evadal0708

Medlem
  • Innehållsantal

    206
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    2

evadal0708 vann senast 20 April 2016

evadal0708 hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

388 Enastående

Om evadal0708

  • Rank
    Stammis
  1. evadal0708

    Endast veganmat i skolorna i Göteborg?

    Självklart är storskalig djurindustri ett dåligt alternativ eftersom gräsbetat kött ger bättre näring för oss människor. Dessutom ger ekologisk köttproduktion flera ekotjänster som frisk jord som tar upp mängder av koldioxid och motverkar jorderosion och bygger upp jordlagret. I genomsnitt försvinner ca 10 ton jord per år och person !!! genom erosion på jordbruksmark. 75 miljarder ton jord per år försvinner per år. Endast betande djur kan bygga upp jorden igen. Djurgödsel är ju bättre för klimatet eftersom den till skillnad från konstgödsel inte kräver fossila bränslen och ändliga resurser som fosfor för att framställas. Det är alltså HUR köttet framställs som är det viktiga! Ekologiskt kött där djuren är ute så mycket som möjligt, äter ensilage eller hö på vintern och slipper gödas med kraftfoder. Bra artikel: https://www.dietdoctor.com/the-green-keto-meat-eater-part-2
  2. evadal0708

    Endast veganmat i skolorna i Göteborg?

    Här är en del av texten jag hämtade ur Miljö och hälsoskyddsförvaltningens i Göteborgs förslag till åtgärder för att sänka förbrukningen av fossil energi. Det verkar som om kunskapen om ekologi och hälsa är låg på den här förvaltningen!
  3. I Göteborg har Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen lagt fram förslag om att utesluta all slags animalisk mat från skolor, förskolor, äldreboenden och andra kommunala institutioner. Anledningen till detta är att man anser att detta skulle vara bra för miljön och skulle sänka koldioxidutsläppen. I lördags kunde vi dock läsa en artikel av näringsfysiolog Ingrid Larsson och professor Lena Hulthén som båda arbetar på Enheten för Klinisk nutrition på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Artikeln heter ”Miljö och hälsosam mat - ingen enkel ekvation”. I artikeln räknar de upp de brister som vegandiet kan ge. Vegansk mat saknar vitamin B12, vitamin D, hemjärn, jod, omega3 fettsyror, DHA, EPA. Dessutom är innehållet av järn, kalcium, zink, selen begränsat. Det är tydligt att de här propåerna från olika (säkert välmenande) miljöivrare inte är underbyggda med välgrundade fakta!
  4. evadal0708

    Älskar Kimchi! Kan jag äta den med ketokost?

    När jag äter Kimchi och andra mjölksyrade grönsaker blir det inga större mängder - 50 g max. Om det då är röda paprikor slinker säkert någon ofermenterad kolhydrat med men säkert bara något enstaka gram!
  5. evadal0708

    Älskar Kimchi! Kan jag äta den med ketokost?

    Jag gör Kimchi i en syrningskruka på röd paprika och gul lök flera gånger om året. Jag använder bara vatten med 3% salt, chili, ingefära och vitlök. Det blir jättegott!
  6. evadal0708

    Hjälp med höga kolesterolvärden

    Hej Magnus! Du verkar vara en frisk och sund människa med goda mat- och träningsvanor. Att ha lite högt kolesterol är inget att bekymra sig för. Kolesterolmängd är inget bra sätt att förutsäga hjärt- och kärlsjukdomar - det finns det forskning på. Läkemedelsbolagen har förstås en annan åsikt . . . Det finns andra bättre mått på risk för hjärt- och kärlsjukdomar såsom insulinnivåer i blodet, plack i halspulskärlen, högt blodtryck och andra kännetecken för metabol obalans. Insulinmätningar och halspulsskanningar är dock inte populära inom sjukvården. Jag hade själv runt 10 i totalkolesterol efter ca ett år på LCHF som efter ett par år sjönk till runt 7. När jag hade högt kolesterol blev jag skickad till vårdcentralen som faktiskt tyckte att eftersom alla andra värden var mycket bra så fanns det ingen anledning att behandla kolesterolet. Dock fick jag en reklambroschyr om Becel (tvi!) av distriktssköterskan. Om du har en klok doktor kommer den säkert att säga samma sak som till mej. Och om de vill skriva ut kolesterolsänkare (statiner) så tacka nej! Statiner är ett riktigt rävgift med betydande biverkningar förutom att de har en oerhört låg verkningsgrad när det gäller att förhindra sjukdom. Muskelsvaghet är en vanlig biverkan som nog inte funkar ihop med maratonlöpning . . .
  7. evadal0708

    Jordbruk utan djur är inte hållbart

    Jag tycker att man ska i högre grad äta det som kan produceras ekologiskt inom Sveriges gränser. Och då kan det hända att vi måste minska på köttätandet. Men det kan också vara tvärtom om vi använder våra marker och inte låter dem växa igen med skog som nu! Ekolantbruk som är hållbart är det viktiga - inte mängden kött. Kött är mycket bra och hållbart om det är producerat med gräsätare och växtrestätande djur! Sådan djurhållning stärker växtodlingarna när de samspelar!
  8. Jordbruk utan djur är inte hållbart! Varför, undrar förstås många miljöengagerade, veganer, vegetarianer och djurvänner? I artikeln ”Vegetarisk norm kan kapa utsläppen” på första sidan i ETC Göteborg tisdagen den 3 april 2018 som följs av ”Bara vegetariskt inom skola, vård och omsorg” argumenterar Annelie Moran för att maten som serveras i skola, vård och omsorg skall vara fri från kött, chark, ägg och mjölkprodukter. Hon stöder sig på Fredrik Högberg, en av författarna av Göteborgs Miljöförvaltnings rapport ”Fossilfritt Göteborg - vad krävs”. Även Cecilia Mayer Labba som forskar på Chalmers kring vegetabiliska livsmedel blir intervjuad av Anneli Moran under rubriken ”Det finns motstånd från vissa delar av jordbruket”. Jag anser att Annelie Morans artiklar och författarna av Miljöförvaltningens rapport missar sitt mål om det verkligen är att motverka en höjning av koldioxidhalten och det därav följande klimathotet med höjda temperaturer som man är ute efter. Här kommer skälen till det. Det viktigaste inom matproduktionen för att hålla nere eller till och med sänka koldioxidutsläppen är att se till att matjorden hålls frisk och levande. Det är en himmelsvid skillnad mellan att producera vegetabilier med konventionellt industrijordbruk och att föda upp nötboskap på enbart gräs. Det första är miljöskadligt på många vis medan det andra är uppbyggande för jorden! Jo, varför är jordbruk utan djur ohållbart? Svaret är både enkelt och komplicerat. Naturen och hela jorden är ett kretslopp och har alltid varit. I naturen ingår både djur och växter. Jorden som vi odlar har skapats under tusentals år och möjliggjort för växter att gro och växa. När sedan djur betar av växterna så bryts de snabbt ner i djurens magar och det som inte djuren behöver kommer ut som gödsel. När växter och djur samspelar med matjorden så fungerar matjorden som en kolsänka och förhindrar en ökande koldioxidhalt i luften och haven. Djurens trampande, betande och gödslande skapar en miljö som gör att växterna växer snabbare än de gör på egen hand. Samspelet gör också att jordlagret blir tjockare till skillnad från hur det skulle blivit med enbart växter. En ko kan bryta ner gräs på några timmar medan gräs som inte betas kan ta 50-100 år på sig att brytas ner i torra områden. Allan Savory förklarar i sitt TED talks ”How to green the world's deserts and reverse climate change” hur detta fungerar. När människor plöjer jorden blir det svårt för mikrolivet i jorden att överleva. Då växt- och svamprötter vänds upp och ner och dör börjar erosionen verka på jordlagret. Både vind, vatten och solljus påverkar jordmånen så att små jordpartiklar förs bort. I olyckliga fall kan det mesta av matjorden försvinna på en mansålder. Detta sker idag kontinuerligt på alla plöjda åkrar på jorden, särskilt i kuperad terräng och på platser med stor nederbörd, starka vindar och mycket solljus. Det skedde även i USA på 30-talet i de platta, torra staterna på prärien där matjordslagren var flera meter tjocka. Jorden blåste bort när man plöjde upp gräset på prärien som tidigare var hem för ca 60 miljoner bufflar. Idag är matjordsdjupet där bara enstaka centimeter till decimeter. I boken ”Dirt – The Erosion of Civilisations” av David R. Montgomery beskriver författaren hur detta har skett historiskt och vad som händer idag. Plöjning är alltså en dålig metod för att skapa ett uthålligt jordbruk med klimatfrämjande egenskaper. Finns det fler problem med dagens jordbruk? Ja, tyvärr. För att få en levande matjord som tar upp mängder av koldioxid ur luften måste mikrolivet i jorden också få leva. Insekter, maskar, bakterier, svampar, alger och annat som finns i matjorden måste få de fina förutsättningar de haft tidigare i historien. · Det behövs frihet från kemiskt gödsel med bara tre komponenter: NPK som betyder kväve, fosfor och kalium på kemispråk. Istället behövs djurgödsel med hundratals komponenter och fibrer. · Det behövs frihet från ogräsgift, svampgift och insektsgift som dödar ovälkomna organismer som odlarna inte vill ha men tyvärr även de goda, uppbyggande organismerna i jorden. Dagens kemijordbruk gör att matjorden blir en steril öken där de odlade växternas rötter har svårt att tränga ner i jorden. Jorden blir hårt packad eftersom daggmaskarna och andra organismer inte förmår gräva gångar. Den ensidiga odlingen av ettåriga grödor lakar ut jorden på mikronäringsämnen så att vi människor får hälften eller mindre av flera viktiga mineraler i de skördade växterna jämfört med 50 år tillbaka. I många länder finns nu en stark rörelse för att bruka jorden på ett sätt som är hållbart och imiterar naturen. Ett exempel är Gabe Brown i USA i TEDxGrandForks ”Regeneration of Our Lands: A Producer’s Perspective” berättar om hur han bär sig åt för att odla hållbart och inte minst lönsamt! Även ”Sista skörden” på SVT Play ger perpektiv på nutidens konventionella jordbruk. Den moderna djurhållningen har också problem. I Sverige och många andra länder håller man nötkreatur, grisar och kycklingar inomhus året runt och får på så sätt mer men också sjukare och sämre kött. Anledningen är att man med kraftfoder tex sojabönor från Brasilien kan få djuren att bli stora och feta på kort tid. De blir 20-30% tyngre än djur som inte matas med kraftfoder. Blir de sjuka kan man ge dem antibiotika eller också ger man dem det hela tiden . . . Så är det en lösning på alla dessa problem att bara äta vegetarisk/vegansk mat och bara servera denna typ av mat i skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter? Nej, det är det inte. · För det första måste all odling skötas utan gifter. Detta så att jorden och växterna med hjälp av mikrolivet kan ta upp stora mängder koldioxid. · Odlingsjorden måste gödslas med djurgödsel om man ska få en bra skörd. Kemigödseln är en problematisk produkt som tillverkas med hjälp av stora mängder fossil olja som inte fungerar bra i jorden utan är som konstgjord andning för grödorna. Fosfor som ingår i NPK-gödseln finns bara ett fåtal platser på jorden och håller på att ta slut. · Fleråriga grödor som ger matjorden en möjlighet att stanna kvar och fungera optimalt kolsänkande kan odlas utan plöjning. · Det kött som vi äter måste komma från nötboskap som bara äter gräs, så kallat gräsbetat kött, och inget annat precis som de har gjort genom historien. I kalla klimat får de förstås äta hö eller ensilage på vintern och gå ute på sommarhalvåret. Kött som produceras på detta sätt har en obetydlig miljöpåverkan och påverkar jordtäcket positivt. · Gris och fågel måste också födas upp på det sätt som är arteget - på det sätt som är naturligt för arten. Att äta skörderester, gärna ute på åkrarna, fungerar mycket bra för dessa djurslag. · I alla länder finns mängder av mark som inte kan odlas men som kan användas som betesmark för boskap. Det ska man naturligtvis göra. I Sverige finns det mer lämplig betesmark än åkermark. När man använder mark som betesmark blir den en mycket större kolsänka än när man låter skog växa på samma mark. Gräs som växer i en sund jord binder många gånger mer kol än skog. Så vad kan vi göra idag för att äta på ett sätt som bidrar till ett bättre klimat? · Endast efterfråga och köpa ekologiskt odlad mat. · Efterfråga växter från fleråriga grödor tex flerårigt vete. · Endast efterfråga och inköpa gräsbetat nöt- och lammkött, ekologiska mjölkprodukter samt vilt. · Endast efterfråga och köpa in ekologisk fågel, ägg och ekologiskt odlad och vilda fiskar och skaldjur. Ett annat stort problem med att servera mat utan animalier i skolor är att den inte är fullvärdig för barn. Det gäller särskilt de barn som redan har olika problem som ADHD, epilepsi, depressioner, mm. Barn behöver proteiner med alla essentiella aminosyror och en variation av fetter, speciellt omega 3-fetter som inte finns i växtvärlden. Mat utan animalier är inte optimal för vuxna heller men vuxna kan välja själva och kompensera för bristerna. Här är en del av saker man bör eller inte bör äta som barn om man inte äter någon animalisk mat. Jag har hämtat fakta från bloggen Perfekt hälsa ”RAW food SOS – vad du bör tänka på som vegan” 1. Ät inget ”falskt” hårdprocessat kött, sojaprodukter, skräpmat gjord på socker, hårdprocessad säd och olja , etc 2. Ät ingen vegetabilisk olja som innehåller hög omega-6-halt men inta tillskott av DHA (Omega3-fett). 3. Inta kosttillskott av vitamin K2. 4. Komplettera med kosttillskott av vitamin D3. 5. Förbättra upptaget av betakaroten. 6. Förbered de baljväxter, sädesslag eller nötter du äter på ett korrekt sätt med blötläggning, etc. 7. Maximera järnabsorptionen med C-vitaminrika livsmedel. 8. Se till att sköldkörteln är i god form genom att äta jodrika matvaror. 9. Ta tillskott av vitamin B12. 10. Ät fermenterade - mjölksyrade livsmedel. 11. Komplettera med aminosyran taurin. Det är viktigt för barns växande hjärnor. Att kräva att barn ska äta alla dessa tillskott för att hålla sig friska under sin uppväxtperiod är att kräva för mycket. Dessutom blir ju inte jordarna friska när man bara odlar växter utan att tillföra djurgödsel utan endast kemiskt NPK-gödsel. Nej, fram för ett hållbart jordbruk med tillhörande sunda boskapsskötsel! Förutom att vara goda konsumenter och själva använda och fråga efter mat som främjar en god miljö måste vi delta i debatten i alla sammanhang vi kan för att påverka så att utvecklingen går mot en hållbar jord! Eva Dalkvist, grundskollärare Göteborg 2018-04-06 För intresserade: 1. Se Allan Savorys på TED talks, 22 min, på Youtube: How to green the world's deserts and reverse climate change | Allan Savory 2. På SVT play ”Sista skörden”: https://www.svtplay.se/video/13357996/sista-skorden 3. Bok om matjord historiskt och nu: ”Dirt – The Erosion of Civilisations” av David R. Montgomer 4. Om att bygga hälsosam matgjord. En av flera youtubevideos med samma person: Regeneration of Our Lands: A Producer’s Perspective | Gabe Brown | TEDxGrandForks 5. Om säker veganmat: http://www.perfekthalsa.se/raw-food-sos-vad-du-bor-tanka-pa-som-vegan/
  9. evadal0708

    LCHF och Waran

    Min syster äter LCHF-mat sedan 5 år tillbaka men har inte slutat med sitt waran. Däremot tar hon nog lite lägre dos!
  10. evadal0708

    Hur miljövänligt är vegankost?

    Veganism i stor skala är inte uthålligt i miljöhänseende eftersom all odling som inbegriper plogning och konstgödsel utarmar och eroderar jorden. Så fort man har tagit bort den skyddande växtligheten från en jordplätt genom tex plogning och harvning utsätts jordplätten för regnets, översvämmningarnas, vindens och solens eroderande förmåga. Jorden eroderas bort snabbare eller långsammare beroende på hur starka dessa krafter är på platsen. På många platser har dock en enskild bonde kunnat uppleva försämringen under sitt arbetsliv på 30-50 år. (Lästips "Dirt - the erosion of civilisations" av David R. Montgomery) Om man inte använder djurgödsel som näringstillförsel utan konstgödsel så går man från hundratals tillförda ämnen till i huvudsak tre - NPK (kväve, fosfat och kalium). Konstgödsel gör att jordens mikroliv förtvinar och att jorden blir hård och svårgenomtränglig för växternas rötter som därmed får svårt att ta upp de näringsämnen som både vi och plantorna behöver för att hålla oss friska. Det enda uthålliga sättet att föda upp nötkreatur är ju som de flesta här numera vet att låta dem äta gräs, färskt eller konserverat, året runt. Då går ju alla typer av kraftfoder bort och vi får lite färre kilon per djur och kanske lite magrare kött!
  11. evadal0708

    Sätt stopp för förkylningar!

    Jag läste en intressant artikel av Tom Naughton (Fathead) om vårt immunförsvar. Han refererade i sin tur till en artikel i bloggen "Second opinions" om hur våra leukocyter, som är vita blodkroppar, försvagas när man äter socker eller andra snabba kolhydrater. Effektiviteten hos de vita blodkropparna sjunker snabbt efter att man äter socker eller snabba kolhydrater enligt tre olika undersökningar som gjordes på 70-talet! Efter en burk med läsk är leukocyternas effektivitet nere på hälften och effekten varar i mer än 5 timmar! Efter att ha ätit snabba kolhydrater som motsvarar 24 sockerbitar är leukocyternas effektivitet nere på mindre än 10% !!! Länkar till artiklarna: 1. Second opinion: "Carbohydrates Harm our Immunity to Disease" http://www.second-opinions.co.uk/leucocytic_index.html 2. Second opinion: "Why You Shouldn't Eat 5 Portions" http://www.second-opinions.co.uk/why-eat-5-portions-3.html#.WhrYPhPWyo 3. Fat Head: "Carbs and colds" http://www.fathead-movie.com/index.php/2017/11/22/carbs-and-colds/ Referenser från första artikeln: 1. Cohn ZA, Morse SI. Functional and metabolic properties of polymorphonuclear leucocytes. 1. Observations on the requirements and consequences of particle ingestion. J Exptl Med 1960; 111: 667 2. Sanchez A, et al. Role of sugars in human neutrophilic phagocytosis. Am J Clin Nutr 1973; 26: 1180-84 3. Ringsdorf WM jr, Cheraskin E and Ramsey RR jr. Sucrose, Neutrophilic Phagocytosis, and Resistance to Disease. Dent Surv 1976; 52 (12): 46-48 4. DaCosta JC, Beardsley E. The resistance of diabetes to bacterial infection. Am J Med Sci 1908; 136: 361. 5. Richardson R. Measurement of phagocytic activity in diabetes mellitus. Am J Med Sci 1942; 204: 29. 6. Schauble MK, Baker RD. The inflammatory response in acute alloxan diabetes. AMA Arch Pathol 1957; 64: 563. 7. Bybee JD, Rodgers DE. The phagocytic activity of polymorphonuclear leukocytes obtained from patients with diabetes mellitus. J Lab Clin Med 1964; 64: 1. Last updated 12 April 2002
  12. evadal0708

    Provsvar - 8mån på LCHF (Man 181cm från 81->72kg)

    Många läkare tror ju fortfarande att kolesterol är farligt om det är högt. Kanske är de influerade av läkemedelsbolagen som vill sälja statiner? När jag hade ätit LCHF-mat i ett år hade jag ett totalt kolesterolvärde på ca 10 vilket oroade en läkare. Jag blev skickad till vårdcentralen och läkaren konstaterade att alla andra värden var bra och då fanns ingen anledning att behandla. (Jag fick dock en broschyr av sjuksköterskan med reklam för Becel!) Senare har jag genom ett forskningsprojekt undersökt mina halspulsådrar som befanns vara helt perfekta. Totalkolesterolet har också sjunkit till mellan 6 och 7 med hög andel LDH (som en del kallar det "goda" kolesterolet). Att CRP har sjunkit är ju positivt. Då har du ju mindre inflammation i kroppen. Fortsätt med din rena och energitäta mat och kom ihåg att sjukvården i stort tror på gamla förlegade trossatser om kolesterol, mättat fett etc
  13. evadal0708

    Lägre blodtryck => symptom?

    Jag har fått tillbaka mitt tonårs blodtryck 95/65 men nu utan yrsel! Har ätit LCHF i 4 år och är nu 64 år!
  14. evadal0708

    2 veckors kajakpaddling och maten

    Ta med rökt och/eller torkat kött som tex fårfiol. Det hade jag med mig på fjällturer. Lök och persilja höll länge också. Man kan också plocka en del vilda växter och äta som tex röllikeblad, svinmålla, kirskål, toppskott på nässlor mm. Skaffa/låna bok om ätliga växter. Det kan ge en ny vinkel på vildmarksupplevelser!
  15. evadal0708

    Dokumentär: Livsfarligt äta odlad lax!

    Jag köper EKO-lax på ICA som är lite dyrare. Det sägs att den är utfodrad med fiskspill och att de har mycket färre fiskar per kasse. Då behövs inte avlusningsmedel som de konventionellt skötta odlade laxarna behöver i större och större kvantiteter! Men man kan ju inte veta säkert att det här uppgifterna stämmer. Nån som har koll?