Korphopparen

Nu är det en vecka, och från igår börjar livet återvända igen. Hungern är kanske egentligen aptit, och det har jag haft dåligt med så det är inte negativt i sig. Är man stressad så försvinner ju hungern, och om kaffet triggar kortisol så är det ett konstant stresstillstånd förstås. Alltså vill man inte äta så mycket. Bättre att vara lite sulten och höra vad kroppen vill ha

Jag tror det ligger mycket i det. Jag har en kollega som klappat ihop och hen har levt på kaffe, pasta och tomatsås på burk. Kan inte vara så många näringsämnen kvar i den kroppen.

Är det någon som slutat med kaffe som upplever att de är hungrigare? Jag har trappat ner och varit ganska eländig, trött, huvudvärk, deppig osv men nu när energin börjar komma tillbaka så smått så är jag hungrig mest hela tiden. Inte sugen, utan svulten.