Jump to content

Nils Engström

Plusdatamedlem
  • Posts

    2,514
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    102

Everything posted by Nils Engström

  1. Ralf Sundberg kan sin sak - hans bakgrund som transplantationskirurg gör hans åsikter tungt vägande. Hans sätt att poängtera alla åtgärder som går ut på att stärka immunförsvaret (LCHF-kost, kosttillskott) vara bättre än vaccinering är lätt att instämma i.
  2. Förvärm järngryta med smör i. På smöret ser du när temperaturen är lagom. Skär upp njuren i tärningar 3x3x3 cm, lägg tärningarna i den varma grytan med röd- och eller gul lök, mycket smör, bryn inte för mycket (får inte bli torr), mycket lite vatten i botten (inte att täcka - får inte bli blaskigt), krydda med nymalen svartpeppar och salt eller oxbuljong, ev en vitlöksklyfta (den bör inte ta över smaken för mycket), red med vispgrädde. Medeltemp - 15-20 minuter. Testa efter din smak. Observera att smakskillnaden är stor mellan tillredning i gryta av järn och andra material.
  3. Samma erfarenhet har jag, dock inte vad gäller tillgången på inälvsmat i affärerna från 1940-talet tills nu. Min känsla för de underbara smaksenstionerna har bara förstärkts med åren. Ett tips vad gäller tillagning av lever (oxlever) är att aldrig låta någon skära till för tunna leverskivor. Steka sådana riskerar lätt "skosuletendensen" att uppstå. Med minst 2 cm tjocka skivor, blir saftighet och smak helt annorlunda. Minnet av ett barnbarn för många år sedan på besök försvinner aldrig. På tillfälligt besök, med ovilja för lever genom upprepade erfarenheter på bamba, serverades ett av barnbarnen annan mat, när vi vuxna ostört fick njuta vår lever (trodde vi). På barnbarnets initiativ, genom den goda doften, fick önskan av provsmak till föjd att en av oss vuxna i sin helhet fick byta ut leverportionen mot ersättningkosten. Detta barnbarn har sedan dess under decennierna utsett lever till ett av smakidealen i kosten. Ett av skälen har varit att tillagningen noga följt tipset om leverskivans tjocklek. Den av er som tvekar - testa tipset med mycket smör - krydda efter smak - i mitt fall med nymald svartpeppar och lite flingsalt på det!
  4. För inte så många år sedan var jag tre gånger äldre än du. Visserligen har jag haft tur med min växling till LCHF men liksom de flesta, påverkades också jag efter den omfattande kostomläggningen, som det blir fråga om när man byter energimediet från socker till fett. Sannolikt är det främst bakteriefloran i mage och tarmar som måste få tid på sig till anpassning. I mitt fall förberedde jag mig noga genom många hundra timmars studier och tjuvläsning på forumet (innan jag blev medlem). Användningen av de tips och råd som här fanns att få, fick stor betydelse för beslut och tidpunkt för LCHF-start. I mitt fall utgick jag från LCHF-kosten så nära idealet som möjligt. Strikt till nära strikt. Det har för mig fungerat enligt de vetenskapliga råden med viss förskjutning i riktning lite större andel proteiner för äldre. Det jag har förstått av en del LCHF:are med problem, har varit att avvikelserna från grundfördelningen - fett, protein, kolhydrater - tycks ha varit huvudorsaken till problemen (allergiska bekymmer kan naturligtvis ge problem men försvinner i en del fall, sannolikt efter att bakteriefloran normaliserats). Om "avståndet" till den eftertraktansvärda ketosen blir för stort finns alltid risk att kostens verkan inte blir optimal. Min lösning på det problemet har varit att via utandningsluften med lämpliga mellanrum kontrollera ketosnivån. Enkelt, billigt: Så här kan det se ut på datorskärmen, när man uppnått målet! För egen del brukar jag numera hålla mig runt 20 - 40 och inser att för den som vill lära sig hur olika delar av kosten påverkar ketosnivån, ligger ett stort värde i att kunna kontrollera var man ligger. Vid alltför stora avvikelser kan blandkosten t.o.m. ge negativa effekter jämfört med låg- eller högkolhydratkost. Detta har f.ö. förutsagts av våra vetenskapligt kunniga referenter, som Kostdoktorn lierat sig med.
  5. 1. Finessen med dessa "äldre" data (nåja ett år!!) är just att de visar förhållandena med vilka i detta fall enbart D-vitaminets betydelse kunde visas utan onödigt stor mängd störande inslag i andra avseenden (större andel avlidna som påverkar senare statistik, nya virusstammar resp. vaccination etc.). Genom denna ostörda statistik, representerande miljontals människor i olika länder, har redan på ett tidigt stadium under pandemin, kunnat visas att även små avvikelser i halten kalcidiol i blodet får stort genomslag i såväl smittosamhet som dödstal. Det ger dessutom utslag i statistiken för människor med mörk hudfärg, som av det skälet får lägre nivå kalcidiol i blodet (för mycket mörk hud i storleksordningen 6 gånger lägre andel per tidsenhet via solexponering), om de bor på våra breddgrader. 2. Nämnda plotpunkter rörde smittade intagna på sjukhus, dvs. hade inget att göra med mätningar utförda ute i samhället av det slaget vi nu ser. Jag delar visserligen din uppfattning att andelen avlidna (med främst Sverige av förklarliga skäl som tydligt undantag) kan ge en ännu bättre bild av pandemin. I detta fall är dock resultaten smittade sjukhusintagna, med vissa undantag, väl i överensstämmelse med frekvensen dödsfall. Av samma underlag nedan, som plotpunkterna tidigare hämtats från, kan man i högerkolumnen se just detta: Sverige, som ett av de länder med högst medelnivå kalcidiol uppmätt i blodet, visar tydligt hur sättet som äldre behandlas på våra äldreboenden och felen som ledde till hög andel palliativ vård, gav extremt hög dödlighet för äldre, äldre. För att ta ett exempel med motsatt tendens, är Tyskland intressant. I Tyskland visade sig andelen smittade (sjukhusfall) t.om. vara 60 % högre per miljon (50.1 nmol/L kalcidiol) än i Sverige (73,5 nmol/L kalcidiol). Detta stämmer väl med kunskapen om D-vitaminets positiva inverkan. Mot den bakgrunden, frågar man sig varför bara nära en tredjedel så många avled i Tyskland? Lätt förklarat: Tyskland har tre till fyra gånger så många vårdplatser per kapita som Sverige med betydligt större medicinska vårdresurser på äldreboendena (läkare bl.a. med tillgång till syrgas) och kvalitet i form av mat, kosttillskott, utbildad personal etc. gav tydligt utslag. Intressant är att D-vitaminets betydelse för sjukdomar/infektioner som berör andningsorganen enligt en femton år lång tysk observationsstudie med 10 000 deltagare också tydligt pekar i samma riktning: 3. Speciellt är korrelationdata i småstudier utsatta för kritik, eftersom risken för felaktiga slutsatser är stor vid multifaktoriella orsakssamband. Det är just det vi hör som förklaring (läs=ursäkt) från Läkemedelsverket och skolmedicinen i övrigt, som inte anser D-vitaminet ha betydelse, trots den uppsjö av bevis som redan finns (långt över 100 på Pub Med). Ansvariga för svensk sjukvård vet mycket väl att flertalet aktiva, medvetna människor i Sverige tar rikligt med D-vitamin som kosttillskott, långt över Läkemedelsverkets normer. Ansvariga negligerar dock ALLT i rådgivningsväg (kost/kosttillägg) till våra äldre (kända inom sjukvården för att ha låg nivå på kalcidiol), bland vilka de stora dödstalen uppstår. I det fall en observationsstudie berör 10 000 människor under 15 år eller kan relateras till mer än 300 miljoner människor med varje plotpunkt representerande utfallet i en mångmiljonbefolkning, ställer sig saken från statistisk synpunkt annorlunda. Samstämmigheten i de många små studierna, som pekar i samma riktning, gör det osannolikt att samma utfall för Europas över trehundra miljoner människor i land efter land skulle ha en annan gemensam orsak som kunde liknas vid D-vitaminet, som under många decennier varit känd för sin stora betydelse för immunförsvaret. Vad gäller användningen av D-vitamin som kosttillskott i Sverige, har flertalet av oss haft på känn att svenskar i många avseenden går på tvärs mot de medicinska auktoriteterna. Det kunde vi bl.a. se i julas när D-vitaminhyllorna var tomma på D-vitamin i butiker och på nätet. Flertalet av oss som hängt med i debatten om D-vitaminets betydelse, har också kunnat konstatera att huvuddelen av de avlidna i Sverige funnits på äldreboenden eller representerats av äldre, äldre i hemmen. Hade alla analyser runt Covid-19 världen över, begränsats till människor under 65 års ålder, skulle Sverige sannolikt varit i topp tillsammans med Finland, Norge och Island, vad gäller hälsa och dödstal. Ser man på den större andelen äldre av de 13000 avlidna i Sverige, om man tar hänsyn till normal andel säsongsinfluensafall och sättet att registrera Covid-19 dödsfall, kan det direkta sambandet med Covid-19, mycket väl ligga långt under hälften av det totala antalet döda. Att negligera de verkliga orsakerna till skillnaden i dödstal mellan Sverige och Finland (även Norge och Island) är fel - den ligger på hur vården på äldreboendena fungerar (mat, kosttillskott och hur risken för smittspridning via personalen åtgärdats). I varje fall den finska vårdpersonalen har uppenbarligen sedan lång tid tillbaka genom sjukvård och stat varit medvetandegjord om D-vitaminets betydelse - finska källor talar också för att både personal och inneliggande äldre haft full kontroll över D-vitamintillförseln i kost och tillskott. I Sverige har istället större delen av smittspridningen på äldreboendena skett just via personal smittad ute i samhället och i andra hand med osmittad personal i sin tur smittad av inneliggande sjuka. Dödstalen på våra äldreboenden kan rimligen inte relateras till att våra äldre skulle tillhöra en sämre människostam än den finska, norska och isländska. Svårt att bortse från D-vitaminets betydelse genom den breda bevisföring som pekar i samma riktning.
  6. D-vitaminets betydelse - tydligen fortfarande inget för svensk skolmedicin År 2020 gjordes observationsstudier i ett 20-tal europeiska länder, som via blodanalyser (25(OH)D) utförda på Covid-19 smittade, visade D-vitaminets tydliga, positiva påverkan på frekvensen smittade. I tråden: https://forum.kostdoktorn.se/topic/17688-missvisande-information-till-patienten-före-medicinering-med-konsekvenser/?tab=comments#comment-168841 visade jag en sammanställning från år 2020 från nämnda studier. Härunder har jag plottat data ur sammanställningen, som refererar till förhållanden under peroden före vaccinationsstarten. Folkhälsomyndighetens och skolmedicinens vanliga inställning till liknande fakta är att de är otillförlitliga, då de "bara" representerar observationsdata och saknar en placebogrupp att jämföra med. Det bör då påpekas att data härör från länder som tillsammans representerar mer än 300 miljoner människor. Varje plotpunkt visar ett utfall som representerar ett helt lands befolkning. Flertalet vettiga bedömare borde inse att grafens plotpunkter, vardera representerande miljontals människor, i själva verket utgör varandras placebogrupper, som skiljer sig åt enbart genom olika koncentration kalcidiol i blodet. Läkemedelsverkets norm för 25(OH)D = 50 nmol/L kan återigen fastslås vara alltför låg (livsfarlig för en del), dels genom vad grafen ovan visar, dels genom raden av andra mindre studier, som alla pekar i samma riktning. De av forummedlemmarna som tillämpar dagligt intag på 5000 IE D3-vitamin, kan sannolikt räkna med att ha en koncentration kalcidiol i blodet på i storleksordningen 130-150 nmol/L, alltså långt till höger på grafen ovan. Den som bär på stor övervikt bör säkra sitt intag av D3-vitamin genom större dos. Bäst är att via blodanalys kontrollera vilket blodvärde en viss daglig dos ger. Med den smittosituation vi nu befinner oss i, är orimligt att Läkemedelsverket inte för länge sedan insett att risken för allvarlig smitta i Covid-19 kraftigt kan reduceras genom D-vitamin. Som kosttillskott inte minst att rekommendera äldreboendena, kan D-vitamin framför allt för de äldsta vara av avgörande betydelse, med tanke på att vaccinering för en del kan utgöra ett reellt riskmoment.
  7. Som kompensation gör man reklam för nyttan med d-vitaminiserat margarin!
  8. Ett suveränt exempel på hur en politiker på intervjuarens frågor, under en olidligt lång intervju, använder all inlärd retorik (dålig dessutom) till att undvika alla väsentliga frågeställningar med fullständigt meningslös verbal gallimatias. I ett kort inslag får vi dessutom höra hur man skall göra kosten nyttigare med omättat fett!
  9. Åtgärder i botande syfte Kostdoktorn och dess forummedlemmar har tillsammans visat sig vara mycket angelägna, om att effekterna av en kostomläggning till LCHF och andra fysiologiskt förstärkande åtgärder måste kunna vetenskapligt beläggas. Detta för att ge meningsfullt incitament för livsstilsförändring. Tyvärr är sjukvårdens inställning inte alltid lika strikt. För att ta vår forummedlem Johan Wallin som exempel: https://forum.kostdoktorn.se/topic/17459-högt-blodtryck-och-mycket-mediciner/?tab=comments#comment-168108 - bara en bland många, sannolikt utsatt för direkt felaktig medicinering, som kan riskera att kroppsskada uppstår istället för helande effekt. I detta fall genom blodtryckssänkande medicinering som i åratal (sju år), för kroppen inneburit en påtvingad hämning av hjärtats arbetsförmåga, när det gäller att tillgodose ett organs behov av blodflöde. Därigenom risk för allvarlig skada (i detta fall på njurarna). För Johan var sannolikt det enkla läkarbeskedet för sju år sedan, före medicinering att blodtrycket var i högsta laget och att blodtryckssänkande medicin ansågs nödvändig. Hans fall ger anledning till några funderingar. Avsikten med ett läkemedel, t.ex. antibiotika (som vanligtvis botar), ordinerat någon som har en etablerad sjukdom, är naturligtvis att patienten skall bli frisk eller i varje fall att problemen skall kunna mildras (vanligaste effekten för läkemedel). I det fall en medicinering mot förmodad sjukdom (t.ex. i hjärtat) samtidigt innebär att annat organ skadas, demonstrerar vanligen den ursprungliga ordinationen vara felaktig. Man har då missat att gå till kärnan i problemet (bara fokuserat på dämpning av symtomet). Medicinering i förebyggande syfte Statiner som exempel Till skillnad från medicinering vid befintlig sjukdom, som avses ge botande effekt, kan viss medicin förskrivas i förebyggande syfte. Statinerna är ett av de mest diskuterade, vars användning i decennier byggts på den falska föreställningen att leverns förmåga (bortsett från överproduktion av genetiska skäl) att balansera ett av dess mest värdefulla livsuppehållande produkter - kolesterol - inte alltid fungerar väl (underförstått att majoriteten människor skulle ha en inbyggd oförmåga att balansera kolesterolproduktionen). I fallet statiner har läkemedelsföretagen gått så långt att de via lämpliga kanaler förmedlat åsikten till läkare och patienter att praktiskt taget alla (i varje fall äldre) borde medicineras livet ut. Inget talas om att det centrala problemet med avvikande lipidprofil, huvudsakligen ligger i kost och livsstil i övrigt. Detsamma gäller en stor del av de patienter som ordineras medicin mot högt blodtryck. Någon mer djuplodande diskussion om livsstilsförändringar (kost, kosttillskott etc.) från skolmedicinens sida hörs sällan eller aldrig, hur väl underbyggd kunskap som än finns runt alternativen. Vacciner Ett annat område med förebyggande syfte är vaccinering - främst mot bakteriella sjukdomar. Fördelen med denna typ av vaccinering är att bakteriernas tendens att mutera, är långsam, varför effekten för den som vaccinerats i form av immunitet är långlivad, ofta livslång. Vaccinering mot virus är däremot tveksam, eftersom tendensen hos ett virus att mutera är stor. Under Covid-19 pandemin har redan efter ett år, ett ökande antal muterade virusstammar visat sig på liknande sätt som under de återkommande säsongsinfluensorna. Därför krävs ständigt återkommande vaccinationer på årsbasis av hela befolkningar. Hur mycket av detta som medför förbättringar i en befolknings immunitet är uppe till diskussion - mycket talar för att effekterna på sikt är mycket små (läs=kortsiktigt). På längre sikt riskerar virusvaccinationer enligt viss expertis motverka utvecklingen av ett starkt immunförsvar i en befolkning. Vilken information får människor före vaccinering (eller annan medicinering) Utan att gå vidare in på den eventuella nyttan med förebyggande vaccination mot virus (den diskussionen förekommer i tillräcklig grad experter emellan), kan finnas anledning att jämföra läkemedelsföretagens sätt att saluföra förebyggande preparat t.ex. statiner med vacciner mot virus. Det befolkningen delges om bakgrunden till t.ex. Covid-19 vacciners effektivitet (95% riskminskning anges ofta) är naturligtvis främst avsett som incitament för medborgarna, till att i så hög utsträckning som möjligt låta sig vaccineras. Staten/sjukvården har en tilltro till att därigenom få en mindre tillströmning smittade till sjukhusen (utjämna smittotopparna). Den andra och nu tredje vågens utveckling kanske inte talar för särskilt stor inverkan av vaccineringen hittills. Det finns exempel på äldreboenden, där alla boende fått sina två sprutor men trots det att många personer där visat sig bli smittade i efterhand. Flertalet äldre som visats upp på TV, lyckliga över säkerheten som det "95-procentigt effektiva vaccinet" ger, får egentligen inte minsta öppen information om hur dessa siffror tillkommit. I vad mån flertalet läkare är helt införstådda med siffermaterialet, kan vi lämna därhän. Den ofullständiga information som lämnats till öppen bedömning är knappast särskilt upplyftande. Härunder exemplifieras hur läkemedelsföretagens beräkningar av effektiviteten (riskminskningen) fungerar. Matematiskt samma principer tillämpas för den relativa riskbedömningen för statiner och vacciner: Etiska/praktiska omständigheter inför test av ett vaccin Medan den övre av de två beräkningarna ovan bygger på läkemedelsföretagens egna siffror, representerar den nedre ett hypotetiskt, analogt exempel. Av etiska skäl kan man inte testa ett vaccin genom att medvetet utsätta en grupp vaccinerade och en placebogrupp för virussmitta och därefter mäta skillnaden mellan andelen smittade i vardera gruppen. Företaget får nöja sig med att mäta den statistiska skillnaden mellan slumpvis insjuknade vaccinerade och icke-vaccinerade, som rör sig likartat ute i samhället. Praktiskt sett anger man riskminskningen, som skillnaden mellan andelen icke smittade i vaccin- och placebogruppen (läs=förbättring i form av absoluta siffror) dividerad med andelen smittade i placebogruppen. Om siffrorna i det hypotetiska exemplet skulle ha motsvarat vaccinföretagets, hade den absoluta riskminskningen 0,38% presenterats som 95% riskminskning (dock utan att för patientledet ange att det rör sig om relativprocent). I brist på öppen info från vaccinproducenternas tester, kan man utgå från förhållandena i Europa under år 2020. Hur man än vrider på siffermaterialet i nedanstående Europastatistik, lär man sannolikt hamna på en absolut riskminskning långt under en procent. Om testet skulle ha skett i visst utvalt land, med från nedanstående data avvikande siffror, kan naturligtvis viss mindre variation tänkas. Som framgår ovan ligger den slumpmässiga, genomsnittliga risken att bli smittad i Covid-19 under året 2020 på i storleksordningen 0,1-0,2% för befolkningar med uppmätt kalcidiolvärde ( 25(OH)D ) runt 50 nmol/L, motsvarande Läkemedelsverkets meningslöst låga och numera klart bevisade, farliga normnivå. För högsta möjliga reklamvärde är alltså fördelaktigt med högt värde på den slumpmässiga smittorisken för ovaccinerade att jämföra med (under förutsättning att vaccinet fungerar bra). Mot den bakgrunden antogs, i den hypotetiska beräkningen för vaccinet tidigare i texten, att tester utförts med en kontrollgrupp i ett land med slumpmässigt två-tre gånger högre smittorisk än annars t.ex. 0,4% under testperioden (inkluderande ev. större mingelfrekvens och därmed högre smittorisk hos testpersonerna än normalt). För ett resultat med den av vaccinproducenterna angivna relativa riskminskningen 95% krävs då 0,38% absolut riskminskning. Det bör observeras att denna typ av studier sällan omfattar människor över 65 år. Av det skälet kunde vaccinföretagen, vid inledningen av vaccineringen, inte besvara frågan om riskminskning eller risker med vaccinering för äldre. Visualisering av principen för riskbedömning efter insättning av läkemedel Fullt klart är att en stor majoritet av medborgarna i de flesta länder saknar förståelse för begreppet relativ risk. Män som av sin läkare t.ex. informerats om en 36 procents riskminskning (för hjärtproblem) via statiner, ser den höga siffran klart motivera användning av läkemedlet. Även om läkaren skulle ha lämnat information i tillägg, som angav riskminskningen gälla relativa tal, skulle för de flesta patienter knappast betyda tveksamhet till att ändra ett bejakande beslut. Om läkemedelsföretaget i sin reklam istället hade angivit riskreduceringen i absoluta tal (i detta fall 1,1 %) lär intresset dock svalna för livslång medicinering, när i medvetenheten en lång rad allvarliga biverkningar inkluderas. Eftersom vi befinner oss mitt inne i en pandemi, finns anledning att också se vilka konsekvenser som vaccinproducenternas riskberäkningar i relativa tal kan ge. Särskilt som risken för den icke-vaccinerade att drabbas av smitta är relativt låg - sannolikt under en procent (i absoluta tal), i varje fall under testperioden för befintliga vacciner. Innebörden: att den absoluta förbättringen i riskminskning inte överstiger en procent, gör det ekonomiskt "omöjligt" att ange riskminskningen efter vaccinering i annat än relativa tal. Härunder exemplifieras två beräkningar med helt olika förutsättningar, som trots det ger liknande relativa riskminskningar: Under nuvarande förutsättningar med statistiskt låg risk för smitta (som andel av en befolkning). En tänkt svår smitta, av liknande art som under forna tider spreds till stora delar av de länder och orter som var värst utsatta - i modern tid möjlig att vaccinera mot. Som i andra fall av läkemedelspresentation, ser man tydligt, kanske av vissa skäl förståeligt, att vaccinproducenter (ekonomiska skäl), Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket eller läkarkåren (ambitionen att få majoriteten av befolkningen vaccinerad) överhuvudtaget inte informerar sina kunder, om de verkliga grunderna på vilka angiven riskminskning beräknats/presenterats. Av exemplen ovan inses det orimliga i att två så helt olika värden på absolut riskminskning - 0,38 % i fall 1 - resp. - 47 % i fall 2 - presenterats som om de skulle vara likvärdiga. De intrycket ges människor som inte har den matematiska förståelsen för följande relativa riskminskning. Tyvärr finns inga juridiska hinder för företagen att presentera ett siffermaterial baserat på relativ riskberäkning (så länge detta tydligt anges). F.ö. lär något krav inte finnas, på att kunderna (patienterna) medvetandegörs om skillnaden mellan begreppen absolut och relativ risk. Medvetenheten om den bristande förståelsen för tillämpade riskbegrepp är sannolikt en av orsakerna till det uppenbara ointresset för "onödig" öppenhet. Det orimliga i att läkemedelsföretagen nästan utan undantag tillämpar relativ riskberäkning framgår tydligt av exemplen i denna tråd. I alternativ (1) härovan spelar mindre roll om absolutsiffrorna ligger under eller över 0,5 % eller 1 % - de är i varje fall för låga för att öppet användas som försäljningsargument. Därmed är de också tveksamma till att överhuvudtaget demonstrera medicinska argument med, dvs. fördelarna som läkemedel. Den egentliga konsekvensen av ovanstående - liknande den som juridiskt ställs som krav i normala affärsmässiga sammanhang (om felaktig reklam som inte uppfyller påstådda egenskaper hos en produkt) borde ställas också på läkemedel. En "enkel" åtgärd vore att alla länder i lagstiftningen inför att all riskbedömning måste ske i absoluta tal och därigenom hindra läkemedelsföretagen från att oavsett försumbar verkan på ett läkemedel saluföra det med drömsiffror i relativa tal som reklam !!! __________________________ För den som, liksom Anders Tegnell m.fl., fortfarande ifrågasätter D-vitaminets stora betydelse till att stärka immunförsvarets möjlighet att motverka allvarliga konsekvenser av lungsjukdom (dödsfall), bör studera fig. 1 på slutsidorna i följande sammanställning. Där visas via en 15 år lång tysk studie med 10 000 försökspersoner, hur intag av D-vitamin i dagsdoser tio gånger läkemedelsverkets doser, praktiskt taget utesluter dödsfall i respiratoriska sjukdomar. Detta kan visserligen inte enskilt, anses vara bevis för D-vitaminet, som förebyggande medel mot Covid-19 men tydliggör tillsammans med en lång rad studier, D-vitaminets stora betydelse för immunförsvarets funktion. Detta såväl till att förhindra själva sittosamheten, som till att motverka uppkommen smitta, såväl i inledningsskedet som senare, för att hindra immunförsvaret att överreagera (motverka cytokinstormar mot viruset - en autoimmun reaktion som kan vara dödlig). https://forum.kostdoktorn.se/topic/17147-kost-kostillskott-och-rådgivning-en-cynisk-hantering-på-läkemedelsverket-mfl-verk/?tab=comments#comment-166498 Följande figurer i ovanstående tråd tillför: Fig. 2: Grafisk visning för fem stora europeiska länder, som demonstrerar utfallet av den dödliga normnivån (D-vitamin) som Sveriges Läkemedelsverk stipulerar som tillräcklig. Fig. 3: Grafisk visning av CRP-nivåns (kroppens interna inflammation) mycket tydliga sänkning relaterad till förhöjd nivå ( 25(OH)D ) - väsentlig vid förekommande virussmitta. Fig. 4: Demonstrerar rekommendationerna från fyra forskargrupper i USA, England, Holland, Nya Zeeland som i ett Joint Venture pekar på vikten av kosttillskott, utöver annars välplanerad kost - helt på tvärs mot Läkemedelsverkets uppfattning och normer resp. svensk skolmedicins. Som tillägg kan nedanstående graf vara intressant. Den visar att dödsfallen i Covid-19 bl.a. kan relateras till frekvensen föregående influensavaccinering (ju större andel influensavaccinerade desto fler Covid-19 dödsfall). Någon fullgod förklaring till detta har ännu inte framkommit men statistiken ökar knappast incitamentet för vaccination, vare sig för säsongsinfluensa eller Covid-19. Utfall för 26 europeiska länder under år 2020 Blå kurva=influensafrekvens under år 2019 Plotpunkt=nivå covid-19 dödsfall i resp. land år 2020. https://peerj.com/articles/10112/ _________________________ Många kommentarer finns att framföra inför såväl företagens sätt att testa, beräkna och presentera riskminskningsresultat (utan öppen redovisning till slutkunden - patienten). Inte minst finns anledning att ifrågasätta Läkemedelsverkets sätt att undanhålla livsviktig information om t.ex. kost och kosttillskott. Detsamma gäller många av skolmedicinens representanters synsätt. För vilka intressenter föreligger egentligen verklig lojalitet? Måste man åter, som det brukar heta, följa pengarna för att hitta den rätta förklaringen?
  10. I sammanhanget bra att bl.a. utgå från den utmärkta sammanställningen som Malcolm Kendrick står för: https://drmalcolmkendrick.org/2018/11/27/what-causes-heart-disease-part-59/ Han visar i den bl.a. hur den tidigare låsta inställningen hos amerikanska cardiologer (med samfund) luckrats upp runt frågan om orsak/verkan.
  11. Ett exempel på faran i att direkt acceptera allmänläkarens sätt att med blodtryckshämmande medel mörka symtom. I ditt fall måste du gratuleras för strävan att diagnostisera den verkliga grunden! Hade du ett aktivt finger med i utvecklingen eller var det enbart sjukvårdens initiativ till den mer djupgående analysen? P.S. Dina sju års blodtryckshämmande medicinering, istället för att man på ett tidigt stadium ansträngde sig för att söka orsaken till ditt höga blodtryck, har sannolikt varit till nackdel för dina njurar. Förskrivningen av blodtrycksmedicin kan t.o.m. ha varit den direkta orsaken till njurproblemen. Vad man kan hoppas är att njurarna inte tagit allvarlig skada. Åter en anledning till för svensk skolmedicin.
  12. Angående hydroxiklorokin, som av skolmedicinen via skandalösa, falska studier tidigare påståtts overksamt, finns klara belägg för motsatsen: En belgisk studie: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7444610/ visar: Där blå linje anger dödlighet för till sjukhus intagna Covid-19 smittade som fått korrekt dos hydroxyklorokin. Röd linje anger övriga intagna. Över 8 000 patienter deltog i studien - visserligen en observationsstudie (som skolmedicinens representanter brukar rynka på näsan för) men med det antalet finns knappast anledning att tveka runt sanningen, på liknande sätt som vid den långa raden studier om D-vitaminet. Lyssna gärna av John Campbells utläggning av saken på: https://www.bitchute.com/video/vafgYi52RvAW/ Visst är det upprörande! P.S. Det bör observeras att studierna berör på sjukhuset intagna. För att göra bäst verkan skall hydroxiklorokin intas vid ett tidigt skede under smittoförloppet. Resultaten ligger därför sannolikt långt från optimum* Till skillnad från fakestudierna, som skolmedicinen fortfarande hänvisar till och som också påståtts gjorda i liknande sent skede, har doserna varit såpass låga att de inte skadat patienterna. *Det som kunnat rapporteras om preparatet, världen över, tillåtits för inköp över disk. I vissa länder sker fri försäljning, medan majoriteten läkare i Sverige t.o.m. förbjudits att förskriva hydroxiklorokin. Endast läkare med specialistkompetens har numera rätt att förskriva läkemedlet - dock inte som medel mot Covid-19! Någon kommentar?
  13. Just som påpekats, Göran hade ingenting i sina bloddata som pekade på genetiska problem. Det ingick till viss del i den fråga han ställde. Om han läser in sig på området, kommer han ytterligare att se att det i hans fall saknas minsta skäl till livstids intag av statiner! Om Uffe Ravnskov, som själv påpekar sig ha en genetisk överproduktion av kolesterol, inte anser sig sig ha problem med den, finns viss anledning, med tanke på hans specialkunskaper på området, att ta intryck när man bedömer sin egen valsituation. I synnerhet gäller detta om man inte hör till dem med genetisk överproduktion av kolesterol.
  14. Det jag kan minnas av diskussionerna som tagits upp på forumet, har de av oss som antytt positiv inställning till statiner vanligen relaterat uppfattningen hos hemmavarande makar, som ensidigt litar på sina läkare. Debatten har i sådana fall dock visat likartat sund, kollektiv inriktning som gäller LCHF-kosten och svårigheten att överföra vetenskapligt baserad information till den därhemma som har svårt att lämna de gamla inkörda hjulspåren. Som jag uppfattar forumets medlemmar är flertalet djupt engagerade i den metabola bakgrunden till en sund livsstil och därför suger i sig värdefull kunskap via den fina grupp vetenskapsmän som Kostdoktorn introducerat och som länge fört fördelarna med den ketogena kosten i bevis. Den inriktningen har uppenbarligen medfört ett mer allmänt intresse för diverse sidospår till det rena kostresonemanget. Kolesterolhypotesen utgör en av de viktiga frågorna att fundera över, bland vilka förståelsen för läkemedelsföretagens användning av relativa riskbedömningar ingår. Annonserad, reducerad "risk", vid intag av statiner med 36% som i själva verket motsvarar 1,1% i absoluta tal (knappast tillräckligt för att tillfredsställa Bradford Hills kriterier), är något som borde få alla att dra öronen åt sig. Min uppfattning av forumets medlemmar är att de verkligen tagit åt sig kontentan av informationen runt statiner. Undantag i uppfattning finns naturligtvis men sådant ändrar knappast det sunda kollektiva synsättet i detta fall. P.S. I rädslan för komformism är ett kollektivt synsätt inom ett visst delområde, inget att av principiella skäl ta avstånd från, om det bygger på en sund och starkt belagd vetenskaplig sanning. Detta till skillnad från mer "religiöst" baserad kollektivism. Ev. avvikelser från en vetenskapligt belagd sanning i form av undantag förändrar enligt min mening inte sanningens huvuddrag. Det är inte fråga om att innovativa åsikter, som forumet ger goda exempel på, därigenom skulle strypas.
  15. Peter Attia är en härligt typ - hans syn på kolesterol är densamma som vår på forumet - att t.ex. LDL är något av det viktigare för kroppen. Vad han hävdar är dock att problem uppstår, när det ansamlas på blodkärlets ytor - egentligen nära den konventionella hypotesen. Uffe Ravnskov tar mer fasta på att förekomsten av kolesterol i blodkärlen har samband med skador för vilka kolesterolet tillförs som reparationsmedel. Dessutom att sådan förekomst inte ger statistiskt utslag i form av hjärt/kärlproblem eller förkortad livslängd. För egen del, när jag efter 12 år satte ut mina statiner, ökade mitt HDL från 0,95 till 1,4 och triglyceriderna (LCHF fanns naturligtvis med i bilden) sjönk drastiskt. Likaså mitt blodtryck (att dela mellan LCHF, K2-vitamin och statinutsättningen). Av de förnyade bedömningar av tidigare studier på statiner som finns, ser man tydligt hur flertalet biverkningar sopats under mattan. Flertalet av mina försvann genom utsättningen - lätt att förstå varför Uffe blev riktmärket för min del.
  16. Vad som än påstås, har ännu inga studier visat att de tydliga belägg som finns skulle vara felaktiga. Det finns all anledning för alla skolmedicinare med stöd av läkemedelsföretagen att hålla fast vid att kosttillskott inte får framhållas som viktiga vid Covid-19. Detta trots att det i många decennier funnits belägg för såväl C- som D-vitamin som väsentliga för immunförsvaret. Bl.a. lär uppgifterna i tråden: https://forum.kostdoktorn.se/topic/16277-stora-coronatråden/page/7/?tab=comments#comment-164230 vara svåra att komma förbi. Den visar tydligt hur positivt höga D-vitaminnivåer påverkar dödstalen i större befolkningar. För Sveriges del med hög genomsnittlig användning av D-vitamintillskott men ändå mycket höga dödstal, vet vi alla orsaken - att de höga siffrorna relateras till människor på äldreboenden eller i isolering i hemmet, för vilka Kosttillskott i tillräcklig mängd är mindre vanligt och kosten ofta bristfällig, liksom informationen om hur man på bästa sätt förstärker immunförsvaret.
  17. 1. Peter Attia tillhör mina favoriter - å andra sidan gäller detsamma Uffe Ravnskov. Båda kan sitt kolesterol och känner till dess stora betydelse. Ingen tillhör de köpta - observera att denna diskussion inte berör undantagen i form av ärftlig överproduktion av kolesterol. I det fallet är Uffe intressant eftersom han råkar tillhöra den senare gruppen men ändå har sin fasta övertygelse. 2. Som vid all bedömning av vetenskapligt grundade åsikter, gäller det att noga väga grupperna för och emot en viss hypotes - där är du naturligtvis rätt ute. För min del har under årens lopp varit särskilt intressant är att följa den långa raden forskare som under senare år testat tidigare års kolesterolhypotes. Dessutom samtidigt se resultaten i form tydliga belägg, som tar loven av hypotesens tillskyndare som fortsatt hållit fast vid påståendena runt statinernas fördelar. Inte nog med det - i efterhand har uppdagats hur läkemedelföretagen i åratal mörkat statinernas biverkningar i befintliga studier. Personligen (visserligen bara ett ad-hoc-exempel) kan jag efter 12 års statinanvändning vittna om de oerhörda förbättringar i en rad avseenden som direkt följde på utsättningen av statinerna som jag tog. De statistiska analyser som under senare år presenterats, visar f.ö. inga fördelar med statiner (möjligen i ett fåtal undantagsfall) - ingen förlängd livstid men en rad biverkningar som knappast talar för det lämpliga med generell medicinering livet ut. Intressant i sammanhanget är att människor med låga kolesterolnivåer (LDL) i stil med de som statinerna ger, påstås ha kortare livslängd än för dem med högre kolesterolnivåer. Göran Backlund visar definitivt inga tecken på att tillhöra dem som skulle ha fördelar av statiner. Han kommer att leva gott på sitt kolesterol.
  18. Vad gäller frågan om statiner finns bara ett bra generellt råd: Läs allt du kommer över av det Uffe Ravnskov uttalat om statiner och lipidprofil, så är den diskussionen ur världen. Då inser du också att representanterna för statinmodellen antingen måste tillhöra läkemedelsindustrins köpta medlöpare eller tillhöra gruppen omoderna forskare som fortfarande inte har fullt klart för sig skillnaden mellan korrelation och kausalitet. En del av dessa har inte heller förståelse för hur läkemedelsföretagens reklam för statiner undertrycker riskminskningen 1,1% (absoluta tal) och hur dessa i reklamen blir till 36% (relativa tal). De som inte förstår kan möjligen ursäktas (även om en läkare borde förstå) medan de som förstår därigenom är avslöjade. Med utgångspunkt från Bradford Hills kriterier kan klart visas att statinernas "fördelar" faller på flera punkter - i varje fall gällande kriterium 6 och 7: https://forum.kostdoktorn.se/topic/12665-ägg-kyckling-och-prostatacancer/?tab=comments#comment-149638
  19. Ju mer man tänker på vad du, Uffe, påpekat om det tveksammma i att åtgärda högt blodtryck med blodtryckssänkande medicin - alltså felaktigt dämpa själva symtomet - inte först utreda vad som ligger bakom, inser man hur felaktigt läkemedelsindustrin och skolmedicinen ofta agerar. Högt blodtryck bör ju främst ses som en markör för något som inte står rätt till - inget att avlägsna och därmed tro problemet vara undanröjt. Det var några år sedan jag senast gick igenom Leiden 85-Plusstudien. En del detaljer hade tidigare gått mig förbi men resultatet överensstämmer mycket väl med ditt synsätt, Uffe! Resultatet av Leiden 85-Plusstudien i sammanfattning 1. För deltagare i studien som förskrivits blodtryckssänkande medicin resulterande i lägre blodtryck (i grafen ovan främst representerande röda och blå kurvor). A. visas signifikant högre dödlighet, innefattande alla orsaker (även gällande de som har specifikt med hjärtat att göra) B. visas signifikant koppling mellan därigenom tvångssänkt blodtryck och accelererande kognitiv försämring. 2. Deltagare som inte förskrivits blodtryckssänkande medicin (främst representerande gröna kurvor). A. visar inga signifikanta samband mellan blodtryck och dödlighet B. visar inga signifikanta samband mellan blodtryck och kognitiv försämring Slutsatser Hos de äldsta gamla >85 visade sig sänkt blodtryck (såväl systoliskt som diastoliskt) via medicinering vara förknippat med högre dödlighet och accelererande försämring av den kognitiva funktionen. Kommentar (1A) Den högre dödligheten hos äldre (i varje fall >85) med blodtryckssänkande medicinering, har samband med att kroppen då hindras att fritt utöva sin viktiga balansering av blodtrycket. Alltså som begränsar det blodflöde som krävs för effektivast möjliga funktion hos njurar, lever och övriga organ - enligt samma resonemang som det Uffe poängterar. (1B) Den kognitiva försämringen, vid användning av blodtryckssänkande medicin, har främst samband med förträngningar i halsens artärer. Balanseringen av blodtrycket efter hjärnans behov begränsas, vilket innebär att hjärnans förmåga successivt försämras. Mycket sannolikt är att den stigande andelen dementa i USA har samband med alltför ohämmad förskrivning av blodtryckssänkande medicin. (2A) Kroppens förmåga att reglera blodtrycket efter de olika organens behov, optimerar blodflödet och syrgastillförseln till kroppens celler. (2B) Hjärnans del i balanseringen av blodtryck/blodflöde sker utan hinder utifrån, varför risken för omfattande celldöd i hjärnan väsentligt minskar och den kognitiva förmågan i möjligaste mån hålls optimerad. Tips för dig nära pensionsåldern eller om den passerats! Om din läkare, utan större ansträngningar att utreda orsaken till förhöjt blodtryck, förskriver blodtryckssänkande medicin, kika gärna på mitt föregående inlägg härovan och fundera över om MAT-nivån (MedelArtärTrycket) verkligen visar ditt system vara så stelt att medicinering skulle vara nödvändig eller överhuvudtaget meningsfull? MAT (MAP på engelska) representerar det genomsnittliga trycket i hjärtats artärer under en hjärtcykel. Det ger en bättre uppfattning om kärlsystemets verkliga motstånd än det isolerade systoliska trycket eller pulstrycket. MAT anses därför bäst beskriva kravet på blodföde för kroppens särskilt blodkrävande organ (ett krav som knappast minskas genom förskrivning av blodtryckssänkande medicinering). Observera särskilt vad som framgår ovan under punkt (2) och i kommentaren runt denna punkt, även om den främst relateras till äldre, äldre. Sannolikt är en del av detta tillämpligt även på den som "bara" befinner runt pensionsåldern. Kika gärna också på vad Sarah Hallberg påpekar om LCHF-kostens effekter: https://forum.kostdoktorn.se/topic/17627-lchf-effekter-på-bred-front-enligt-sarah-hallberg/?tab=comments#comment-168607 För egen del är jag mycket tillfredsställd med LCHF-kostens blodtryckssänkande effekt och att K2-vitaminet kan ha mjukat upp mina artärer i samma riktning. Tidigare viss äldre-äldre-oro, efter LCHF-start över därigenom sänkt blodtryck, har nu försvunnit för min del. Kompletterande studier efter Uffes lugnande uttalanden ger ytterligare förstärkning/förklaring till min egen utveckling. Från tiden 28 år tillbaka (170/85), som ledde till medicinering och det tveksamma värdet av förändringen till 140/80,85 under 12 års blodtryckssänkande medicinering, börjar nu sjunka in. Eftersom min kropp numera uppenbarligen reglerar mitt medeldygnsblodtryck till 130/80 utan medicinering har LCHF-kosten uppenbarligen normaliserat organens krav till en beskedlig nivå (njurar, lever, hjärna etc.). Framför allt intressant för oss äldre är att svart på vitt få klart för oss, vilka negativa effekter som uppstår om man gör intrång på kroppens självreglerande förmåga som anpassar blodtrycket efter organens krav. Det senare innebär bl.a. att njurarnas högre krav på blodgenomströmning, inte tillfredsställs genom minskning av blodtrycket (dölja symtomen som blodtrycket/markören pekar på) utan genom åtgärder som berör själva problemkällan.
  20. I första hand är talet om resistent stärkelse något som främst rekommenderas normalkostare eller vaganer/vegetarianer. Strikt LCHF-kost förbättras knappast med potatismjöl. Hur ser din vätskeförbrukning ut på dagsbasis och din saltkonsumtion? Har du testat med t.ex. en halv tesked salt om dagen (gärna havssalt)?
  21. Flertalet forummedlemmar har naturligtvis sett den äkta entusiasmen som Sarah Hallberg (Virta) utstrålar vid sina framträdanden. Den som missat henne kan ta skadan igen, genom nedan refererade video, i vilken hon bl.a. stolt visar upp följande utdrag ur sin forskning. Utöver de strålande effekterna på diabetes 2 genom den kost av LCHF-typ som hon förordar, visar sig de positiva effekterna samtidigt ha bred effekt på andra väsentliga fysiologiska områden. Man kan förstå att läkemedelsföretagen tillsammans med livsmedelsindustrin knappast har intresse av att stödja strävanden i riktning LCHF - en inriktning som i ett enda drag sparkar undan behovet av rader av läkemedel och därmed stora intäkter. Sarah Hallberg påpekar att diabetes 2-epidemin nått sådana gränser att numera 50% av befolkningen i USA drabbats av diabetes eller prediabetes. Som de flesta vet utgör diabetes grunden för flertalet kultursjukdomar med stora kostnader som följd. Hon frågar sig hur politikerna skulle ha resonerat om problemet hade rört en smitta med samma spridningsdata som diabetes 2? Svaret har vi fått under pandemin (videon spelades in kort före Covid-19 pandemin). https://www.youtube.com/watch?v=Q_6dKfHApC0 Man kan också fråga sig hur läkemedelsföretagen skulle resonerat, om de hade tillgång till ett enstaka läkemedel med för kroppen sådan livgivande, sjukdomsbefriande förmåga på en lång rad områden som rätt kost kan ge. Fortfarande kvarstår frågan, varför de 40 miljoner människor som årligen dör genom den metabola pandemins verkningar inte påverkar politikerna det minsta. Anser man att olika dödsorsaker har olika värden - ger olika lidanden. Kan det vara så att Läkemedelsindustrins pekunjära intressen överväger i samband med vaccinförsäljning och att diabetesepidemin samtidigt säkrar en stor andel lagom sjuka människor som livstids läkemedelsköpare?
  22. Väg dig någon gång i månaden, då jämnas värdena bättre ut. Mäta ? Allt tar sin tid!
  23. Knappast LCHF i sig, på annat sätt än genom dehydrering - se till att öka upp vätskeintaget något. Dehydrering ger högre koncentration av oxalsyra, som kan yttra sig genom smärtsam kristallisering i fot och tår ofta stortån. I mitt eget fall, hände det ibland före kostväxlingen till LCHF att tendensen till gikt gav utslag. Sedan de tre och ett halvt åren efter kostväxlingen har inget anfall skett. Kan du beskriva hur din LCHF-kost ser ut? Kan det vara annat än dehydrering i ditt fall?
  24. Absolut... frågan är vem som skulle vilja sponsra sådan studie? Häri ligger det största problemet för oss användrare när intressant information söks. De stora resurserna för studier finns bara att hämta inom den industriella sektorn (läkemedel/matvaruindustrin). Ingen av dessa visar minsta inresse och kommer aldrig att ändra sin inställning! Skälet är enkelt - större delen av deras inriktning fokuseras på områden inom vilka framgångar för lågkolhydratkost skulle ge negativa effekter.
  25. På svenska! Utgångspunkten är en omfattande USA-sajt (se inlägget före detta), som innefattar det mesta kring Covid-19. Av informationen framgår sådant som berör amerikanska förhållanden. Man kan nog anta att mycket kan överföras på svenska förhållanden t.ex. följande jämförelse som utgår från de ökade riskarna under händelseförloppet efter 50 års ålder. Medan risken att bli smittad av Covid-19 anses vara densamma för åldrarna över 50, ökar riskerna i övriga avseenden enligt följande: Åldersgrupp: 65 75 85 Intag på sjukhus: 1,5 x 2 x 4 x Dödsfall: 3 x 7 x 25 x I de kraftigt stegrande riskerna efter pensionsåldern ingår naturligtvis de typiska kultursjukdomarna som t.ex. fetma, hjärt/kärlsjudomar, cancer, diabetes, demens som till stor del är beroende av mångårig, felaktig kostrådgivning bl.a. med användning av växtbaserade oljor, hög andel kolhydrater och otyglad förskrivning av läkemedel till att "mörka" symtomen av de negativa, metabola effekterna. Som en av våra favoriter - Aseem Malhotra i England påpekar - kan alla efter tre veckors kostväxling i positiv riktning kraftigt påverka risken för allvarlig sjukdom via Covid-19. I princip är det just LCHF-kosten han pekar på. En viss lättnad alltså för oss äldre, äldre LCHF-are, som annars skulle ligga illa till. P.S. I samtliga av de Covid-19 sajter av officell natur jag genomlöpt, har jag tyvärr tvingats konstatera att ingen med ett ord nämnt vikten av åtgärder för att stärka immunförsvaret (C-, D-vitamin zink etc.). Skälet är uppenbart: läkemedelsföretagens ekonomiska grepp över det som skrivs.
×
×
  • Create New...