Tureborgaren

Medlem
  • Innehållsantal

    585
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    11

Allt postat av Tureborgaren

  1. Jag gör ungefär så här, men skippar fond och vin och tar lite vinäger istället: Släng aldrig, ALDRIG räkskal!
  2. Jaaaaa! Jag "återvinner" alla ben. Om jag inte orkar koka direkt så lägger jag dem i en påse i frysen så länge. Förr slängde jag räkskalen, men de är ju en guldgruva att göra en fond till snabb fisksoppa. Men jag har även druckit den "ren" med lite dill och purjo, som frukost. Faktisk jättegott. Sparar även ändar av rotsaker, lök, stjälkar av grönt och sånt som jag inte lägger på tallriken men ändå är "mat", som får gå med i buljong. Ja, herregud, hur har man blivit...?! Det ska vara lite vinäger i vattnet så att mineralerna kokar ur lättare.
  3. Doktor Ted Naimans föreläsning om "Protein vs energy" från ett nyligt event (ovanligt att se honom i kostym...): Svagt ljud, men med hörlurar blev det ok.
  4. Vetenskapsradion: "Styrketräning två till tre gånger i veckan kan minska besvären med vallningar och svettningar i klimakteriet." https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=7260927
  5. Info om funktionsmedicin och länkar vidare: https://www.paleo-institute.se/vad-ar-funktionsmedicin
  6. Martina Johansson: 5 saker som kan få dig ur ketos! https://martinajohansson.se/5-saker-som-kan-fa-dig-ur-ketos/ Stress står först på listan. Jag tänker att hård träning och så lång fasta dagligen innebär stress på kroppen. För mycket koffein, ketovänliga efterrätter, sötningsmedel och för mycket protein är övriga punkter på listan.
  7. Jag uppfattar att målet med forskningen och den eventuella framtida produkten är att göra det möjligt att behandla sjukdomar med förändringar i kost och livsstil istället för med läkemedel. De skriver i sitt "White paper" att medicinerna ju ändå inte lyckas att bota (medan läkemedelsbolagen tjänar pengar, tänker jag): While pharmacotherapies have become the mainstay of most countries’ medical strategies, the major block-buster drugs fail to improve the conditions for which they are prescribed in the majority of patients... De skriver även om det svaga stödet i forskningen för tidigare kostråd, som att undvika fett och kolesterol: several core aspects of previous key nutritional guidelines have proven unreliable. For example, some of the most influential data on dietary fat intake comes from a 1972 publication from the Seven Countries Study that based on observational data advocated a reduction in dietary fat intake to reduce heart disease. By extension, it was presumed, reducing dietary fats would also affect the risk of heart disease. This study has been discredited by some, owing to its observational biases and potential selective inclusion of data. The dogma that total cholesterol in foods was hazardous for health has also since been dismissed, as has advice changed on specific foods like coffee, dairy and eggs. Oavsett vilken diet de serverar sina deltagare så får de ju ett svar på hur det påverkar, tänker jag. Om muffinsen är för kolhydratstinna så blir ju responsen därefter. Ja, vi får se hur det går. Jag lär väl inte ha råd med någon fancy kost-app, om de får till någon. Fortsätter med "trial and error" i egen regi... Ja, där håller jag med dig fullt ut! Har nyligen läst boken Magsmart (D Jonsson) om vikten av riktig mat för tarmfloran. Ingen LCHF-bok men intressant och läsvärd ändå.
  8. When it comes to food, one size doesn’t fit all https://joinzoe.com/2019/06/21/we-reveal-the-first-results-from-the-largest-nutritional-study-of-its-kind-in-the-world Jag följer Tim Spector på Twitter (han som skrivit boken Matmyten). Han forskar på tarmflora, för tillfället i en studie som kallas PREDICT. PREDICT är enligt Spector världens största studie av hur olika livsmedel påverkar individer. Det man kommit fram till hittills är att varje individ har sin egen unika respons på mat. Det gäller även tvillingar, trots att de delar samma uppsättning gener. Enäggstvillingar i studien visade sig bara dela 37 procent av varandras tarm-mikrober. Det jämfört med 35 procent hos personer utan inbördes relation. Enligt studien beror skillnader i ämnesomsättning och reaktion på olika livsmedel på en komplex mix av faktorer: som ålder, kön, etnicitet, sömn och aktivitet, genetik, kost, miljö och tarmflora. Studien fortsätter med PREDICT 2. https://predict.study/ Företaget ZOE (där Tim Spector är en av grundarna) har för avsikt att med hjälp av resultat från dessa studier kunna utveckla en konsumentprodukt - ett hemtest och en app - som gör det möjligt för individer att individanpassa sin kost utifrån sin personliga respons, för att nå optimal hälsa. Spännande!
  9. För att ta reda på vad du mår bra av att äta skulle det autoimmuna protokollet kunna vara en metod. Rekommenderar i så fall boken Autoimmun handbok. Där beskrivs hur du ska gå till väga. På Paleotekets hemsida finns en översikt över metoden: Vad är AIP? Men känslighet för kemiska ämnen är ju inte detsamma som reaktioner på inflammatoriska ämnen. Jag tänker att du kanske måste vara noga med att välja mat som är ekologiskt odlad, utan tillsatser och bekämpningsmedel, och kött utan antibiotika och annat skräp.
  10. Tvättat fönster och njutit frukost på balkongen: grönkålssmoothie, gubbröra och kaffe. Grannarna är tyst och lugna - jag njuter av friden. En semestervecka kvar. Ha en skön söndag!
  11. Sevärt! Intressant det han säger om bönor: att de är väldigt näringstäta om man ser till okokt råvara. Men de går inte att äta råa. Och när det väl är kokta så rasar de på topp-listan.
  12. Att beräkna näringstäthet har sina problem. Vad ska definitionen näringstät innehålla? Det finns flertalet olika index. Till exempel flest näringsämnen per kalori. En del index ser på högt kaloriinnehåll, salt, mättat fett och kolesterol som negativt, vilket gör att det betraktas som mindre nyttigt. Concept of a nutritious food: toward a nutrient density score Defining Powerhouse Fruits and Vegetables: A Nutrient Density Approach : Artikeln listar näringstäta frukter och grönsaker som kan kopplas till minskad risk för kronisk sjukdom utifrån 17 näringsämnen med god biotillgänglighet (genomsnitt 10 procent eller mer av dagligt intag per 100 kilokalorier). Näringsämnena var kalium, fiber, protein, calcium, järn, tiamin, riboflavin, niacin, folat, zink, and vitamin A, B6, B12, C, D, E, and K. Det är kål och gröna bladgrönsaker som toppar, och en bra bit ned på listan kommer grapefrukt, citron och jordgubbar. Se tabell: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4049200/table/T2/?report=objectonly Vattenkrasse får maxpoäng på den här listan, så även på ANDI score, som tar hänsyn till ännu fler näringsämnen. Även här hamnar frukt långt ned på listan. Men det här sättet att beräkna näringstäthet får dock kritik. Om man skulle leva på kål och blad allena skulle man svälta ihjäl, menar Dave Asprey (han med Bullet proof coffee). https://blog.bulletproof.com/cdc-superfoods-andi-score-debunked/ Marty Kendall (Optimizing Nutrition) har grävt ned sig i ämnet och utformat ett verktyg för att beräkna näringstäthet som bland annat utgår från de näringsämnen som är svårast att få i sig tillräckligt av. Som omega 3, tyrosin, B-vitaminer, zink, magnesium, kalium, folat, vitamin E, med flera. Nutrient-density-101 How to get more of the harder to find micronutrients per calorie Dessutom menar han att vad som är nyttigast för dig beror på vad du vanligen äter och vad du vill uppnå med din diet: viktnedgång, muskeltillväxt, blodsockerkontroll mm. Hans matlistor är utformade efter personligt mål med dieten och med hänsyn till mättnadsgrad, näringstäthet och insulinbelastning. Jag laddade ned två listor (vilket krävde registrering med e-post, förr låg de i blogginläggen): viktnedgång och max näringstäthet. Ingen frukt på listan för viktnedgång, lite bär längst ned på listan för max näringstäthet. Däremot tidigare nämnda grönsaker, kött, ägg, fisk och skaldjur, inälvsmat. Angående fruktos och frukt skriver Kendall: Frukt innehåller vitaminer men är för det mesta inte lika näringstätt som grönsaker. Avokado och oliver är de enda frukter som kvalificerar. Fructose… victim or villain? Den som är intresserad av att söka efter aktuell forskning kan jag rekommendera Google Scholar. https://scholar.google.se/ som en enkel väg.
  13. Kanske den här du tänker på? https://www.dietdoctor.com/se/viktnedgang/frukt-och-naring
  14. Känns lite passé´, va? "Vi tror på enkel matematik: Kalorier in - Kalorier ut" Doktorns 20 förslag på bra mellanmål: 10 "fruktiga" mellanmål 12 stora klyftor valfri melon 2 kiwifrukter 2 mandariner/clementiner 2-3 plommon 15 stora vindruvor 1 apelsin 1 banan 1 päron/1 äpple/1 persika 1 dl fruktjuice 3 dl tomatjuice 10 "brödiga" mellanmål 2 dl lättmjölk, lättfil eller lättyoghurt 1/2 kanelsnurra 1 småkaka 3 pepparkakor 1 "dubbelmacka" Finn Crisp med mjukostfyllning eller keso 3 bitar Finn C med gurk eller tomatskivor 1 Digestive-kex 2 vanliga skorpor 1 skorpa med mjukost 1 "dubbelmacka" med smörgåsrån med kryddad mjukostfyllning eller keso Ur "Gå ner i vikt med Stephan Rössner"
  15. Apropå "självutnämnda experter": satt idag och tittade på en utmärkt, rolig och starkt tankeväckande föreläsning på UR Play. Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, föreläste om varför hälsoråd behöver vara vetenskapligt underbyggda. Ett felaktigt råd kan resultera i sjukdom och död, vilket hon visade på konkret sätt. Hon var kritisk till att myndigheter m fl levererar råd som inte har stöd i verkligheten. Till exempel Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten,, WHO. Hon relaterade bland annat till det tidigare rådet att lägga spädbarn på mage, vilket visade sig öka fallen av plötslig spädbarnsdöd dramatiskt. Ingen vet var det rådet kom ifrån. Hon tog även upp råd om allergi, amning, jordnötter mm. https://urplay.se/program/212469-ur-samtiden-den-svindlande-tanken-varfor-rad-maste-vara-vetenskapliga?cmpid=del:cl:20190618:urplay
  16. Själv har jag bara en balkong, och "gerilla-odlar" lite i hyresvärden rabatt. Men jag kan ändå inte låta bli att tipsa om webbtjänsten Ogräsrådgivaren (SLU) :"din guide till ogräsens värld, vare sig du är lantbrukare, trädgårdsodlare, rådgivare, lärare eller bara en växtintresserad person i största allmänhet." Ogräsbeskivningar
  17. Enligt Janusinfo är kostnaden för Saxenda (liraglutid) med doseringen 3,0 mg/dag cirka 83 kr/dag. "Behandlingseffekten är måttlig men i nivå med tidigare viktreducerande läkemedel." Ett års behandling: 83 kr x 365 = 30 295 kr... ."Den genomsnittliga placebokorrigerade viktminskningen efter ett års behandling med liraglutid är runt 5 kg." " I kombination med livsstilsinterventionsprogram uppnår cirka 50 procent av behandlade patienter 5 procent viktreduktion." "Cirka 30 procent minskar 10 procent av sin ursprungsvikt." "Studierna är endast 56 veckor långa, men visar positiva effekter på kardiovaskulära riskfaktorer, diabeteskontroll och sömnapné." Det sägs också att "...de patienter som efter tolv veckors behandling med fulldos, det vill säga 3,0 mg liraglutid/dag, inte har förlorat minst 5 procent av sin initiala kroppsvikt ska avbryta behandlingen eftersom sannolikheten för en positiv viktreducerande effekt är låg." (6 972 kronor)
  18. Hade precis samma tanke. Dessutom: om man slutar ta medicinen så går man väl upp igen om man inte lärt sig ett annat sätt att äta på? Läkartidningen hade idag en artikel om en kirurg som ska "utveckla" kirurgin mot metabol sjukdom: "Torsten Olbers är nyinstallerad professor i kirurgi vid Linköpings universitet. Hans forskning utvecklar behandling av svår fetma och metabol sjukdom genom mag–tarmkirurgiska ingrepp. " http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Meddelanden/Miniportrattet/2019/06/Professorn-som-ska-utveckla-kirurgin-mot-metabol-sjukdom/ Suck!
  19. Läs gärna hela rapporten. Intressant läsning om både svenskars och invandrades hälsovillkor: Folkhälsoyndigheten | Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland Undersökningen avser utlandsfödda som flyttade till Sverige under åren 1990–2014. Det stora antalet flyktingar som kom till Sverige 2015 och framåt är inte inkluderade. "Denna rapport visar att det är mer vanligt att utrikes födda som bott länge i Sverige har diabetes, högt blodtryck, övervikt eller fetma jämfört med personer med kortare vistelsetid.../. .../ Rapporten visar också att fysisk aktivitet är mindre vanligt bland vissa grupper av utrikes födda som vistats här i mer än fem år. En del grupper av utrikes födda personer dricker också sötade drycker oftare än inrikes födda." "Personer som migrerat till Sverige har oftare sämre livsvillkor, exempelvis uttryckt i socioekonomiska förutsättningar eller utbildningsnivå, vilket kan påverka hälsan. Dessutom kan migrationen i sig påverka hälsan. Det visar sig inte minst i att hälsan i vissa fall försämras hos en del grupper av utrikes födda efter några år i Sverige. "
  20. Folkhälsomyndigheten: Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken, antaget av riksdagen, är att de påverkbara skillnaderna i hälsa ska vara borta inom en generation. När det gäller vissa av de så kallade välfärdssjukdomarna går utvecklingen dessvärre åt motsatt håll, enligt rapporten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/juni/fran-frisk-till-sjuk--rapport-om-sjukdomar-bland-utlandsfodda/ För att stärka det långsiktiga arbetet med matvanor och fysisk aktivitet finns ett särskilt delmål: Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/folkhalsopolitiska-mal/
  21. DietDoctor om fett: Använd olika fetter för olika typer av matlagning https://www.dietdoctor.com/se/lchf/mer-fett Fett kan förändra smaken på en måltid, vilket ger variation till din kost. Du kan till exempel tillaga haricots verts med smör för att få en klassisk känsla på din måltid. Eller du kan steka dem i jordnötsolja och krydda med sesamolja för en mer asiatisk touch. Experimentera med nya kombinationer för att se vad som passar dig och tillfället bäst. Se till att ha flera av de här hälsosamma fetterna hemma: smör ister, talg, ankfett eller annat animaliskt fett kokosolja olivolja avokado-olja jordnötsolja andra nötoljor (macadamia, mandel, valnöt) sesamolja De hälsosammaste fetterna till matlagning https://www.dietdoctor.com/se/lchf/fett Mättat fett som smör, ghee, kokosolja och ister är de bästa valen för att steka och fritera i då de tål upphettning bra och inte oxiderar när de når höga temperaturer, som mer instabila fetter som vegetabiliska fröoljor gör. Fleromättat fett som olivolja och avokadoolja är inte värmebeständiga, de är alltså bättre att använda till dressing eller oljebaserade tillbehör som majonnäs eller pesto. Fleromättade fetter – som solrosolja eller majsolja – ska aldrig användas vid höga temperaturer eftersom de är känsliga för oxidation som kan omvandla dem till potentiellt ohälsosamma substanser.
  22. Ja, jag menar att hela situationen att behöva fly och försöka skapa sig ett nytt liv någonstans där allt är nytt rimligen borde försätta kroppen i ett långvarigt stresstillstånd. Stress sabbar mycket i kroppen. Själv tenderar jag att "trösta" mig med mat när jag blir stressad. Och då är det oftast inte broccoli som gäller... Jag bor i ett område som tog emot många syriska flyktingar. Om det berodde på det eller har andra orsaker: i vart fall märkte jag att problemet med rökning och fimpar på gården ökade dramatiskt. Det är min uppfattning att "invandrade" röker i större utsträckning. Främst männen. De invandrade jag träffat i arbetet (jobbar på en stroke-avdelning) är oftast "storrökare" (en term som doktorer skriver i journalen rökning är en riskfaktor för stroke).
  23. Har undvikit margarin som Becel sedan 1990-talet. Har lutat mig mot denna skrift: Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta (2006) http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/26307.pdf
  24. Att vara utsatt för den stress som jag gissar att det innebär att vara nyanländ gör säker sitt till.