Jump to content

Flua

Medlem
  • Posts

    9
  • Joined

  • Last visited

Flua's Achievements

(2/7)

31

Reputation

  1. SGK, Mycket bra inlägg! Det handlar inte endast om att gå ner i vikt. Även vi som är normalviktiga/underviktiga kan ha enorm nytta av denna kost. Det man alltid måste komma fram till, tror jag, är en anpassning av kosten till den egna kroppen så att man mår bra.
  2. Hej, Tackar än en gång för alla tips och råd! Nu har jag funderat, och läst. Jag har kommit fram till följande. Kostsystemet LCHF bygger på en gammal insikt, nämligen den att vill du gå ner i vikt, då bör du dra in på kolhydraterna, inte på fettet. LCHF-systemet skapades alltså för att hjälpa personer med övervikt/fetma. Det är huvudsakligen överviktiga och tidigare överviktiga som idag praktiserar LCHF (eller lågkolhydratkost). Normalviktiga/underviktiga, som jag själv, har ingen anledning att praktisera någon striktare typ av LCHF/lågkolhydratkost. För oss gäller i stället att undvika de snabba kolhydraterna. Men eftersom nutidsmänniskan stoppar i sig alldeles för mycket kolhydrater, måste även totalmängden av dessa sänkas, dock inte till någon "lågkolhydratnivå". Den energiförlust som då uppstår måste då kompenseras, och det görs med hjälp av naturligt fett. Under andra halvan av 1900-talet föll kunskaperna om hur man går ner i vikt i glömska. I stället varnade man nu för fettet. Och det är klart, ser man till kaloriinnehållet i gram räknat i 1 g fett och i 1 g kolhydrater, så "vinner" fettet med 9-4. Man stirrade sig följaktligen blinda på det här förhållandet, plus att man ansåg sig ha belägg för att fett inte är bra för våra blodkärl. Så vid mitten av 1980-talet drog kampanjerna mot fett i gång. Och då drog även "fetmaexplosionen" i gång! Om man är normalviktig/underviktig kan man således äta vettigt utan att binda sig vid en LCHF-kost. En sådan inriktning, som jag själv förespråkar, kan då ha följande utseende: - Ät inte för mycket kolhydrater, och framför allt ska du undvika snabba kolhydrater och skräpmat. Ät mycket grönsaker och rotfrukter, med tillägg av lite frukt och bär. - Var inte rädd för det naturliga fettet. Den energiförlust du gör genom att äta mindre kolhydrater kan du fylla på med lite mer fett. Men du behöver inte låta fettet inta en så central plats i ditt kostsystem som hos dem som praktiserar en striktare LCHF. - Ät kött, fisk, ägg, skaldjur (Man har inte hittat ett enda folk som ätit enbart vegetabilier). - Undvik öl = flytande bröd. Som den observante säkert ser, så hämtar jag denna min rekommendation från tre kostsystem: det vegetariska, det paleolitiska och LCHF. Jag har nu erfarenheter från samtliga, och jag tycker att samtliga äger kunskaper och insikter som är värdefulla. Sedan är vi olika, varför vi individuellt kan betona olika delar. Ska man ändå peka ut någonting som de här tre kostsystemen har gemensamt, så är det enligt min mening att samtliga är en reaktion mot den industriellt framställda kost som snabbt vuxit fram under de senaste decennierna. Vår mat har underställts industrins och jordbrukets lönsamhetskrav, där "ovärderliga" kvalitativa faktorer successivt sållats bort, till förmån för kvantitet och utarmning. Det raffinerade sockrets och det vita mjölets "segertåg" över världen, något som ännu pågår, är det mest häpnadsväckande exemplet. I dess spår har hundratals miljoner människor lagts i graven alldeles för tidigt i livet. Idag äter vi ihjäl oss på skräpmat! När jag ser de feta "ballongbarnen" på stan gråter jag inombords. Vilket otroligt vansinne vi håller på med! Och politikerna säger ingenting, utan pumpar i stället in nya miljarder i sjukhusbyggen. Var finns insikten? Vem vågar utmana detta system? Jag önskar alla som praktiserar LCHF en god fortsättning nu efter midsommarfirandet. Jag har vunnit nya kunskaper och tänker fortsätta undersöka LCHF
  3. Hej, Angående saltet Lindeberg, Staffan: Maten och folksjukdomarna - ett evolutionsmedicinskt perspektiv (2003) Ur denna bok saxar jag: "Saltintaget hos svenskar varierar t.ex. inte särskilt mycket och majoriteten har ett intag långt högre än det som var praktiskt möjligt under evolutionen." [s. 25] "Intaget av koksalt (NaCl) var lågt under människans utveckling i likhet med vad som var regel under de landlevande djurens evolutionshistoria. En genomsnittlig västerlänning får i sig omkring 150 mmol/dygn (knappt 9 g salt/dygn), vilket kan jämföras med ett beräknat intag på mindre än 30 mmol/dygn hos förhistoriska jägare-samlare [författarens källa nr 69] och en (1) mmol/dygn hos Yanomamo-indianerna i Amazonas regnskogar [författarens källa nr 70]." [s. 43] "Det fysiologiska behovet av natrium har uppskattats till mindre än 0,6 mmol/kg kroppsvikt och dygn [författarens källa nr 73]. Eftersom Yanomamo-indianernas intag ligger långt under denna nivå är det verkliga behovet sannolikt betydligt lägre [författarens källa nr 74]. Reell saltbrist i tropikerna uppstår genom alltför snabb förlust av salt hos en person som är van vid högt saltintag. Salttillskott behövs då endast de första 10-15 dagarna, därefter ställer svettkörtlarna om sin saltutsöndring [författarens källa nr 75]" [s. 44] Författarens slutsats: Människan är anpassad till ett mycket lågt saltintag. Lindeberg, Staffan; Gräslund, Bo: Ursprunglig föda (2005) Ur denna bok saxar jag: "Evolutionär kost har inte omfattat - fröcerealier som vete, korn, råg, havre, hirs, ris, durra - potatis, majs, bönor - mjölk och mjölkprodukter - raffinerat socker och matfett - salt" [s. 69] "Salt är ingen jordbruksprodukt men hör intimt samman med det utvecklade jordbrukssamhället. I takt med att samhället blev mer komplext med byar, tätorter och politiska centra uppstod behov att lagra och transportera livsmedel. Redan under den yngre stenåldern för 6 000 år sedan började man utvinna och handla med salt i Europa, i första hand för konservering av livsmedel." [s. 74 f] "I jämförelse med människans ursprungliga föda uppvisar kosten i norra Europa efter industrialismen följande särdrag, vilka var och en har potential att bidra till en eller flera av våra folksjukdomar: - låg halt mineraler, vitaminer och spårelement - hög fetthalt och ogynnsam fettsammansättning - hög salthalt - högt glykemiskt index - låg fiberhalt - surgörande (genom låg andel frukt, grönsaker och rotfrukter och hög andel mejeriprodukter, spannmål och bönor samt hög salthalt) - ensidig" [s. 86] Själv har jag successivt vant mig av vid att salta maten och använda salt vid matlagningen. Jag använder i stället riktiga kryddor! Ett steg på vägen var att jag använde Seltin i stället för vanligt koksalt. Jag kan säga att salt helt och hållet är en vanesak, men en dålig sådan. Vi får i oss något lite salt ändå.
  4. Hej, Ny dag, ny frukost. Mina försök att plocka samman en LCHF-frukost är intressanta på flera sätt. Jag har ju prövat både vegetariskt (25 år), vegan (6 år) och nu senast paleo (1 år). Det som nu "slår" mig allra mest är den mättnad som snabbt uppstår med LCHF-kosten. Ovanan vid detta gör att man lätt lägger upp för mycket mat på tallrikarna. Det blev alltså för mycket även idag, jag kunde inte äta upp utan blev "tvärmätt", nästan övermätt. Men jag räknar med att så småningom uppnå den nödvändiga rutinen. Dagens frukost fick följande innehåll: 1 burk makrill i tomatsås, 125 g --> 5 g KH Philadelphiaost, 30 g --> 1,2 g KH Turkisk yoghurt, 107 g --> 4,7 g KH 1 stor jordgubbe, 37 g --> 3,1 g KH 1 tomat, 114 g --> 4,2 g KH 1 bit gurka, 59 g --> 1,2 g KH 1 bit purjolök, 21 g --> 1,1 g KH Summa summarum: 20,5 g KH (Frukost 22 juni: 98,6 g KH) Inledningsvis kommer jag att sträva efter en "lågkolhydratkost", dvs. lägga mig på en dygnsnivå på ca. 100 g KH. Detta med tanke på att mitt utgångsläge är att jag skiljer mig markant i kroppsvikt från de flesta LCHF-kostare, som ju är överviktiga och behöver gå ner i vikt. Med paleo gick jag ner från 87 till 77 kg (189 cm) och tycks ha parkerat mig där (Min benstomme är dessutom mycket smal). Är det någon som vet var "normalkostarna i dagens Sverige" ligger i KH-intag? Mycket av dagens mat kretsar ju kring bröd, kakor, pizza, pasta, ris, potatis m.m. Tre fjärdedelar av energiintaget handlar alltså om dessa ur evolutionär och paleolitisk synvinkel "urspårade" livsmedel. Funderingar medan jag tuggade i mig frukosten: Det är en sorglig utveckling Sverige genomgått de senaste decennierna. Fetmaepidemin har gjort att människorna som rör sig på stan idag ser helt annorlunda ut vid jämförelse med 50- och 60-talet. Så många överviktiga! Och så många överviktiga barn! Övervikt och fetma är kopplat till en lång rad fellevnadssjukdomar (metaboliska syndromet, eller "västerländska sjukan"). Landstingspolitikerna får sällan budgeten att gå ihop, men man fortsätter trots det att satsa på sjukvård, sjukhus och läkemedel. Det ger ju jobb! Jobb så att tillväxten kan fortsätta, så att alla sjuka kan tas omhand... Det förebyggande perspektivet har en otroligt undanskymd plats i det här systemet och i samhället i övrigt. Politikerna vågar helt enkelt inte problematisera vår mat, och ledstjärnan är ju fortfarande Livsmedelsverkets rekommendationer. Lev väl
  5. Hej, Dagens frukost skilde sig markant från gårdagens (Se ovan). Det blev mycket KH igår, med russin, aprikoser och banan, därtill jordgubbar, lättyoghurt (- laktos) och knäckebröd (surdeg). Hade jag visat upp den frukosten för någon annan (utanför LCHF-lägret), hade jag säkert fått kommentaren "Vad hälsosam du är!". Det är ju så det fungerar, dvs. de allra flesta har inte en susning om det olämpliga i att fylla kroppen med KH. Dagens frukost fick följande annorlunda design: 2 nystekta biffar av fläskfärs, väl kryddade med olika kryddor men utan salt (ett gift precis som socker!) 4 skivor fet ost (38 %) 1 grön paprika 5 cm gurka 1 stor tomat 10 cm purjolök 3 matskedar turkisk yoghurt (10 %) Först trodde jag att detta inte skulle räcka, att jag inte skulle bli mätt. Det blev precis tvärtom, jag kunde inte äta upp allt! Mättnaden infann sig ganska omgående dessutom, absolut en ny upplevelse. Jag fick dessutom skjuta på lunchen en timme idag eftersom jag inte var hungrig... Efter ett par timmar kunde jag känna en lätt tryck över levern, kanske normalt vid en sådan övergång som jag nu gör. På Röda Korset fick jag tag på en bok för en tia - LCHF för familjen av Anna Hallén. "Den goda vägen till mätta och friska barn." Jag får döpa om den till "Den goda vägen till mätta och friska pensionärer." Många tips och många recept som jag kan plocka ur.
  6. Tackar för ytterligare råd och tips! LCHF kan man tydligen variera i det oändliga om man bara följer vissa enkla principer. Jag tänker testa LCHF ordentligt, men gå fram stegvis. Jag gjorde upp en lista för att klarare se skillnaderna och likheterna mellan LCHF och PALEO. Det är mejeriprodukterna som skiljer, de är uteslutna inom PALEO. Sedan är många inom PALEO, dock inte alla, försiktigare med fett. Har just läst Staffan Lindebergs bok Maten och folksjukdomarna - ett evolutionsmedicinskt perspektiv (2003). Mycket intressant! Jag tycker att de här båda kostsystemen har mycket gemensamt och kan komplettera varandra. Det som passar den ene kanske inte passar den andre. Någon som kan tipsa om bra LCHF- kokböcker? Jag brukar plocka ut sådant som passar mig.
  7. Tackar för alla goda råd! I dag på morgonen gjorde jag ett litet experiment, med anledning av att jag i boken Matrevolutionen läste att 50 g kolhydrater (KH) kan vara en lämplig nivå. Brevvågen och miniräknaren fram. Plockade sedan ihop en frukost som många säkert skulle säga är hälsosam. Jag fick fram följande resultat: En näve över natten blötlagda russin: 26 g KH 2 över natten blötlagda aprikoser: 17 g KH 1 banan: 21 g KH 4 stora jordgubbar: 10 g KH Verum Hälsofil Laktosfri (0,5 g fett/100 g): 9,6 g KH 2 skivor knäckebröd Wasa råg Surdeg med Bregott: 15 g KH Summa summarum: 98,6 g KH. Och detta i en (1) enda måltid! Sedan tillkommer ju lunch och middag... Det blir alltså svårt att hålla sig till 50 g KH, idag åtminstone Frågan är nu, vilka justeringar av frukosten borde jag ha gjort? Vad bör tas bort, vad bör läggas till och vad bör bytas ut? Man måste ju ta med i beräkningen att mycket mat inte är utbytbart rakt av, eftersom näringsinnehållet skiljer sig åt. En banan är en banan och hallon är hallon, om ni förstår vad jag menar, även om KH-innehållet skiljer sig åt. Som jag ser det nu, utifrån en praktisk synvinkel, är det gamla sättet att räkna på fettinnehållet helt ute. I stället ska man se efter KH-innehållet. Då slinker animalierna igenom på egna meriter så att säga, eftersom de saknar kolhydrater. Men då slinker inte längre alla grönsaker eller alla frukter igenom, eftersom deras KH-innehåll skiljer sig åt. En ny värld öppnar sig Är man ny inom LCHF måste man nog ta sig igenom dessa nya kunskaper. Lägga åt sidan de grönsaker och frukter som är sprängfyllda med KH. Mängden grönsaker och frukter man äter måste ju också ha betydelse. Och äter man bara en banan och ingenting annat, som ett mellanmål, är väl det OK? Ja, det var några funderingar över en frukost som blev ganska rolig att genomföra. Sedan åt jag alltsammans och mådde prima
  8. Stort tack! Nu trillade poletten ner! Inte en dag utan att man lär sig något!
  9. Hej! Är inne på forumet för första gången. Spännande! Har just avslutat läsningen av boken Matrevolutionen. Fascinerande! Men jag får inte bitarna att falla på plats till en helhetsbild. Är nu 70 år och har genom livet testat olika kostsystem. Var lakto-vegetarian i 25 år, inspirerad av mina föräldrars intresse för den så kallade Waerland-kosten = råkost, fullkorn ("kruska") + mjölk. Are Waerland tryckte mycket på att vi inte har att göra med sjukdomar, utan med livsföringsfel. Han ansåg även att socker är ett gift för kroppen. Hänvisade ofta till Hunza-folket, som påstods vara världens friskaste och mest hälsosamma folk. Jag läste alla Waerlands böcker. Vegan prövade jag på att vara under sex års tid. När jag blev vegetarian på 60-talet var den allmänna teorin bland oss "gräsätare" att människan, Homo sapiens, är växtätare, alls inte köttätare. Människans långa tarm, menade man, talade emot att vi skulle vara köttätare. Waerland brukade resonera som så, att vi bör ha lika många avföringar per dag som antalet måltider. Maten ska passera snabbt genom systemet. Kött har en helt annan effekt. Det stannar kvar länge i vår långa tarm, ger lite slaggprodukter och är följaktligen förstoppande. Att få igång tarmen igen och att rensa ut (lavemang) stod därför överst på programmet för waerlandisterna. Många hälsohem bygger sin verksamhet på vad Are Waerland skapade. Som en sökare bland kostsystemen har jag under senare år närmast snubblat över (via geologin!) det paleolitiska kostsystemet (felaktigt kallat "stenåldersmat"). Idag vet vi ju att Homo sapiens alls inte är någon ren växtätare. I stället är "paleo" det närmaste vi kan komma en riktig förståelse av människan när det gäller hennes kost. Vår ursprungliga mat. Detta som en kort bakgrund till min frågor om LCHF-kosten. - I Matrevolutionen talas det om LCHF som den mat vi är "genetiskt designade" för att äta. Men det stämmer ju inte riktigt. Man åt inte mejeriprodukter under paleolitikum (från ca 2,5 miljoner år sedan - för ca 10 000 år sedan). Kostdoktorn skriver [s.206]: "Huvudskälet att acceptera feta mejeriprodukter i lågkolhydratkost idag är att de gör livet enklare och godare. /.../ Feta mejeriprodukter verkar ofarliga." Men är det inte just så försvararna av skräpmaten också resonerar, att livet blir enklare och godare? Och håller evolutionsmedicinarna med om påståendet att feta mejeriprodukter verkar ofarliga? Innebär det inte en stor risk att sätta sig över vad evolutionen designat oss för att äta? Vad jag hittills kunnat se så har mejeriprodukterna en framträdande roll inom LCHF. Kan det då vara riktigt att framhålla LCHF som mat som vi är "genetiskt designade" för att äta? Någon som har ett bra svar? - LC står för "Low Carb". Men hur mycket kolhydrater bör man då äta? LCHF är ju inte endast kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Vad som kallas ovanjordsgrönsaker tillkommer. Men här börjar förvirringen. Snabba kolhydrater av typen bröd, kakor, pasta och ris är uteslutna, vilket är lätt att förstå. Denna uteslutning görs även inom "paleo". Men hur mycket grönsaker kan man äta? Grönsaker är långsamma kolhydrater. Inom både vegetarismen och inom "paleo" kan man äta hur mycket grönsaker som helst. När det gäller naturfolken kunde proportionerna mellan animaliska och vegetabiliska inslag i kosten variera mycket, från huvudsakligen animalisk kost till huvudsakligen vegetabilisk. I samtliga fall förekom ingen övervikt eller sjuklig fetma som idag. Naturliga "veganer" har man dock inte hittat, det är tydligen ett modernt påhitt. Förvirringen uppstår när man i Matrevolutionen får läsa [s.194] att 50 gram (!) kolhydrater per dag "har föreslagits som övre gräns för ortodox LCHF". Jag plockade genast fram min digitala brevvåg. 50 gram = en halv medelstor morot! Min alldeles personliga kommentar till detta är att jag alltid undvikit skräpmat. Men nästan varje dag sedan 60-talet har jag ätit ett berg bestående av råriven morot, råriven rödbeta och råriven vitkål med ordentligt med olivolja på toppen. Plus alla övriga grönsaker på ett jättestort fat. Alltså långt över 50 gram. Till detta kom så fullkorn, bönor och yoghurt. Så när alla mina gamla skolkamrater och vänner successivt gick upp i vikt och skaffade sig en präktig bukfetma, behöll jag min ungdoms kroppsvikt genom livet. Jag såg ju vad de andra stoppade i sig, det var "husmanskost" och, framför allt, snabba kolhydrater (skräpmat). För några år sedan började jag dock pröva "paleo", och då gick jag ner 10 kg i vikt! Jag blev alltså ännu smalare. Idag väger jag 77 kg och är 1,89 lång, BMI = 21,6. Min fråga kan då formuleras: Om LCHF rekommenderar så lite som 50 gram kolhydrater per dag, då blir väl inslaget av grönsaker i kosten försvinnande litet och inslaget av "kött, fisk, ägg" oerhört dominerande? Och i min bekantskapskrets hör jag dessutom viskningarna: "Börja inte med LCHF, det är bara smör och grädde, alltså fett, fett, fett". Avslutningsvis. Jag kan förstå att överviktiga personer bör äta så lite kolhydrater som möjligt för att uppnå resultat. Men för oss som är normalviktiga och inte har problem med viktuppgång (snarare då med viktnedgång) måste ju 50 gram kolhydrater snarare vara en undre gräns. Det handlar ju dessutom om långsamma kolhydrater (potatis exempelvis är ju inte någon snabb kolhydrat). Min egen kost är således för närvarande inspirerad av tre olika kostsystem - det vegetariska, det paleolitiska och LCHF. Gemensamt för dem alla är frånvaron av skräpmat. Kanske är det allra viktigast i sammanhanget. Fetmaexplosionen kom nämligen med skräpmaten. Industrin fick herraväldet över vår mat och den tid vi tidigare ägnat vår mat rationaliserades bort. Till sist. Det här med att vara smal har sina komiska inslag. Mer än hälften av den vuxna befolkningen är överviktig idag. I USA är endast var tredje vuxen normalviktig. Det har gått snabbt - människorna som rörde sig på stan under 50- och 60-talet då jag växte upp såg helt annorlunda ut jämfört med hur de ser ut idag. De var smala. Men idag får jag höra att jag är "mager". "Ät upp dig!" Allting beror ju på vad man jämför med. Det onormala har blivit normalt, och det normala har blivit onormalt. Det är därför de flesta överviktiga struntar i att ändra matvanorna; de är ju normala och trivs med det. De får t.o.m. stöd av läkarna, som själva är överviktiga... Absurt, säger jag. Med RIKTIG MAT blir man helt enkelt inte överviktig. Hoppas någon kan nappa på det jag skrivit!
×
×
  • Create New...