SGK

Godförmiddag! Har suttit på min ljuvliga balkong (ny för i år) och läst en deckare på morgonen, och ska nu se till att mina blommor inte dör av törst. I går hade jag familj och släkt på besök med anledning av en bemärkelsedag som inträffade i början av juni. Vädret var perfekt, sällskapet trevligt, och maten (om jag får säga det själv) var mycket god. Det mesta var LCHF. Det som gjorde mig mest stolt var tjälknölarna jag tillagat i min slow cooker, gjorda på ekologiskt, närodlat gräsbeteskött inköpt några mil inåt landet. Jag brukar inte bjuda på kött i den formen, eftersom jag inte trott mig klara det. Men nu har jag hittat en rätt jag tror mig klara av att laga även framledes. 😀 Hoppas ni får en trevlig dag, jag tror min kommer att bli härlig. ☀️

Jag gissar att förvirringen kring din fråga handlar om att jag (med flera) ser näringsinnehåll som något man mäter, medan du ser näringsinnehåll som något som forskas fram(?). Jag gissar också att du därmed inte heller litar på alla olika databser som anger näringsinnehållet i olika livsmedel, som t.ex.: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas Matkalkyl (min personliga faviorit) Fineli (finsk databas på svenska) Om man, i likhet med mig, faktiskt tror att dessa värden är någorlunda korrekta (så korrekt det är möjligt att uttala sig) så kan vem som helst "slå upp" den frukt man är intresserad av och sedan jämföra med olika grönsaker. För detta krävs ingen forskning, lika lite som det behövs forskning för att jämföra en persons vikt med en annans. Man kan också räkna ut hur mycket man behöver äta av de här frukterna som sägs vara "fullproppade med vitaminer", och se om mängden är rimlig att få i sig under en dag, och sedan se hur mycket man behöver för olika grönsaker. När det gäller C-vitamin behöver man få i sig 150 gram apelsin som åtföljs av drygt 15 gram kolhydrater, men bara 40 gram paprika, som ger drygt 2 gram kolhydrater, t.ex. Men som sagt, tror man inte att värdena i dessa databaser stämmer så står man inför ett betydande dilemma. Och då kan man självklart inte heller lita på DietDoctors redogörelser, som ju baseras på uppmätta värden. Min bedömning är att råden stämmer väl med de värden som anges i databaserna.

Hej och välkommen till forumet Fiasofia! Jag är lite nyfiken på hur det kommer sig att du söker hjälp på ett forum som har LCHF som grund? Pasta, ris, potatis och banan räknas ju inte till den kosten. Tror det kan ha varit det Nisse syftade på. Jag är själv inte diabetiker och har ingen erfarenhet av att anpassa kosten till detta. Men jag känner till facebookgruppen Smarta diabetiker som har LCHF som grund. Där finns både typ 1 och typ 2 representerade. Jag tror du kan få en massa bra tips där, även om alla inte har ett så tydligt träningsschema som du. Men det finns med största sannolikhet fler som tränar som du där. Lycka till!

Jag ska vara ärlig, jag förstår inte riktigt din fråga Hanna. Du vill ha evidens för att DietDoctor-råden angående frukt och grönt stämmer när råden påstår att frukt är näringsfattigt. För att kunna uttala sig om detta behöver två saker klargöras. Det ena är vad man menar med näring. En vanlig tolkning är att det handlar om mängden vitaminer och mineraler, ofta mätt i procent av rekommenderat dagligt intag (RDI), men även i ren vikt. Det andra som behöver redas ut är vad man då anser vara näringsfattigt, dvs har lite näring. Jag brukar kalla detta att operationalisera, dvs. att sätta ett värde, en gräns, för vad som räknas som näringsfattigt. På matkalkyl.se anger man minst 10 % av RDI som en gräns för att näringsämnet ska få räknas med i den totala bedömningen av livsmedlet. Där kan man också få en lista över de mest näringstäta respektive mest näringsrika livsmedlen. Jag känner inte till de exakta gränserna man använder i matkalkyl.se, men många frukter ligger på 1-2 ämnen som överstiger 10 % av RDI, anses då vara ganska till mycket näringsfattiga. Mätningen av näringsämnenas mängd i livsmedlen antar jag har gjorts på något vetenskapligt accepterat sätt, men de varierar också från fall till fall beroende på var de odlats, väder under odlingstiden, jordmån mm. Det innebär att man inte kan vara säker på att det livsmedel man har hemma i kylskåpet har exakt det innehåll som anges i olika databaser (som t.ex. matkalkyl). En annan faktor som inte finns med i matkalkyl, eller det kan finnas med, är vad tillagning gör med livsmedlet. Uppvärmning kan både förbättra och försämra olika värden. Vissa livsmedel redovisas både som råa och tillagade på matkalkyl. Några exempel: den "frukt" som verkar vara näringstätast är katrinplommon med 9 ämnen över 10% av RDI. Det står inget om att de är torkade. Sedan kommer så småningom en del bär med 5-6 ämnen över 10% av RDI. Sen på plats 1201 kommer papaya med 4 ämnen över 10% av RDI, och strax därefter passionsfrukt och aprikos. Jag har bara tittat på färsk frukt eftersom torkad frukt självklart får en högre andel när vattnet försvinner. Före dessa frukter hittar vi en hel del grönsaker i listan, även om många av dem ligger på 5 ämnen över 10% av RDI. Ja, det var några reflektioner som dök upp angående din ursprungliga fråga, och utgående från detta funderar jag på vad som behöver bevisas.

Jag gjorde en snabb koll av apelsin, äpple, broccoli och blomkål i matkalkyl.se. Frukterna innehåller 1 respektive 2 näringsämnen (vitaminer och mineraler) som överstiger 10 % av RDI (rekommenderat dagligt intag). Broccoli och blomkål innehåller vardera 5 näringsämnen som överstiger 10% av RDI. Skulle tro att de flesta frukter ger liknande resultat.

Nu är det väl inte riktigt morgon längre, men jag skriver ändå 😊 Idag är det nämligen en riktigt bra dag. Idag har jag nämligen blivit farmor för första gången. En ljuvlig liten kille bestämde sig för att komma lite tidigare än väntat. 👶 Familjen kommer att få Ann Fernholms senaste bok "Stora boken om barn och mat" i present av mig 😋

Ja, se bara på allas vår Nils Engström som verkar ha fått hälsan tillbaka på gamla dar. Ett fantastiskt exempel på vad kosten kan göra för hälsan även när man är i 80-årsåldern. Själv hävdar jag att jag är i bättre form nu när jag närmar mig 60 med stormsteg än hur jag var när jag var 35.😊

Har tyvärr inga bra svar på dina funderingar, men känner oerhört starkt för dig och din familj i er situation. 💕

Jag tänker spontant på Martina Johansson.

Hej Margareta, och välkommen till forumet. När jag läser din berättelse blir jag lite upprörd. Man ska inte behöva äta något som man inte vill för att göra den som bjuder glad. Kanske det skulle hjälpa dig att jämföra med veganer, de skulle aldrig äta animaliska produkter för att göra den som bjuder glad, och där handlar det inte ens om hälsa i normalfallet. Hoppas du får många bra tips om hur du ska göra för att stå emot på ett sätt som passar dig.

Ser fram emot din bok "Biokemi för idioter" 😊 Jag uppskattar verkligen din förklaringar och att du förklarar alla begrepp du använder så att även en lekman kan få viss förståelse för vad det handlar om. Tack!

Jag brukar också leka Fido. Vågar inte låta katterna fördiska eftersom de inte ska ha så mycket salt. Men som ensamstående kan man unna sig att vara lite excentrisk. 😋

Du har redan fått en massa utmärkta råd, men något som jag inte ser att någon annan har nämnt är gröna bönor. Jag har tidigare haft IBS-symtom, men de försvann när jag hade ätit LCHF ett tag. Jag har alltid varit extremt känslig för bönor och linser, och undviker dem helt. De ingår också i FODMAP, dvs de här kolhydraterna man bör undvika om man har IBS. Hoppas du får ordning på välbefinnandet, och kan övergå i njutarstadiet.

Min erfarenhet är att i akademiska feministiska sammanhang har veganism blivit en ej ifrågsatt standard. Jag var på konferens för ett antal år sedan, hade angett LCHF-kost, men såg inte tillstymmelse till LCHF (kökspersonalen var helt frågande). När det var vegetarisk lasagne till lunch, serverad med knäckebröd, margarin och lite sallad (tomat, sallat, rivna morötter och en fettfri dressing) tog jag fram baby bell-ostar och bregott-paket från min väska som jag smaskade i mig, och lämnade demonstrativt förpackningarna på min tallrik. Till saken hör att jag haft IBS-besvär, och fastar hellre än jag tar konsekvenserna av att vräka i mig kolhydrater. Inte kul att drabbas av IBS-symtom när man står och presenterar ett konferensbidrag.

I en musstudie för ett antal år sedan där man ville visa på fettets skadeverkningar visade det sig att för att mössen över huvud taget skulle äta fettet ifråga blandades det med socker. Kanske det förhåller sig på samma sätt i studien ovan. Och då är det ju svårt att veta om det är sockret eller fettet som är farligt. Oavsett är fett inte artegen föda för möss.