Tureborgaren

Medlem
  • Innehållsantal

    655
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    12

Allt postat av Tureborgaren

  1. Verkar inte innehålla något mer än fibrer: varken näringsämnen eller kalorier. Bukfylla? Vad innehåller Root Pasta? Ingredienser: Vatten, konjakmjöl, safflor (naturligt färgämne), surhetsreglerande medel kalciumhydroxid). https://www.rootpasta.se/faq/ E 526 - Kalciumhydroxid: Surhetsreglerande medel. Får användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs, samt till barnmat. Släckt kalk. Basisk förening. Framställs genom att vatten tillsätts till kalciumoxid (E 529). https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer/e-526---kalciumhydroxid NÄRINGSVÄRDE PER 100 G Energi 25kj/ 6kcal (per 100 gram) Fett 0 g varav: - mättat fett 0 g - enkelomättat fett 0 g - fleromättat fett 0 g Kolhydrat 0 g varav: - sockerarter 0 g - polyoler 0 g - stärkelse 0 g Fiber 3,6 g Protein 1 g Salt 0 g Konjaksmjöl är den torkade produkten som framställs ur Konjaksroten (Amorphophallus konjac). Användandet sträcker sig tusentals år bakåt i tiden i Östasien där den både historiskt och även idag har flera användningsområden; bland annat inom matlagning och olika hälsosammanhang. Efter skörd, tvätt och kvalitetskontroll hackas konjaksroten och förbereds för torkning. Därefter så finmals den (därav konjaksmjöl) och till en viss form (spaghetti, rice, fettucine, noodles) och blandas med vatten och kalciumhydroxid.
  2. Cooking Food Alters the Microbiome | Raw Vs. Cooked Diets Have Distinct Effects on Both Mouse and Human Gut Microbes https://www.ucsf.edu/news/2019/09/415511/cooking-food-alters-microbiome Valda delar ur artikeln, fritt översatt: Forskare vid UC San Francisco och Harvard University visar i en studie att lagad mat förändrar mikrobiomet hos både möss och människor. Man undersökte effekten på mössens tarmflora genom att ge dem olika dieter: rått eller kokt kött, rå eller kokt sötpotatis. Till forskarnas förvåning blev det ingen skillnad i tarmfloran mellan rått och kokt kött. Det blev det däremot mellan rå och kokt sötpotatis: det förändrade sammansättningen av djurens mikrobiom, liksom mikrobernas mönster för genaktivitet och de biologiskt viktiga metaboliska ämnen de producerade. Ett test med en mer varierad diet av råa och kokta grönsaker, - sötpotatis, vanlig potatis, majs, ärter, morötter och rödbetor - bekräftade resultatet. Forskarna menar att förändringarna i tarmfloran berodde på två viktiga faktorer: tillagad mat gör att det sugs upp fler kalorier i tunntarmen, vilket lämnar mindre mat till hungriga mikrober längre ner i tarmen; å andra sidan innehåller många råa livsmedel potenta antimikrobiella ämnen som tycks skada vissa mikrober. "Vi blev förvånade över att skillnaderna inte bara berodde på förändrad kolhydratmetabolism utan också på de kemikalier som finns i växter," sade Peter Turnbaugh. Man följde också upp med en mindre studie på människor. "Effekterna av matlagning som vi ser hos möss är också relevanta för människor, även om mikrobiomet påverkades olika mellan de två arterna," sade Turnbaugh. "
  3. Ojdå! Jag har använt sovtejp i drygt 18 månader. Sover gott numera men inte märkt nån Viagra-effekt.... fast jag är ju inte karl, förstås. 😊
  4. Jag äter sillen, för det är det godaste md julen. Och kanske en liten slev Janssons. Men sedan blir det mest kött och brysselkål. Det är det jag tycker är godast, ändå. Sötsakerna och bakverk lockar inte längre. Förra året köpte jag Gårdssällskapets jullåda, med blandade delikatesser: kött, fisk, korv och lite såser till. Blev så nöjd.
  5. Men bakverk är tydligen bra... Jag tycker vi gråter lite på det!
  6. Hrm, vore intressant att höra om någon testat med gott resultat? Jag får magknip och blir lös i magen av två teskedar MCT... 🥴
  7. Enl nya rön från Uppsala universitet ger bukfett (visceralt fett) större risk för sjukdom hos kvinnor än hos män. I den nya studien visar forskarna med hjälp av genetiska data att det finns ett faktiskt orsakssamband mellan visceralt fett och en ökad risk för diabetes, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. "Vi blev förvånade över att bukfetma hos kvinnor var så mycket starkare kopplat till sjukdomsrisk än bukfetma hos män. Att lägga på sig ett extra kilo visceralt fett kan ge en över sju gånger ökad risk för typ-2 diabetes hos kvinnor medan samma fettökning bara drygt fördubblar risken hos män, Åsa Johansson, docent i molekylär epidemiologi, Uppsala universitet." "Forskarna fann också att risken för sjukdom verkar öka snabbast hos personer med små eller måttliga mängder bukfetma, men att den inte alls ökar på samma sätt om en person med stora mängder fett i buken lägger på sig ytterligare." Kvinnors bukfetma starkare kopplad till diabetes och hjärt-kärlsjukdom https://www.uu.se/nyheter-press/nyheter/artikel/?id=13094&typ=artikel Torgny Karlsson, Mathias Rask-Andersen, Gang Pan, Julia Höglund, Claes Wadelius, Weronica E. Ek and Åsa Johansson (2019) Contribution of genetics to visceral adiposity and its relation to cardiovascular and metabolic disease, Nature Medicine, DOI: https://doi.org/10.1038/s41591-019-0563-7
  8. Tureborgaren

    HUMOR

    Ja, man häpnar... undvika socker och tillsatser kan vara livsfarligt...
  9. Kosten ÄR viktig för hälsan. Inslag från Dagens Eko, P1: Ny kost prövas för barn med reumatism https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7319418 En ny behandling prövas nu för barn med reumatism. Det handlar om ett särskilt kostprogram, som forskarna hoppas kan ge mindre inflammation och kanske minska behovet av mediciner. – Barn med barnreumatism har det ofta ganska besvärligt. Det handlar om svullna leder, smärta och trötthet inte minst, och medicinsk behandling - cortisonsprutor i leder, säger barnreumatolog Lillemor Berntsson som leder studien vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. – Det är ju en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och den medför ett stort lidande. Och nu prövar man i Uppsala en ny typ av behandling som visat viss effekt vid inflammatorisk tarmsjukdom, men inte löser hela problemet. Den handlar om att strikt hålla sig till en diet som utvecklats i USA, och som man hoppas kan minska inflammationen och behovet av mediciner. – Det är en väldigt naturlig kost. Man lagar maten från grunden, man kommer bort från alla tillsatser, konsistensgivare bland annat. Ingen halvfärdig eller färdig mat. Man äter rent kött, fisk, ägg, skaldjur. Man kan äta viss yoghurt och lagrad ost. Vanligt socker är i stort sett borttaget. Man försöker få in mycket frukt och grönsaker, berättar Lillemor Berntsson Stina Hannerlands dotter Elsa, 15 år, är en av dem som har prövat det nya kostprogrammet. Det blev en stor omställning hemma i köket när all mat skulle lagas från grunden. Elsas leder var stela och hon hade ständiga ögoninflammationer, kopplade till sjukdomen. Men efter en tid med strikt diet, så blev det skillnad. – Efter cirka en månad med den nya kosten var vi på återbesök på ögonmottagningen och då var hennes inflammation i ögonen nästan helt borta och hennes morgonstelhet som hon alltid kände tidigare försvann efter bara två-tre veckor. Så att vi har ju fått fantastiska resultat, berättar Stina Hannerland. – Vi var och kollade hennes ögon för bara en månad sedan och då var inflammationen helt borta, och det har aldrig hänt under alla tolv år hon har varit sjuk.
  10. Fructose under fire as study reveals it is more damaging to the liver than glucose https://newatlas.com/medical/mitochondria-fructose-glucose-damage-liver-fat-metabolism/ Fritt översatt ur artikeln: "Detta är del av en serie studier kring hur en hög andel fruktos i kosten påverkar insulinresistens och metaboliskt syndrom” förklarar C Ronald Kahn. ”Fruktos får levern att ackumulera fett. Det fungerar nästan som att lägga till ännu mer fett i kosten. Att lägga till mer glukos till kosten, främjar leverns förmåga att förbränna fett, och ger en hälsosammare ämnesomsättning. ” "Ingen i denna studie antyder att kost med hög andel glukos är hälsosam, men den visar tydligt att trots lika andel kalorier fanns dessa metaboliska abnormiteter inte i högglukoskosten. Ett överskott av kalorier från en fettsnål diet kommer att brännas mer effektivt när det konsumeras med glukos istället för fruktos. Fruktos verkar påverka levern så att den istället för att bränna fett syntetiserar och lagrar det. "Det viktigaste resultatet av studien är att en hög andel fruktos i kosten är dåligt," säger Kahn. ”Inte för det ger fler kalorier, utan för att det har effekter på leverns ämnesomsättning. Mer fruktos i kosten gör att levern lagrar mer fett, och det är dåligt både för levern för hela kroppens metabolism."
  11. Tureborgaren

    Dagspa

    Vet inte om de har massage men Nösunds havshotell har en trevlig spa-anläggning och god mat. http://www.nosundhavshotell.se/sv/hotell-spa/
  12. Enligt bl a Netdoktor ökar nikotin ämnesomsättningen. Så när man slutar är det lätt att gå upp i vikt: https://www.netdoktor.se/vikt-kost/overvikt-foljdsjukdomar/fraga-doktorn/nikotinfriviktuppgang-varfor/ "Vanligen ökar man något i vikt när man slutar snusa (eller röka). En viktökning på 3-5 kg månaderna efter snusstoppet ses ofta. I de flesta fall planar dock viktökningen ut, så att viktuppgången hamnar på 2-3 kg ett år efter snusstoppet. Orsaken är bl.a. att nikotin, som finns i all slags tobak, ökar utsöndringen av stresshormoner, t ex adrenalin, i kroppen. Stress leder till att ämnesomsättningen ökar och att kroppen förbränner mer energi. Under det första halvåret efter nikotinstoppet återgår ämnesomsättningen till den normala, och då kan kroppsvikten öka något. Nikotin bidrar även till att höja blodsockernivån, genom att öka frisättningen av socker. När du använder tobak medför det att hungern minskar. Om man sedan slutar snusa kan man därför uppleva ett större ”sug” och en ökad hunger."
  13. Tureborgaren

    HUMOR

    Bristol stool chart eller Bristolskalan (BSS), är ett medicinskt hjälpmedel för att klassificera konsistens och form på mänsklig avföring i sju kategorier. Nu även som tårta: Ursäkta dasshumorn...
  14. Kvinnor som solar har bättre hälsa och lever längre http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2019/10/Kvinnor-som-solar-har-battre-halsa-och-lever-langre/ Om solande och hälsa ur ett annat perspektiv än det vanliga läser jag i Läkartidningen. Bifogar några citat: Genom årtusenden har ljushyllta selekterats till regioner med låg UV-strålning, men våra riktlinjer rekommenderar att vi på våra breddgrader (speciellt ljushyllta) ska undvika att sola på grund av ökad risk för hudcancer. Vi är överens om den ökade risken för hudcancer, men i den stora MISS-studien (Melanom i södra Sverige), där vi följt 29 000 kvinnor i snart 30 år, kan vi bland annat visa att ökat solande har ett samband med minskad risk för insjuknande i blodpropp och typ 2-diabetes. I gruppen »mest aktiva solare« sågs i studien en halverad risk för död i hjärt–kärlsjukdom och även hos dem som varken dog av hjärt-kärlsjukdom eller cancer (exempelvis diabetes, reumatism, eller infektioner) jämfört med kvinnor som inte solade. D-vitaminnivån kan ses som markör för solande, då tillstånd med låga D-vitaminvärden inte alltid förbättras vid tillförsel av D-vitamin. Den förbättrade prognosen hos solare vid cancer verkar dock delvis vara kopplad till D-vitamin. Små barn ska skyddas mot stark sol för att minska risken för melanom. Australiska solråd har implementerats i Sverige trots att vi lever i olika världar när det gäller UV-strålning (i Sverige noterades endast en dag med stark sol 2014). Föräldrar uppfattar detta som att så länge barnen har solkräm på kan de vara ute länge i solen. Samtidigt vet vi att de som använder solkräm för att kunna vara ute länge i solen har en 10-faldigt ökad risk för melanom. Vi vet också att incidensen av diabetes typ 1 är 80 procent lägre hos dem som fick D-vitaminsubstitution som barn. Mycket talar även för att MS är en solbristsjukdom.
  15. New York Times | You Might Not Want to Eat Bugs. But Would You Eat Meat That Ate Bugs? https://nyti.ms/2M8YucW Fritt översatt: Att få människor i västerländska länder att äta ringlande maskar och småkryp istället för saftiga biffar är en tuff utmaning. Varför inte använda insektsprotein som djurfoder, i stället för soja och fisk. Genom att föda upp insekter går det att producera stora mängder foder på en liten yta, säger förespråkare. Och insekterna återvinner enorma mängder organiskt avfall till protein. Sopor som förvandlas till en värdefull produkt.
  16. Från Annika Dahlqvists LCHF-blogg: MCT-olja (och kokosfett) förbättrar vid Alzheimer
  17. Kul att du också är fastafrälst! Jag har skrivit en hel del om fasta på min blogg: Fru Olssons fasta: Att krympa en klimakterietant Alla inlägg om fasta Jag brukar koka buljong på kyckling. Kokar först kycklingen med köttet. Rensar den på kött och fortsätter koka ben och skinn över natten i slökokare. Jag brukar inte ta bort fettet om det inte är jättemycket. Recept på benbuljong: Benbuljong välgörande för mage, leder och sömn
  18. Dr Nadir Ali om autofagi genom fasta och träning. Han förordar 0 kalorier under fasta för autofagi, endast vatten och salt.
  19. Dr Nadir Ali om autofagi, och varför vissa måste fasta längre för att nå autofagi och fettförbränning. Invecklat men intressant.
  20. Apropå tråkig mat så har mitt experimenterande med lågkolhydratkost fått mig att pröva mycket som andra rynkar på näsan åt. Och med tiden lär man sig att till och med gilla det. Som surkål, grönkålssmoothie, leverbiffar. Jag kan känna mättnad när magen är ordentligt full. Till exempel efter en rejäl middag och en balja varmt te efteråt. Men jag kan äta ändå. Hunger känner jag sällan, men ofta sug. För tillfället testar jag en matordning där jag äter tallrikens protein först, och det andra sedan. Inspirerad av denna artikel: https://biotest.t-nation.com/articles/the-protein-preload (Utdrag ur artikeln) The Protein Preload Meal sequencing involves eating certain foods prior to others. This has been studied for years in terms of what research calls "preloads." A preload is a food that's eaten at some designated time before a meal. This could be a few minutes to an hour before. The most common preloads are protein-based shakes and bars. Research has proven that preloads can be valuable fat loss aids in terms of controlling hunger. Researchers in a new study wanted to test the concept with a regular meal. Control group: Follow the low calorie diet for eight weeks. Experimental group: Follow the low calorie diet for eight weeks and eat protein/fat foods (meat, fish, cheese) before carbohydrate foods (pasta, rice, potatoes). At the end of the study the results were pretty striking. Weight loss wasn't different between the two groups, but FAT loss was. The group that sequenced their meals with protein and fat before carbs had significant reductions in fat mass while the control group did not. What was most striking were the measures in metabolic function. The group changing the order of food they consumed saw significant reductions in all variables measured in regard to their ability to handle sugar.
  21. Diet Doctor: https://www.dietdoctor.com/se/lchf/gronsaker "Grönsaker som växer ovan jord har lågt kolhydratinnehåll och kan ätas fritt." "Om du äter strikt LCHF (under 20 gram kolhydrater per dag) behöver du kanske vara lite försiktig med vissa grönsaker. Speciellt försiktig kan du behöva vara med paprika och tomater – där hamnar du snabbt uppåt 20 gram kolhydrater. En medelstor paprika kan innehålla 6-8 gram kolhydrater." Dr Berg rekommenderar 7-10 koppar sallad per dag för att man ska få i sig nödvändiga mikronutrienter: (30 grams of salad = 1 ounce = 1 cup. 210 grams = 7 cups, 300 grams = 10 cups)
  22. Lyssnade nyligen på en intervju med Robert Lustig. Han menar att problemet med processad mat (snabba kolhydrater) är att den blir tillgänglig att absorbera redan i tunntarmen och inte hinner vidare till tjocktarmen. Med mer fibrer i kosten blir en större andel av kosten mat till mikroberna, som bidrar med nyttigheter för oss. Han pratar om det drygt 4 min in i videon: "protect the liver, feed the gut!"
  23. Läkartidningen: Tarmflora och inflammation hett under stor MS-kongress "– Man börjar mer och mer kunna härleda kopplingen mellan tarmfloran och inflammation i kroppen ända in i centrala nervsystemet. Enligt Anders Svenningsson öppnar det för en bredare angreppspunkt än bara läkemedel vid MS. – Jag tror att det här på sikt kan få väldigt stora konsekvenser när det handlar om att förebygga och kanske även för att kunna jobba mer med kost och den typen av hälsorelaterade åtgärder som tillägg till den vanliga behandlingen, säger han och fortsätter: – Än så länge har jag inte sett några studier där man utifrån ett tillräckligt strikt vetenskapligt perspektiv har utvärderat antiinflammatorisk kost, men det tror jag är något som kommer att komma. Och med det i bagaget tror jag att vi inom inte allt för lång tid kommer att kunna ge någon form av grova rekommendationer, eller i alla fall information om att 'det här har vi sett har en positiv effekt i nervsystemet'."
  24. Från 1177: https://www.1177.se/behandling--hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-matningar/blodprov/att-lamna-blodprov/ Olika mätmetoder: Det finns flera metoder som laboratorierna kan använda för att mäta halter av olika ämnen i blodet. Halterna kan mätas i helblod, plasma eller serum. Helblod används till exempel för att mäta hemoglobin i blodet, långtidssocker och vid DNA-analys. Analyser som mäts i helblod får ofta beteckning B i provsvaret då står det till exempel B-Hb. Plasma är den vätska som finns kvar efter att blodkropparna har tagits bort. Det kan till exempel användas för att mäta kalium, natrium och kreatinin. Analyser som mäts i plasma får ofta beteckningen P i provsvaret. Då står det till exempel P- Kalium, P- Natrium eller P- Kreatinin i provsvaret. Serum Om blodet har fått stelna innan blodkropparna tas bort får det en annan sammansättning. Den vätskan kallas för serum. Det kan till exempel användas för att mäta halten av TSH eller testosteron i blodet. Analyser som mäts i serum får ofta beteckningen S i provsvaret.
  25. Från Smarta Diabetikers hemsida: https://smartadiabetiker.se/diabetes/ "Om du har ordinerats medicinering, är det viktigt att du lär dig så mycket som möjligt om läkemedlen och att samarbeta med din läkare för att gradvis minska dem om dina livsstilsförändringar gör det nödvändigt." Gruppen finns även på Facebook och Instagram, länkar finns här: https://smartadiabetiker.se/