Nils Engström

Medlem
  • Innehållsantal

    604
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    21

Nils Engström vann senast 18 September

Nils Engström hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

1 316 Enastående

Om Nils Engström

  • Rank
    Gammal i gården

Profile Information

  • Gender
    Male

Senaste besökare till profilen

2 079 profilvisningar
  1. Nils Engström

    Blodtryckssänkning efter LCHF

    Kan inte låta bli att ta upp tråden igen! Du som är intresserad av LCHF med avseende på dess verkan på blodtrycket, kika gärna igenom tråden från början! Min bakgrund: ett års LCHF ålder väl över 80 blodtryck uppmätt mellan kl 20 och 22 (gårdagens datum) Blodtryck Pulstryck 118/72 46 115/80 35 119/77 42 117/79 38 115/78 37 115/80 35 120/81 39 125/81 44 118/78 43 (medel) Detta skall ställas mot att jag tidigare under 10 år haft: blodtrycksdämpande medicin - blodtryck med medicin ca. 140/85 pulstryck 55 Simvastatin (mot skev lipidprofil) - idiotlåga kolesteroldata, LDL, (läkaren salig) Metformin (mot diabetes) - med medicin korttidsdata knappt inom gränserna Blodtrycket 118/78 pulstryck 43 nu uppmätt (obehandlat) motsvarar normalt tryck för män i 40-årsåldern enligt diagrammen i trådens första inlägg. För män över 80 anges i samma diagram ca. 150/75 pulstryck 75 som normalvärde. Visst kan man vara fundersam över dessa, för min ålder, låga blodtryck jämfört med de helt andra högre tryck som anges optimala för åldern (se 6 inlägg tidigare i tråden). Genom LCHF kunde för min del all medicinering sättas ut blodsockret normaliseras (ingen diabetes) lipidprofilen normaliseras (HDL i positiv riktning avsevärt bättre än statinerna gav). LDL = med lägsta mortalitet (tidigare medicinering gav livshotande lågt värde) Blodtrycket normalt som för en 40-åring. Anm: Mitt normaliserade blodtryck tyder dels på att LCHF-kosten återställt blodkärlens elastisitet, dels på att tidigare medicinering (främst statinerna) tidigare medverkat till att göra blodkärlen stela, vid sidan av de andra skador som följde med medicinen. LCHF vs sjukvården Så här långt har inte bara alla förväntningar på LCHF med råge infriats, man kan samtidigt utläsa vilken pervers inverkan all min tidigare medicinering haft - den enskilda och kombinationen som tvingades på mig. Om någon av de läkare jag tidigare träffat på och diabetesspecialisterna inkl. dietisterna haft korrekt utbildning och kunnat ge de rätta råden, hade jag för länge sedan kunnat normalisera mina fysiologiska data utan medicin. Min övertygelse, efter vad jag hört av goda vänner i liknande ålder, är att min tidigare situation inte på något sätt skulle vara ovanlig. En stor mängd män och kvinnor har genom sjukvård och dietister tvingats in i en fullständigt pervers situation med medicin på medicin utskriven med vilka patienten tillförsäkrats möjligheten att fortsätta sin felaktiga livsstil. De grepp som LCHF-kosten innebär till att förändra livsstilen, ser jag som mycket enkla (bort potatis, pasta, ris, bröd, glass, sötade drycker etc.). Speciellt som man därmed ofta kan sätta ut sina mediciner med alla de problem som dessa ger. Mer och mer inser man hur effektivt de resursstarka medicinproducenterna styrt medicinarutbildningen och indoktrinerat läkarna till att, främst när det gäller kroniska sjukdomar, ordinera medicin - inte för att bota utan för att dämpa symtomen. För producenterna har det alltså lönat sig enormt att få läkarna att påstå diabetes 2 vara en kronisk sjukdom som inte kan botas - en sjukdom som dessutom grundlägger det metabola syndromet med rader av följdsjukdomar som i sin tur ger anledning till ordinering av ytterligare mediciner. Man kan förstå varför mediciner i USA anses utgöra den främsta dödsorsaken. Hur många svenska läkare har man f.ö. inte hört beskriva om mängderna mediciner som folk har i sina medicinskåp. Min enkla LCHF-sväng, har bl.a. initierats av de väl strukturerade resonemang på LCHF-forumet som jag tidigare tipsats om. I sin tur har det trettiotal forskare och journalister med vetenskapligt intresse som Kostdoktorn tipsat om, haft avgörande betydelse. Att få följa dessa suveränt pedagogiska personligheter och andras forskning på området lågkolhydratkost har lämnat djupa avtryck, dels i mitt sinne, dels i kroppen i övrigt. Frågan är bara - jag har ställt den tidigare - hur får vi fler äldre att inse vilken enkel väg de kan växla in på för att kanske helt slippa fortsätta förgifta kroppen på medicinsk väg? Redan har jag under mitt LCHF-år förlorat fem goda vänner, som sjukvården faktiskt drivit till en för tidig död. Mina insatser i rådgivningssammanhang kom dels för sent resp. motverkades av både mina vänner (genom deras förtroende för läkarna) och sjukvårdens representanter i övrigt som jag personligen haft kontakt med.
  2. Nils Engström

    Gudiols teorier

    Egentligen kan vem som helst undersöka och inse hur den falska uppfattningen om kolesterolets roll uppkom, genom att följa Ancel Keys väg fram till slutsatsen om hur han kunde "visa" sambanden kolesterol / risk för hjärtinfarkt. Falsarierna började med att 26 studier utfördes men bara 7 användes som bekräftelse på hans ursprungliga hypotes. Övriga 19 studier kunde tolkas hur som helst. Det var bara genom Keys vetenskapliga status, som hans hypotes fick stå ohotad så länge. Det man borde analyserat bättre var själva orsaken till att 19 studier inte fick ingå i redovisningen och på vilket sätt oppositionen trycktes tillbaka. Vid sidan av att okunniga politiker inget förstod, hade Keys lätt att få även läkare med på "rörmokarprincipen" - det till synes "självklara" i att ökad mängd kolesterol i hjärtats kranskärl hos patienter med hjärtinfarkt måste tyda på att kolesterolet var orsaken till problemen. Den korrekta slutledningen att kolesterolet i själva verket, som viktigt reparationsmedel, reparerat skador i inflammerade blodkärl, kom aldrig fram - inte heller att patienter med stor andel kolesterol i blodet levde längre än de med mindre andel.
  3. Nils Engström

    Evolutionen har anpassat oss

    Ja, och den övergången skedde när våra förfäder lämnade sin tillvaro i trädmiljön (för några miljoner år sedan). Det var då som människans utveckling på den neurologiska sidan började ta form på allvar. En idé föddes - sannolikt en lärdom från rovdjuren att det kunde vara lämpligt att äta andra djur. De märkte snabbt att mättnaden kom snabbare och varade längre när de åt kött - en viktig lärdom i utvecklingen. Lite av en "vad-kom-först-ägget-eller-hönan-fråga"! Sannolikt måste den slumpvisa förändringen av människoapornas talorgan haft stor betydelse i sammanhanget. De mest verbalt begåvade attraherade varandra mest, med följden att anlagen koncentrerades i verbal riktning - genpoolen inriktades mot neurologiskt alltmer avancerade individer. Kombinationen av kommunikativa, intelligenta individer som också attraherade varandra mest, accellererade den evolutionära utvecklingen och därmed också behovet av energi (viljan att hitta på saker som krävde mer energi än tidigare). Jaktredskapen och jaktmetoderna blev alltmer sofistikerade och jaktlyckan ökade. Pilbågen kom i bruk för mer än 60 000 år sedan. Jägarkulturen var skapad och medförde under några miljoner år utvecklingen av den sofistikerade människan i den form vi nu känner till.
  4. Vi är nog klara på det, företagens penningförlust styr framtiden. Dock börjar snaran dras åt. När tillräckligt många korrekt utförda och tolkade studier från en stor grupp forskare entydigt visar samma sak, blir läget svårt för de företag som framhärdar.
  5. Nils Engström

    LCHF-Betraktelser

    Någon gång när jag som diabetiker 2 ingick i en grupp som skulle få "utbildning" om hur olika vegetabilier skulle rangordnas, irriterades gruppen av dietistråd som gick ut på att aldrig äta något som låg högt i sockerinnehåll oavsett hur lite man åt - ett meningslöst sätt att se på saken. För ändamålet till gruppen åtog jag mig att göra om data till viktsrelaterade sådana, så att var och en lätt kunde se vilken verklig mängd socker som kroppen tog åt sig för en viss vikt av födoämne. Någon av er kan kanske ha viss nytta av min tabellering (ställ in 170 ggr förstoring på visa): Socker slutlig.doc P.S. Från LCHF-synpunkt, för den med normal insulinkänslighet, är viktigt att tänka på att hastigheten, med vilken glukos utsöndras genom ett födoämne i mage och tarmar, numera inte anses lika väsentlig som tidigare. Den extra mängden insulin, vid sidan av den som beror av leverns produktion, är närmast proportionell mot verklig mängd glukos - alltså oberoende av utsöndringshastigheten för intagen föda. För människans åldrande är just den totala mängden insulin av betydelse. Problematiskt med diabetikerns insulinresistens är som alla vet att den kräver proportionellt mer insulin för lagringen av en viss mängd glukos. En obehandlad diabetiker eller prediabetiker åldras alltså mer än andra som ätit lika mycket kolhydrater. Den omständigheten att diabetiker/prediabetiker utöver den basala sjukdomen så småningom drabbas av hela komplexet sjukdomar inom det metabola syndromet (högt blodtryck, skev lipidprofil, Alzheimers sjukdom och om livslängden räcker till av hjärt/kärlsjudomar eller cancer) representerar ytterligare skäl till förkortning av livslängden. Då finns dock en spännande möjlighet för diabetikern att efter övergången till LCHF drastiskt förlänga sin livslängd jämfört med icke-diabetikern, genom att tillsammans med sina LCHF-entusiaster fortsätta sin medicinering med metformin. Ett gammalt preparat från 1957 som nu testas i USA som livsförlängande. Se min sammanfattning nedan!
  6. Nils Engström

    Evolutionen har anpassat oss

    Vad Frågeställningen rör möjligheten att bygga upp komplexa neurologiska system typ den mänskliga hjärnan. Det anses då krävas överskottsenergi, utöver den snäva överlevnaden. Svårt att uppnå utan den energitäthet som kött medger. Fast den kulturuppbyggnaden kunde inte ske förrän hjärnan byggts upp under jägarkulturerna. Jordbrukskulturen utgjorde en annan typ av organiserat överflödssamhälle men samtidigt ett vid vilket onaturliga kultursjukdomar uppstod. Det har man bl.a. kunnat se på egyptiska mumier. Det vi nu ser, framför allt i USA, är de överdrivna effekterna som uppstått genom felaktiga kostråd i fettskräckens namn (maximal avvikelse från jägarkulturens matvanor).
  7. En sak kan nog de flesta på forumet vara överens om: LCHF-kosten har kommit för att stanna och att den utgör ett huvudbry för såväl läkemedels- som matvaruföretagen. Genom att dessa anser konkurrensen få allvarliga ekonomiska konsekvenser, får vi räkna med fortsatt riktade angrepp av många slag. Finns anledning till förvåning? Företagen är ju medvetna om att sockrets betydelse som smakförbättrande medel och för sötning av drycker, med kraft ifrågasätts av allt fler. Man vet också att fetma och diabetes med följande metabola syndrom (högt blodtryck, hjärt/kärlsjukdomar, skev lipidprofil, Parkinsons sjukdom etc. ger stora inkomster (via läkemedel och olämplig mat) som riskeras om en kost som LCHF växer sig stark och visar sig alltmer göra medicinering onödig. En allt starkare forskargrupp (bara den som Kostdoktorn kontaktat representerar ett trettiotal) inom området lågkolhydratkost har framtonat under två decennier. Stora symposier som anordnats, visar alltmer att tidigare kostråd varit felaktiga (senast i Schweiz organiserat av ett stort försäkringsföretag). Det gör att många företag har att välja mellan att anpassa sig eller ta strid. Vi vet hur detta kan gå till. Hur länge till?
  8. Nils Engström

    Cancer

    Diamond är en skön typ, som verkligen visar, vilka problem vi alla har med att läsa av de rapporter som det vimlar av på nätet. När det gäller just metformin har vi att göra med ett preparat, som började användas 1957 mot diabetes. Erfarenheten runt dess effekter är alltså sällsynt lång. Alltfler belägg har man under senare decennier fått på förvånansvärt positiva sidoeffekter, av vilka den livsförlängande visats sådant intresse att FDA i USA lämnat tillstånd till studier utanför diabetesområdet. För att få sådant tillstånd för studier utanför det centrala området för ett preparat, krävs en lång noggrann process. Genom att tillstånd verkligen föreligger, finns viss anledning att tillmäta metforminet den stora betydelse som intressenterna anser finns. Ett särskilt skäl till intresse ligger i att metformin representerar den extrema lågprisklassen preparat och alltså inte kan jämföras med läkemedeldindustrins vanliga sätt att blåsa upp värdet i stil med vad vi sett med de extremt lönsamma statinerna. Eftersom jag tidigare utan biverkningar under tio år stått på metformin (som jag satte ut efter LCHF-starten) har jag börjat fundera över att åter gå in på ta upp det, trots att min tidigare diabetes 2 har botats. Ställa frågan till en läkare ser jag kanske inte som särskilt meningsfull. P.S. Vad gäller procentsatserna, så kan vi i varje fall anse att uppgiften om 15 % större livslängd knappast kan tolkas på annat sätt än motsvarande i storleksordningen 10 år längre livslängd i de vanliga åldrarna - en fullständigt dramatisk effekt!
  9. Nils Engström

    Evolutionen har anpassat oss

    Av alla teorier som finns runt evolutionen och människans utveckling under den, finns naturligtvis många som kan bidra med var sin nyckel till att människans metabolism blivit det den blivit. Grovt kan man i varje fall utläsa vilken föda som den mänskliga jägaren fick i sig under den period som avslutades innan jordbrukskulturen uppstod för 10 000 till 15 000 år sedan. Att den naturliga födan dessförinnan i stort sett var av animalisk art med fett som huvudsakligt energimedium har man kunnat utläsa. Också slutledningen att överflödet energi därigenom legat bakom utvecklingen av vår komplexa hjärna, bör vara riktig. Apornas kamp för att skaffa föda och hinna äta för att hålla igång kroppen har inte skapat särskilt stort energiöverflöd. Vissa apor har visserligen närt sig genom att äta kött t.o.m. från andra konkurrerande apor, under krisperioder men växtätandet har varit deras huvudsakliga sysselsättning. Om man i brist på andra bevis skulle tvingas utgå enbart från det man kan utläsa av studier på den mänskliga kroppen (mage, tarmar, matsmältning, energilagring/utvinning och hjärna) skulle man även då kunnat se viktiga utvecklingslinjer som skulle utmynna i likartade slutsatser. En viktig sådan är att utvinningen av energi ur fett går trögt för den som huvudsakligen är invand vid kolhydratrik föda till skillnad från den som förbränner fett via ketoner - en snabb, effektiv och ren process med hög verkningsgrad och stora lagringsmöjligheter. Närmast en självklarhet att jägaren skulle haft svårt att klara energibehovet för den uthållighet som krävdes, om han och hans grupp skulle ha levt enbart på det växtvärlden hade att bjuda. I det senare fallet skulle det, som för övriga apor, bli fråga om ett evigt sökande efter mat och ätande dygnet runt. Möjligheten till uppbyggnad av avancerade kulturer skulle då också ha varit närmast omöjlig.
  10. Nils Engström

    Cancer

    Eftersom denna tråd centrerats runt cancer och att vi befinner oss på ett LCHF-forum, finns anledning att beröra sambanden kost-diabetes-cancer. Som ni alla vet är det metabola syndromet vanligen en följd av förekomsten av diabetes. Obehandlad sådan (alltså i viss mån även prediabetes) ger med tiden en rad problem bl.a. i form av höjt blodtryck, Alzheimers sjukdom och olika cancerformer, som ingår i syndromet. För människor som övergått till LCHF har bl.a. andelen cancrar klart reducerats jämfört med människor som hållit fast vid konventionellt kosthåll. Intressant är att ytterligare möjligheter finns till att ytterligare förbättra cancerfacit: Vad de flesta inte känner till är att diabetespatienter behandlade med metformin: i studier visat sig leva 15% längre än friska individer utan diabetes (i storleksordningen 10 års ökad livslängd)! Dvs. den ökade risken för cancer som annars förföljer diabetespatienten vänds då på ett dramatiskt sätt till patientens bästa. Det är därför som metformin sedan en tid tillbaka godkänts som utgångspunkt för en stor studie som syftar till att undersöka preparatets livsförlängande förmåga. Redan innan sådan studie påbörjats har det visat sig att risken för uppkomsten av vissa cancertyper (huvud och nacke) nära halverats för diabetiker som står på metformin jämfört med människor som inte har diabetes och därför inte står på denna medicin. Metforminanvändare uppvisar dessutom en 55% minskning av risken för magcancer jämfört med icke-metformimanvändare. Man har alltså kunnat bekräfta trenden i en rad studier att metformin i decennier uppvisat anti-cancer-egenskaper. Dessutom visas andra fördelar: i 27 kliniska prövningar som representerade mer än 24 000 patienter fann man också att hos personer med tidigt stadium av cancer i tjocktarmen och rektum genom metforminanvändningen förbättrade överlevnaden med 37%, den totala överlevnaden med 31% och den cancerspecifika överlevnaden med 42 %. Liknande resultat visades för män med prostatacancer i tidigt stadium. En stor majoritet av studier där metformin ingått har alltså visat att preparatet generellt hämmat cancerutveckling. Flera studier har också visat metformin verksamt minska risken för hjärt-kärlsjukdomar (hjärtinfarkt och stroke, förmaksflimmer och död av alla orsaker). Metforminanvändningen bidrar till att förhindra de tidiga stegen i utvecklingen av ateroskleros, som bl.a. innefattar oxidation av kolesterolet (i LDL-proteinet). Detta bidrar till att ackumulera det oxiderade fettet i artärväggar och ge skador på endotelet -det tunna skiktet av celler som fäster sig på artärväggarna. Därigenom hindras sårvävnad uppstå i hjärtats kranskärl – de som försörjer hjärtat med blod Metformin har också visat sig förhindra fragmentering av mitokondrier i endotelceller - en del i processerna. Tester med metformin på icke-diabetiker har dessutom visat signifikant minskning av systoliskt blodtryck hos icke-diabetiska personer som tog metformin. Största verkan observerades hos personer med nedsatt glukostolerans eller fetma. Fetma verkar nu vara klar för behandling med metformin. LCHF-kost och metformin förefaller enligt senare decenniers erfarenheter och regelrätta studier utgöra en intressant livdförlängande kombination. Mot den tecknade bakgrunden, kan det vara intressant att veta hur de stora läkemedelsföretagen helst tacklar problemen med mediciner genom insatser i mångmiljardklassen mot den främsta orsaken till dödsfall som just är hjärt/kärlsjukdomar. Varför inte via LCHF-kost tillsammans med metformin? Mycket enkelt förklarat: Metformin har nu kommit ner i pris så långt att den inte lönar sig att satsa på. LCHF-kosten går ju inte att satsas på - den gör ju bara människor friska utan mediciner. Varför ser vi ständigt samma fenomen styra läkemedelsföretagens forskning - inte främst det som talar för att hålla människor friska på effektivast möjliga sätt utan snarare att göra det på för patienten mest kostnadskrävande sätt. Hellre med avsikten att hålla patienten halvsjuk än att bota. Har staten inga möjligheter att styra längre? P.S. Mot den tecknade bakgrunden ovan befinner jag mig i en verklig valsituation. Även om jag redan är befriad från alla former av det metabola syndromet (diabetes 2, högt blodtryck, skev lipidprofil) och tidigare under tio år gått på metformin, återstår frågan: Skall jag åter ta upp detta??? Vad anser ni på forumet? Med tanke på att jag passerat 80 kan det kanske vara en idé! Vissa imponerande, positiva effekter sker vid matsmältningrm via metmorfin, som förklarar finesserna med preparatet och att det fungerar som det gör.
  11. Nils Engström

    Cancer

    När läkareden avskaffades 1886 ansåg dåtida riksdag att läkareden inte överensstämde med den tilltagande sekulariseringen. Man ansåg eden vara otidsenlig, då den hänvisade till gudar och gudinnor som våra politiker inte ville ha som konkurrenter. Trots att läkareden inte tillämpats vare sig under 1900-talet eller 2000-talet, verkar många i landet tro att eden fortfarande används. Intressant är att yngre läkare eller blivande har ett nyuppväckt intresse för att i modermiserad form åter ta upp seden. Kan det bero på att yngre medicinare börjar se brister i den medicinska verksamheten?
  12. Nils Engström

    Cancer

    Genomgående sorgligt i cancersammanhang är sjukvårdens (dietistgruppen ingår i den) totala kunskapsblockering, när någon tar upp kostens betydelse. För den rad celltyper, ca. 200 som finns i kroppen, kan man säga att lika många cancertyper finns att ta hänsyn till vid valet av medel att bekämpa cancern (operation, strålning, kemoterapi) - alla destruktiva metoder dvs. inga förebyggande. Av de cancerformer vi känner till är minst 90 % beroende av annat än arvsanlag. Dvs. att flertalet cancrar är miljörelaterade i bemärkelsen den miljö som kroppens celler befinner sig i. I väsentliga avseenden är den miljön i sin tur beroende av sättet på vilket kroppens energiförbränning sker. Eftersom flertalet cancerceller är beroende av glukos eller fruktos för sin tillväxt och dessutom kräver ca. 18 gånger mer bränsle än friska celler, är en naturligt tanke att övergången till fett som bränsle borde kunna svälta ut cancercellerna. Vissa studier har också visat detta - en förklaring till varför cancer är mer sällsynt förekommande hos människor som lämnat den kolhydratrika kosten till förmån för LCHF. Inte minst av dessa skäl borde kostrådgivningen, inom såväl sjukhusmiljön som utanför, fokuseras på kost som innehåller ett minimum av sockerbildande kolhydrater. Tyvärr har de multinationella medicinföretagen fått alltför stort grepp över utbildningen av läkare till att inriktas på att ordinera medinska preparat. Ja, så långt att de inte är mottagliga för tanken på andra metoder till att hålla patienterna friska än genom mediciner. I viss mån naturligt eftersom deras kundkrets då inte längre skulle fortsätta att vara patienter. Friska människor blir dåliga kunder till medicinproducenterna. Ett av skälen till beskriven utveckling är att i undervisningen av medicinare, kostfrågan i stort sett inte ingår. LCHF och metoder som innefattar fasta, till att hålla patienterna friska innebär i själva verket ekonomiskt farlig konkurrens för såväl företag som läkare - de senare t.o.m. med risken att förlora sin läkarlicens och därför är pressade att inte påverka patienterna till att med ny kost bli friska. Undantag finns, t.ex. Annika Dahlqvist, som myntade begreppet LCHF men tvingades bli utsatt för två års behandling i Socialstyrelsen efter en anmälan från en dietist. Annika Dahlqvist vann till slut. När kommer vi att se det senare utslaget innebära ändringar i läkarnas utbildning? Ett år, tio år - flera decennier?
  13. Nils Engström

    Fasta är inte bra

    Det finns anledning att påpeka för informationssuktande gäster på forumet att avsikten med varje form av muskelträning, just är att medvetet skada muskelfibrerna - det är då nya friska celler tillkommer och att de som brustit städas undan. Fördelarna med fastan är att kroppen och dess lymfa får längsta möjliga tid att sköta städjobbet (avlägsna gamla celler) och avgiftningen. Inte minst viktig i sammanhanget är hjärnans avgiftning. Eftersom jag som äldre ser daglig fasta >16 timmar vara optimal, är det den jag tillämpar. Jag har lätt för att hålla mig i ketos och ser därför ingen anledning att förlänga fastan. Bara om det kan visa sig att äldre över 80 skulle vinna avsevärda fördelar med längre fasteperioder, kan jag tänka mig utvidga den.
  14. Nils Engström

    Gå på (mättnad)känsla eller äta ändå?

    Menar du genom att dricka mjölk? Drick vispgrädde istället, underbart gott, så får du tio gånger mer fett i dig jämfört med samma volym mjölk och marginell mängd socker. Blåbär och nötblandning kan du använda som godis men i lagom mängd - en näve av vardera om dagen (vispgrädde till bären). Ketosen lämnar mig möjligen, om jag medvetet gör avsteg på en bjudning men kommer snabbt tillbaka. Lätt att kontrollera genom utandningsluften med KETONIX-mätaren (dock inte efter att ha druckit vin till maten). Alkohol ger fel data (förhöjda mätvärden) - inget problem när man vet det, bara att välja annan mätdag.
  15. Nils Engström

    Gå på (mättnad)känsla eller äta ändå?

    Utgår man från synpunkterna från LCHF-sidans namnkunniga forskare, så borde det räcka med att man äter sig mätt. Kroppen har ju i alla sammanhang en fantastisk anpassningsförmåga t.ex. till att beordra signalsystemet efter behov säga ifrån när påfyllning av föda behövs. Efter en hård tränigsrunda krävs mer för samma mättnadssignal än för soffpotatisen. Någon forskning specifik för detta ändamål har jag aldrig sett. De gamla goda råden att aldrig äta sig riktigt mätt, brukar stämma väl, i varje fall med kolhydratrik kost - mättnaden kommer en stund senare. En annan regel var att dricka två glas vatten 20 minutar före huvudmålet - men det rådet var närmast avsett för folk som annars brukade äta för mycket till att sluta i tid. För egen del numera med LCHF känner jag mig under dagen/kvällen mätt nästan jämnt - bara på morgonen känns något sug - dock inget så starkt att det kan liknas vid att äta kolhydratrik kost. Beror väl på att det är lättare att tömma kroppens celler på glukos än fett. Någon med andra erfarenheter eller forskarrön att dela med sig av?