IML

Medlem
  • Innehållsantal

    159
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

494 Enastående

Om IML

  • Rank
    Stammis

Senaste besökare till profilen

443 profilvisningar
  1. Vecka 2 med ALP, har gått helt OK. Liiite fusk med 1/2 glas bubbel på fredag kväll och ett helt på lördag kväll men annars har jag skött mig! Mera blygsam viktnedgång denna vecka, -0.4kg. Men det är i rätt riktning iallafall 🙂
  2. Första veckan på ALP avklarad. Det har gått bra, mycket grönsaker men det äter jag annars också, det som är annorlunda är att det är väldigt styrt hur man kombinerar fett / protein / grönsaker i olika måltider. Jag har upplevt det som skönt att slippa tänka på vad jag ska äta, "bara följa programmet". Mycket mat, tre måltider varje dag, alltid en rejäl frukost. Jag brukar ju alltid säga att jag inte är så hungrig på morgonen, men i och med att man äter mindre på kvällen när man följer ALP så har jag inte haft några problem med att få i mig frukosten. Jag har ju periodvis svårt att låta bli att äta mellan måltiderna, det har också gått hur bra som helst att låta bli under denna vecka. Det enda som är lite tråkigt är att jag inte riktigt vill sätta mig i matsalen med kollegorna med mina "konstiga" matlådor. Mina kollegor är snälla men nyfikna och jag har ingen lust att behöva förklara vad jag äter och varför. Så jag äter själv i fikarummet. Och ja, jag som det senaste året har kämpat med strikt LCHF / fasta, osv för att hitta nåt som funkar - med ALP har jag tappat 2kg på en vecka! Så nu kör jag på en vecka till.
  3. Resan gick bra! En mysig helg med en massa sightseeing och god mat. Höll mig som planerat alkohol- och sockerfri, trots dagliga besök på mysiga caféer. Överallt fanns kaffe med vispgrädde på menyn, ville jag ha nåt extra gott tog jag det, annars tog jag en svart kaffe och njöt istället av trevligt sällskap och vackra interiörer. Beställde för det mesta sallader och dylikt vid restaurangbesök, men åt även en Wienerschnitzel och gulash med knödel - gillar att pröva lokala maträtter när jag är ute och reser. Vi har också promenerat 13-14 km per dag så jag kom undan med det utan att vågen pekat uppåt vid hemkomst. Nu är jag inne på dag 2 med Anna Halléns ALP kurs, för tidigt att utvärdera riktigt ännu, lär väl återkomma! Mest ovant är att hon rekommenderar att man utesluter ägg under första 12 veckorna, det är ju annars en stapelvara i min kost. Får testa mig fram för hitta något annat bra frukostalternativ.
  4. Har haft en bra vecka, hållit mig till periodisk fasta (16:8) plus två dagar med längre fasta (skippat både frukost och lunch, ätit på kvällen). Hunnit med ett par träningspass också (power walk / jogging). Händer inget på vågen dock... och det där med tålamod är inte min starka sida så det känns lite motigt... Men - till det positiva, jag har fått plats på Anna Hallens ALP kurs som börjar imorgon 😀 Har börjat läsa på och det känns väl lite flummigt / hokus pokus med olika upplägg olika dagar och så, men jag är beredd att ge det en chans! Ni som har testat, är tanken att man ska äta så "resten av livet", eller kommer man till någon sorts underhållsfas som är mindre styrd? Tyvärr så krockar kursstarten med min årliga tjejresa - i eftermiddag flyger jag till Wien för långhelg med två väninnor som jag träffar alltför sällan. Siktar på att köra igång med ALP på tisdag! Helgen kommer förstås bjuda på dagliga restaurangbesök, brukar i vanliga fall unna mig lite extra på våra helger (någon drink, ett glas vin, cafébesök med gofika etc). I år kommer jag sikta på att göra så bra val som möjligt gällande maten, även om det blir mindre strikt än hemma, men hålla mig alkohol- och sockerfri. Vi kommer iallafall att promenera massor, så motion kommer det inta att råda brist på!
  5. Hoppar in och följer din tråd, jag har också efter en vår och sommar med mycket "slarv" bestämt mig för en nystart utan socker och gluten. Kinesisk soja använder jag i köttfärssås och brunsås, för färgen och smakens skull. Har aldrig kollat sockerhalten, jag som annars läser innehållsförteckningen på allt... Men en flaska brukar räcka flera år i mitt kök så den får nog vara kvar. Lingonsylt äter barnen och maken så den får också vara kvar. Brukar göra som min farmor och ta någon tesked av det rinniga i sylten när jag gör brunsås, för lite sötma. Den lilla sockermängden tål jag (det är inte så ofta heller).
  6. Hej igen! Jag började egentligen jobba för tre veckor sen men har haft en extra semestervecka senaste veckan. Mestadels lugnt och skönt, har hunnit städa lite i förrådet i källaren och köra en tur till återvinningen, hjälpt dottern att rensa lite i röran på sitt rum (utan att vi blev ovänner!), träffa lite gamla kompisar, gå på 50-årsfest. Annars ska vi alltid iväg när vi är lediga, skönt med lite tid hemma också. Har fått tid till flera promenader och en joggingtur. Maten har väl varit sisådär dock...Förra helgen hade vi konfirmation för dottern, hon fick bestämma menyn = smörgåstårta... Gott gott, och mycket rester blev det så det var gott i flera dagar efteråt också 🤨 Imorgon drar hösten igång på allvar med jobb och skola och det hoppas jag kan bli lite nystart med kosten också. Har fått tips om ALP, ska läsa på lite men innan jag kommit underfund med vad det innebär ska jag testa periodisk fasta igen, och kanske också experimentera med lite längre fasteperioder. Lär väl återkomma med resultat...
  7. Dags att återkomma till forumet, efter ännu ett uppehåll. Livet, alltså. När jag skrev senast, i januari, var min onda fot "nästan bra". Det tog några månader till av bakslag och ökad smärta när jag försökte springa men sen i maj ungefär så håller den 😊 Så långt det positiva, i övrigt har det senaste halvåret varit tungt. Det har uppdagats att min tonårsdotter har problem med ångest och ett välutvecklat självskadebeteende, något som pågått i ett par års tid utan att vi föräldrar märkt det. Med facit i hand kan man förstås se att en hel massa som vi avfärdat som tonårshumör i själva verket var tecken på dessa problem och något vi borde tagit på allvar. Så det senaste halvåret har varit en enda lång kamp. Med att få hjälp från vården, med att få dottern att ta emot hjälp hon inte vill ha, med att förlikas med att detta kunde pågå så länge utan att jag såg det, med att hålla näsan över ytan på jobbet (har som tur är en förstående chef som låter mig ta ledigt med kort varsel när än det behövs). Mitt i allt blev vi dessutom anonymt anmälda till socialen, av någon som sett att dottern mår dåligt (bra där!) men fått för sig att det orsakats av våld i hemmet (eh, nej) och har gått igenom en utredning där också. Har inget ont att säga om socionomerna vi träffat, vi blev väl bemötta och de insåg snart att anklagelserna saknade grund. Men kan inte låta bli att frustreras av hur snabbt det gick att få dessa, helt påhittade, problem utredda, jämfört med hur lång tid det tagit att få hjälp med de högst reella problem dottern har. Att få en godkänd remiss till BUP tog länge nog, sedan väntetid till inskrivning ytterligare ca 4 månader!!! Det här med kost och motion har helt enkelt inte varit ett prioriterat område på sistone. Att fasta har inte funnits på kartan i den sinnesstämning jag mestadels befunnit mig i. Men nu börjar det lugna ner sig såpass att jag kan börja tänka på mig själv igen. Strikta till kosten, kanske försöka mig på att fasta igen, komma igång med träningen. Har faktiskt sprungit flera gånger på semestern, men konditionen är verkligen urkass efter det långa uppehållet med skadad fot. Ser att vikten ändå stått still sen i januari, ligger fortfarande på ca 77 kilo. Måste räknas som nån sorts framgång under omständigheterna!
  8. Dags att väcka liv i min gamla pepp-tråd igen... Senaste halvåret har varit riktigt motigt. Skadade foten när vi fjällvandrade i somras och har dragits med sviterna hela hösten. Både springa och promenera har varit uteslutet, även mina yogapass som jag älskar har jag fått skippa, för mycket belastning. Sjukgymnasten ordinerade motionscykel på lågt motstånd och dagliga stretchövningar - urtråkigt. På jobbet fick vi ny chef i maj, varpå gruppens mest seniora kollega prompt sade upp sig och slutade, så vi har gått en man kort hela hösten. Utebliven träning, mer än vanligt stressigt på jobbet, gissa hur det har gått med vikten... Kämpar ju även i vanliga fall med att hålla kosten, det har definitivt varit motigare än vanligt. Ser här i tråden att jag vägde 74,6 kg i juni, just nu ca 77kg. 2.5 kg upp är ändå inte så illa, med tanke på att jag knappt kunnat träna... Men nu! Nytt år, nya tag! Foten är nästan helt bra, har promenerat 6-10 km per dag hela julledigheten och det har funkat. Sprang en gång i december, då fick jag ont efter, men ska testa igen snart. Känns jättebra att vara igång igen. Under julen har jag ätit rätt liberalt men ska nu sikta på mindre slarv. Motivationen till att äta bra brukar bli bättre när jag tränar. Ska också testa att fasta igen, hade ingen ork över för det under hösten men nu känner jag mig peppad. Tänker mig 24-timmars fasta 1-2 ggr / vecka. Har under hösten börjat äta frukost igen (äggröra) och känner att jag mår bra av det så det kommer jag nog att fortsätta med de dagar jag inte fastar.
  9. Såg en intressant Youtube-föreläsning på temat häromdagen. Av Dr Eades, länkad på FatHead-bloggen som jag läser då och då, enligt hans teori är rapsolja rent skadligt på en cellulär nivå. Videon innehåller en detaljerad genomgång av biokemin bakom, intressant tyckte jag men det är nog en fördel om man vet vad citroncyracykeln / Krebs cycle är innan man tittar. http://www.fathead-movie.com/index.php/2018/08/15/dr-eades-explains-how-bad-oils-increase-our-appetite-for-carbs/ Jag använder inga större mängder rapsolja, men i min hemgjorda majonnäs brukar jag ha hälften rapsolja, hälften mild olivolja. Steker annars i smör eller kokosolja, och har olivolja till salladen. Efter att ha sett detta funderar jag på att helt utesluta rapsolja i fortsättningen.
  10. Förresten, för er som kan baka LCHF-bröd utan att balla ur och förfalla i överätning måste jag rekommendera dessa: http://www.56kilo.se/zucchinibaguetter/ Jag uteslöt vitlök och brödkryddor, och strödde lite extra riven ost ovanpå innan gräddning. Blev jättegoda!
  11. Har haft några motiga dagar här, hade ju gäster på nationaldagen, bjöd på en kall buffe med kallskuret, olika sallader, såser, ostar. Samt bröd, både vanligt och LCHF. Trillade tyvärr dit och har tuggat i mig massor av båda sorterna. Både onsdag och torsdag, sen var det slut som tur var. Fredag kväll följde jag upp med att förse mig av ost och kex som maken åt och eftersom dagen ändå var förstörd, några rejäla nävar ur sonens skål med chips ? Gårdagen klarade jag bättre, och idag har jag hunnit med en 12-km MAF-runda följt av en omelett med det sista av den rökta laxen från nationaldagsbuffen, så just nu känner jag mig i balans igen. Funderar på vad jag ska dra för lärdom av detta. Just bröd är ju en av mina stora stötestenar, ändå envisas jag med att bjuda på det när vi har gäster. Och sen själv äta upp det som blir kvar... Det ser ju trevligt ut och är alltid uppskattat med ett gott bröd, men finns ju mycket annat man kan bjuda på också ?
  12. Men vad är det chefen behöver förstå? Om lunchen ligger utanför betald arbetstid ska chefen ska inte lägga sig i vad du gör. Som jag ser det har du ingen som helst skyldighet att förklara någonting över huvud taget. IBS eller inte, spelar ingen roll. När de andra går på lunch är det väl bara att trevligt säga "Nej tack, jag väntar lite, det är för tidigt för mig." alt. "Nej tack, jag har matlåda idag". Har chefen ett problem med är det kanske läge att ta stöd av din fackförening? Att det är konstigt att tacka nej till bullar känner jag igen, men ha lite tålamod om det är en ny arbetsplats, folk brukar vänja sig så småningom. Numera blir jag inte ens tillfrågad om jag vill ha, alla vet att svaret blir nej.
  13. Har haft en bra måndag iallafall, sockertrollet har hållit sig på mattan ? Lunchen på jobbet blev en fiskgryta med aioli, riktigt gott. Tycker mig märka en trend - det är allt oftare ett ”fett” tillbehör till fiskrätterna i matsalen, någon aioli, majonnäs, eller skirat smör. ? Ligger egentligen fortfarande efter på jobbet men har man bokat klipptid så har man... gick alltså tidigt, och eftersom jag brukar göra folieslingor blir det en lång stund man får sitta i frisörstolen i sina egna tankar utan nån som stör. Nästan som en stunds meditation. Maken fick laga mat åt barnen, jag gjorde mig en smörig omelett till middag. Resten av kvällen har jag bläddrat i kokböcker och gamla tidningar (Matkärlek och Allt om LCHF) och planerat menyn inför nationaldagen.
  14. Ha, ha, känns betryggande ☺️