Kål&Svålunionen

Medlem
  • Innehållsantal

    33
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av Kål&Svålunionen

  1. Resultatet av gårdagens dittrillning: 1 jobbigt tentabesked med efterföljande stresspiral blev till 1 bit kladdkaka, 1 chokladbit, 1 wrap från pressbyrån, ris till middagen. Ledsen och melankolisk hela kvällen. Svårt att komma upp idag. Sambon hade kokat mina vanliga 3 ägg när jag gick upp annars hade jag lätt satt i mig 18 mackor istället. Åt en skiva Lingongrova med makrill och majonnäs till mellanmål. Tänkte att nu skiter jag i det här och äter vanlig mat. Vägde mig. Har inte gått ner nåt. Tänker att det är för jobbigt att inte få äta som alla andra. Jag vill också ha allt, jämt! Ännu ett misslyckande alltså. Går in och läser här. Läser och läser snälla kommentarer och tips och råd. Tänker att jag är inte som ni, en sån som klarar detta. Men sen tänker jag, att jag har ju mått ganska bra de senaste veckorna ändå. Att skillnaden på en som klarar det och en som inte klarar det är ju huruvida man reser sig upp igen när man fallit. Och visst har jag gått ner litegrann. Jag känner det på magen, den är inte i vägen lika mycket som förr. Jag måste fortsätta med det här. Inte krångla till det. Inte fasta och utesluta saker riktigt än. Då blir det för svårt, för tråkigt, jag klarar inte det ännu. På't igen alltså.
  2. Det låter gott! Ska testa det. Tror det är bra med nåt varmt också sådär på kvällen.
  3. Hej Anlim! Såna kommentarer gör mig bara stressad och ledsen. Det är inte lätt för dig att veta, och därför berättar jag det för dig. Vet att du inte menar illa. Men för en med så mycket skam och värdelöshetskänslor kopplat till sug, mat, karaktär etc så har man jättesvårt att värja sig mot såna här kommentarer. Allt gott.
  4. Trillade dit på en bit kladdkaka nyss, och nu drar domedagsmaskinen igång litegrann ("jaha, är det kört nu igen, typiskt, du klarade det inte den här gången heller, nu blir det HCHF som vanligt, nu kommer du vara tjock på din examen, om du ens klarar att ta examen, för att inte tala om bröllopet, kul det blir att titta på de bilderna sen", etc etc). Är smått paralyserad av tentastress och missade att packa ner eftermiddagsmellis idag innan jag drog hemifrån. BIG MISTAKE. Gick till cafeterian med avsikt att köpa en kaffe och dra igång eftermiddagens pluggsession men på något jättemärkligt vis hamnade jag i kassan med en kaffe och en kladdkaka. Som jag satte i mig under grimaserande eftersom den var så ohemult söt och sliskig. Men ner skulle den. Varför?! Hur parerar jag nu bäst den blodsockerkarusell som lär följa?
  5. Jag äter ganska mycket fisk redan, men har inte testat att ta till det när jag är sugen. Värt att prova kanske...
  6. Nix, det är inte cykliskt relaterat, så att säga! Det där vanliga PMS-suget kände jag faktiskt inte av särskilt mycket denna gång! (Edit: men jo, jag är ju alltså kvinna, det blev konstigt att svara "nix" på den frågan ) Bara för att krångla till det lite så skippar jag kött så långt det går, iallafall till vardags. (Är inte så förtjust i kött, har aldrig varit.) Så ölkorv och liknande går bort tyvärr. Och då blir det lätt feta mejeriprodukter istället, märker jag...
  7. Tycker jag saltar ganska rejält på maten, men kan testa det ikväll om samma läge uppstår!
  8. Tror absolut det ligger mycket i det där att när man slappnar av och har lite tid så kommer suget. Det som gör mig fundersam är att det tog 3 veckor för suget att dyka upp! Just nu tentapluggar jag iofs, en klassisk suggenerator
  9. Bra att det verkar funka för dig, och många andra. Jag tycker det hade känts tråkigt, personligen. Jag gillar mat, både för smaken, mättnaden och det sociala. Jag älskar att äta frukost med familjen och luncha med kompisar etc. Visst är det kanske lätt att man äter "enligt klockan" på ett sätt meningen är ju att det här ska funka i livet, inte styra livet :/
  10. Det jag inte förstår riktigt är vad som är skillnaden, jag har ju ätit såhär i 3 veckor men först nu kommer kvällssuget. Iofs blev det fler mellanmål just igår, men så var det inte dagen innan. Men det är ändå något jag ska fundera över och se om det gör skillnad mot kvällssuget. Jag har en ätstörning + sockerberoende i bagaget som gör att jag inte riktigt "vågar" låta mig själv gå utan mat för länge. Har experimenterat med periodisk fasta och HJÄLP vilka bakslag det skapar. Har dock kanske varit lite FÖR ivrig att fylla på med mättnad för att undvika hunger och svackor. Det är ju inte hjälpsamt om det skapar sug när intentionen var att förhindra det.
  11. Ok när jag tänker efter är det kanske inte riktigt 50 gram smör. Kanske mer 30? Hur som helst, för det mesta står jag mig fram till lunch, dvs 5-6 timmar. Brukar inte behöva eller hinna mellis på förmiddagen. Idag var jag hemma och pluggade och då blir det lättare ett sug efter mellanmål efter ett tag.
  12. Hjääälp.... har nu käkat LCHF i ca 3 veckor (ej perfekt men inga stora avsteg). Nu de senaste 3 kvällarna har jag fått ett sånt sanslöst kvällssug/hunger. Det kryper i hela kroppen och jag känns som om jag måste ha nåt i munnen konstant! Blir tokig! Även om jag äter nåt så är jag bara nöjd en liten stund, sen kommer suget tillbaka. Det här är ju nästan värre än när jag käkade kolisar... Några tips på sugstoppare eller förklaringar till varför det plötsligt blir såhär? Har nästan ätit lite mer än vanligt idag (har ätit mellanmål också, det gör jag inte för det mesta) nämligen: Frukost - 3 ägg med ca 50 g smör, kaffe med grädde Mellis - ostbröd med ägg & majonnäs Lunch - stekt lax, brysselkål med gräddsås Mellis - ostbröd med ägg & majonnäs Middag - grönkålspaj utan skal med äggstanning & massor av ost Kvällis - gurkstavar med cremefraiche-dip (pga vansinnessuget då...) Ser att det har blivit en hel del mejeriprodukter idag - mer än vanligt, kan det ha med saken att göra? Kanske borde haft bara smör till laxen istället för grädde? Alla tips mottages tacksamt!
  13. En liten uppdatering om nån är intresserad. Har kört på med LCHF-mat nu i några veckor, 3 typ? Har inte vägt eller mätt mig eller fört matdagbok. Enligt min sambo är det stor skillnad i mitt humör och energi. Vissa dagar har jag haft en helt sanslös välmåendekänsla i kroppen (dagar då jag dessutom fått mycket gjort, vilket såklart bidrar till gott humör). Alltså det har känts som om cellerna riktigt sjunger av välbehag i hela kroppen - helt sjukt Runt vecka 2 tror jag. Nu är det mycket stress och press runtomkring mig så jag kan inte påstå att jag är på topp hela tiden, långt ifrån. Suget kommer och går men jag tillåter mig att äta ordentligt och inte vara hungrig. Vet inte om det hänt nåt med vikten/storleken, det är för tidigt att säga. Det är skönt att inte veta. Men jag hoppas ju såklart. Om inte annat så för att jag vill fortsätta må bra OCH kunna närma mig min målvikt/storlek i vettig takt. Sa jag att jag ska gifta mig i september... I söndags blev det faktiskt en kopp glögg, en pepparkaka och en lussekatt. Det var så otroligt tydligt - tänkte nöja mig med en halv lussekatt men vips så var hela uppäten. Fast det stannade faktiskt där, denna gång. Hade jag varit ensam hemma då hade det säkert varit en annan femma. Sen mådde jag dåligt nån timme efteråt, kände mig lite illamående och sänkt. Är inte säker på att det hör ihop med fikat, men det är möjligt. Det gick hur som helst över efter ett tag. Sen funderar jag mycket på hur det kommer funka under julhelgen, när vi ska bo hos min familj som är heeelt sockertorsk.
  14. Tack för dina tips! Ser iofs inte jättestor skillnad på att knapra Johannesört eller mediciner. Möjligtvis att mediciner är billigare och mer reglerade samt väldokumenterade. Men smaken är som baken! Edit: Ska tillägga att den SSRI som jag fått utskrivet är Fluoxetin, vilket kan ges specifikt till bulimipatienter pga att den ej ger viktuppgång för de flesta samt kan verka mot hetsätningsattacker. Jag har inte varit drabbad av några svåra biverkningar och därför känner jag mig tryggare med den än med t ex Johannesört.
  15. Efter en långhelg i London med kolhydrater i både fast och flytande form (och med efterföljande bröd/glass/pizzasug ett par dagar efteråt) försöker jag åter hitta orken att komma upp på banan. Tror jag kommit fram till följande: 1. Vågen ska ut. Har så litet badrum ändå Antagligen kommer jag falla för frestelsen av en sista vägning. 2. Överväger starkt att börja på en låg dos SSRI igen för att kanske vinna lite ork och slippa lite oro. Tog en tablett idag men är ännu inte helt säker på att jag ska köra igång medicineringen igen. Hjälpte den ens förra omgången? Kanske lite? 3. Vill "komma ut" som LCHF:are igen, åtminstone för min sambo, men alltså hur ska han kunna ta det på allvar numer när detta redan har hänt och misslyckats hundrafemtielva gånger? Det låter så skönt med det lugn i kroppen några av er beskriver, och jag har ju själv upplevt det, fastän det var ett antal år sen nu. Jag vill dit igen!
  16. Purmeer, du sammanfattar precis mina egna invändingar mot spraggs inlägg. Av någon anledning förmår jag visst inte själv uttrycka det så tydligt som du gör det just nu, så du ska ha tack för det. Precis den här diskussionen skulle jag velat haft med mina behandlare, men den dörren var alltid stängd.
  17. Tack för att du tog dig tid att svara! Känner igen mycket av det du skriver. Jag tror dina 3 tips är väldigt vettiga, men det du skriver att du "inte gick ner men inte heller upp" - där slår min ätstörda hjärna ner som en hök. Jag ligger på BMI 30 nu och är tyngre än jag någonsin varit. Jag skulle verkligen, verkligen vilja gå ner några kilo, kanske 5, kanske 10 för att nå en vikt jag trivs med. Och precis där sätter min snurr igång tror jag. Händer det inget på vågen (och det fort, helst), så sätter viktdjävulen griller i huvudet på mig och kastar ut grädden och smöret och in med lightskiten. Inser att jag svarar på min egen fråga om vad jag bör göra. Ut med vågen, eller hur? Hur sjukt är det inte att man kan drabbas av separationsångest från sin värsta fiende?
  18. Det du skriver om hur du haft det, skulle kunna vara skrivet av mig. Exakt så. Jag önskar verkligen att jag kommer kunna få uppleva det tillfrisknande och lugn som du beskriver. Det är precis det jag skulle vilja uppnå, men inte vågar tro på! Var det svårt för dig att gå över till LCHF och skippa kolhydraterna? Jag trillar dit gång på gång, av gammal vana, rädsla att vara socialt krånglig, öl...
  19. Tusen tack för era engagerade och utförliga svar!! Jag ska svara så fort jag får en stund ifred med datorn.
  20. Får jag undra varför du inte slår en signal till din läkare eller till sjukvårdsupplysningen och frågar detta? Känns som om det bästa och lugnaste vore att få svar av en fackperson?
  21. Dag 2 av nystart #23078759.... 3 ägg med smör till frukost, kaffe med grädde. Proppmätt och sugen på samma gång ett par timmar senare. Prokrastinerar tentaplugg, kanhända kan det vara orsaken...
  22. Mäta och väga brukar vara den snabbaste vägen till hetsätning för mig tyvärr. Så det slipper jag gärna. Men vet att det funkar bra för andra. Det jag alltid tyckt varit så skönt med LCHF är just det att jag får äta tills jag är mätt och belåten, utan att räkna och väga. Sen kan den där mättnadskänslan vara lite fluktuerande ibland förstås.... Och känslosug, yes box på den. Många gånger varje dag. Har vansinnigt svårt med att stå ut med den känslan, särskilt när man vet att den försvinner när man stoppar nåt i munnen.
  23. Jag har svårt att tro att jag skulle få utskrivet Naloxone för att testa din hypotes! Det ges väl i princip bara till heroinmissbrukare under avvänjning?! Tack för lästipset!
  24. Man brukar kalla karies för en multifaktoriell sjukdom där socker/stärkelseintag är en av de största faktorerna som man kan påverka själv, jämte munhygienvanor och fluortillförsel. Sen beror det också på hur många lagningar och sånt man har sen innan (fler lagningar ger högre risk för fortsatt karies), tändernas anatomi kan påverka (djupa gropar där plack kan samlas t ex), salivsekretion (muntorrhet ger högre risk för karies) och vilken bakterieflora man har i saliven. Så du har helt rätt, det är mer komplicerat än man först kan tro!
  25. Det skulle ju kunna vara så att även om hålen är små så kan man se att de är aktiva och har blivit större, och därför vill man laga hellre än att vänta till nästa kontroll då de kanske blivit så stora att de hunnit ge symptom och riskerar att paja nerven (=rotfyllning). Karies är en långsam sjukdom men det brukar ju också vara ganska så många månader mellan tandläkarbesöken. Men man bestämmer ju själv om man vill laga! Man kan begära ut sina röntgenbilder och be om en second opinion hos en annan tandläkare om man är skeptisk till den föreslagna behandlingen. Hade det gällt en större och dyrare behandling kan det vara värt att göra så, men för två lagningar är det kanske tveksamt, eftersom du ändå måste betala en undersökningskostnad hos den andra tandläkaren :/