Limp

Medlem
  • Innehållsantal

    1 409
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    24

Allt postat av Limp

  1. Intressant koppling... Nu har det gått 3 veckor och en dag, sedan jag skippade Allopurinolet. Undra om när man vägar börja hoppas ?
  2. Här kommer ett par tips mammamu... - har du aldrig motionerat innan, börja inte det med nu heller för viktnedgångens skull. Gör det av andra orsaker och när tiden är mogen för det - för att få en hållbar diet att komma igång med, ät bara mat som du gillar och älskar - gör en lista över all älsklingsmat och stryk över allt som inte platsar som lågkolhydratkost - våga äta monotont om det behövs för att lyckas. Älskar man maten över allt annat, så gör det inget. - ha fest varje dag - våga prova på nytt och testa nya smaker. Smaklökarna ändras med nya kosten. - låt inte omgivningen eller omständigheterna styra - var både rebellisk om självisk beträffande maten du äter
  3. Jovisst, men det du listar har väl inget med viktkontroll att göra ? Man behöver inte motionera, dvs "springa" som jag skev inom fnuttar, för att hålla vikten. Motionera gör man av andra orsaker ! Sedan behöver vi komma också ihåg att motion behöver inte vara synonymt med god hälsa eller omotion med med dålig fysisk kondition. Många har förstört kroppen sin på jakt efter fysisk hälsa och många har levt länge utan motion. Det finns också otaliga sätt sätt att aktivera sig. Det viktiga är att utrymmet mellan öronen mår bra. Då lever man livet och kan njuta av det oavsett dess längd. Hur man sedan åstadkommer det tillståndet, är ju liksom mer eller mindre egalt.
  4. Ni som får huvudvärk.., kan det inte vara så att ni druckit för mycket Jag dricker sällan alkohol, men spottar ej i glaset heller. Jag firade nämligen min 2 årsdag som LCHF:are med en flaska Grönstedt's. Nu dracks inte allt upp på en gång, men jag blev förvånad hur litet konjaken påverkade mig. Nästan så att jag blev fundersam om det fanns något sprit i flaskan ? Tidigare har jag fått nästan huvudvärk av lättöl, för att nu inte känna av något alls... inget dagen efter... Märkligt, men på andra sidan smakar ju inte sött i min mun sötare heller än innan. Kanske hjärnan som blivit avtrubbat av alla ketoner... eller så är jag det berömda undantaget som förstärker regeln.
  5. Jag skulle tro att som blandkostare, är man mer eller mindre tvungen att "springa" för att hålla vikten under kontroll. Men... när man sedan en dag av någon anledning inte längre kan "springa", lär vikten gå upp ! Men man kan ju alltid bli en lågkolhydratare, om så sker. Bättre sent än aldrig
  6. Jag har en invändning om motionens behov ! För att behålla sin vikt, är inte motion nödvändigt alls för oss lågkolhydratare, enligt min egen erfarenhet. Man motionerar i helt annat syfte och vill man inte det, som t.ex undertecknat, låter man bli. Vikten håller sig stabil genom kosten ändå. Det ökande orket gör att man håller sig i gång mer än innan som sockerätare och därmed får kroppen det vad kroppen behöver. Motion är egentligen bara ett västerländskt hype p.g.a det massiva sockerätandet. Åter man rätt, behövs det inte för viktens skull.
  7. Mitt förslag är att "vända på steken". istället för att stirra på vikten och på det yttre, koncentrerar du dig på det inre. Dvs. måendet, hälsan och den oändliga orken. Det borde vara motivation till att hitta tillbaka. Du kommer orka göra allt som du drömt om och på köpet får du viktnedgång... kanske.
  8. När jag startade min viktresa två år sedan, beräknade jag behovet av kalorier utifrån min framtida målvikt och bestämde mig att äta efter det direkt från starten. Jag var både hungrig och sugen på det mesta i borjan och i stort sett av samma orsaker som dig. Men LCHF som diet med mycket fett, höll mina "magkänslor" i schack. Blev jag sugen, drack jag prompt mitt fett-té och snart hade anfallet gått över. Daglig periodisk fasta hjälpte också... precis som i ditt fall. Numera har jag passerat mina mål och äter efter samma mängd mat fortfarande. Hjärnan och magen har anpassat sig och suget är puts väck. Dock fungerar hungerskänslorna fortfarande dåligt, så jag äter vid fasta tidpunkter för att slippa bli hungrig. Jag skulle tro att just det håller mig ifrån de gamla hetsätartakterna.
  9. Du ersätter kolhydraterna med fett precis som köttätare. Ingen skillnad.
  10. Kolla om en av dina stjärnor lyser nu
  11. Det går hitta socker överallt och allt är inte deklarerat heller. M.a.o går det inte undvika socker och det är lika bra och försöka vänja sig vid det.
  12. Det känns att 5:2 förknippas hos många med bantning och 16:8, 17:7, 18:6 eller vad det nu tillämpas... med hälsa.
  13. Jag har fortsatt testa vidare och allt smakar som innan. Det är liksom ingen skillnad i smaken jämfört med gammalt. Kan inte den av många upplevda sliskigheten ligga i "förbjuden frukt"-begreppet ?. Dvs. att man vill undvika fusk till varje pris och bestämmer sig att det smakar annorlunda ? Undertecknat har nämligen aldrig behövt "fuska", ty mitt fakirande har skapat mycket utrymme för både okänt som för medvetna val.
  14. Det allra viktigaste enligt mig, när det handlar om varaktig viktnedgång, är att våga bryta mot vedertagna upplägg, dvs. våga gå "mot stömmen".Det passar nämligen långt ifrån alla t.ex att äta frukost på morgonkvisten. Jag kan t.ex äta middag på morgon om situationen så kräver. Men jag är också känd för att gå mina egna vägar och strunta i allmän praxis. Så är det även när det handlar om en del i mitt LCHF:ande. Grunden är det sedvanliga, men kringliggande tillämpningar har jag anpassat till mig själv och mina behov. T.ex... - När jag åt upp mig, hoppade jag över frukosten och även lunchen ibland och åt middag på kvällen. Oftast blev det hela kvällen p.g.a att jag var överhungrig och kände ett massivt sug över allt möjligt. - Jag beslöt mig att undvika bli hungrig i mitt nya liv och tvingade mig att lära mig äta frukost. För mig är det numera dagens viktigast mål. - Jag är sällan hungrig numera och äter innan jag blir det och kvällsmaten intar jag tidsmässigt också så att det inträffar innan hungret sätter igång. - På detta viset kunde jag anpassa intagen till en helt annan lägre kalorinivå än innan och en massiv viktnedgång var ett faktum... utan hunger. - Jag anpassade proteinerna på en nivå som nästan garanterade viktinedgång, men utan att jag tappade muskler. Proteinerna blev ca. 1 gram per viktkilo målvikt. Dvs ca. 0,75 till 0,85 gram verkligt under viktresan - Jag tog reda på vad som stoppade min viktnedgång och drog ner ätandet av det. - Jag tog också reda på vad som jag kunde äta nästan ohämmat och åt så också. - Jag hade som mål att få i mig så få kolisar som möjligt och hade därmed gott om utrymme äta sådant som jag inte hade kunskap om. Fakir hela vägen, men med utrymme för okänt och ett och annat onyttig. - Därför har jag aldrig behövt fuska. - Jag åt bara mat som älskade och gillade... inte som vad andra tyckte man skulle äta... jag fortsätter på den vägen. - Jag ändrade mina värderingar och beteendet samt skippade även alla LCHF-"legala" substitut. - Det första jag gjorde att jag åt mig frisk - Det andra blev att jag åt mig "smal" - Numera är jag viktstabil och lider inte längre av hunger
  15. Jag lovar att 16:8, 15:9, 17:7 eller vad man nu tillämpar, har alla gånger en effekt på vikten. Det handlar om att stoppa i sig mindre än vad man gör av med. Viken måltid man "hoppar över" individuellt och vad man äter till de måltiderna som man behållit, är egalt. Undertecknat hoppar t.ex över lunchen. Det är kostens sammansättning och hungret som styr. Fasta är ju princip ingen "bantningskur", utan helande för kroppen. Genom kontroll av hunger med ett ätmönster som passar ens dagliga vanor och rutiner liksom omgivningen, kan de dagliga intagen anpassas för att få effekt. Det går nämligen också överäta sig på LCHF.
  16. Från 4,6 till 5,1 ungefär.
  17. Jg har ätit LCHF två år nu och fakir de första 18 månaderna. Först nu har magen börjat fungerade som den borde...
  18. Jag följer inga naturlighetsprinciper, utan äter det jag gillar och som platsar i mönstret. Det bli mycket iallskuret och mat som "religiösa" kanske ratar. Men billigt blir det och maten finns att skaffa överallt.
  19. Min erfarenhet är att huvudvärk är ofta tecken på salt, vätske eller mineralbrist när man är lågkolhhydratätare.
  20. Fjutt... ensidigheten i maten sitter mellan intagarens öron Vanlig blandkost brukar vara det mesta ensidiga som finns... t.ex "falukorv med mos". Alltså, variationsrikodomen blir vad man själv gör maten sin till och hur man själv resomerar. Det går att variera vilken mat som helst i all oändlighet. Bra början för att skaff kunskap hur mycket man äter och vad, är att registrera maten och studera utfallet. Sedan har man kunskapen med sig resten av livet.
  21. För mig innebär strikt att jag får äta det jag vill... Och jag har inte heller någonsin fuskat, fast jag t.ex ätit flera dajmstrutar ;-) Nog handlar LCHF om att kunna äta "vad som helst" egentligen...
  22. Midjemåttet har ändrat sig flera gången både före och efter grönsakerna. När det handlar om min gikt, slutade jag äta mina tabletter förra måndagen. Alltså, det blir en vecka utan Allopurinol i morgon. Vi får se hur det går framledes.Håll tummar....
  23. Det som jag blir extra förvånad över, är den enorma mängden energi som fortfarande flödar i kroppen. En del har ju beskrivt hur den avtagit eller försvunnit. Dock inte i mitt fall. Men jag kanske inte är avtrubbat än. En annan sak till jag märkt är att det händer fortfarande saker i kroppen. Vikten står stilla, men jag behövde göra ett nytt hål i bältet ? Så nog förvandlas kroppsfettet till något ? Hoppas det är hjärnsubstans...