Blogg-Postare

Boring Member
  • Innehållsantal

    3 793
  • Gick med

  • Besökte senast

Allt postat av Blogg-Postare

  1. Har kolesterolsänkande läkemedel, statiner, bevisats vara mycket säkra och effektiva? Är det till och med dags att sluta debattera detta? Eller är det bara vad läkemedelsindustrin vill få dig att tro? Fiona Godlee, chefredaktör för the British Medical Journal, har en stark åsikt: Frågor om den vetenskapliga grunden för statiner fortsätter att dyka upp från många håll: hur stark är evidensen, hur stor är fördelen för individen vid den lägsta risken för hjärtsjukdom, hur väl noterades vanliga mindre biverkningar i studierna, hur representerades kvinnor och äldre i undersökningarna, hur påverkas kost- och träningsvanor av att man tar statiner, varför finns det en diskrepans mellan verklighetens upplevda muskelsmärta och vad som rapporterats i undersökningar, varför har negativa data inte fått samma granskning som positiva data och är kolesterol en tillförlitlig faktor när det gäller förebygga hjärtsjukdom? Trots att Horton och Collins med kollegor vill avsluta diskussionen och ge sig själva sista ordet, är debatten om statiner som förebyggande medel i högsta grad levande. Det är en debatt som behöver lösas så genomtänkt, objektivt och öppet som möjligt och inte genom ”eminens-baserade” genomgångar, hur stora de än är, baserade på meta-analys av data som bara Collins, hans kollegor och industrin har sett. – Fiona Godlee The Lancet: Lessons from the Controversy Over Statins
  2. Vill du förbättra din hälsa, gå ner i vikt eller hjälpa andra? Här är tre av veckans heta diskussioner på Kostdoktorns forum: Istället för mjölk? Åsa Karlsson är ny på forumet och har funderingar kring lättmjölken hon har i sitt kaffe. Under en dag blir det ansenliga mängder mjölk – och mjölksocker. Vad ersätter man mjölken med om man har svårt att dricka sitt kaffe svart? Hur gör du? Cyklist på LCHF – lätt förvirrad, söker klargörande patrikrosen äter LCHF och mår toppen, men får inte riktigt till det med resultaten på cykel. Välkommen till denna tråd, fylld med finlir och kunskap! Blir inte klok på min ”keto rash” jrv har ätit strikt LCHF i många år, blivit av med krånglig mage och sockerberoende, livskvaliteten är höjd. Med ett undantag, utslagen på nacke och rygg som kommer och går. Nu är de värre än någonsin och ger inte med sig förrän den strikta kosten bryts. Erfarenheter av ketosutslag efterlyses!
  3. Man behöver inget bröd för att fixa en underbart god ostburgare. Satsa på en läcker salsa och goda tillbehör till i stället. Receptet → Inlägget Ostburgare med avokadosalsa dök först upp på Kostdoktorn. Visa hela artikeln
  4. Arjun Panesar är grundaren av diabetesorganisationen diabetes.co.uk, som är mycket LCHF-vänlig. Det började som ett patientforum för diabetiker och LCHF spred sig eftersom det fungerade. Personer med andra hälsoproblem går också med och förbättrar sin hälsa med LCHF. Det har kallats världens största LCHF-försök på grund av den stora mängden data. Jag mötte honom för ett samtal om hans erfarenheter med att hjälpa människor med typ 2-diabetes genom att använda LCHF. Du kan se en del av intervjun ovan. Hela intervjun är tillgänglig (svenskt text och transkription) med provmånad eller medlemskap: Allt går åt rätt håll – Arjun Panesar
  5. Är LCHF farligt? Kommer inte allt det där mättade fettet att täppa till mina kärl och orsaka hjärtsjukdom ? Det finns många farhågor kring LCHF och de flesta är grundade i missförstånd och myter. Vi har sammanställt en stor guide för att reda ut de allra vanligaste missförstånden. Ska du vara oroad eller inte? Ta en titt: Kommer mättat fett att täppa till mina blodkärl och ge mig hjärtinfarkt?
  6. Typ 2-diabetes kan reverseras, enligt ytterligare en ny studie. Det är inte en kronisk eller progressiv sjukdom, det är bara vad som händer då den felbehandlas. Medpage Today: Intensive Therapy Put T2D in Remission Observera att livsstilsprogrammet inte ens var särskilt effektivt, eftersom det hade fokus på att dra ner på alla kalorier, oavsett källa. Att bara ta bort maten som blir till socker i kroppen (kolhydraterna) är ett mycket mer målinriktat och sannolikt mer effektivt förhållningssätt. De smarta läkemedel som användes i undersökningen (metformin och akarbos) kombinerades med insulin till natten. Det extra tillskottet av insulin kanske sänker blodsockret kortsiktigt, men det är sannolikt kontraproduktivt på lång sikt. Typ 2-diabetes karaktäriseras av insulinresistens, troligen orsakat av ständigt höga insulinnivåer. Den här studien är bara ett tecken på vad som är fullt möjligt – att reversera typ 2-diabetes. Det finns sannolikt ett mycket mer effektivt sätt att göra det på, nämligen genom att använda ketogen kost (gärna med tillägg av periodisk fasta): Ny studie: Typ 2-diabetes kan reverseras på tio veckor med LCHF LCHF är en ”säker och effektiv lösning” på typ 2-diabetes Kosten för dig som vill reversera typ 2-diabetes Ytterligare en seger för ketogen kost som behandling av typ 2-diabetes Uppriktigt sagt, det är inte så effektivt att behandla en kostrelaterad sjukdom med läkemedel. Lösningen kan vara mycket enklare – ta bort överflödigt socker från kosten och du tar bort överflödigt socker från din kropp.
  7. Före och efter Kim var sedan tonåren sjukligt överviktig med magproblem och perioder av hetsätning och kräkningar. Hon kunde inte ens gå uppför en trappa. På väg att utveckla diabetes och hjärtsjukdom hittade hon Kostdoktorn och LCHF: Mejlet Från dit till hit. Jag har varit med om en otrolig resa. Från mina sena tonår har jag varit sjukligt fet. Runt tjugo började jag att hetsäta och kräkas, dels för att dämpa min ångest och dels för att försöka gå ner i vikt. Jag har, liksom en alkoholist, sökt trygghet och kontroll i mitt ätbeteende. Till slut flydde jag till och med landet för att försöka få bukt med mina problem. Det visade sig vara en temporär lösning och inom kort fortsatte mina kilon att öka och öka tills mina knän och min rygg inte pallade mer. Jag var minuter från diabetes och antagligen inom en snar framtid även hjärtproblem. Sjukhusvågen gick ”bara” till 135 kilo så jag vet inte ens vad min högsta vikt var… Jag kunde inte ens gå uppför en trappa. Jag bodde på sjunde våningen, var hissen trasig? Tough! Jag fick antingen vänta på fastighetsskötaren eller sova hos en vän. Tragiskt. Efter tio år flyttade jag hem till Sverige igen. Men problemen flyttade förstås med. Tills jag fann en lösning som passade mig. Jag hade försökt alla dieter som fanns och gång på gång misslyckats. Men så hittade jag Kostdoktorn och LCHF. Det verkade till en början för bra att vara sant, men till min förvåning försvann kilo efter kilo. Min uppblåsta mage var snart ett minne blott. Jag hade plötsligt massor av energi och allt eftersom kilona försvann, nästan helt utan ansträngning, började min kropp klia efter att röra på sig. Jag började träna. Jag hade min syster Eva som peppade och pushade mig och på något sätt övertalade mig att ”springa” Tjejmilen. Jag sprang förstås inte hela milen, men jag gick hela vägen och det sporrade mig något enormt! Utan min systers pepp och stöd hade jag antagligen gett upp. I samma veva kom jag i kontakt med Lee, en personlig tränare från England som höll boot camp på Gärdet i Stockholm. Trots att jag var livrädd, cyklade jag till Gärdet och genomled min allra första boot camp. Efter min första gång skrek min kropp av smärta och eufori. Jag kom tillbaka gång efter gång och min kropp blev starkare och starkare. Jag fann kontrollen som jag letat efter i så många år. Lee’s motto var att ”If it doesn’t challenge you, it doesn’t change you”. Jag tog det till mig till 100% och idag har jag det tatuerat på min arm, som en ständig påminnelse. Men jag ville ha mer. Jag älskade att min kropp numera gjorde det jag ville. Jag blev starkare och rörligare och jag mådde oförskämt bra med min nya kosthållning. Men jag ville ge något tillbaka! Jag ville hjälpa och inspirera andra att göra samma resa som jag. Jag satte mig i skolbänken och utbildade mig till personlig tränare. Jag pluggade och praktiserade som en galning och fick mitt certifikat! Idag är jag ca 50 kilo lättare och nu är det snart tre år sedan jag började jobba på Nordic Wellness Lidingö och Larsberg som personlig tränare. Jag har under tiden haft förmånen att få träffa många nya människor och framförallt har jag fått vara delaktig i många människors resa till ett bättre liv och bättre hälsa genom kost och träning. Och för det är jag evigt tacksam! Min resa är inte över än, men jag njuter av varje steg på vägen. Hälsningar, Kim Kommentar Grattis till framgången Kim – och tack för att du delar med dig. Varmt lycka till på din fortsatta resa!
  8. Packa salladen i en burk och fyll på med smarrig lax eller kyckling och dressing så är snabblunchen räddad. Både praktiskt och gott! Receptet →
  9. Det nyligen lanserade företaget Virta Health kan hjälpa dig att reversera typ 2-diabetes med hjälp av ketogen kost, en app för mobil och råd av nutritionister och läkare. Företaget vänder sig (än så länge) till den amerikanska marknaden, men det kan ändå vara spännande att följa deras arbete och hur det fungerar. Virta Health berättar: De flesta av Virtas patienter kommer från ”employer-sponsored health plans” och Virta täcks av de planerna. För patienter som kommer direkt till Virta, erbjuder vi en möjlighet som kostar runt 400 dollar per månad under det första året. Virta har betalningslösningar på månads- eller årsbasis och erbjuder även ett stödprogram som baseras på betalningsförmåga. Efter att du har ansökt online kommer du att få mer information av Virta inklusive en prislista som du kan titta på innan du bokar en konsultation. diaTribe: Virta Health: Reversing Type 2 Diabetes with Low-Carb Diets & Coaching
  10. Dr Jeffry Gerber har länge behandlat patienter med LCHF, och här diskuterar vi vinsterna med det och om det finns några faror patienterna borde vara medvetna om. Du kan se en del av intervjun ovan. Hela är tillgänglig (textad) med provmånad eller medlemskap:
  11. Barnsligt god och riktigt prisvärd LCHF-middag för hela familjen. Marinerade kycklingvingar och krämig dillbroccoli. Så enkelt, men ack så gott! Receptet →
  12. Vilken läkare har hjälpt sin patient att uppnå den största förbättringen när det gäller HbA1c (en måttstock när det gäller typ 2-diabetes) genom att använda LCHF? Det ser ut som om vi har en vinnare – gratulationer till dr Amy Savagian och hennes patient! En minskning med 127 mmol/mol är minst sagt imponerande. Går det att slå?
  13. Före och efter Efter en tid av att vara trött, nedstämd och törstig fick Ingela diagnosen typ 2-diabetes. Efter lite googlande hittade hon LCHF. Hon gick direkt på strikt LCHF och det här är vad hon har åstadkommit på bara ett år: Mejlet Hej! Jag är 67 år, 68 i september. Jag är gift och har fyra barn och åtta barnbarn. Allt startade julen 2015, jag mådde inte så bra men visste inte varför. Ringde och pratade med min dotter, som är sjuksköterska, och berättade då hur jag mådde. Jag var törstig och kissade mycket, jag var trött och nedstämd. Då sa hon: ”Jag tror att du har fått diabetes, nu ringer du direkt och går och tar prover”. Sagt och gjort, jag ringde och fick en tid den 5 januari 2016. Det visade sig att jag hade ett blodsocker på 13,7 och ett HbA1c på 78. Min vikt låg på 134 kilo. Jag fick direkt börja med en tablett Metformin per dag. Direkt när jag kom hem googlade jag på diabetes och hittade då till LCHF. Så det var inget att skjuta på… Vid nästa kontroll den 11 februari låg mitt HbA1c på 56 och min vikt var 127 kilo. Jag gick direkt på strikt LCHF, tog bort allt som hade mer än 5 g kh/100 g. Jag uteslöt vitt mjöl, potatis, ris, pasta, mjölk och allt socker. Jag åt frukost, lunch och middag och använde mig av olika recept som jag googlade mig fram till. Jag använder endast grädde med 40% fett och äkta smör. Jag har inte upplevt några svårigheter, min man och mina barn och deras familjer stöttar mig till 100%. Nu är jag helt sockerfri, tidigare var jag en riktig sockerråtta, en godisnarkoman. När vi bestämmer oss för en maträtt så googlar jag och sen tillagar vi den enligt LCHF. I november låg mitt HbA1c på 25 och min vikt runt 95, mitt blodsocker låg mellan 3 och 4. Då fick jag ta bort Metformin och nu ligger mitt blodsocker mellan 4 och 5. Jag har ätit en Simvastatin till natten och från och med 16 januari i år slipper jag det också. Vid sidan om LCHF har jag lagt till 16:8. Jag äter min frukost vid nio-snåret efter min dagliga morgonpromenad. En kopp kaffe med ett par teskedar kokosfett, neutralt. Två skinkrullar med räksallad och paprika och två 38% ostrullar med paprika. Sedan äter vi middag vid 16-17-tiden. Fisk två gånger i veckan, kött, fläsk eller kyckling, blomkål, vitkål, brysselkål, grönkål, broccoli. Av zucchini gör jag potatissallad och av rättika gör jag gratäng. Jag tog nyligen ett nytt HbA1c och min läkare är euforisk, jag ligger nu på 27. Hälsningar, Ingela
  14. Ett enkelt sätt att laga fisk med mycket smak. Perfekt för dig som gillar snabbmat och är svag för asiatiska rätter. Receptet →
  15. Här följer ett översatt gästinlägg av dr Jason Fung, kanadensisk njurspecialist och världsledande expert på periodisk fasta och LCHF: 2009 höll dr Robert Lustig, barnendokrinolog vid University of California i San Francisco, en 90-minuters föreläsning med titeln “Sugar: The Bitter Truth”. Den lades ut på YouTube som en del av universitetets undervisningsserie i medicin. Sen hände någonting märkligt. Den blev viral. Det var ingen rolig kattvideo. Det var inte en video med litet barn som kastar en baseball i skrevet på sin pappa. Det var en föreläsning i ämnet nutrition innehållande biokemi och avancerade grafer. Men det var någonting med just den här föreläsningen som fångade världens uppmärksamhet och vägrade släppa taget. Den har nu visats mer än sex miljoner gånger. Vad var då det fängslande budskapet? Socker är giftigt. Sukros har, mot all logik och sunt förnuft, inte alltid betraktats som ohälsosamt. The U.S. Food and Drug Administration genomförde 1986 en omfattande genomgång och konstaterade slutligen att “det finns inte bindande evidens som visar att socker utgör en fara.” Till och med så sent som 2014, konstaterade the American Diabetes Association på sin hemsida att “experterna är överens om att du kan lägga till små mängder socker i din kost i utbyte mot annan kolhydratrik mat.” Ökad konsumtion, ökad ohälsa Pendeln började svänga 2004 när dr George Bray från Pennington Biomedical Research Center vid Louisiana State University visade att ökningen av fetma speglade den ökade konsumtionen av fruktos-glukossirap (high-fructose corn syrup, förkortat HFCS) i amerikansk kost. Fruktos-glukossirap började ses som en stor hälsofara. Andra påpekade, mycket riktigt, att användningen av HFCS ökade i proportion till den minskade användningen av sackaros. Ökningen av fetma speglades i den totala ökningen av fruktoskonsumtion, oavsett om den kom från sackaros eller från majssirap. Dr Lustig var inte den förste läkaren att varna för farorna med att äta för mycket socker. År 1957 varnade den framstående brittiske nutritionisten dr John Yudkin för farorna med socker, för alla som var villiga att lyssna. Fallen av hjärtsjukdom ökade och Yudkin insåg att sockret förmodligen spelade en betydande roll. Men världen valde att istället följa dr Ancel Keys som istället fördömde fettet. Den huvudsakliga faran med socker, annat än att kaloriintaget ökade, var dess påverkan på tandhälsan. Efter att ha lämnat forskningen skrev Yudkin en kusligt förutspående bok med titeln “Pure, White and Deadly”, men hans varningar har i stort sett ignorerats. Dietary Guidelines for Americans, som kom 1977, varnade tydligt allmänheten för överflödigt socker i kosten, men det budskapet drunknade i fetthysterin som följde. Fett i kosten var fienden nummer ett och eventuella bekymmer om överflödigt socker bleknade som solen i solnedgången. Sockerkonsumtionen ökade stadigt från 1977 till 2000, parallellt med ett ökande antal feta. Tio år senare följde ökningen av typ 2-diabetes samma mönster. Fetma enbart kan däremot inte förklara hela ökningen av diabetes. Många överviktiga uppvisar inget tecken på insulinresistens, diabetes eller metabolt syndrom. Å andra sidan finns det också smala typ 2-diabetiker. Det här är tydligt även på nationell nivå. Vissa länder med lågt antal överviktiga har högt antal diabetiker, medan motsatsen också finns. Sri Lankas fetmasiffror låg stabilt på 0,1 procent mellan åren 2000 och 2010, samtidigt som diabetestalen steg från 3 till 11 procent. Samtidigt, i Nya Zeeland, har fetman ökat från 23% till 34% medan förekomsten av diabetes har gått ner från 8 till 5 procent. Sockerkonsumtion kan mycket väl förklara mycket av diskrepansen. Vad är det då för speciellt med socker som gör det så särskilt giftigt? Det är inte bara det faktum att socker är en kraftigt raffinerad kolhydrat. Kosten i Kina under 1990-talet, dokumenterad i INTERMAP-studien, baserades huvudsakligen på vitt ris och hade därmed mycket högt innehåll av raffinerade kolhydrater. Det är en uppenbar paradox, eftersom fetma och typ 2-diabetes knappt förekom. En central iakttagelse är att 1990-talets kinesiska kost var extremt sockerfattig. De flesta raffinerade kolhydrater, som vitt ris, är sammansatta av långa kedjor glukos, medan vanligt strösocker innehåller lika delar glukos och fruktos. När den kinesiska sockerkonsumtionen började öka under sent 90-tal följde diabetestalen med. Kombinationen med det traditionellt höga intaget av kolhydrater är ett recept på en diabeteskatastrof. I något mindre utsträckning har samma historia spelat en roll även i USA. Kolhydratkonsumtionen växlade gradvis från spannmål till socker, i form av majssirap. Det här gick parallellt med de ökande antalen av typ 2-diabetiker. När man ser på data från över 175 länder är intag av socker länkat till diabetes, även oberoende av fetma. Till exempel stiger den asiatiska sockerkonsumtionen med fem procent per år, samtidigt som den har stabiliserats, eller till och med sjunkit, i Nordamerika. Resultatet är en tsunami av diabetes ”made-in-China”. 2013 uppskattades det att 11,6 procent av vuxna i Kina hade typ 2-diabetes, de överglänste till och med den mest framstående nationen på området: USA, med sina 11,3 procent. Sedan 2007 har 22 miljoner kineser diagnosticerats med diabetes — en siffra som nästan motsvarar Australiens hela befolkning. Det blir ännu mer chockerande när man tänker på att bara en procent av den kinesiska befolkningen hade typ 2-diabetes 1980. På en enda generation har diabetessiffran stigit med hårresande 1160 procent. Socker, mer än någon annan raffinerad kolhydrat, verkar vara särskilt knuten till fetma och leder speciellt till typ 2-diabetes. Ändå blev kineserna diagnosticerade med diabetes med ett genomsnittligt BMI på bara 23,7, vilket betraktas som idealiskt. Som kontrast har amerikanska diabetiker ett BMI på 28,7, alltså helt klart i överviktspannet. Förekomsten av diabetes ökar med 1,1 procent för varje extra 150 kalorier från socker, per person och dag. Ingen annan grupp av mat visar en så signifikant koppling till diabetes. Diabetes korrelerar bara med socker, inga andra energikällor. Liknande data kan hittas för sockersötade drycker, en av de största källorna till socker i amerikansk kost. Mellan slutet av 70-talet och år 2006 ökade intaget av sötade drycker med 141,7 kalorier per dag. Varje extra 350 ml av sockersötad dryck ökar risken för diabetes med 25 procent. Risken för metabolt syndrom ökar med 20 procent. Konsumtionen av HFCS, kemiskt nästan identiskt med socker, visar också en nära korrelation med diabetes. Länder som använder stora mängder HFCS är drabbade av en 20 procent högre förekomst av diabetes jämfört med de länder som inte använder det. USA är den oomtvistade tungviktaren när det kommer till användning av HFCS, med en användning per capita på nästan 25 kilo. Vad skiljer socker från andra typer av kolhydrater? Vad är den gemensamma länken som leder till sjukdom? Fruktos. Fruktos Paracelsus (1493-1541), den schweizisk-tyska läkaren som anses vara grundaren av modern toxikologi sammanfattar snyggt en av dess basala principer som “mängden av ett ämne avgör hur giftigt det är”. Allt, även om det allmänt anses som hälsosamt, kan bli skadligt i överdriven mängd. Syre blir giftigt vid höga nivåer. Vatten blir giftigt vid höga niåver. Fruktos utgör inget undantag. Naturlig konsumtion av frukt bidrar med mycket små mängder av fruktos i vår kost, 15 till 20 gram per dag före 1900-talets början. Vi tiden för andra världskriget ökade tillgängligheten på socker årligen till 24 gram per dag per capita. Den steg stadigt till 37 gram per dag 1977. Utvecklingen av fruktos-glukossirap (HFCS) innebar att intaget av fruktos sköt i höjden till 55 gram per dag 1994, motsvarande 10 procent av kalorierna. Konsumtionen nådde sin topp år 2000 med 9 procent av det totala kaloriintaget. Inom loppet av hundra år har konsumtionen av fruktos ökat femfaldigt. Särskilt ungdomar var storkonsumenter av fruktos med ett intag av så mycket som 25 procent av kalorierna i form av tillsatt socker, 73 gram per dag. För tillfället uppskattas det att amerikaner konsumerar över 70 kilo fruktosbaserad sötning varje år. Mängden avgör hur giftigt det är. HFCS utvecklades på 60-talet som ett flytande socker, likställt med sackaros. Sackaros framställs från sockerrör och sockerbetor. Inte precis dyrt, men heller inte precis billigt. HFCS kunde emellertid framställas från floden av billig majs som översköljde den amerikanska mellanvästern — och det var den avgörande faktorn till fördel för HFCS. Det var billigt. Inom kort hittade fruktos-glukossirapen sin väg till nästan all processed mat man kan tänka sig. Pizzasås, soppor, bröd, kex, kakor, ketchup, såser — nämn vad som helst, det innehåller förmodligen fruktos-glukossirap. Det var billigt och livsmedelsindustrin brydde sig mer om det än något annat i världen. De tävlade om att använda HFCS vid varje möjligt tillfälle, oftast ersatte det sackaros (vanligt strösocker) på grund av den lägre kostnaden. Socker – grunderna Glukos är det huvudsakliga sockret vi hittar i blodet. Termerna “blodsocker” och “blodglukos” används omväxlande. Glukos kan användas av i princip varje cell i kroppen, och cirkulerar fritt i kroppen. Det är hjärnans favoritbränsle. Musklerna tar girigt glukos från blodet för en snabb energikick. Vissa celler, som röda blodkroppar, kan bara använda glukos som energi. Glukos kan lagras i kroppen på olika sätt, som exempelvis glykogen i levern. Om lagren av glukos håller på att tömmas kan levern tillverka ny glukos genom en process som heter gluconeogenesen. Fruktos är det socker man hittar naturligt i frukt och i de naturliga kolhydrater som har sötast smak. Bara levern kan metabolisera fruktos och det cirkulerar inte fritt i blodet. Hjärnan, musklerna och de allra flesta andra organ kan inte använda fruktos direkt. Fruktos är inte mätbart på blodsockret, eftersom det är en helt annan sockermolekyl. Vanligt strösocker, alltså sackaros, är sammansatt av en molekyl glukos och en molekyl fruktos, alltså 50 procent glukos och 50 procent fruktos. Kemiskt består HFCS av 55 procent fruktos och 45 procent glukos. Fruktos äts generellt inte rent, trots att det kan hittas som ingrediens i vissa processade livsmedel. Kolhydrater består av enkla sockermolekyler eller kedjor av socker som är sammanlänkade. Glukos och fruktos är exempel på enkla sockerarter. Sackaros är en sammansatt sockerart eftersom den innehåller en molekyl vardera av fruktos och glukos. Stärkelse, den huvudsakliga kolhydraten i potatis, vete, majs och ris, består av långa kedjor glukos. Stärkelse produceras av växter och fungerar mest som ett förråd av energi. Ibland förvaras det under jorden, som rotfrukter, i andra fall ovan jord som majs och vete. Av stärkelsens vikt är ungefär 70 procent amylopektin och 30 procent amylos. Djur, inklusive människan, länkar istället ihop glukos till kedjor för förvaring i form av glykogen. När man äter kolhydrater, bryts kedjan av glukos i stärkelsen snabbt ner till enkla glukosmolekyler och absorberas av tarmarna. Glykemiskt index mäter blodsockerhöjningen som olika typer av kolhydrater ger. Ren glukos orsakar naturligtvis den största höjningen av blodsockret och har därför fått det maximala värdet 100. All annan mat mäts mot den måttstocken. Bröd som är bakat huvudsakligen av vitt mjöl har också extremt högt glykemiskt index, eftersom den raffinerade stärkelsen snabbt bryts ner till glukos. Andra typer av socker i kosten, som fruktos och laktos (mjölksocker) höjer inte blodsockernivåerna märkbart, och har därför motsvarande lågt glykemiskt index. Eftersom sackaros är till hälften glukos och till hälften fruktos, har det ett medelhögt glykemiskt index. Bara glukosdelen av sackaros höjer blodsockret märkbart. Fruktos, som varken höjer blodsocker eller insulin, ansågs i många år som nyttigare än andra sötningsmedel. Ett helt naturligt sötningsmedel som finns i frukt och inte höjer glykemiskt index låter verkligen nyttigt. Men det har en dold och mörk sida, som i många årtionden inte var tydlig. Giftigheten i fruktos kan inte avläsas på blodsockret, bara genom att se den långsamma ackumuleringen av fett i levern. Nyckeln var fettlevern. — Jason Fung
  16. Dietister i Melbourne går emot traditionella kostråd för att hjälpa kvinnor med övervikt och fertilitetsproblem. Kvinnorna får rådet att äta mindre pasta, bröd och potatis, men mer fisk, nötter och grönsaker. LCHF, alltså: Yahoo News: New Diet Aimed at Helping Women Fall Pregnant Elizabeth Hearn, som kämpat med infertilitet, berättar att hon blev gravid inom loppet av åtta veckor. Överviktiga lider ofta av insulinresistens, vilket kan påverka hormonerna (en hormonell obalans som heter PCOS) och resultera i infertilitet. Genom att sänka intaget av kolhydrater minskas insulinresistensen, hormonerna balanseras och det blir lättare att bli gravid.