppfatta som normalläge idag. Om man t ex tittar på C-vitamin är ju rekommendationen 60 mg per dag har jag nu hört är galet från många olika håll. Den nivån innebär att man inte får skörbjugg, men det lär inte vara optimalt i långa loppet. Enligt en forskare på Karolinska som jag lyssnade på i mitten på 90-talet (jag kommer inte ihåg vad hon hette, tyvärr), menade att människan tillhör de mycket få arter som inte kan tillverka kroppseget C-vitamin. På forskningslabb får försöksdjur med sån metabolism 60 mg per kilo kroppsvikt och dag. Det innebär flera gram om dagen, inte milligram. C-vitamin tillhör dessutom gruppen som raskt kissas ut om man har överskott. Om man får i sig för mycket får man diarré, en signal jag använt vid åtskilliga tillfällen för att bli kvitt begynnande influensor och förkylningar. (För övrigt innehåller naturligt kiss i princip all den näring vi behöver för att må bra. Näringsämnen omsätts i kroppen och gör sitt jobb. Sen ska det kissas ut i naturen igen så att vi kan äta växter och djur som tagit upp näringsämnena. Kretslopp kallas det visst . ) B12 tillhör också en av de kinkigare vitaminerna. Meningarna går isär om vilken form som behövs, var man hittar den och hur mycket man behöver. Den billigare varianten (cyanokobalamin) undviker jag till förmån för metylkobalamin som kroppen lär ta upp mycket lättare. B12 finns i jäst, men på några håll har jag sett informationen att det är en form av B12 som vi inte kan ta upp. Det sägs att vi behöver den animaliska varianten. Sånt har jag också svårt att tro att modellerna tar någon hänsyn till. Det bästa tecknet på brist som jag har märkt är hur torr huden är. Förr hade jag torrsprickor som kliade och till och med sprack upp, men efter en burk metylkobalamin på 5000 mikrogram har trenden vänt. Händerna är lena som barnrumpor utan krämer och oljor. Nu fyller jag på i dagligdoser för att hålla det uppe över tid. Sen är det ju så att vi inte är identiska. Vissa kan behöva mer än genomsnittet av vissa saker, pga av t ex stress eller alkohol som kan dra näring ur kroppen i snabbare takt än "normalt". En C-vitaminkur tenderar att förbruka mer B-vitaminer än normalt också, så man behöver hålla koll på vilka näringsämnen som stödjer varandra och vilka som motarbetar/förbrukar varann. För min egen del har jag lärt mig att jag måste "överdosera" zink för att vara klar i skallen. Tecknen på brist är bl a att hår börjar falla av, att jag börjar bita på fingrarna och det känns som om jag befinner mig i en bubbla. Gränsen enligt RDI går vid 15 mg/dag för kvinnor, men under en period när jag länge ätit 60 mg/dag togs ett blodprov som visade att jag låg på den allra nedersta gränsen. (Läkaren sa att jag skulle sluta ta zink eftersom jag ändå låg inom intervallet. När jag sa att jag kanske låg inom intervallet därför att jag tar extra zink tittade han bara oförstående på mig...) För några dagar sen startade jag en kur med B-vitaminkomplex där det anges att ett piller om dagen räcker. Jag tar ett per måltid och tänker göra så en burk eller två innan jag planar ut och försöker hitta min optimala nivå. På några få dagar har grubbelkvarnen med nedstämdhet och ständigt stresspåslag lugnat ner sig betydligt. Samma tankar finns kvar, men de känns inte betungande på samma sätt. Hur mycket depression är bara näringsbrist?
  14. Först av allt har jag lärt mig att inte leta efter Ett Rätt Svar. Kroppen är komplex och hormonsystemet vilar i sin tur på att det finns byggstenar, dvs näringsämnen, mineraler etc. Låg omsättning har jag lidit av i många år. Nedstämdhet och svårigheter att känna motivation är ju tydliga drag som inte kan kureras med kemiska preparat. Det är inte brist på SSRI som gör en hängig. Och hängig kan man vara av skilda skäl, både livets motgångar och näringsbrist. Den senaste veckan har jag börjat käka mer B-vitamin. Det har jag testat förr men inte känt någon större skillnad av, utom B-12 som vände torr och narig hud till slät och mjuk, utan krämer och oljor. Om du vill testa det, var noga. Den billiga och vanligaste varianten, cyanokobalamin, är den form vi minst behöver. Metylkobalamin funkar mycket bättre och tas lättare upp av kroppen. (Cyanid används för att avrätta folk...) Information och kunskap är guld värda, men vem ska man tro? Man får lov att forska på egen hand, testa själv och jämföra resultat. Många källor som ser bra och tillförlitliga ut innehåller information som jag har lärt mig inte stämmer. Som t ex att det skulle vara just cyanokobalamin vi behöver. Jag nämner B-12 eftersom brist på det är kusin till utmattningssymptom. Särskilt om man käkat vegetariskt länge kan man ha fått brist. Brist på niacin/B-3 ger också nedstämdhet och diverse diffusa symptom. Niacin finns i tre former där amiden är vanligast, men om man har strul med ämnesomsättningen är det min erfarenhet att man helst bör få tag i nikotinsyra (som tyvärr verkar ha blivit mer eller mindre förbjudet sen i våras). B-vitamin finns i många varianter och det märke jag testar nu (B-right) har haft större verkan än andra. Ett lugn och en förnöjsamhet har börjat sprida sig i kropp och sinne, vilket i sin tur gör att övriga problem känns lättare att jobba med och inte är lika förlamande. Att kalibrera kroppen är en utmaning. Att se helheten och skruva lite på många knappar verkar vara det enda vettiga. Det är som att styra en bil. Om man vrider häftigt på ratten i höga farter hamnar man i diket. Istället måste man göra ständiga småjusteringar för att följa vägen. Att börja lägga pusslet och förstå olika processer måste nog höra till grundkompetensen för alla som vill ta hand om sig själva, men jag kan ju känna att jag inte har hittat alla bitarna än. T ex har Andush nämnt pregnenolon på ett par ställen, för att det ligger före tyroidhormonen i kedjan. Och det är nog så man får tänka - att hela tiden röra sig uppströms i orsakssambanden och inse att de korsar och går in i varandra hela tiden. Samtidigt måste man vara uppmärksam och systematisk och inte nöja sig förrän man testat och hittat det som funkar för en själv. Tidsödande och jobbigt, javisst. Men kroppen har ju inte särskilt många olika signaler för att påtala att något är fel. Att klura ut vad just ens egna besvär består av är enda vägen om man vill ta ansvar för sig själv och inte överlämna ödet i andras händer. Vare sig till läkare eller välmenande forummedlemmar.
  15. I artikeln finns en föreläsning av dr Jeff Senechal inlagd - Addressing common female conditions. Mycket matnyttig med mer detaljerad info än jag har luskat reda på redan under flera år. Förklarar bl a varför selen är lika nödvändigt som jod för en fungerande sköldkörtel. Eftersom vi har selenfattiga jordar i Skandinavien och jag försöker leva på så lokal mat som möjligt, bör jag tillskotta med selen. Bäst är om man kan få tag i ett preparat med tokoferol (E-vitamin) eftersom selen tas upp bättre då.