Nils Engström

Medlem
  • Innehållsantal

    457
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    13

Nils Engström vann senast 7 Maj

Nils Engström hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

959 Enastående

Om Nils Engström

  • Rank
    Stammis

Senaste besökare till profilen

1 076 profilvisningar
  1. Nils Engström

    Statinmediciner

    Fick härom dagen per E-mail ytterligare bekräftelse på det meningslösa med statiner via kontakter som tidigare intresserat mig - fint att utifrån kunna bli uppdaterad, som jag blev. Kika på den jag fick: http://www.positivehealth.com/article/heart/the-real-causes-of-heart-disease-and-statins-don-t-help Statistiskt är det faktiskt så att människor över pensionsåldern lever längre ju högre kolesterolnivåer de har. Såvida du inte lider av den sällsynta sjukdom som gör att levern producerar onormalt mycket kolesterol, bör du undvika statiner som pesten. Vem har sagt att du skall ha statiner med de biverkningar de ger? Innan jag för nio månader sedan inledde min LCHF-tillvaro hade jag medicin mot diabetes 2, högt blodtryck och lurad att ta statiner. Nu är jag fri från all medicinering - är helt fri från diabetes, har blodtryck som i trettioårsåldern dvs. helt normalt och har fått "s.k." bättre lipidprofil än någonsin - inte minst en mycket förbättrad kolesterolnivå i HDL-proteinet. Glöm f.ö. inte att samma kolesterol i LDL-proteinet representerar en av de viktigaste byggstenarna för alla kroppens celler. Kolesterolet är dessutom ett av de bästa reparationsmaterialen som behövs för skador i inflammatorisk vävnad (t.ex. blodkärl) - måste finnas i tillräcklig mängd för att du skall må bra i ett sådant läge - sannolikt skälet till att åldringar med höga kolesterolnivåer lever längst. Statiner ökar risken för onödigt tidig död, därom råder ingen tvekan - statistiken är entydig. Eftersom jag är några år över 80, kan jag påstå att LCHF för min del kommer att vara min kostmodell för resten av livet. Din också förmodar jag. P.S. Såg att du hört om olika sorts kolesterol - det beror på att flertalet läkare inte känner till bakgrunden. Kolesterolet som levern förpackar i små proteinkapslar: LDL-kapslar, som avser att fördela kolesterol till kroppens celler, HDL-kapslar till att städa undan förbrukat kolesterol för återanvändning i levern - hela tiden samma kolesterol oavsett typ av transportkapsel.
  2. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Energibehovet som du talar om styrs i första hand av kroppens behov (olika beroende på om det rör sig om träningsfreaks eller soffpotatisar). Svårigheterna med näringsbehovet i övrigt, som vår föda skall tillfredsställa, är en annan frågeställning, som bl.a. har med graden av åkerjordens utarmning på näring att göra. Ganska intressant att se vilka mekanismer som gör att en relativt enkel diskussion runt beräkning av verkningsgraden vid födoämnesproduktion, även på ett LCHF-forum helt kan avvika från den centrala linjen. I detta fall sannolikt en följd av att vår födas näringsinnehåll av naturliga skäl tilldrar sig större intresse än energiinnehållet i andelen socker eller fett. Kroppens energitillförsel uppfattas av några debattörer uppenbarligen som en slags sidofunktion till övrig näringstillförsel, när verkligheten är den omvända. Kanske resonemangen i forskarkretsar om ”tomma kalorier” förvillat - ”tomma” i betydelsen bara energi t.ex. i form av rent socker som saknar näringsämnen. _________________________ Om man kikar på grafen här ovan, inses lätt varför gruppen näringsämnen, med sin variation, inte kan utgöra en generell bas för beräkningen av verkningsgraden mellan vad människan får ut av en viss åkerareal vid direkt utnyttjande av vad som växer på den, jämfört med vad som blir kvar netto i djur som fått växa till sig på samma areal under samma tid. Vilken eller vilka av de arton upptagna näringsämnena om de skulle utgöra jämförelsebas, skulle man då fokusera på - eller skulle man göra 18 olika beräkningar? Verkningsgraden, naturligt räknad i kalorier, kommer i stort sett innebära att även näringsinnehållet med alla ingredienser kommer att följa beräkningarna med kalorimängden som bas (med de avvikelser som variationen i metabolism mellan olika däggdjur innebär - de som äter vegetabilierna eller köttet). Människan är också ett däggdjur! Den naturliga förtätning av näringsämnen som sker i djurens muskelvävnad, har skett med hjälp av det de fått i sig från aktuell åkerareal, dvs. det som den jordmånen möjliggjort och tiden som förbrukats. Förtätningen av energi och näringsinnehåll i en köttbit, jämfört med den stora volymen vegetabilier som veganen måste sätta i sig, har inget med tidigare resonemang om verkningsgraden att göra, utan utgör bara en logisk följd av verkligheten. _______________________________ Vad gäller LCHF är av naturliga skäl tillgången på fett tillsammans med proteiner av största intresse. Extra intressant då att fundera över nötköttet (som många av oss föredrar som en av våra proteinkällor) att det globalt utgör endast en procent av den energi (räknat i kalorier) som genomsnittsmänniskan äter sig till året runt. Var och en av oss på detta forum kanske förbrukar protein från nötdjuren i storleksordningen 20 % i våra måltider - alltså 20 gånger mer än genomsnittsmänniskan ute i världen - vi representerar alltså en lyxgrupp som våra dietister av äldre årgång hatar att tala om. Med utgångspunkten ovan får alla drömscenarier dämpas till rimliga nivåer, om att t.ex kunna fylla USA:s prärier med boskap resp. att växla åkermark mot boskapsskötsel på andra delar av jordklotets ytor. Även om rimligt höga förväntningar skulle kunna realiseras, blir framtida produktionsökningar ändå små. Med utvidgad boskapsskötsel skulle verkningsgraden på det man får ut av en åkerareal dessutom sjunka drastiskt till ca. en tiondel av den tidigare (med normalt åkerbruk). En framtida storskalig, fabriksmässig produktion av protein skulle alltså kunna innebära i storleksordningen 1000 procent högre verkningsgrad, jämfört med att hämta proteinet från slaktade djur. Självklart skulle den naturliga nötdjursproduktionen få fortsätta så långt som möjligt med de positiva effekter för våra jordar som kan uppnås, men resten är ren matematik som ingen av oss kommer ifrån. När LCHF-entusiaster kommer i diskussion med dietister brukar huvudargumentet från de senare vara att produktionen av kött, så som det ingår i LCHF-kosten, inte är globalt möjlig att upprätthålla. De vet mycket väl vilken liten köttproduktion som jordklotet visar upp. Baktanken är att dietisten tänker sig tillgången på kött av rättviseskäl jämnt fördelad på alla människor. För att genomföra sådan rättvisa krävs helt andra åtgärder, än de som flertalet har en aning om. Vad som är bäst för kroppen, får vika för vad som är bäst för miljön dvs. tanken på LCHF får man släppa enligt flertalet dietister. Statistiskt har de naturligtvis rätt - med den enstaka procenten nötkött som vi har att röra oss med, skulle det behövas kanske 20 gånger större produktion (2000 % ökning) av nötkött för att skapa balans för alla på jorden - alltså en omöjlighet med såväl dagens folkmängd som kommande, om man begränsas till att bara utnyttja tidigare produktionsmetoder. Dietisten menar uppenbarligen att den som insett LCHF vara optimalt, får släppa tanken på att kunna fortsätta med sitt egoistiska tänkande, trots att det visat sig bäst för kroppen. Istället för att i kostråden råda människor till det som är optimalt för kroppen, har alltså dietistkåren i praktiken övergått till att låta det som skyddar naturen bäst bli styrande. Dock... en gång LCHF, alltid LCHF. Slutsatsen: Det som vänder sig i magen på många - tanken på en fabriksmässig produktion av protein - kan komma att bli den framtida räddningen för våra efterkommande - en säkrad tillgång till näringsrikt protein, som via statlig reglering i produktionen tillförs de komponenter som tillfredsställer vetenskapligt belagda krav. Krav som våra utarmade jordar f.n. inte kan tillfredsställa. För den framtidsvisionen krävs dock, energi - någon annan lösning på det problemet än fusionsenergi, lär vara svårt att tänka sig, när de fossila bränslena gjort sitt. Den som mer i detalj vill höra hur dietister resonerar kan gå 23 minuter in på videon härunder. Man förstår då varför LCHF inte så lätt får fäste i våra dietister, som beslutat sig för att främst fungera som naturvårdare - inte förespråka optimal kost för människor. Vill du höra videon från början, får du ytterligare kött på benen och dessutom höra Andreas-Kostdoktorn yttra sig, den ende vettige i den videon. Du kan också höra dietisten: Elisabet Rothenberg förklara varför hon inte kunde rekommendera LCHF-kosten: ”Eftersom jag tillhör hälso- och sjukvården så har jag en etisk kod som jag måste hålla mig till och den utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet…” Kommentar onödig...
  3. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    För att du skall kunna röra dig, få hjärtat att slå och hjärnan att fungera måste du dock tillföra en viss minimängd energi utifrån. Om du väljer kolhydrater eller fett för ändamålet spelar mindre roll, vad energibehovet beträffar (vid samma kalorimängd tillförd). Att näringsämnena i övrigt, som krävs för att få metabolismen att fungera, finns i större mängd i kött/fett har ju, som varje LCHF:are vet stora fördelar - bl.a. att mättnadseffekten är avsevärt mer långvarig och att tendensen till överätning och fetma därför minskar. Det bör tilläggas att samma kalorimängd från olika födoämnen metaboliseras olika dvs. ligger bakom uttalanden från Westman och co. när de påpekar att en kalori inte är en kalori. Innebörden är att tendensen för fetma blir olika för olika födoämnen, t.ex. ger proteiner-mindre risk för fetma medan kolhydrater ökar den risken. Det är något som varje LCHF:are vet - dock finns tillkommande läsare av forumet som kanske ännu inte vet.
  4. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Naturligtvis! Att du uppenbarligen inte kan acceptera detta, har fortfarande att göra med ditt sätt att blanda ihop kalorier med näringsämnen i övrigt! Fördelen med djuren vi äter, är att de under sin levnad förtätat såväl energi som näringsämnen i olika former. Om du i själva verket har varit intresserad av att beräkna verkningsgraden räknat i näringsämnen, utan att inkludera energin, så skulle väl det kunna gå men med betydande svårigheter att hitta en normerande bas att räkna på. För beräkning av verkningsgraden i förhållandet mellan olika typer av födoämnesproduktion, är kaloriandelen det man normalt använder. Om du vill ändra på den principen, vore intressant att se hur du då skulle lägga upp statistiken.
  5. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Du missuppfattar fortfarande det saken gäller - näringsinnehållet vid sidan av energin har inget med verkningsgraden i kalorier att göra - energin som får din muskler att röra sig. Att nötkreaturen i sin muskelvävnad ger större täthet av såväl energi som näringsämnen i övrigt är ju självklart - det inses lätt bl.a. genom köttets större specifika vikt (i fysikaliska sammanhang numera kallad täthet) jämfört med samma volym kolhydrater.
  6. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Men verkningsgraden mellan jordbruk och åkerbruk räknas i kalorier - ren energi - som gör att du kan röra dina muskler och få hjärtat att pumpa. Hur mycket näringsämnen som följer med kalorierna är fortfarande en sidofråga som inte har med beräkningen av verkningsgraden att göra. Att såväl energi- som näringsämnestätheten i köttet är större är i vegetabilierna är ju självklart. Vi vet ju vilka mängder av vegetabilier som krävs för en vegan som kämpar för att få i sig det den behöver. Ändå lär veganen behöva besöka hälsokostaffärer för att skaffa tillskott av olika slag.
  7. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Vi talar om energi - vad olika födoämnen innebär i övriga näringssammanhang är en helt annan sak. Vi äter ju gärna kött genom att såväl energi- som näringstätheten är större per viktsenhet.
  8. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    En meter räknat i Sverige eller i Kina lär ha samma längd - en kalori representerar en energienhet som är densamma här som på månen och oavsett vad som frambringat den.
  9. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Ursprunget i diskussionen var vilken genomsnittlig förbrukning, som människan globalt uppvisar fördelat på olika födoämnen. Om du generellt hävdar att sådana jämförelser skulle vara meningslösa att göra i form av kalorier, återstår bara vikten - den skulle ju å andra sidan inte säga någonting. När man talar om verkningsgrad (djurhållning/åkerbruk), används alltså av naturliga skäl energin i det man får ut, räknat i kalorier per produkttyp. Nettoenergin i form av kalorier, som det slaktade djuret ger människan i form av protein och fett, efter att under en viss tid ha utnyttjat en åkeryta, jämförs alltså med den energi som ligger i de kolhydrater som människan kunnat utnyttja direkt av vegetabilierna, som producerats på samma yta under samma tid.
  10. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Då är du inne på LCHF-kostens fördelar genom att överätning motverkas. Det har dock inget att göra med jämförelserna i graferna några stycken bakåt. Jämförelsen mellan olika födoämnen via kalorivärdet är det naturliga. Att göra jämförelser i vikt blir meningslöst. Än så länge är man bara på försöksstadiet. Den saken blir naturligtvis en fråga för EU och FN att styra upp. Standardiserad produktion enligt strikta statliga eller EU/FN-reglerade föreskrifter, måste naturligtvis till i framtiden. Det skulle kunna bli till stor fördel med tanke på våra utarmade jordar, som också påverkar vad djuren får i sig och kan vidarebefordra till människan. Vad gäller verkningsgraden mellan om du äter det gröna eller oxen, har jag hört siffror som är sämre än 1/10 - det har man tidigare räknat på. Är man jordbrukare utan djur vill man säkert hävda sämre verkningsgrad, är man t.ex. motståndare till LCHF-kost vänder man på siffrorna. Som när det gäller att tyda forskning på LCHF - mycket viktigt att se vilka som betalat studien.
  11. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Du menar om att oxen behöver energi för att leva, idissla, pumpa blod och skötas sin metabolism under sina aktiva år - en känd siffra. Verkningsgraden på en viss åkeryta förutsätter att alla gräsytor äts rena. Annars blir verkningsgraden sämre. Ja, om våra dietister envisas att förestava för oss att jorden inte räcker till för LCHF-kostare! Nja... det beror hur man ser på saken - eftersom jag fortfarande befinner mig "mitt i" förvärvslivet med en lång rad barn, barnbarn och barnbarnsbarn så är mitt dygn väl intecknat. Dock har jag den fördelen att själv kunna planera min tid. Forumet ser jag som en intressant avkoppling - jag förmodar att också du ser saken på liknande sätt (utom det där med barnbarnsbarnen)...
  12. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Ja, det är vad man talar om. Problemet är att utvecklingen av öknarna skett under tusentals år. Det kommer att ta sin tid att återställa dessa - dock inte så lång tid. Man skall veta att varje åkerareal, för vilken man växlar till djurhållning, kommer att ge en tiondel i kalorier räknat , jämfört med motsvarande gröda. Djuren behöver ju energi för att röra sig och leva livet - det blir en tiondel kvar bl.a. till oss LCHF:are att mumsa på istället för spannmålen. Möjligheten att ekonomisera proteinproduktionen i stora anläggningar ger därför en dryg 1000-procentig effektivitetsökning i produktionen med stora möjligheter att sådan produktion fyller människans behov från metabolisk synpunkt - typ att efterlikna gräsbetande djur. Möjligen tillfredsställande även för veganer.
  13. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Ja, det kan nog stämma. Om vi från de siffrorna utgår från enbart nötkött, skulle dagens 1 % bli 1, 15 %, vilket kan anses försumbart. Antag att av åkermarken man utnyttjade t.ex. 25 % till djurhållning - då skulle man kunna öka andelen kalorier via kött med 2,5 % - då skulle vi vara uppe i ca. 3, 5 % - som du ser svårt att få upp siffrorna.
  14. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Tja... om hela jordens genomsnittliga kaloriförbrukning till 1 % uppnås via nötkött dvs. av all betesjord på jordklotet kan vi nu få ut en ynka procent via nötköttet. Hur mycket större andel nötköttskalorier skulle man kunna tänka sig fördelat på hela jordklotet, om USA satte igång djuruppfödning på allvar? Har du några tankar om saken?
  15. Nils Engström

    Industriellt producerat nötkött utan behov av slaktdjur

    Man kan naturligtvis drömma sig fram till vilken framtid som helst för världens försörjning av mat, men det gäller att ha proportionerna klara för sig. Inte minst intressant borde det vara för den som tillämpar LCHF för vilken köttet har en viss betydelse - det här är ren matematik. Om man utgår från kalorifördelningen på olika födoämnen som jordklotets totala folkmängd förbrukar, utgör andelen kött (alla former) 9 % varav: - 1% utgörs av nötkött - 4 % av fläsk - 2 % av skaldjur - 1 % fisk etc. - 1 % annat Det inses lätt att även om varje användbar plätt i USA utnyttjades för uppfödning av betesdjur, ökningen av den enstaka procenten nötkött skulle bli försumbar sedd från global nivå. Såvida man inte tillhör de tre procenten veganer, bör de flesta - framför allt LCHF:are - inse att proteinförsörjningen är viktig för jordens befolkning. Visst kan insekter bli viktiga i sammanhanget men nog känns det skönare att sätta tänderna i god biff!