Limp

Medlem
  • Innehållsantal

    1 409
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    24

Allt postat av Limp

  1. Det är bara de egna innovationshämningarna som gör maten tråkig. Ägg och bacom kan lagas på minst femtioelva olika sätt
  2. Förebilder mina, ja... jag får väl fjäska litet. De är självaste Kostdoktorn med sitt vältaliga budskap och forumets moderator Tommy med gula T-tröjan med 50% på ...och så klart Sten-Sture också.
  3. Mina råd är att... - skippa alla tidsapekter och speciellt ordet "snabbt". Jag menar att ha inte brottom. Viktnedgång tar tid - satsa på att må bra från allra första början. Dvs. ät LCHF utan och stirra dig blind på att gå ner i vikt. Viktnegången kommer sedan som bonus och ökar välmåendet. - satsa alla dina resurser på att förändra dina matvanor och speciellt portionsstorleken. Att förändra livstil kommer ta mest tid i anspråk - sätt mål, så att du kan belöna dig själv och har något att se framme mot. Nya kläder t.ex... jag brukar köpa litet för små för att sedan kämpa vidare för att komma i dem. - skapa insikt i vad du åter och hur mycket. Det gör man i början och när man sedan fått kunskapen, sitter den där all evighet. Effektiv viktnedgång kräver analys beträffande vad man stoppar i sig. - bli inte förtvivlad när du hamnar på en platå, dvs. vikten inte rör på sig. Analysera och testa fram små förändringar i kosten, utifrån dina kunskaper som du lärt dig - anpassa omgivningen till dig och ditt leverne och ätande. Dvs förklara vad du håller på med och varför. Kör med öppna kort.
  4. Limp

    Bacon utan E-ämnen

    Jag bryr mig personligen inte om tillsatser. Äter den bacon som går att köpa i storpack och undviker de "dyra" småpaketen.
  5. Tyska nätapotek har billigare stickor än våra egna. Kolla därför vilka märken de säljer och välj mätare därefter.
  6. Har du analyserat i detalj vad du äter ? Jag menar om du använt något av verktygen på internet för att beräkna ditt dagliga intag ? Verktygen kräver iofs många gånger vägande av maten, men ger ovärderlig information hur man bör äta om viktnedgång önskas.
  7. Nu har jag iofs bara ett dagjobb, men jag äter två gånger om dagen utan och vara hungrig mellan måltiderna. Jag äter faktiskt relativt fasta tider i den mån det är möjligt för att slippa bli hungrig. M.a.o äter jag innan hungerskänslorna uppstår.
  8. Är det inte dags och sluta dra paralleler med behovet av träning kontra viktnedgång ? Man behöver ju inte träning för att gå ner i vikt. Träna ska man göra av andra orsaker... för att öka välmåendet om inte LCHF är tillräckligt. LCHF är också ett ypperligt verktyg för att gå ner i vikt om man har ett sådant mål. Dock behöver man fördjupa sig i sin egen kropp och dess reaktioner aningen mer än om man bara har välmåendet i fokus.
  9. Fusk i min värld handlar om självbedrägelse. Dvs. att man medvetet bryter sina egna löften som man gett sig själv. Därför säger jag till alla "fuskare" att ge inte några löften, så slipper ni bryta mot dem. Man slipper fuska helt enkelt. Jag själv har gett mig bara ett enda löfte, nämligen att jag vill må bra till varje pris. Varför skulle jag då fuska och skapa onödigt ånger. Jag anser också att man ska aldrig skylla på omgivningen, använda utlandsresor eller vänner och släkt som käpphästar. Det går alltid att hitta något att äta, eller så får man ha egen ölkorv i fickan. Att man vågar inte säga nej, kan jag köpa. Men det går också dra en "vit lögn" t.ex att man blir sjuk av kolhydrater och socker. Det stämmer faktiskt rätt så bra, ty man blir ju sjuk fast på olika sätt. För oss som ligger i farozonen för typ 2 diabeter, är det iofs en del enklare att förklara varför man avstår en viss mat. Som sagts innan, förbjuder ju egentligen LCHF inget, utan går ut på att minska kolhydraterna. Förbjuder man inte sig själv något, kan man inte heller fuska. Jag har vänt på steken. Jag äter det jag gillar. Jag har listat all den mat jag älskar och strykit kolhydraterna. Kvar blev allt som jag älskar, men inte åt när jag led av fettskräcken. Jag har också anpassat livet runt om mig till min verklighet. Jag berättar öppet att jag ändrat livstil samt varför och får även respekt för mitt sätt och leva och äta. Snart är det nyår igen... ge er inga löften
  10. WHO säger väl 0.7 gram...
  11. Gissningsvis är suget efter sötsaker som kolhydratkonsument ett tecken på beroende ? i alla fall upplevde jag det så i mitt gamla liv. Jag kunde inte motstå frestelsen och de ständiga bakslagen förtärde. Numera har jag inte suget 99,5% av min tid, men jag äter inte heller mer än ca. 3-5 gram kolhydrater om dagen i genomsnitt. Efter att ha varit en stor gottegris, känns det som en befrielse. Jag kan sitta vid ett kaffebord, intill tårtan, mazarinerna och även godiset utan att det kliar i fingrarna att ta en bit. Ju mindre kolhydrater jag äter, desto mindre är suget, har jag erfarit. Jag har också skaffat substitut att vara sugen på... italiensk och spansk lufttorkad skinka i mitt fall. Så hanterar jag mina 0,5% som återstår.
  12. Min "diabetesresa" som aldrig blev ett konstaterat typ 2 diabetes startade också hos företagshälsovården. Vid årsundersökningarna upptäcktes högre och högre värden för blodsocker. Jag fick lära mig tallriksmodellen och fick också prova på olika läkemedel för att gå ner i vikt. Vid varje avsutat och misslyckat kur, hade undertecknat ungefär samma diskussion med doktorn. Nämligen tankarna kring GBP-operation som utväg och min återkommande fråga om det inte fanns en metod och få bort de ständiga hungerskänslorna jag upplevde som problemet. Min fråga fick jag aldrig något svar på... På något konstigt sätt gick dock fastesockret alltid ner, utom i våras då man bad mig och söka hjälp av specialister. Som tur är, har jag denna hjälpen nära mig... hos min lokala hälsovårdscentral. Jag knallade dit och blev väldigt bra bemött. När jag lämnade lokalen hade jag blodsockermätare med stickor i fickan och ett protokoll jag skulle fylla i. Då hade jag redan varit LCHF:are några veckor i hopp om att slippa GBP-operationen... min sista chans som jag gav mig. Jag tog mina blodmätningar och antecknade. Det såg faktiskt bra ut... precis under gränsen. Jg berättade dock inget om min LCHF-äventyr för doktorn, utan nämnde bara att jag dragit ner kolhydraterna självmant. Jag fick ett ett tyst nickande som svar. Efter en månad togs sedan blodprov på riktigt och historiska värden studerades. Jag fick godkänt tillsvidare och uppmaning att söka kontakt med kostrådgivare för att få fortsätta till nästa steg. Sagt och gjort... jag bokade tid både för kostrådgivning och laboratorie samma dag. Det blev iofs ingen rådgivning. Istället berättade jag öppet för systern vad jag gjort, vad jag åt samt hur jag gått ner 25 kg och hur bra jag mådde. Vi pratade en hel del om LCHF och jag fick många frågor som jag svarade utifrån mina egna erfarenheter. En halvtimme senare togs blodprovet och jag såg med spänning mot provsvaren. Tiil slut kom kallelsen och den stora dagen för svaren. Nu visste jag iofs ungefär vad som skulle sägas. Mina egna sporadiska blodsockermätningar visade ju inget alarmerande. Ja.. det blev en trevlig pratstund. Doktorn berättade om mina blodsockervärden inkl kolesterolet och sa plötsligt... Det är sådana patienter som mig han gärna ville ha... friska. Egentligen friskare än han själv, tillade doktorn. Åk hem, må bra och kom igen om något år. Sagt och gjort ... Jag gick hem glad och fortsätter nu med min LCHF-resa. Jag skippade mina blodtrycksmediciner på egen hand ca. en månad sedan och närmar nu 40 kg i viktttapp. Men, det är många kilon kvar till normalvikt. Etapp tre i min planerig kommer närmare varje dag som går... ett mycket friskare liv.
  13. Jag har haft en del magproblem under mina drygt ett halvår som LCHF:are. Jag hade iofs problemen redan innan och de försvann i stort sett samtidigt som jag slutade äta kolhydrater, men en del kom sedan successivt tillbaka- Då införde jag loppfrön på min matsedel. En till två matskedar varje väll har hållit magen och tarmarna i ordning sedan dess. Phsylliumfröna har hjälpt både mot hård som lös mage.
  14. ..och en kunnig och försynt "ordningsman" har vi också fått ! Kul...