Jump to content

emmi

Medlem
  • Posts

    122
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by emmi

  1. Hej! Länge sen nu. Haft fullt upp med annat. Tokstress på jobbet och stress privat gick att hantera. Sen kom jag en morgon till jobbet, blev svimfärdig och magkramper. Fick åka hem och låg med det hela dagen. Trodde att det berodde på stress eller äggmjölken till frukost. La ner äggmjölken och körde rysk yoghurt och lchf musli till frukost, tillbaka med mjölk i kaffet. Inte samma mättnad och totalstopp på viktnedgång. NU i lördags testade jag att äta en del ägg igen (kokta och omelett med västerbottenost), mådde illa och blev matt. Helknepigt mådde jag. Fick för mig att det var omställningsproblem (ja jag hade fuskat för det gör jag utan vettig frukost vilket yoghurt inte är för mig det blir för mycket kolhydrater och så är suget igång igen) och efter godis släppte det. Tänkte på söndagen att nu jäklar kör jag! Bäst resultat har jag ju fått på äggmjölk så vi kör påt igen. Och det skulle jag inte gjort. En timma senare, magkramper från helvetet. Illamående, kräkningar och dålig i magen. Jag tror alltså att jag på något vis ätit mig till en äggallergi. Måste väl ta tag i att utreda det. Problemet är att luften gick ur mig i och med det. Mina magiska recept är ju ägg och smör. Nu är ett av dom borta. Har känt mig tom och börjat käka vanligt bröd till frukost. Vet inte vad jag ska göra. Min mage verkar klara kolhydrater mycket sämre än tidigare, eftermiddagarna är hemska. Men samtidigt är jag ingen som kommer ställa mig och goffa i mig bacon på morgonen, eller vara hurtig på andra sätt och lägga massa tid på frukost. Det ska gå snabbt och mätta och ja jag behöver det för att inte fastna i sug under dagen i alla fall nu. Och nej inte middag till frukost heller. Har också räknat med äggen för att få i mig det jag behöver av nyttigheter. Nu känner jag mig villrådig och beredd att lämna hela skiten. Jag är arg och besviken. Jag ser bara problemen med LCHF och uppoffringarna. Samtidigt som jag längtar efter lugn mage. Jag vill säga åt mig att jag måste skärpa mig och anstränga mig för att få ordning på det men motivationen existerar inte. Har ni konkreta tips på rejält mättande frukost utan ägg? På hur jag kan ersätta äggen som livsmedel i min kost till jag får reda på vad som är fel med mig?
  2. Förra veckan var tung privat och på jobbet. Det blev för mycket. Jag gjorde ordentliga lchf-godkäna livsmedelsundantag och hade en AW på stan med en del vin (men då mådde jag fantastiskt bra av sällskapet). Det var nog på sina sätt en av de mentalt jobbigaste veckorna på år. Min förbannelse är ju choklad, framförallt mint 70 %. Och jag åt en sån och några rutor apelsin i söndags. Intressant nog när stressen och det dåliga var på väg bort. Och det har varit en tung trött känsla i kropp och huvud ett par dagar. Idag kom mina ketosövergångskliandeprickar i ansiktet tillbaka. Så nu vet jag att jag gick heeeeelt ur ketosen. Förklarar också varför jag behövt lunch iveckan för att gå runt. Hade också gått upp på vågen ett kilo. Det får gå. Nu vet jag var gränsen går, det är skönt att veta. Misstänker att höga stressnivåer också kan ha gjort sitt till. Hur känner jag inför detta då? Inte så mycket. Jämfört med hur jag vanligen hanterar situationer så var det ett rejält framsteg. Men inför framtida situationer så vet jag konsekvenserna och kan göra mer informerade val. Mint choklad får inte köpas, det triggar överätande och det vill vi inte ha. Hittills denna veckan har det varit chokladförbud, riktig mat tre gånger per dag. Man får gå tillbaka till en trygg bas när saker inte funkar. Det finns en trygghet i det.
  3. Nja jag äter när jag är hungrig. Ibland äggmjölk vid frukost och sen paus till middag på kvällen. Ibland, som idag, en lunch.
  4. Intressant. I mitt liv får jag vanligen in träning först vid halv nio nio på kvällen. Efter att ha smält middagen. Och två/tre timmar efter en lchf middag behöver jag verkligen inte äta. Sen jag började på lchf har jag ifrågasatt starkt att äta utan hunger nämligen och tycker att det är skönt att slippa äta efter träning. Samtidigt vill jag inte skada min kropp. Men jag undrar hur mycket jag skadar den genom det...
  5. Kaffe med äggmjölk till frukost/lunch och Broccolimos med smör och några schyssta korvar till middag. Det behöver inte va jobbigt att Lchfa. Men jag undrar om jag får i mig det jag behöver nu när jag i princip bara äter två gånger per dag. Känner av magnesiumbrist i vaderna om jag missar en dag med tillskott.
  6. När äter ni i relation till träningen?? Och äter ni efter?? Jag är aldrig hungrig eller ens sugen när jag har tränat...
  7. Ja gillar Martin Ingvars båda böcker: Hjärnkoll på vikten och Härnkoll på maten. Båda är bra för att på ett enkelt sätt förklara varför vi gör som vi gör och hur man kan ta sig ur det.
  8. Jobbar också med det. Man måste försöka ersätta dåligt beteende med bra. På något sätt måste du komma på hur du ska hantera det utan socker. Det gäller att vara förberedd. Sen tror jag att man i en övergångsperiod måste ha lchf tillåtna livsmedel att ta till. Innan man fått sina strategier på plats.
  9. Låter hemskt! Klart vi ska hjälpa till och ta på allvar. Mat ska va gott!! Men vad tycker du är gott då? Och vad vill du absolut undvika? Och vilka fettkällor kan du tänka dig? Brukar du behöva variation eller är du en person som kan äta mycket samma? Blir lite lättare med mer info.
  10. Starkt att berätta! Att berätta tror jag är första steget till att acceptera och sedan bearbeta. För min del kände jag att jag i tvungen var tvungen att ha kontroll över maten. Utifrån kokböcker och bloggrecept gjorde jag upp veckomenyer med frukost, lunch och middag. Ordentliga måltider. Men såg till att ha tillgång till ost etc. om jag skulle bli hungrig. Det var en trygghet i det. Jag och sambon handlade hem och det satt en lapp på kylen, det är det här som gäller. Efter ett tag började jag känna att lunch inte riktigt behövdes (jag började med att skjuta på lunchen och sen jag hade en dag på jobbet med väldigt mycket att göra då jag glömde bort matlådan i kylen). Trots det ser jag till att ha mat på jobbet i fall att. Det ska vara lätt att göra rätt. Jag tror jag kommer fortsätta med menyerna och planeringen, det blir en trygghet på något vis. Sen är det enda tipsen jag har tålamod och att fortsätta på inslagen väg: börja försiktigt och känn efter. Det tror jag är den enda hållbara vägen för många. Lycka till!
  11. Sen om man ska frångå det abstrakta och gå till det konkreta. Denna vecka 83,4 kg. Dessutom ganska precis en månad sen start. Facit 4,3 kg. Inte alls dumt. Sjukt nöjd och lidit eller saknat kolisarna har jag ännu inte.
  12. Jag är öppen för öppenhet! Återkommer när jag grubblat vidare...
  13. Tack för dina tankar! Jag tar det med mig i mina reflektioner. Vad jag vill egentligen? Kunna stoppa i mig vad som helst utan effekter på hälsa, mående och vikt (godis, bakat etc. är vääääldigt gott).. Sen vet jag ju att det inte funkar så. Så givet hur jag vet att det är så det är: vad vill jag egentligen och då på ett plan som jag själv kan påverka och som jag inte lägger på faktorer utanför min kontroll (som att vara avvikande i ett hav av kolhydratsätare).
  14. Mitt sätt liknar margarethas men jag kör bara 50 gr smör och 2 ägg tillsammans med 3 dl kokande vatten. Har inte kommit igång med kokosfettandet ännu. För övrigt måste man ju nästan komplettera alla börja LCHF listor med att införskaffa en bra mixerstav. Min används jämt: äggmjölk, mos på kål osv. Underbart!
  15. Tack för intressant läsning, ny kunskap för min del till viss del. Jag gillar det, färre för bud är alltid uppiggande! Allt som för in fler goda livsmedel gör det ju lättare på sikt (om man nu ska leva lågkolhydratigt länge oavsett viktmål). Sen en del nya saker som jag aldrig har ätit men men det är ju kul att utforska. =)
  16. Hur långe har du hållit på? För många är resultaten tydliga i början enbart av att kapa de uppenbara kolhydraterna och addera fett. Sen i takt med att man krymper och lär sig mer kan man hitta ytterligare fällor och lära känna sin kropp och sin hunger bättre. Jag tror att det gäller att inte göra det för svårt för sig i början, vänja sig långsamt.
  17. Tack för tipsen! Jag är fast i isbergs/roman träsket. Vi lyckas inte heller få till det där med dressing. Bara olivolja på salladen har jag svårt för men här fanns ju lite alternativ.
  18. Grymt jobbat! Alltid bra att ta del av någon annans erfarenheter, framförallt efter uppnått mål! Jag blir nyfiken, gick du tillbaka till att äta alla typer av kolhydrater eller var det en ökning av mejerier och annat LCHF-godkänt som räckte för att du skulle gå upp igen? Men det är lite det där med att det ska bli lite mycket kolisar jag är rädd för. Det hände efter förra årets viktnedgång för min del. Men då var det också inte LCHFiga kolisar utan skräpkolisar som kom in i min kost igen, vilket genererade helt fel beteenden. Sen är det väl i o f s bara att sätta igång igen när man känner att det går för långt. Jag lurar på om jag behöver något mätbart mål för att hålla i över sommaren... Jag lurar vidare...
  19. Det är ju lite den typen av vinster jag är ute efter egentligen, måendet och hälsan. Men om man ska se till dom så lever jag mitt i någonform av målbild. Givet att jag inte hade hälsoproblem/sjukdomar med blodtryck, blodsocker etc. så är ju mina hälsomässiga vinster de som inträffar snabbt på LCHF, bättre mage, mindre svängningar i humör kopplat till blodsocker, mindre sug, etc.
  20. I diskussioner på forumet finns ofta målvikt med. Att det finns en siffra på vågen som är målet. För mig är det extremt diffust. Jag har varit överviktig sen övergången mellan mellan- och högstadiet. Så hur ser min vuxna kropp ut när den är i balans? Jag vet inte. Jag har varit nere i runt 78 kg och känt mig som en smalis i relation till mitt vanliga jag. Så vad strävar jag egentligen efter? Vad är mitt mål? Jag har ett delmål av att vilja ner på min vuxna minstavikt 78 kg. Varför är det ett mål? Jo för att jag kan göra saker med min kropp då som jag inte kan annars. Gå på stan utan att få ont i knäna, kunna gå på ölmässa, resa och sightseeinga, köpa kläder och känna att de sitter snyggt. Jag tror att det är mitt mål. Att kunna boka en långresa till Nya Zeeland exempelvis och inte känna en oro för att min kropp ska begränsa mig i det. Utan snarare vara ett redskap i att få ut mesta möjliga av resor, vardag och livet. När jag har träffat PTs pratar de om tydliga och mätbara mål och vikten av dem för att lyckas. Jag har sällan haft det. Är det därför jag hittills har misslyckats? Innebär det att jag även denna gången kommer misslyckas? För det mesta ser jag avsaknaden av en målvikt och ett måldatum som en tillgång. Jag blir inte så otålig och jag ser inte min nya livsstil som ett projekt ( i alla fall denna gången) utan som något utan slut. Jag grubblar kring detta. Är min målbild för diffus? Är den bra? Kommer den funka? Är avsaknaden av mätbara mål ytterst en rädsla för att misslyckas? Jag når inga direkta svar men jag tror att jag behöver hålla målbilden i tankarna.
  21. Behöver du äta frukost då?? För dig kanske det skulle passa bättre att vänta?
  22. Jag har för mig att någoni en annan tråd skrev att magnesiumbrist kan manifesteras som sug...
  23. Kikade in på din blogg och läste lite. Du får naturligtvis rätta mig om jag har fel men det verkar som praktiken är en stor omställning för dig. Jag känner igen det. Jag har själv pluggat och jobbat om vartannat och kan lätt konstatera att jag är en gladare och piggare person när jag pluggar. I mitt fall för att jag aldrig behövde ansträng mig så hårt, blir man trött tar man en paus, sällan behövde jag ha 8 timmars dagar osv. När man jobbar jobbar man och ibland ( exvis i början när allt är nytt och hjärnan går för högvarv) så är det nonstop utan paus. Min hjärna protesterar och jag blir toktrött. Att hamna i soffan och inte göra något mer är lätt. Jag behöver fylla på med något (en aktivitet) som ger mig energi på kvällarna för att annars inte sega ihop totalt. Jag skulle gissa att detta ihop med en kostomställning påfrestar. Innan du gör en massa kostanpassningar till tror jag att det kan vara klokt att försöka att ha lite tålamod och vänja dig vid allt det nya. Kroppen och huvudet ska hänga med. Lchfa på, passa på att testa om din utbildning leder till rätt yrke för dig. Och parallellt med det läs lite på forumet å på bra bloggar under tiden och lär dig mer så börjar snart kolhydratfällor och annat bli lättare att se.
  24. Idag. drack jag min kaffe med äggmjölk vid halv åtta. Nästa intag av annat än vatten och te var halv sju på kvällen. Lite chockad. Men jag blev sugen först sunt fyra fem och avokadon jag hade med mig som akutmat var dålig. Kändes inte som någon kris utan jag ruska om mig och såg fram emot middagen. Börjar förstå nu vad vissa som hållit på ett tag menar med att kroppen och hungern ställer in och om sig.Spännande att följa om det fortsätter på inslagen väg eller om mitt på dagen hungern kommer tillbaka.
  25. Kör på du bara. Kroppen vänjer sig, omfördelar och då händer sånt du skriver om ovan. Det gäller att ha tålamod och att inte stressa kroppen.
×
×
  • Create New...