Gemma

Medlem
  • Innehållsantal

    451
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    2

Allt postat av Gemma

  1. Gemma

    Blodfetter

    Hävdar ganska bestämt att "viktreducering kraftigt reduceras" av att inte våga ta in mer protein utifrån rekommenderade dosen, helt enkelt är en TEORETISK KALKYL, som dessutom är debunkad, enbart att det är bevisat att högre protein-intag helt enkelt ÖKAR metabolimen och omsättning av överflödskilon, just exakt gällande viktminskning. Jag och min egen historia kan givetvis inte tjäna som undeerlag för att du sk förstå varför protein-normen är sorgligt överdriven, men jag har visats komma till en insulinresistens, jag har ökat protein-intaget senaste veckorna , min vikt fortsätter att minska. Läs gärna lite av Naiman för att få en nyanserad aspekt på proteinhalten. Han är inte ensam om sin syn på proteinrestriktion eftersom han är en av flera, som möter insulinresistenta i sina patientgrupper. Finns många fler som om inte debunkar så iaf reagerar över att 0.8 som regel, inte är raktigenom tillförlitlig (jag sällar mig till den skaran) Denna nästintill rädsla för protein medan fettet bara kan ösas in... nja... , att det höjer BS? Inte om du tränar eller är till vardags aktiv och inte mer stillasittande, som är så vanligt nu för tiden. Sedan exakt som du säger, det viktigaste av allt!! Det är tveklöst INDIVIDUELLT, måste betonas, att somliga behöver 2 g protein/kg kropp - många har t.ex nedsatt tolerans för mejeriprodukter, tål inte ost , laktos och sådant, men alla har inte det. Bara en sån sak! Olika tarmflora, bara en sån sak, det skiftar enormt. Finns tyvärr inte en enda gyllene regel. Det vet också forumsmedlemmarna, mer än väl.. att en hälsoresa kan kräva andra tag än för annan, en behöver bullet proof coffee, annan kan få metabolismen att bromsas av dessa extra tillsatta fetter - vi lagar alla olika mat, vissa lagar inte ens mat i den utsträckningen som kan krävas, för det är ju mekkigt att göra långkok, pastejer och befatta sig med blod fett och tårar, lättare med proteinbars och sådant? Då behövs ju en massa tillsatt fett. Men äter man t.ex en riktigt stor bunke sallad om dagen, spritt eller inte, då vill jag ha olja på det, det kan gå åt 30-40 fram olivolja.. lägg då till smöret i pannan, fettet i köttet.. och lite annat (nötter, ostkuber) så är man snabbt uppe överflödskalorier, om man siktar på att tappa kroppsfett. Hur levde man i barnaåren, i ungdomsåren, i sitt yngre vuxna liv innan kommen till 50? Det kan betyda en hel del för hur man behöver sammansätta en kropp som gått "i baklås" eller blivit isnulinresistent. Min kropp har varit aktivt tränande sedan barnsben, denna kroppen har dessutom förvärvat brunt bälte i karate, inte för att jag förvaltar det nu för tiden, raka motsatsen viket är kanske lite sorgligt, men livet går vidare.. annat tar vid. I flera års tid därefter har det motionerats aktivt.. förutom efter ca vid 45.. där började livet innefatta andra värden med lite annat leverne , bl.a en hel massa jobb tog manngrannt över gott men på ont också, så till vida att jag de sista tre åren egentligen senaste 10, fullständigt ignorerade precis alla kroppssignaler som jag visste var fel.. fortsatte ignorera , sedan helt åt skogen.. men befann mig i spiral som Dr Fung träffsäkert kallar för The Voscious Circle -alltså fysiologiskt farlig spiral (jag är själaglad att jag inte nådde upp till T.ex krympt 2,5 cm de sista åren, det beskyller jag fetman för, fick ont i knäna, i ländrygg och försämrad rörlighet kändes direkt handikappande, lust till motion minskade sakta men säkert. Jag är helt med på ditt resonemang, det är D.D filosofi, som jag skriver under på! Tro inget annat! men ... under resans gång sker det saker med metabolismen, när den de facto inte längre är i ett "sjukdomstillstånd" som för dig... för mig också. Så naturligtvis sparade inte på fettprocenten de första 3 månaderna, det är nog viktigt att förse kroppen med extra fett i början (för mig var det så) det gav signaler i kroppen att växla över till fettdrift, men därefter.. kan man behöva så kallat finlira/justera och ackomodera utifrån vilka parametrar man har... och det är högst individuellt, det jag gör nu.. att försöka... hålla ner fettet så det inte överstiger proteinet, varför jag skaffat hem proteinpulver nu. Så jag slipper äta kilovis med kött alla dar i veckan. (blir också lite väl dyrt, jobbigt tugga i sig, behöver avsevärt mindre mat nu, än för månder sedan ) Skulle jag fortsätta med mer fett än protein, då skulle jag förlora ännu mer muskler än vad jag redan tappat och nu måste det jobbas upp detta utan att få tillbaka det förlorade. Jag säger som du, att övrförskrivning av läkemedel är snarare regel än undantag, det är ett kopiöst slöseri med allt mindre vetenskaplig bärighet än någonsin, det är ju om inget annat tidsbesparande för staten (tror de!! men de bedrar sig, eftersom bieffekterna kan bli än värre och dessutom finns lite forskningsfusk i basen, inget som lockar en att börja knapra statiner, no thanks!!)
  2. Gemma

    Blodfetter

    Sant, fett är inte nyttigt, det är essentiellt nödvändigt för flera bl.a neurologiska funktioner. Individuellt kanske, men jag startade med fritt flöde av fett, i alla de former , dock inte veg.oljor : var påläst och hyfsat erfaren. Men nu måste jag se över fettprocenten, det lutar för min del mot 50% fett 50% protein, fick iofs i mig gott om protein första delsträckan, mot mitten minskade portionerna och därmed också proteinet, som sedan började komma lite på efterkälken i jakten på rätt % fett.. vilket jag därefter behövt justera så jag får mkt mer protein i mig av följande skäl * min ålder *både simmar och styrketränar *behöver gå ner ytterligare ivikt, dvs jag kalorireducerar och det stressar kroppen något, varför gott om protein blir ett måste *att snarare öka än minska proteinet, gynnar ämnesomsättningen , som omsätter lite bättre än med statens undermåliga rekommendation på 0,8 gram per kropps-kg * för att jag nått en viktplatå, där överskottsfettet inte i samma grad kan bara "rasa" som när man har många överflödskilon.. utan som jag behöver komma åt med muskelarbete och som kan ta minst lika många månader att bli av med men strama åt - dvs mina sista kilon sitter verkligen inne i kroppen och skvalpar, inte på samma sätt utanför som innan (t.ex när buken lede helt eget liv, likaså armfläsket och hakfläsket som är åtgärdat, men det är magen var fett annolikt är förenligt med insulinresistens. Jag är lite i tvivel huruvida man kan "bli av eller bli kvitt en redan uppnådd insulinresistens" , jag tror snarare man kan hålla den i schack. Men "botad" , jag betvivlar att man kan säga sig "vara fri" , när man alltid efter en gång väl abnorma värden, behöva änra kost, till den grad att inte längre äta vare sig bröd potatis ris eller pasta.. oavsett all historik om den sortens föda, nu vågar jag inte ecperimentera för mycket eftersom konsekenserna kan bli så tråkiga med skyhöga BS-värden, men jag testade ändå, fast med fikon vilket var osedvanligt korkat!! kunde ha tagit iaf fanskbröd och en tallrik pasta, och mina BS-värden efter fikon går icke att få tillbaka i normalvärde, värdet ligger skyhögt hela dagen efter.. trist. Men ska inte vara så säker, det kan ta ett helt år innan man kan klara en fest med olika godsaker i den traditionella stilen, men än sså länge är det alltför tidigt för mig att kalla mig för "botad" , oavsett mitt HbA1c är något att vara rädd om nu. Och andra vinster. Men sedan att många andra, , bl.a du, känner dig inte längre vara insulinresistent, det må vara. Men botad... ? Har du ens provat att leva med husmanskost och vad som hör till, gällande frukost middag kvällsmat , lite sött en å annan gång, under en månads tid eller två? Därefter kan du se om det handlar om att ha blivit fri från resistensen.
  3. Gemma

    Blodfetter

    Jag ser inget motsatsförhållande i användandet av mättat animaliskt fett samt mejerifett och farlig lipidrubbning. Däremot skulle jag nog kunna tänka mig att det möjligtvis är något individuellt. En ytterligare frågeställning är hur pass "naturligt" det är att äta BÅDE grädde, olja, smör, fetyoughurt, ost, nötter kokosfett och kokosmjölk, låt säga dagligen eller varannan dag, vecka efter veka.. på sikt. Jag tycker personligen , inte det är särskilt narurligt alls att konsumera fett på det sättet i tron att fettet skulle vara något undergörande. Så detta med Fett E%, tror jag därför är högst individuellt, i hur tolerant man är för höga fettintag, betyder inte att plötsligt är smör farligt, men både smör och kokosgrädde kan för en individ bli för mycket. Protein ska ovkså in nämligen! Med protein kommer ofta fett, så länge animaliskt protein, annat om man lägger upp kostplan med proteinpulver eller dessa bars.. alla lagar inte mat,m utan tillgodoser sig protein med pulver.. och då är både smör i maten plus kokosmjölken/grädden inget som blir för mycket. Somliga behöver ta bulletproof coffe, för de kanske inte lagar mat med tillräckligt fett, jag skulle aldrig kunna ta mig bulletproof coffee dagligen, skulle få i mig skyhögt med kalorier, alltför kraftigt kaloriöverskott kan bli avgörande och fullständigt sabotera en viktminskningsplan som är viktig, när det handlar om metabol störning.. t.ex måste jag som ansamlat fett i buken vara rätt observant på om systemet ska förbränna mitt kroppsfett eller det fett som kommer utifrån in först. Trots stor viktminskning, ser jag att det med stor säskerhet gömmer sig rejält med fett kvar i buken , alltså för mig framstår det lite konstigt att ha blivit insulinresistent med övervikt, samtidigt bara skaka av sig det snabbt, det tar ju tid.. vad gäller fettet inuti vävnader och organ, som jag är övertygad att det inte bara smälter bort så som underhudsfettet. Fett är nyttigt, det är vi eniga i. Men för mycket fett, kan ge kontraproduktiv effekt - beroende på vilken individ som tar in fettet, så mängderna är ju inget att bara vifta bort.. det jag menar.
  4. Som läkare skulle jag nog vilja se källan, dvs labutskrifterna , därefter kontaterat att varken blodfetter eller blodsocker eller levervärden behöver ses som "konstanter" , utan faktiskt kan regleras på fler sätt än enbart vad läkemedelsverket rekommenderar. Som med mig, läkaren enbart rekommenderar, i övrigt har hon lika lite aning om hur och varför mina värden ser ut som det gör, faktum är att jag vet mer om orsakerna till mina värden i somras.. vid den tiden fick vårdavdelningen panik och ville hålla kvar mig intill jag fick ordinerat INSULUN-sprutor, detta vägrade läkarna (som inte var lika korkade som förvisso duktig ssk, dock enormt enfaldig!) Men vidare på diabetes-enheeten på min läkarstation, tog en annan diabetessköterska rodret, och började svamla om kroniskt tillstånd för livet, "du blir aldrig av med din *Diabetes... " hette det... Samma visa med kolesterolet, om jag iaf frågar min ssk, vilket jag faktiskt högaktligen ignorerar och menar att dessa snabba slutsatsernas racing-game inte stämmer.. kolesterolet kan visst det variera! Den resistens man har, eller upparbetat.. kan på samma sätt nedarbetas, med bl.a kost , med träning, med livsstil. Som läkare sjulle jag ju aldrig insistera på att dina värden är påhittade och ändå behöva Pfeizers lösning, DATA är gott nog, samtidigt som data går att manipuleras. T.ex dricker man överdrivna mängder kaffe eller annat strax inför ett prov, så påverkar det värdena. Springer du tio varv runt knuten innan du ska ta ett BT, så påverkar det också och ger ett utfall som på pappret är "data" , men........ ja du förstår. Typ, jag kan överdriva kakor glass och godis ett par veckor lite sporadiskt men ofta ibland vid 22-tiden innan läggdags , det påverkar HbA1c. Man kan leva med stress, det påverkar definitivt även lipiderna. Man kan leva utan stress, vilket är som att leva i helt annan värld, jämfört med stora stresspåslag, samt sporadiskt sådana, finns sedan ingen återhämtning ja då handlar det faktiskt inte om nåt jävla kroniskt tillstånd. (därmed inte sagt att insulinresistens, kan vara eller rent av är läget, men.. man behöver inte vara alltför tvärsäker, och därför tarta upp världens medicinarsenal) Så jag hade som läkare inte sett anledning till någon slags övertalning, men som läkare man kanske behöver hålla sig lite ájour, tänk dock på att allmänmedicinare som sitter på bl.a VC, inte är specialiserade plus att de ofta inte har tid att läsa in sig så mycket. T.ex min läkare, kanske är mer än väl medveten om att standardbehandlingen kan slå fel.. och är trubbig, men enligt lagen är läkaren skyldig att dokumentera "korrekt insats" . Det är så när siffrorna läses stereotypt, utifrån algoritmerna.
  5. Gemma

    Blodfetter

    Rödris kan sänka kolesterol . Redasin är ett kosttillskott som innehåller rödris (1,2 g/tablett) samt vitaminerna B6, B12 och folsyra. Rödris bildas genom jäsning av svampen Monascus purpureus, som växer på fuktigt vitt ris och innehåller HMG-CoA-reduktashämmare i form av monakolin K (lova­statin) och omättade fettsyror.
  6. Gemma

    Blodfetter

    Deal! Kommer att gräva ner mig i kolesterol-föreläsningar ur alla vrår så jag går omkring med ett K i pannan... och som vanligt kommer jag efter försök till lusläsningar, somna.. och gå över till sockret igen.. (har Robert Lustigs bok att tröska igenom.. "din värsta, fiende" landa i den krassa verkligheten, att jag själv inte kan trolla med knäna, förutom att som jag nu gjort, medan min läkare inte knystat ett ord om socker, inte sjuksköterska heller, ack.. så styrda av algoritmerna.. men de missar målet, enl. mig genom att så blint ignorera det raffinerade sockret, som var en tung orsak till mitt totalfördärv och att öht nu vara patient och enligt dem, "kronisk" Tänkt tanken att nog dra ner på kaffet och därför beställt Cikoria, och enligt Feldmans protokoll, INTE DRICKA KAFFE MINST TVÅ DAGAR FÖRE NÄSTA BLODPROV, jag kommer för all del att FÖRSÖKA dricka enbart Cikoria dvs. ingen Zoegas, ingen Arvid Nordquists mustiga franskrost jösses vad jag kommer få abstinens... . Men, så fort jag får hem Cikorian.. strax, och se om det handlar om kaffet. (oavsett så tror jag nästan jag får lite stresspuls av kaffet, lite stissighet/stirrighet.. vid för stora klunkar.. dricker alltid svart. Samt, slutat med Kokosgrädde och slutat steka i generöst med smör.. dvs mer genomtänkt med fettet, försöker betona fettbärande kött istället när jag oavsett ändå måste öka min protein E% som varit alltför liten, proportionellt sett. Men mig gör det inget om det tar år att få ner kolesterolkvoten, eller aldrig.. då får de vara så - jag håller enbart tummarna för att slippa åka in med hjärtinfarkt. En risk att leva med. Klart jag lyssnar in mig på Attia.. lyssnat på den förut, men kolesterolet har varit mig helt blasé. (men är åtmintonde!! inte febrilt orolig längre, dvs inget stresspåslag utifrån att ha förhöjt kolesterolvärde, enbart den oron, är i sig nog värre än att leva med förhöjt värde, jag fick faktiskt svårt att sova i ett par dgr efter läkarens rekommendation av statiner, men sluta med lchf och mättade fetter och kött fläsk ägg m.m , kommer inte på fråga.
  7. Hej Nils-Erik. Först... jädrans trevligt att du är tbx, saknat dina engagerade inlägg och aktivitet i forumet. Sedan minns jag Hongkonginfluensan, både mamma och pappa låg däckade som två döingar.. men därefter har man genomlidit influensor som varit rejält utmattande (nära-döden-känsla) , jag tror inte denna är värre - men förstås, har man dåligt immunförsvar i grund och botten så blir det annan utkomst - tyvärr tror jag inte att LCHF utgör något naturlig antidot eller ger immunitet. Och svininfluensan var ju en helt vanlig flunsa bland flunsor - för den skull sker garanterat underrapportering ja. Tyvärr. Men levernet runt marknaderna i Kina, skiljer sig en del från levernet och hygieniska allmänt beteende här, så det finns kanske rationellt inbyggda barriärer här, som den delen av världen där, saknar. Vill inte vara fördomsfull, men kinesiska turister är ett släkte för sig.. helt otroliga i beteende.
  8. Japp det är ju det man är ute efter när man, alltså grovt generellt upptäcker att ämnesomsättningen är förbunden med hormoner, men hormoner utsöndras också olika utifrån dels vilka kmeiska mikroföreningar som tas in, dels makroföreningar - detta ska brytas ner med en liksom "nedgraderad" ämnesomsättnning, som bl.a sker när ämnesomsättningen nedregleras vid menopaus, då nedbrytning av mer avancerade molektlföreningar, t.ex kolhydrater i komb med fett (särsk. dåligt fett i artificiellt framtagna produkter) - det kan då uppstå toxiska reaktioner som kan bli utomordentligt svårnedbrytbara - även, för en yngre kropp! Så har man växlat för mycket med "bra, rätt mat" t.ex haft vettig balans med "clean tillagning" (inga hel- eller halvfabrikat" och set hur korppen svarar fint på det, eller mycket råkostsallader i sin kost, men sedan trillar in i snabbprocessandet.. det är där jag tror kroppen hakar upp sig, och det kanske är därför det är så individuellt hur lång tid det tar för varje enskild individ, att slutligen DETOXA och liksom omstarta. Det kan också vara så att den exponering av tungmetaller varje individ utsätts för idag, att varje individ reagerar olika känsligt, och helt enkelt att ens kroppsfett binder upp vissa föreningar så hårt, att det upplevs som att det blir-svårare-och-svårare.. medan egentligen det ackumulerats fler toxiner och andra ämnen (via sämre mathållning) som är lipidogena, samt insulinogena. Det är det jag menar med det epigenetiska, att vi är olika toleranta och har knutarna på olika punkter. I övrigt ligger det mycket i det som Zep skrivit, tycker jag - man ska aldrig underskatta det psykosomatiska, som i sin tur kan vara förbundet med det socioekonomiska, i att en person som konstaterar sig icke bli av med sin vikt, att det blir svårare för varje gång man tycker sig tillämpa "samma metod" , så sker det oavsett aldrig. Det är alltså inte identisk handling. Och se också hur en 1-åring kräver för ämnen och balans, jämfört med 5-åring, jämfört med 17-åring.. jmfrt med 30-åring, 60-åring... det tillkommer alltid kemiska föreningar i ens kropp.. efter att en tid förflutit. En unge har inte t.ex amalgam i munnen, en annan har opererat knäna.. fått stent.. gått på läkemedelsbhandling X tid.. utsatts för stress som ackumulerar mer hårt bindande fett i vävnader där man annars sällan ansamlar fett.. när viktökning enbart handlar om att man-ÄTIT upp sig lite en 10 , 15 kg.. lite mer mat, mat sena kvällar, mycket utemat.. en period, annat när människor genomgår medicinska behandlingar, eller behöver t.ex smärstillande.. även om det varit för säg 10 år sedan, och man låt säga stoppat i sig en hel del socker.. SEDAN, vill styra över till LCHF, som man minns funkade så jättebra, så är det helt enkelt en annan kroppskemisk oblans i kroppen efter medikamenterna. Lymfsystemen kan vara helt genomsyrad av så mycket föreningar att det kan ta åratal att försöka rensas ut. Men då ska man också veta i vilket system, och jag tror inte det alltid går, men då är det ju inte genetiskt men även om det finns genetisk komposition med i bilden, så är det oavsett också epigenetiskt, men har det skett några slags mutationer i barndomen kan det vara nästintill omöjligt att bli kvitt senare i livet. Man är olika motståndskraftig. Men att ha haft LCHF, som enbart bantnings-metod, sedan vill göra om och det inte funkar.. det är ju för att det inte är en bantningsmetod, att på förhand kunna räkna ut att inom X dagar, kan jag gå ner Y - isf är det samma dåliga tänk som att tro att om jag äter bara max X kalorier, då går jag ner så här många kg, nej tyvärr ä det inte så enkelt. LCHF är inget magig trix, iaf inte enl. min erfarenhet. Inte keto heller, kan vara hur lurigt som helst, och en s.k viktdepå som varar 1 mån. för en, kan vara 1/2 år för annan.. men "kemin inuti kroppen" kan ingen vetenskapsman/kvinna oavsett komma åt, man kan däremot se vilka infektioner, inflammationer, depressioner, kolhydratfestande, alkohol, annat... man tagit in.. innan man vill köra-loss-en-ny , vad man tror, bantnings-hit. Och floppa. Men i vilka halter osv, då måste man göra noga biokemiska analyser, vilket är nästintill imöjligt, skulle ta många år och kosta skjortan, betydligt mer än de dyraste proven via werlab. Redan en amalgamutredning är påfrestande, samt dyr.
  9. Fetma ses som en markör för metabolt syndrom, smärta eller förslitning orsakad av fetma är i sin tur en markör för ohälsosam fettkvot- Men "fetma" kan också vara en hälsomarkör, t.ex så ökar fettansamling hos kvinnir vid graviditeter, det kan inte ses som raktigenom "patologiskt" eller givet vara sjukdomsalstrande - det kan däremot det viscerala fettet (inte underhudsfett), därför kan man vara väldigt fet inuti med en kroppsbyggnad som ser slank ut. I de meningarna får man ju se av vilka orsaker en fettybbyggnad kommit till. Sedan är det konstaterat att midja/höftkvot som är större än ca 0.85 för kvinnor ovh 1.0 för mäm är varningstecken för åtminstonde påbörjan av det som till vardags kallas för sjuk fetma-ansamling, där spiralen inte längre handlar om "kroppen vill läka", utan istället går in i spiral som signalerar "kroppen klarar inte av att läka" , kroppen har av olika orsaker eller toxiner som fett nämligen samlar upp, gått i baklås.. eller hormonignaler som skulle reglera fettutsöndring resp, upptagning själva metabolismen når inte fram till receptorer som börjat glappa och glappar de så kan inte hormonsignaleringen nå fram, håller det på ett tag medan fettet ökar på och börjar likt ett glioblastom i hjärnan växa och bre ut sig spränga in sig mellan och in i organen, då är fetman definitivt FARLIG och måste ses som PER SE, ett problem att behöva åtgärda, eftersom om fetman inte bearbetas eller med olika medel och metoder avlägsnas så kommer inflammationsprocessen att förvärras i takt med ytterligare organskador, de går liksom i tandem. Så fettet i sig är starkt blockerande, när det sitter på fel ställe och det är mer än att man har en mage som kör egen karriär, mycket fett i nacke, i rmhålor omkring knogaar, hals.. kan på väldigt feta individer indikera överskott på insulin. Så är det fettet som är farligt? Det hör väl självklart ihop med störning i insulinapparaten, varför mer är för mycket fett på kroppen farligt, fettet i sig alltså : frligt, ja för att många kilos fett belastar leder, knän, höfter, rygg. Det är alltså tyngden i för mycket volym fett som PER SE är ett farligt moment att låta bli kroniskt belastande, ÄVEN om insulinresistens inte är för handen. Sedan är det individuellt. Sedan är den genetiska faktorn nåt man helst inte vill veta av, särskilt om man är drabbad av ohälsosam fetma, men har du då tänkt på att hormonssystemen i kroppen som är enormt komplex, är genererad av den genetiska kartan? Kommer man åt precis allt? Mig veterligen , inte. Det är därför man forskar så ihärdigt, eftersom man helt enkelt inte kommer åt det som tynger fler och fler för varje år som går. Nu med t.ex dessa väldigt skickliga funktionsmedicinare, som gräver och söker och forskar, det kommer fram nya vägar via dem också, men inte allt. Och ja, det är tråkigt att höra men vissa hormonrubbbingar kan vara så skadade, att kroppar vaktiskt MIST FÖRMÅGA att läka, där kropp inte längre svarar på kemiska signaler vare sig endogena eller exogena. Nu kanske det är en generellt sett mindre del feta som hamnat i sådan olycklig situation, men jag tror att det är fler än man tror, tittar man på USA:s befolkning... så ses så pass sjuklig fetma, att man inte kan säga att de 1/ville eller valde bli feta 2/ inte vill läka, men de KAN INTE LÄKA, det krävs kraftiga medicinska interventioner/återkommande ibland invasiva behandlingar. Där fettet som ett organ, i stort sett kapat den mänskliga kroppen. En sak till varför fettet PER SE är så farligt, ja det påverkar andningsapparaten.. det blockerar, du kan få sömnapné. Och som konsekvens av det, allt sämre sömnkvalitet som i sin tur.. göder eller öppnar upp för ytterligare problem. Trots att fettet, "bara" är en markör. Ett symptom. En blödning, är det symptom, och bara en markör för att nåt mycket farligare sker in kroppen? Kanske det, men en blödning PER SE kan förorsaka allvarlig blodförlust. Du kan mista cirkulations-försörjning, och fett kan blockera hjärtat att kunna pumpa bra. Det ä fettets tyngd, som gör att folk får ont i ben och fötter när de ska både upp o ner för trrappor. Det är fläsket som gör att man inte orkar ens öka på stegen, när det brinner om det skulle brinna - fettet tynger och manar till en fysisk passivitet, som är allt utom gynnsam, däremot långsamt sjukdomsalstrande. Men visst, kan det handla om kortisolproblem som måste lösas.. men lösa kortisolproblem som orsakar fetma, utan att ta itu med fetman i tron att fettet inte per se är farligt, det är självbedrägeri. Jag har varit där en gång, jag tror att jag aldrig mer vill dit igen, och då var jag inte ens överfet. Det är farligt att vara redan 3-4 kg överviktig, för DEN SOM är disponerad för metabolt syndrom. Ämnet är ju megastort, men alla kan givetvis inte bli jättefeta.. det finns ofta en limit, och jag tror (vet inte) att den är genetiskt behäftad.Dvs, mycket svåråtkomlig - och ifrån detta till trådfrågan.. att olika kroppar svarar olika utifrån den minneskapacitet som finns och den förmåga att mobilisera som finns. Men under rätt omständigheter. T.ex ... när kroppen befinner sig i en stress-spiral, så beror det på hastigheten och frekvensen av stressprotionerna, stressn kan vara konstant, är den konstant dvs 24/7, även under sömn, då kanske det funkar för vissa att starta upp ett ambitiöst viktprogram, lycka till... på mig funkade inget/nada/zilch.. så länge jag satt i den turbostressen likt att vara inlindad i rena rama tyfonen.. och leva med det, så fort det fick ett abrupt slut.. förstod man var man var, eftersom stressens hastighet och inntensitet omöjliggör normal metabolisering, det krävs tidsintervall av stillhet, samt återhämtning när man ska äta vettigt, och NÄRA kroppen med RÄTT mat, att enbart hälla i sig energi, räcker inte i det långa loppet - men stress är ofta så underskattat.. nästan som ett modeord att ta till "ååh så stressad idag haha hihi.. det flinas lite och nästan tävlas om ojsan är du sååå stressad idag, ojdå nä men då går ju allt som smort, man får va gla att produktionen är på topp, hellre det än frabenenefter sig.. man minimaliserar ett riktigt faligt tillstånd. Så visst, man kan dra tillbaka genetiska kortet, isf den som stressas av att inte se valuta för sina investeringar i en hejåhå nu ska jag er igen.. jaa det finns stressmoment, som är lågintensiva.. men ligger som en matta omkring, jag vet inte men lågbuller har väl alla hört att det, när det väl stängs av, DÅ känner ma i varenda nerv i kroppen.. jösses.. vilken fruktansvärd avspänning, som "bara hände" , man lever med olika slags stress, beroende på var man är och lever också. Stressen är ERKÄNT fettbildande, stress är obalans.. av olika grad, men man kan alltså bli fet av stress , av en stess som kan vara okänd för en. Folk t.ex sm går in i en vägg.. var de första som förnekade att det öht finns väggar. Det har för många tagit åratal att komma ur väggen. Helt otippade konsekvenser av förlopp som varit farliga, men ignorerats. Så att ignorera kroppsfettet som en inte bara markör, kanske också bärare av kommande fler onödiga sjukdomstillstånd, ett val man kan göra.. jag själv respekterar fettet som en ovälkommen gäst så länge jag inte vet i vilken grad jag har organfett och blodfett, att en mage putar eller fläsket dallrar, är inte saken.. det är allt det man inte ser som är farligt, och råkar väl vara FÖR MYCKET fett. Vore inte överflödigt fett farligt, då skulle man väl slippa räkna fettprocent, också i maten, liksom... ?
  10. En sak till, jag tror inte att lchf utgör något undantag, det finns ett stopp uppåt och ett stopp nedåt, som är helt individuellt. Men visst, du kan gå ner bra mkt mer än du trodde och tro sig knäcka någon genväg förbi genetiken.. dock får man vid en viss gräns inse att kliniskt sjukdomstillstånd infinner sig, (kan komma många år senare om man är alltför ignorant mot det motstånd som kroppen bjuder) (vilket är svårt att förstå särskilt om man är desperat och illamående över sin övervikt/fetma) : nedåt är det anorexia nervosa, uppåt är det metabolt syndrom, hur svårartat får man ju svar på mean man hanterar det... under åtgärdens gång. Min slutsats är att den så kallade mat, som dominerar.. är LIVSFARLIG och manipulerar till märkliga mutationer, som går i baklås.. och för vissa, är tillfrisknandet en ytterligt svår väg tillbaka. Sedan kan man tyvärr aldrig bli 20 år igen, även om det skulle vara helt underbart att försöka.. "skaffa sig den kropp man längtar tillbaka till, eller ge sig den kropp man aldrig haft" Att "vara överviktig" är ju för många en bitter sanning, som man kan leva med ocvh med fortsatt toppen livskvalitet, mycket är genetiskt. T.ex , har alla timglasfigur eller finns kvinns som har rak midjelinje? Vad ska de göra? Träna bort det? Går inte.Svälta in en timglaslinje? Går inte. Har du stor näsa, vad göra? Börja såga och karva, nåt annat finns inte, i vissa lägen - den kan inte bantas bort fast näsborrarna kanske är "köttiga" med "fel proportion". Sedan vet jag inte om dem med kraftig benstomme, har en slags hormonsignalering att sådan stomme behöver mer dels kött, dels fett. Smal kroppskonstitution, brukar medföra att samma mängd fett på smal byggnad, utgör ökad belastning eftersom rent matematiskt benstommen kan vara ordentligt tunnare och får medicinska problem att bära lika stor mängd fett? Är det nåt som lovar och genererar pengar av stora mått, så är det fetmaforskningen, som försiggår på samhällets precis alla arenor. Kroppsfixeringen är också grandios. Räcker med putmage, så är man misslyckad... hm. Eller tror man har en halen hormonell obalans, för att magen putar. Hm.. men det tycks vara mkt mkt värre idag än när jag var ung/yngre. Skev självbild, och det var detta som @Maria inte ville ha diskuterat, utan vetenskapliga svar, hard facts.. ( förlåt att jag flummar ut!) Ja, hard facts, är väl isf genetiken. Kan hackas, men enbart till viss gräns. Men genetik är ibland också sens moral. Hårda fakta, utesluter inte mjukhet.
  11. En avgörande faktor vid problem att dels behålla vikt men också att lyckas skaka av sig överflöd utan att "metabolitisk broms" som påstås växlan in i hormonella systemet är , helt klart genetisk. Med tanke på att det inte går att "bli av med antal fettceller man fötts med" , visst svälta ut dem... men problemet kvarstår att det isf blir en ständigt upprepad kamp, tre steg fram ett bak, ibland tio steg bak. P.g.a genetisk kod som är låst för yttre påverkan. Det går alltså inte aatt göra sig av med fettcellerna, de kan slumra med forcering, men de försvinner aldrig och så fort de matas.. väcks de till förnyad tillväxt , fettcellsvävnaden är ju ett organ med organisk funktion. Summan, det antal fettceller du föds med, behåller du livet ut. Men kvaliteten varierar, och kan påverkas med viss styrning, val av mat och kemikalier, sedan binder fettceller.. så vilka halter av toxin som bundits in i fettvävnaden, för'ndras ovkså med åren - samt stressen... jag skulle inte förvånas om fettcellerna hr minnesreceptorer, så som smärtceller utvecklar minnesbank, vilket optimerar kroppens reaktion på ny och ständig ny stress-cykel.. där bl.a hårdbantning varit metoden, associerat till dålig energikvalitet men också svältmängder, det likställs med kroppstrauma. Att man sedan i ett viktnedgångsförlopp, måste pausa för att homeostas ska kunna sätta sig, det tar lite tid/kan ta lng tid! tyå ett par tre år.. forcerar man för mycket då kan en viktplatå bli så långvarig, att det upplevs som "att det inte händer något, kroppen behöver anpassa thermodynamiken också. Sedan går en viknedgång aldrig rakt ner linjärt, det får ofta lite upp, innan nästa snäpp tar vid.. före dess uppgåenden och snääppen nedåt, tar det tid, för vissa vecka, för andra månader.. det finns individer som behöver åratal på sig för att gå ner enbart 10 kg. Men antal fettceller är enbart en faktor, (dess kvalitet, givetvis också en faktor, som man aldrig får mätt i blodprov) bland flera - hormonell obalans, är nog starkt bidragande. Man får kanske tänka så här, varför kan jag inte bli lång, som är så kort.. kanske för att man har en genbank men inte tillgång att manipulera precis allt, vissa saker är genetiskt predisponerade att möta så hårt motstånd att det inte är värt att iaf tro sig kunna köra flygvärdinnedieten ens, särskilt inte om kilona rasar tillbaka inom 24 tim, eller så fort man äter en lite kanapé.
  12. Annas ALP, handlar väl om leptinkontroll? (eller mättnadskontroll) Leptin utsöndras ur fettvävnaden ; hur är isf kopplingen till lever enligt hennes metod? (förutom glukagon/insulinreaktion)
  13. Jag fetade din första mening, det är så jag ska fasta - kroppen ska få vatten, thé och lite kaffe med betoning på lite. Egentligen inget kaffe, men är koffeinberoende (samt nikotinberoende) (så kom det fram , diskuterar inte nikotin eller koffein mer, så är det också sagt) (vet exakt till 500% hur man gör, kan göra etc. behöver noll hjälp/stöd med det) .
  14. Vill inte vara tjatig, men kom å tänka på en sak.. angående ens blodfetter. Att det kanske vore strategiskt bra, att lägga in en 5-dagars fasta strax innan nästa blodprovstagning , visserligen ett kanske desperat drag och naivt tro att det trollar bort höga fettvärden, men då jag ändå redan planerat min fasta under februari.. så blir jag iaf 100% fastande som man ska vara vid provtagningen, sist var jag när jag tänker till nu efter, inte fastande under 24 timmar, vilket man ska vara efter konstens regler, det betonas extra vid amerikanska kolesterol-upplysningssidor att det faktiskt kan påverka provsvaret. Sedan frågan om 18 timmars fasta eller 24 timmars fasta, gör någon reell ellr marginell skillnad, jag har ingen susning. Man fastar ju ofta av flera orsaker och motiv oavsett, så vi får se. (lär skriva och berätta om min sensationella 5-dygnsfasta.. blir den jobbig så blir det evig tandagnisslan, blir den meningsfull och t.o.m fin, så blir det idel ros och glädjefnatt - blir det sedan ett par kilo extra nedgång, så blir det i min sedvanliga ordning ett givet kvitto på att allt var värt. Så stundtals desperat och ärligt rädd man kan bli, vid insikten om att kroppsfett kan vara inflammatoriskt dysfunktionellt, jag blev rädd och är fortfarande inte särskilt mindre rädd, aldrig förr varit så rädd för lite envist kroppsfett (lite å lite... är en tolkningsfråga... ) , nä skämt å sido, bara för att kläder sitter bra på, så skvalpar det enligt mig enormt myket fett där inuti, gammalt skräp som kan vara sjukdomsalstrande. Nä jag tror jag skulle kunna sitta o älta detta timmavis oavbrutet.. har blivit ett sant gissel. Så inget ont menat i tjatet, men samtidigt.. känns det skönt att ha lämnat sockervärlden dit pepparn växer, och där ska skiten få stanna!!!! Varje gång man går oh handlar, ser man ju varu-utbudet som mer brutalt än någonsin, har alltid varit neg. till processad industrimat och tillsats-så kallad mat, men nu är jag ännu mer äcklad, alltså lösgodissystemet har alltid äcklat mig, men efter att ha fastnat i fällan, nu tagit mig ur, är jag i princip hatisk och så förbannad att enda vägen är att tacka ödet för att jag fick ont som satan, och efter den dagen klarnade precis allt. 80% av arealen i en vanlig livsmedelsaffär, upptas av oftast processade kolhydrater och socker.. som får många på kroken, många för resten av deras liv.. så motbjudande vidrigt och sjukvårdsapparaten sjunger mest sina falska lovsånger. Därför ser jag fastan, som en gåva från ovan och en äkta naturlig hävstång aatt sätta saker på sin rätta plats, fast jag inte är religiös men det ska bli underbart. Det är också lyckat, att kostdoktorn eller D.D finns som etablerat plattform och medium, en riktig oas var på skalan man än befinner sig!
  15. Det tipset tar jag med mig. Jag känner att motivationsarbetet och förberedelsen inför 5-dagars fastan styrks dag för dag vecka för vecka - oerhört värdefullt att läsa era erfarenheter och att flerdagarsfasta inte är "ett enda kompakt plågeri, med livsfarlig utgång" , på något sätt, bara man fastar klokt, förberett och planerat. Att redan vara van och upparbetad i t.ex 16:8 eller mer 18:6 som i mitt fall, ja jag föreställer mig rent teoretiskt att det borde bli smidigare fasta än att hoppa rakt ifrån 3-4 måls-rutin , och har man sedan införlivat det sunda med att avvänja kroppen vid processad fake-mat så ska nog deyt också kunna bidra till en bra faste-upplevelse - sedan får man nog inte tro att fasta är något trolleri med omedelbar belöning, utan det är ett reparations-verktyg blland flera verktyg, som man ju får fortsätta att vårda hela tiden, med eller utan fortsatta fasteperioder. Längtar! 😋 ... kommer se till att jag under fastans värsta befarade inlednings eventuella mat-fixering/klättrar på väggarna känslan, minnas att det är en vårdande terapeutiskt syfte , så jag tror att om man beaarbetar sig mentalt mer noga istället för att bara vilja, att då får en hungerattack under en liten ynka timme inte samma reaktion och det är den mentala påfrestningen jag vill helt undvika , att den ska vara som en rök i vinden.. övergående och betyder INGENTING, att göra sak av. Tänker att har man energi att springa träna stressa och andra belastningar för kroppen, då har man samma energi att utstå hunger, och så att man är sugen, men VAN att äta.. alla de tomma timmarna som man spenderar på att tänka på vad äta, hur tillaga, köpa, stuva in i skåp och pyssla med skålar disk grytor och hacka och ha sig... så jag får planera ut aktiviteter.. så inte tristess blir alltför gnagande. Jag tycker ju det börjat bli roligt att laga mat , egna leverpastejer långkok och kolla nya recept och så, alla dessa timmar som går åt..tror att jag kanske får möjlligtvis undvika att dels titta på matbilder, även här på kostdoktorn.. dels helt enkelt vistas mer ute! Vilket isf är ännu ett stort plus!!!!
  16. Gemma

    Blodfetter

    Wow den länken är super!!! Bl.a denna felsökning ger mig en mycket relevant och potentiellt svar på "gåtan" : The body is recovering from a temporary infection. (You probably want that too) Japp, vad hände i relativ närtid.. jo jag hade ju blindtarmsinfektion, sprucken med excessiv var i hela buken, därför dubbelt så lång op.tid.. och jag levde ett hyperstressigt liv.. man kliver intebara av och vips är alla värden toppen efter sådan stress, som jag aldrig erfarit förut.. innan den startade, sedan slutade.. bromssträckan efter maxad stress, kan ta tid.. iland år. Därpå intravenös antibiotikabehandling, det KAN TÄNKAS att kroppen haft fullt upp med den läkningsprocessen MITT UPPE I EN SAMTIDIG insulinresistent tillstånd.. med HbA1c över 80, där man i höstas hade blodsocker på 20, 22, ibland 24 - nu för tiden..sällan över 5. Så tja.... tack!!! jag är mycket nöjd med denna länk Peter, tusen tack!!! .. och då har jag bara börjat,, läsa in mig för bättre orientering så jag inte fortsätter få denna djupt olustiga paniska känslan, som är hemsk, och att jag tycks vara s.k Hyper Responder, som upp till 33% av lchf:are och ketonister är. Nu är det bara att fortsätta resan, trots att jag förstått att jag är en "riskpatient" , i nuläget. Men svidande sanning bättre än smickrande halvlögn, perfekt ska ju ingen vara. Men man vill för den skull inte dö i förtid! Äntligen är lite klarhet bibringad!!! Känns så skönt, att vara närmare ett rimligt svar (samt, att man kan vara kaffe-sensitiv.. enormt spännande läsning, som aldrig intresserat mig för fem öre förr... haha. ----- Ni är fantastiska! Hela D.D är en guldgruva.
  17. Gemma

    Blodfetter

    Nej det har jag inte, men ska genast kolla in länken!!! Tack
  18. Gemma

    Blodfetter

    Mer än lovligt komplicerat , ja jag har tagit in och lyssnat på Ivor Cummings, tror 3 gånger sedan i höstas, sedan 1 gng till efter att läkaren rekommenderar statiner. När Cummings går igång med mitokondrierna, blir jag ändå inte klok på om hans schema gäller mina, dina X eller Y , Z eller vems kolesterol, men det lutar åt att jag nog får lägga ut en inveestering på annat lab, där man mäter kvoter och sådant. Markörerna du nämner, och kanske man gått och levt med höga fettvärden i hela sitt liv, utan att veta att man är en sådan som har Skumt ja, eftersom mitt HbA1c placerat sig på 35, en bra siffra , dessutom efter 17 kg viktnedgång, med ökad energi, god ovh jämn sömnrytm, drastisk nerdragning på stress.. och lite andra gynnsamma åtgärder.. + lchf-kost och att all mat lagas utelutande från grunden.. jag fattar i princip NOLL. Men som du säger , så ökar de min villighet att läsa lite mer, luska och träna mer? Där har jag mina gränser, jag har energi och bra utrymme, eller låt säga potential att lägga i högre växel, å andra sidan har jag tillräcklig självkännedom att om jag nu i detta livsskedet startar upp en jävlar anamma nu skahär tränas som fan-strategi, typ ge-allt-du-har... så vet jag att det kommer att bli kortvarigt, så kort.. att jag på förhand vet att jag ger upp, och som följd.. istället mindre träning än den sunda motion jag redan kommit upp i, att ÖHT vilja... har varit en puckel att komma över. Så jag fattar ingenting om hur konkret tackla detta, läkaren kunde vara lite lite behjälplig här tycker jag, åtminstonde ta en liten liten dialog med den det gäller.. men jag tänker inte truga! när de har så bråttom att skriva ut tabl. , är det halstabletter eller vad tänker de?!! Det enda jag kan utröna, med all nödvändig okunskap som förmörkar mitt nystande är att jag helt enkelt ätit för mycket mättat fett, att om jag prövar att en period hålla mig till ENBART avocdo-olja och olivolja över salladen, och inte 2 msk per portion utan 1 eller 1/2 , sluta steka i kokosolja, ingen kokosgrädde och ingen grädde creme fraiche eller ringla smör över äggen osv, så man kan se om det ev. är det externa fettintaget som är boven i dramat.. Det börjar spöka litegrand , tänker på att man överallt varnar för det mättade fettet, ofrivilligt känner man sig ju träffad, fast det inte alls behöver ha med det (kosten) att göra, inte ätit horribla mängder alls, dock mer än innan lchf, samt regelbundet så. Ska läsa mer, det är aldrig fel - hade förstås föredragit att slippa bli fixerad vid detta, lyckas emellanåt men sedan börjar det spöka igen.. fan, att man inte ens kan bara äta det som gjort en så gott.. det är fan också! Nu ska jag inte klaga mer, får väl dö en för tidig kolesterol-död då, för helt ärligt.. så går det inte ihop någonstans, fixa sitt HbA1c som var helt horribelt över alla gränser, äta 2 ggr/dag utan socker , istället för skräp alla dar i veckan som innan , och så försämras kolesterol.. som sagt, läsa och gå promnader 1 gång om dagen.. suck vad tråkigt!! Jag ska simma mer, det blir simning 5 á 6 dgr/veckan istället. Kan börja där så länge.. (att man aldrig kan få vara i fred , nä precis man har passerat både 20, 30 40 och 50-strecket... där har vi det kanske. Sägs det inte att medelålders och därefter pensionsålders, 70, 80-åringar.. har förhöjd kolesterol så där av naturen bara.. iaf , som alltid ett uttömmande svar på mitt specifika spökeri-problem, som faktiskt ger bättre klarhet Zepp, tack!
  19. Gemma

    Blodfetter

    Blodfetter : Ni som har större erfarenhet av att "ha kollen" , ja jag vet att man ska skolla differenser HDL LDL och så, men så länge... ... är detta något att oja sig över, och omgående se som i behov av statiner eller är detta något som går att reglera med lite justerat kostupplägg? Bara tanken på statiner ger mig rysningar. Ser inte bra ut, känns lite patetiskt att skriva ut men eg. irrelevant nu ...HUR illa är det`? Vet man öht något, innan man gör den där differensräkningen, via isf annat lab= Sista provet : P-LDL Kolesterol 5,7 / förra provet 4,0 P-Kolesterol 7,5 / förra provet 5.4 P-Triglycerider OK vid båda proven P-HDL Kolesterol 0,98 / förra provet 1,2 Kan själv inte tolka detta så bra, ser ju att det går utanför referensvärden, men det är allt... vill gärna få om så en hum om det är katastrof eller något som går att reglera - men ska sägas att jag lever betydligt hälsosammare vid senaste provet än vid första, så lite konstigt är det i alla fall. Är det så enkelt att det kan ha med mättade fetter att göra? Ingen mildaste susning om varför dessa stegringar och varför i hela friden HDL förvisso var så dåligt men nu sämre än någonsin. Alltså, kan man träna ner sina blodfetter, eller vad gör man ??? Många säger att "ge det tid" , rimligt.. men på vilket sätt kan man förbättra allt stegrande blodfetter egentligen? Statiner är alltså inte relevant för mig, fast ens värden kunde ha sett bättre ut. Iaf HDL 🙁
  20. Usch! Aldrig i livet. Har uttalad spindelfobi, men därefter står inte insekter högt på min födo-lista. Av alla onda ting, väljar jag då hellre en påse geléhallon eller lakritsfudge eller en liten marsipangris (har mandlar, goda fetter) Sedan undrar man hur en fet " spongy mushy" larv, smakar utan att ha stekts i tre kilo kryddor indränkt i thailändsk recyclad stekolja.
  21. Wow! Att bara tänka på det gör mig yr, men att realisera det är nog det som är skillnaden. Men minns du hur det var INNAN du ens hade fasta som ett komplement i ditt liv? Alltså, hur det var i början, innan du var det minsta tränad i att hålla fastedagar? Jag fastade för inte alltförlängesedan ca 32 tim. det var lite plågsamt rent hungersmässigt men gick i vågor. Sedan har jag ätit 1 mål/dag , några ggr, utan problem alls. Däremot att genomföra flerdagars-fasta, utan martyr-känslan.. tror du man behöver genomföra flerdagarsfastor ett par tre ggr, innan man liksom knäcker svältkänslan? Enligt t.ex Valter Longo, ska t.ex FMD genomföras minst tre gånger på rad, 1 gng/mån,. för att få gevinst på cellulär nivå. Men då talar han om primärt cancer-patienterna. (inte läst färdigt boken, får väl bättre grepp om hans filosofi när man borrat igenom hela alstret). Longo menar ju att du ska för det första dra ner protein-intaget till 0.36 gram/kroppsvikt, som ska komma från vegetabilier och fisk, innan påbörjandet av fasteprogrammet. Dag 1 = 1100 cal. Dag 2-5 = 800 cal. Dag 6, "Transition diet" , under 24 h ska du äta pasta, bröd, ris , frukt ( ... ) , och minimera fisk, kött, mättat fett, ost mejerivaror. Jagg tror, att om man eliminerar och inte minimerar fisk kätt ägg osv, då är det BINGO!! i Dr Longos värld. Sedan kan man ju äta nyfångade sardiner, som tillägg.. en å annan gång. Tänkvärt : Prof. Ben Bikman, håller inte med om så (extremt) låga protein-intag i sin dagliga kosthållnning, men hör inte till ämnet "fasta" här, men intressant hur olika forskare kan ha så diametralt motsatt uppfattning om biokemi!! och om vad som är kvalitet och sjukdomsalstrande, och vad inte.
  22. FMD har jag också läst in mig på, blev så nyfiken så jag köpte hem boken "The Longetivity Diet" (V.Longo) för att förstå forskningsunderlagets hela resonemang med underlagen. Vem vill inte ha nya stamceller!! Förbättra eventuellt skadad lever, Diabetes T2, förhindra senilitet/demens eller MS, liksom. Och bli av med onödigt fett. Även om MS (multipel scleros, behandlas f.n med väldigt god respons via KETO, dvs. inte bara Epilepsi, som är dokumenterat - det nämns i boken. Värt att veta, att Valter Longo är nästintill vegetarian, om inte tangerar vegan-filosofi. (han följer American Heart Associations riktlinjer & principer, nogsamt pretentiöst, och tror på dess *sanningshalt) . Att han alltid varit varm adept av kalorirestriktion : med den kända huvudrefrängen "ät mindre rör dig mer" , samt sammanblandar transfetter med animaliskt fett, det får man ha i åtanke.... så, att då haka på fasta.. blir rätt "naturlig förstärkning på redan späkande diet eller förhållning till den mat som man äter inom strikt LCHF och därmed KETO. ----- Från detta till Jason Fung, jag läste hans bok "Diabeteskoden" och där minsann har han konkret "recept" på faste-schema! Jason Fung, är förespråkare av low-carb, så de dagar man ej fastar, då förutsätter jag att det innefattar lchf-utbudet, inte den piscetariansk/veganska Longo-dieten. med bröd spaghetti etc. Men det väljer man så klart själv.. om man föredrar glukos-förbränning.. Skriver Jason Fungs regim här, eftersom detta är "faste-tråd" : KOSTSCHEMA 1 - 36h fasta Starta efter middagen, kl 19:30 på söndag kväll. Ät ingenting förrän tisdag morgon kl 07:30 Frukost, lunch, middag (3 mål/dag) Söndag : mat , mat mat Måndag : fasta, fasta, fasta Tisdag : mat, mat, mat Onsdag :fasta, fasta, fasta Torsdag : mat, mat, mat Fredag : fasta, fasta, fasta Lördag : mat, mat, mat (man kan självklart börja vilken veckodag som helst) KOSTSCHEMA 2 - 30h fasta Starta efter lunch kl 12:30 på söndag (valfri dag) Ät inget förrän middagen kl 18:30 på måndag kväll. Mat innefattar frukost, lunch, middag. Söndag : mat, mat, fasta (dvs, ät frukost, ät lunch , middag=fasta) Måndag : fasta, fasta, mat Tisdag : mat, mat, fasta Onsdag : fasta, fasta, mat Torsdag : mat, mat, fasta Fredag : fasta, fasta, mat Lördag : mat, mat, fasta ------ Jag vill fasta, och är djupt imponerad av att deet kan "kännas så skönt" att fasta, att hungern uteblir efter ett par dagar.. det jag tycker är så ocharmigt, att drabbas av matfixering men om man förbereder sig med aktiviteter som kan distrahera, så går det nog... Inte riktigt redo än men jobbar definitivt mentalt på det. Det behöver passa med jobbet också så jag prickar in rätt startdag osv.
  23. Nej inte mätt Apo-kvoten. Inte ens fått lab-svaren, enbart recept på Statiner. Men begärt och väntar på det. Så jag kan se dels förändringar från förra provet, dels försöka få till en mätning Apo-kvot. Läser följande info I BLÅTT här nere : kan ju ändå inte få veta kvoten utan att anlita annat lab. eller hur? VC-Läkaren kommer inte att ordinera nytt blodprov, (hon tycker redan att utökade prover via t.ex Werlab handlar mest om att tjäna pengar) så på något sätt kommer alla frågor om specifika kvoter osv, allt som går utanför vårdcentealens rutiner m.a.o bara irritera henne/belasta , som jag tror....... Nu hr jag ändå kunnt luska ut att forskarna som befattar sig med lchf/keto, allihopa underförstått ger budskap om att kosten bör dra ner på fettprocenten, med tiden.. och i stort sett implicera betoning på proteinet att vara fettbärande och tillsatt fett, som minimum - man kan säga att det i bagrunden ligger en tydlig kalori-restriktion. Lätt att missa, men jag har märkt detta, genomgående. Därför kommer jag att noga se över alla fettkällorna, men det kan ju ta säkert flera månader till, UTAN statiner alltså. Att fettreglera. Observera att traditionella LDL- och HDL-prov är ett mängdvärde och mäter inte antalet partiklar. Man kan alltså inte räkna ut sin apokvot från vanliga LDL/HDL-värden, utan apokvoten kräver ett specifikt blodprov. ... Kvinnor: Under 0,6 = mycket bra. 0,6-0,8 = ok. Över 0,8 = förhöjd risk.
  24. Det du säger här är så centralt, och skrämmande hur diabetes-klinik ännu "råder" insulinresistenta. "ta en smörgås till mellanmål" , "ta en smörgås på kvällen om du är lite hungrig" , "ta grovt bröd" , "ta ryvita eller lite finn crisp". Alltså, gjorde jag ett test efter att i snart 5 månader ha behövt välja bort kh-rika källor, bröd, den s.k basfödan, i alla former och kvaliteter. Vad hände? Blodsocker i rakefart i höjden och låg jättehögt hela dagen hela kvällen, samt SKYhögt faste-BS dagen därpå. Fullständigt galet bångstyrigt blodsocker enbart efter ett par tunnknäcken, lite annat fyra ggr/dag (det hetter ju flera mål om dagen... ) och skulle jag dessutom lägga till det andra som rekommenderas (1 äpple när du är lite sugen) . Så har jag nu svart på vitt, att det handlar enbart om lite tid.. 1 år, 2 år.. innan det var dags för insulin. (visst, kan vara individuellt.. ? ) Jag betraktar iaf primärvården som fullständigt hasarderande och livsfarlig, i sina patetiska kost-rekommendationer, det är ju fruktansvärda personliga öden och tragedier som blir konsekvensen av deras likgiltiga "råd". Man måste ta saken i egna händer. När jag snart 1/2 år, efter att ha styrt upp min insulinresistens, ser att en enda dags ätande med vårdens "råd" , ger mig omedelbara problem, som skulle avspeglas i bl.a HbA1c. För attt förbättra, försöka lindra en Diabetes T2, eller en insulinresistens som uppstått av flera sammanstrålande orsaker, går det INTE att använda sig ens av nationella diabetesportalen. Emellanåt, fattar jag inte att det är så pass illa med vår välfärds-vård-apparat, hur de kan, i princip SKAPA diabetes åt folk. Den periodiska fastan ex.vis 16:8 , låter insulinsprutandet i kroppen vila. Det blir en vanesak att vänja sig med lugn & ro mellan två måltider, och till slut om man ger sig tid och hittar letar utforskar bra råvaror och kost som passar en personligen, direkt befriande och till slut godare. Mådde som ett fyllo efter kh-testet jag genomförde härom dagen, vad som var skrämmande är att jag fick törst från helvetet efter en enda kh-rik dag, IDENTISKA symptom på höggradig diabetes T2 i full blom, efter EN ENDA DAG med i den "rekomenderade formen" , jag börjar undra vilka jävla femtekolonnare som egentligen befolkar iaf min vårdcentral, helt ofrivilligt blir jag ganska störd av inkomptensen, som ska sitta och skriva ut saker tycka och tänka om mmitt tillstånd - och här skattar man höga summor in till staten för sitt slit i arbetslivet, och får dessa skitråd från avgrunden, att göra en sjukre än man är. Det är då tusan att all denna komptens som Jason Fung och de andra läkarna på D.D och deras forskningsunderlag, inte lite snabbare kan ses som en konkret åtgärdsplan på samtliga svenska diabetesmottagningar. Jag blir så ofrivilligt förrbannad, och ledsen i den styvmoderliga attityden som råder. Man kan faktiskt bli blind och få cirkulationsbesvär med amputation (i onödan) , av Diabetes T2 EFTER att följa oficiella kostråd. Alla som lider, helt i onödan alltså.. hur många offer, har haft möjlighet att logga in hr på D.D för kunskapsinhämtningen egentligen? Av alla som faktiskt lider, och kan vänta sig många fler recept-utskrifter både före och efter pensionen (samt dessutom, fetare för varje år som går) Nej, jag betvivlar att genomsnitts-vårdpersonal vet vad en betacell är, man har fullt upp med fastlagsbullar och ryvita med lättost, bananer och så tar ju algoritmerna hand om resten! Dom som är viktigare än några j-a betaceller, i vår världens finaste vård. Nämner man betacell, för sin "sjuksköterska", så vet jag på förhand att min sköterska X, närmast skulle skratta bort det med någon riktigt flummig kommentar. Vårdcentralen vill befatta sig med SJUKA individer, inte vetgiriga, nyfikna. Dom skiter i betaceller!!!! Och jag tror en random vårdcentral , när som helst skulle essentiellt förolämpa Dr Jason Fung och småskratta, om han t.ex gjort en wallraff på "min" med flera vårdcentraler. Skratta ut E.Westman, skratta ut Volek, T.Noakes. En VC, kan fortfarande totalignorera en t.ex överläkares rekommendation, OM vårdcentralens disciplin bygger på "alla som skrivs in här, ska ges medicin" , så om Jason Fung, råkat ha tjänst en kväll på akuten i staden X, då skulle bl.a "min ssk" , ha i stort sett inkompetensföklarat honom inom 3 sek. Sagt , nej han förstår sig inte på diabetes, eftersom han bara jobbar på en akut. Eller nej han fattar inte detta med betaceller i bukspotten , "eftersom han jobbar med njurar" ( rätt seriös kognitiv dissonans , faktiskt)
  25. Det är ju det man vill komma åt! Vilken teori/hypotes kan vara troligast el. säkrast? HUR GÖRA KONKRET? A/ För mycket mättat-fett-resonemanget har jag uppfattat som den ledande rådande teorin, och så som trådskaparen här berättar vilken panikreaktion vården överför till den enskilde och har hela etablissemanget på sin sida, så får man hoppas de menar rent fett, och inte bara kött, som "bör" ätas mindre... (men kött-teorin, den köper jag inte) Jag överväger nu därför att dra ner lite på mättade fettet som möjligtvis överdrivits med syfte iaf i starten att bli fettadapterad genom att använda både kokosgrädde smör och oliv/avokadoolja vid en och samma måltider - kanske lite onödigt. Kanske onödigt att kräma på med stora portioner beasås flera dgr/v. Kanske. B/ Sedan får man se tidsperspektivet, var började man och hur såg ens blodstatus eller insulinresistens ut vid starten.. även om CRP inte varit förhöjt så köper jag resonemanget om att en starkt sockerdriven kropp, där mycket raffinerat socker utgjort nästintill basen i dagliga intag i åravis, kan ta mer än 1/ år, 1 år eller kanske mer än så, att återställas till bättre balans. Sockret driver lipiderna till patologisk oblans. Insulinet jobbar tokhögt utan minsta respons. Det är inte att "bara dra ner det med lite lchf några månader" (iaf inte för alla) utan kan vara en segdragen process om flera organ är involverade och inte enbart blodbanan, alltså tidskrävande omställning, oavsett man går ner i vikt och ser magen minska, mår prima och tycker sig leva friskare än någonsin. Men vården överdriver nog ändå, och det utan att ta en enda kvot. Det är uruselt, att behöva köpa sig werlab-test, egentligen. Rent av skamligt!!! (vi har liksom rätt höga skatter) Det ektopiska fettet , det har väl ingen vårdcentral mig veterligen bemödat sig att mäta eller utreda? Annan strategi är : fortfarande äta strikt lchf/ketogent (> 20 g. kh/dag) , med minskad mängd mättat fett, däremot öka proteinet, för att bibehålla högre energiförbränning dvs mer effektiv , som är en av vinsten med keto.