Tureborgaren

Medlem
  • Innehållsantal

    585
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    11

Tureborgaren vann senast 15 Juli

Tureborgaren hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

2 633 Enastående

1 följare

Om Tureborgaren

  • Rank
    Gammal i gården

Contact Methods

  • Website URL
    https://rigmormortis1998.wordpress.com/

Profile Information

  • Gender
    Female
  • Location
    Uddevalla

Senaste besökare till profilen

1 399 profilvisningar
  1. Jag gör ungefär så här, men skippar fond och vin och tar lite vinäger istället: Släng aldrig, ALDRIG räkskal!
  2. Jaaaaa! Jag "återvinner" alla ben. Om jag inte orkar koka direkt så lägger jag dem i en påse i frysen så länge. Förr slängde jag räkskalen, men de är ju en guldgruva att göra en fond till snabb fisksoppa. Men jag har även druckit den "ren" med lite dill och purjo, som frukost. Faktisk jättegott. Sparar även ändar av rotsaker, lök, stjälkar av grönt och sånt som jag inte lägger på tallriken men ändå är "mat", som får gå med i buljong. Ja, herregud, hur har man blivit...?! Det ska vara lite vinäger i vattnet så att mineralerna kokar ur lättare.
  3. Doktor Ted Naimans föreläsning om "Protein vs energy" från ett nyligt event (ovanligt att se honom i kostym...): Svagt ljud, men med hörlurar blev det ok.
  4. Vetenskapsradion: "Styrketräning två till tre gånger i veckan kan minska besvären med vallningar och svettningar i klimakteriet." https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7260927
  5. Info om funktionsmedicin och länkar vidare: https://www.paleo-institute.se/vad-ar-funktionsmedicin
  6. Martina Johansson: 5 saker som kan få dig ur ketos! https://martinajohansson.se/5-saker-som-kan-fa-dig-ur-ketos/ Stress står först på listan. Jag tänker att hård träning och så lång fasta dagligen innebär stress på kroppen. För mycket koffein, ketovänliga efterrätter, sötningsmedel och för mycket protein är övriga punkter på listan.
  7. Jag uppfattar att målet med forskningen och den eventuella framtida produkten är att göra det möjligt att behandla sjukdomar med förändringar i kost och livsstil istället för med läkemedel. De skriver i sitt "White paper" att medicinerna ju ändå inte lyckas att bota (medan läkemedelsbolagen tjänar pengar, tänker jag): While pharmacotherapies have become the mainstay of most countries’ medical strategies, the major block-buster drugs fail to improve the conditions for which they are prescribed in the majority of patients... De skriver även om det svaga stödet i forskningen för tidigare kostråd, som att undvika fett och kolesterol: several core aspects of previous key nutritional guidelines have proven unreliable. For example, some of the most influential data on dietary fat intake comes from a 1972 publication from the Seven Countries Study that based on observational data advocated a reduction in dietary fat intake to reduce heart disease. By extension, it was presumed, reducing dietary fats would also affect the risk of heart disease. This study has been discredited by some, owing to its observational biases and potential selective inclusion of data. The dogma that total cholesterol in foods was hazardous for health has also since been dismissed, as has advice changed on specific foods like coffee, dairy and eggs. Oavsett vilken diet de serverar sina deltagare så får de ju ett svar på hur det påverkar, tänker jag. Om muffinsen är för kolhydratstinna så blir ju responsen därefter. Ja, vi får se hur det går. Jag lär väl inte ha råd med någon fancy kost-app, om de får till någon. Fortsätter med "trial and error" i egen regi... Ja, där håller jag med dig fullt ut! Har nyligen läst boken Magsmart (D Jonsson) om vikten av riktig mat för tarmfloran. Ingen LCHF-bok men intressant och läsvärd ändå.
  8. When it comes to food, one size doesn’t fit all https://joinzoe.com/2019/06/21/we-reveal-the-first-results-from-the-largest-nutritional-study-of-its-kind-in-the-world Jag följer Tim Spector på Twitter (han som skrivit boken Matmyten). Han forskar på tarmflora, för tillfället i en studie som kallas PREDICT. PREDICT är enligt Spector världens största studie av hur olika livsmedel påverkar individer. Det man kommit fram till hittills är att varje individ har sin egen unika respons på mat. Det gäller även tvillingar, trots att de delar samma uppsättning gener. Enäggstvillingar i studien visade sig bara dela 37 procent av varandras tarm-mikrober. Det jämfört med 35 procent hos personer utan inbördes relation. Enligt studien beror skillnader i ämnesomsättning och reaktion på olika livsmedel på en komplex mix av faktorer: som ålder, kön, etnicitet, sömn och aktivitet, genetik, kost, miljö och tarmflora. Studien fortsätter med PREDICT 2. https://predict.study/ Företaget ZOE (där Tim Spector är en av grundarna) har för avsikt att med hjälp av resultat från dessa studier kunna utveckla en konsumentprodukt - ett hemtest och en app - som gör det möjligt för individer att individanpassa sin kost utifrån sin personliga respons, för att nå optimal hälsa. Spännande!
  9. För att ta reda på vad du mår bra av att äta skulle det autoimmuna protokollet kunna vara en metod. Rekommenderar i så fall boken Autoimmun handbok. Där beskrivs hur du ska gå till väga. På Paleotekets hemsida finns en översikt över metoden: Vad är AIP? Men känslighet för kemiska ämnen är ju inte detsamma som reaktioner på inflammatoriska ämnen. Jag tänker att du kanske måste vara noga med att välja mat som är ekologiskt odlad, utan tillsatser och bekämpningsmedel, och kött utan antibiotika och annat skräp.
  10. Tvättat fönster och njutit frukost på balkongen: grönkålssmoothie, gubbröra och kaffe. Grannarna är tyst och lugna - jag njuter av friden. En semestervecka kvar. Ha en skön söndag!
  11. Sevärt! Intressant det han säger om bönor: att de är väldigt näringstäta om man ser till okokt råvara. Men de går inte att äta råa. Och när det väl är kokta så rasar de på topp-listan.
  12. Att beräkna näringstäthet har sina problem. Vad ska definitionen näringstät innehålla? Det finns flertalet olika index. Till exempel flest näringsämnen per kalori. En del index ser på högt kaloriinnehåll, salt, mättat fett och kolesterol som negativt, vilket gör att det betraktas som mindre nyttigt. Concept of a nutritious food: toward a nutrient density score Defining Powerhouse Fruits and Vegetables: A Nutrient Density Approach : Artikeln listar näringstäta frukter och grönsaker som kan kopplas till minskad risk för kronisk sjukdom utifrån 17 näringsämnen med god biotillgänglighet (genomsnitt 10 procent eller mer av dagligt intag per 100 kilokalorier). Näringsämnena var kalium, fiber, protein, calcium, järn, tiamin, riboflavin, niacin, folat, zink, and vitamin A, B6, B12, C, D, E, and K. Det är kål och gröna bladgrönsaker som toppar, och en bra bit ned på listan kommer grapefrukt, citron och jordgubbar. Se tabell: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4049200/table/T2/?report=objectonly Vattenkrasse får maxpoäng på den här listan, så även på ANDI score, som tar hänsyn till ännu fler näringsämnen. Även här hamnar frukt långt ned på listan. Men det här sättet att beräkna näringstäthet får dock kritik. Om man skulle leva på kål och blad allena skulle man svälta ihjäl, menar Dave Asprey (han med Bullet proof coffee). https://blog.bulletproof.com/cdc-superfoods-andi-score-debunked/ Marty Kendall (Optimizing Nutrition) har grävt ned sig i ämnet och utformat ett verktyg för att beräkna näringstäthet som bland annat utgår från de näringsämnen som är svårast att få i sig tillräckligt av. Som omega 3, tyrosin, B-vitaminer, zink, magnesium, kalium, folat, vitamin E, med flera. Nutrient-density-101 How to get more of the harder to find micronutrients per calorie Dessutom menar han att vad som är nyttigast för dig beror på vad du vanligen äter och vad du vill uppnå med din diet: viktnedgång, muskeltillväxt, blodsockerkontroll mm. Hans matlistor är utformade efter personligt mål med dieten och med hänsyn till mättnadsgrad, näringstäthet och insulinbelastning. Jag laddade ned två listor (vilket krävde registrering med e-post, förr låg de i blogginläggen): viktnedgång och max näringstäthet. Ingen frukt på listan för viktnedgång, lite bär längst ned på listan för max näringstäthet. Däremot tidigare nämnda grönsaker, kött, ägg, fisk och skaldjur, inälvsmat. Angående fruktos och frukt skriver Kendall: Frukt innehåller vitaminer men är för det mesta inte lika näringstätt som grönsaker. Avokado och oliver är de enda frukter som kvalificerar. Fructose… victim or villain? Den som är intresserad av att söka efter aktuell forskning kan jag rekommendera Google Scholar. https://scholar.google.se/ som en enkel väg.
  13. Kanske den här du tänker på? https://www.dietdoctor.com/se/viktnedgang/frukt-och-naring
  14. Känns lite passé´, va? "Vi tror på enkel matematik: Kalorier in - Kalorier ut" Doktorns 20 förslag på bra mellanmål: 10 "fruktiga" mellanmål 12 stora klyftor valfri melon 2 kiwifrukter 2 mandariner/clementiner 2-3 plommon 15 stora vindruvor 1 apelsin 1 banan 1 päron/1 äpple/1 persika 1 dl fruktjuice 3 dl tomatjuice 10 "brödiga" mellanmål 2 dl lättmjölk, lättfil eller lättyoghurt 1/2 kanelsnurra 1 småkaka 3 pepparkakor 1 "dubbelmacka" Finn Crisp med mjukostfyllning eller keso 3 bitar Finn C med gurk eller tomatskivor 1 Digestive-kex 2 vanliga skorpor 1 skorpa med mjukost 1 "dubbelmacka" med smörgåsrån med kryddad mjukostfyllning eller keso Ur "Gå ner i vikt med Stephan Rössner"