Jump to content

Nils Engström

Plusdatamedlem
  • Posts

    2,514
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    102

Everything posted by Nils Engström

  1. Den slutsatsen kan du knappast dra. Allt i de studier på C-vitamin som finns, talar för att större mängder C-vitamin motverkar gall- och njursten. Dina tidigare erfarenheter med inälvsmat talar för andra grundläggande orsaker.
  2. 1. Normalt för dagens sjukvård - alltså inget förvånande. 2. Forumets medlemmar också - att inte förlora vettiga medlemmar.
  3. Ni som fått njursten - viket utredningsresultat har blvit följden, vilka frågor har ni fått (kost livsföring etc.)? Vilka slutsaser är era egna (arvsanlag, kost etc.)?
  4. Från objektiv synpunkt i linje med den information som vi under senaste året kunnat ta del av genom kunniga forskare verbalt eller i textform. Det stora problemet ligger i att: Ingen av ont anande patienter fått minsta förståelig information om vad som injiceras i deras kroppar Ingen får klart för sig att frågan om immunitet - en av de viktigaste avsikterna med ett vaccin - inte är klart uttalad vaccinproducenterna genom (2) kan komma att påpeka behovet av fler injektioner finnas för att med jämna mellanrum uppdatera immunförsvaret (en inte oväsentlig ekonomisk faktor). de äldre, som massmedia i reklamsyfte (för vem) får till att uttala sig om hur glada de är över att få bli vaccinerade, saknar förmåga att ta till sig fakta (om de hade fått någon). Liksom "Judaskon" på slakterierna, som lurar andra kor in i slakteriet men själv fortsätter ut genom en sidodörr tillbaka till friheten, leds människor till vaccineringen efter vilken de inte har en aning om följderna. ingen förstår vilken enorm ekonomisk fördel för läkemedelsföretagen, som denna typ av produkt har. Särskilt som den smygs fram, som om den vore en ny form av effektivt vaccin. flertalet i befolkningen inte har en aning om att skattebetalarna i flertalet länder, till stora kostnader står för kostnaderna för inköpt vaccin, till att massinjicera hela befolkningar med, och att ansvaret för eventuella problem helt lastas över på just användarna själva. Ett märkligt sätt av ansvariga politiker att skriva avtal över huvudet på användarna. slutligen ALLA diskussioner från Folkhälsoinstitutet och regeringen med vattentäta skott (läs=total informationsblockad) enbart uppehållit sig vid rådgivning om åtgärder till att förhindra virussmitta (handtvätt, avstånd till andra och på senare tid munskydd etc.). Fortfarande utan ett ljud från medicinskt ansvariga (till skillnad från i våra grannländer med en tiondel så många avlidna per kapita), har virusspridningen fått obehindrat fortsätta utan att någon information/rådgivning vidarebefordrats till äldreboenden och äldre i egna hem, om hur immunförsvaret i kroppen kan förstärkas. Dels genom sund kost, dels genom stora mängder C- och D-vitamin resp. zink (jämfört med Läkemedelsverkets rekommendationer). Dessa tillskott har för immunförsvaret i studie efter studie (visserligen mindre studier men alla med samma slutsatser) bevisligen visat sig utgöra potenta medel till att rädda liv. Svensk skolmedicins stela syn på kraven som måste ställas på validering (att de måste ske på stora studier) har redan offentligt kommenterats och kritiserats från finsk sida. Min fråga är hur många av er på forumet som mot denna bakgrund generellt kan tänka sig att vaccineras? För er över pensionåldern? P.S. T.o.m. Leif G.W. Person har via media drivits till slutsatsen att han snabbt borde få tillgång till "vaccination" eller resa utomlands för att få sådan. En bra indikation på hur långt missinformationen gått. Kanske han tänkt om efter de tyska uppgifterna om vaccinets låga effektivitet (8 - 10%) för äldre resp. de 20 dödsfallen i Norge efter vaccinering och talet om att avbryta vaccinering med ett av vaccinerna?
  5. Du vet... läkare och mat och dryck... ingår inte i medicinarekursen
  6. Det lär ha varit en yngre patient - under 50. Trevlig läkare!
  7. Hur man skaffar sig begrepp om C-vitaminets stora betydelse Under början av 1900-talet tilldrog sig C-vitaminet stort intresse och studie efter studie visade, vilka fantastiska egenskaper vitaminet hade, inte minst som botemedel för lunginflammation. Bara det en information som ger anledning till eftertanke. Det finns många skäl till att intresset bland vissa forskare, trots detta började svalna. Viktigaste orsaken var att antibiotika började utvecklas, som generell metod till bot av infektionssjukdomar och också att vaccination mot dessa, tillsammans genererade stora inkomster för läkemedelsföretagen. Deras intresse för det billiga C-vitaminet som konkurrerande medel till att hålla kroppen frisk var av naturliga skäl lågt. Vad gäller den ofta diskuterade dagsdosen C-vitamin och varför vissa studier visar tydliga resultat, andra inte, finns all anledning att intressera sig för. Det visar sig att studier som tillämpat en dagsdos under 3 -4 gram ofta ger inkonsekventa resultat medan dubbla dagsdosen 6 - 8 gram ger tydliga effekter. Det senare förutsätter att doseringen sker fördelad under dagen, som innebär att koncentrationen C-vitamin i blodet kan hållas på en hög, jämn nivå under hela dygnet. Den högre dosen kan jämföras med den dagsdos som djur i samma viktsklass som människan själva producerar. En vanlig rekommendation i samband med doseringen C-vitamin, är att en frisk människa inte behöver extra tillskott av vitaminet medan sjukdom direkt höjer dagsbehovet till klassen 1 - 2 gram för en vuxen. Skälet till denna låga dos ligger främst på att ingen hänsyn tagits till önskan att optimalt utnyttja befintliga studieresultat. Ett annat skäl är att man sällan definierar begreppet frisk människa. Om man ser till människor nära pensionsåldern eller högre, kan man anse att endast ett fåtal verkligen kan betraktas som helt friska. I USA betraktas över 90% av befolkningen vara metabolt sjuka. Vanligt är att de fria radikalerna i högre ålder ger anledning till oxidativ stress som Läkemedelsverkets nivå (75 mg) inte klarar av att tillräckligt motverka. När infektion tillstöter, vilket de flesta miljöer "bjuder" på i form av virus, kommer vid smitta, blodets koncentration av C-vitamin att direkt sänkas - dvs. förbrukningen av C-vitaminet ökar. En klar fördel alltså att ha ett bra förråd av C-vitaminet i reserv att ta av inför risken att smittas. Det betyder att samarbetet mellan C- och E-vitamin resp. HDL-ubåtens upptagning av förbrukat kolesterol optimeras, så också med D-vitaminets aktiva form (kalcitriol) om ett virus drabbar kroppen. Nu råkar området C-vitamin vara så stort att den som på egen hand vill tränga in i hemligheterna som detta vitamin bär på, måste, som tidigare påpekats, lägga mycket tid på att botanisera i mängden studier som finns tillgängliga på PubMed med sina 30 miljoner texter. För den som vill göra det lite bekvämare för sig, har jag valt en utmärkt sammanställning (2017) av en finsk forskare, som på ett pedagogiskt sätt beskriver C-vitaminet och utvecklingen av studierna runt detta med fokus på dess förmåga att motverka infektioner. För att ge ett begrepp om upplägget, har jag härunder översatt sammanställningens huvudrubriker. Den som intresserar sig för ett visst delområde kan lätt välja att specialstudera det i den engelska originaltexten och välja tillhörande referenser. Sammanställningen som presenteras i detta inlägg, fukuserar enbart på infektioner. Ett område som ger anledning till ett urval av 161 referenser. Det visar att även den som önskar belägg fokuserat på ett intressant delområde ur en sammanställning av detta slag, har mycket arbete framför sig till att enbart välja referenser. _________________________________ C-vitamin och infektioner av Harri Hemilä Institutionen för folkhälsa, Helsingfors universitet, Helsingfors FI-00014, Finland Mars 2017 Abstrakt I den tidiga litteraturen var vitamin C-brist associerad med lunginflammation. Efter identifieringen undersökte ett antal studier effekterna av C-vitamin på olika infektioner. Totalt 148 djurstudier visade att C-vitamin kan lindra eller förhindra infektioner orsakade av bakterier, virus och protozoer. Den mest omfattande studerade mänskliga infektionen är förkylning. C-vitaminadministrering minskar inte den genomsnittliga förekomsten av förkylning i allmänheten, men ändå halverade antalet förkylningar hos fysiskt aktiva människor. Regelbundet administrerat C-vitamin har förkortat förkylningstiden, vilket indikerar en biologisk effekt. Emellertid är rollen av vitamin C vid vanlig förkylning oklar. Två kontrollerade studier hittade ett statistiskt signifikant dosrespons under symtomen på vanlig förkylning med upp till 6–8 g / dag vitamin C. Således kan de negativa resultaten i vissa terapeutiska förkylningsstudier förklaras av de låga doserna (3–4 g / dag vitamin C). Tre kontrollerade studier visade att C-vitamin förhindrade lunginflammation. Två kontrollerade studier visade en behandlingsnytta av vitamin C för lunginflammationspatienter. En kontrollerad studie rapporterade behandlingsfördelar för tetanuspatienter. Effekterna av C-vitamin mot infektioner bör undersökas vidare (den sista uppmaningen är den vanliga som man ser i de flesta studier av särskilt intresse). UPPLÄGG 1. Tidig historia om vitamin C och infektioner 2. Biologi relevant för effekterna av C-vitamin på infektioner 2.1. Dos – koncentrationsförhållande 2.2. Infektioner ökar oxidativ stress 2.3. Kraftig fysisk aktivitet ökar oxidativ stress 2.4. C-vitamin kan skydda mot stress orsakad av kalla och heta miljöer 2.5. Marginellt låg vitamin C-status kan leda till fördelar med tillskott 2.6. C-vitamin har effekter på immunsystemet 2.7. De olika biokemiska, fysiologiska och psykologiska effekterna av C-vitamin 2.8. Effekterna av antioxidanter mot infektioner kan vara heterogena 3. Infektioner hos djur 3.1. Studier med dieter som innehåller vitamin C 3.2. Studier med rent vitamin C 3.3. Konsekvenserna av djurstudierna 3.3. Konsekvenserna av djurstudierna 4. Förkylning 4.1. C-vitamin och förkylning 4.2. C-vitamin minskar inte den genomsnittliga förekomsten av förkylning i allmänheten 4.3. C-vitamin kan minska förekomsten av vanlig förkylning under speciella förhållanden 4.4. C-vitamin kan skydda mot förkylning i en begränsad undergrupp i allmänheten 4.5. C-vitamin förkortar och lindrar förkylning 4.6. Möjliga skillnader i effekterna av C-vitamin mellan undergrupper 4.7. Dosberoende av vitamin C-kompletteringseffekt 4.8. C-vitamin och komplikationer av förkylning 5. Problem i tolkningen: Icke-jämförbarhet mellan C-vitamin och förkylningsprov 5.1. Vitamin C-doser i vitamin C och kontrollgrupper 5.2. Deltagares bristande efterlevnad 5.3. Konsekvenser av förkylningsstudier .6. Avdunstning av intresse för C-vitamin och förkylning efter 1975 7. Lunginflammation 7.1. C-vitamin och förekomsten av lunginflammation 7.2. C-vitamin vid behandling av lunginflammation 8. Tetanus 9. Andra infektioner 10. Observationsstudier av C-vitamin och infektioner 11. Potentiellt skadliga interaktioner mellan vitamin C och E. 12. Missuppfattningar och fördomar om C-vitamin och infektioner 13. Slutsatser Referenser 161 stycken https://www.mdpi.com/2072-6643/9/4/339/htm
  8. Hur Tage Danielsson kunde ha sett på pandemin om han fortfarande levt Med tanke på Tage Danielssons syn på begreppet sannolikhet, skulle hans resonemang under Covid-19 pandemin mycket väl ha kunnat utvecklas enligt följande: Att vara sannolikt, betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning, är det inte om det är sannolikt. Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter. Jag menar, före Covid-19 så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Kina skulle hända där och ännu mycket mindre sannolikt att det kunde hända här, men så fort det hade hänt där, rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt. Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Kina var så otroligt osannolikt så egentligen hade det nog inte hänt. I själva verket gick ju hela Folkhälsoinstitutet med Anders Tegnell som talesman i början av året 2020 ut med budskapet att lilla Sverige var så långt ifrån Kina att det inte fanns någon risk för att Covid-19 skulle spridas ända hit och om det ändå skulle bli viss spridning, kunde vi satsa på att flockimmuniteten snabbt skulle få spridningen att dö ut. För övrigt skulle vi i Sverige kunna möta den lilla smittorisken utan problem. För som vanligt innan eventuella problem kunde uppstå, är vi som alltid annars i Sverige väl förberedda. Speciellt väl på våra äldreboenden, vilket tydligt framkom såväl via uttalanden i regeringskretsarna som i Folkhälsomyndigheten. Självklart måste vi i Sverige vara bättre förberedda än finnar och norrmän. Våra grannländers åtgärder med genomgång av befintliga rutiner på alla äldreboenden, så att eventuell virusspridning via personalen effektivt skulle kunna reduceras, fanns ingen anledning för ansvariga i Sverige att ägna sig åt. Vår beredskap var ju mer än tillräcklig. Att antalet avlidna i Norge och Finland är en tiondel per kapita enligt den svenska statistiken kan dock inte förklaras på enkelt sätt. Tegnell menar att Sverige med avseende på statistiken för avlidna inte kan jämföras med grannländerna - olikheterna våra länder emellan är alltför stora. Vi kan bara jämföra oss med Spanien och Italien, som visar något sämre utfall än det svenska. I över ett halvår väntade man i det socialdemokratiska partiet på att det som skulle vara över så snabbt, eftersom det som egentligen inte skulle ha hänt men ändå hände, bara fortsatte att hända. När såväl Folkhälsan som regeringen insett att det som inte skulle hända verkligen hänt, kom man på att det som länge förordats internationellt - att bära munskydd åtminstone på äldreboendena - skulle införas även här, trots att Anders Tegnell länge påpekat att munskydd inte hade något större värde. En åsikt som kanske var nödvändig att sprida, eftersom inget lager av munskydd fanns i landet. Det visade sig nämligen att de lager av äldre munskydd som funnits, tidigare destruerats, eftersom de inte längre uppfyllde de nya tekniska kraven och att inga sådana längre fanns tillgängliga (jo kraven men inte munskydden). Och man förstår ju att dom tvekade att köpa in nya i väntan på att hitta sådana som uppfyller de nya stränga kraven, för behoven av munskydd inför en sån händelse som skedde i Kina uppstår ju enligt alla sannolikhetsberäkningar bara en gång på flera decennier och då är det ju i varje fall inte troligt att det har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att det skulle ha inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge, då kan vi skaffa munskydd mycket senare och det kan vi ju inte bedöma nu. Då. Eller... Sen är det också det att, om det som hände i Kina verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till och särskilt här, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Kina hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen, i varje fall inte på länge och inte här. Och säkert inte samtidigt som förra gången. Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det menas att den finns inte, fast bara lite. Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att oroa människor t.ex. för om de snabbt tillkomna vaccinerna kommer att fungera eller ej. De har ju visserligen bara testats på yngre, friska människor, eftersom vaccinproducenterna inte vågade testa på äldre, så i Finland började man därför bara vaccinera vårdpersonalen för att minska risken för den att smitta patienterna. I Sverige däremot anses inneliggande äldre skröpliga patienter representera en bättre grupp att eftertesta vaccinet på, eftersom producenterna av affärsmässiga skäl själva inte vågade riskera sämre valideringsdata, genom att låta äldre försökspersoner delta i sina kontrollstudier. I Sverige räknar myndigheterna med att folk har förtroende för de beslut som fattas och att vaccinerna är tillförlitliga. Politikerna kan ju det här med vacciner och särskilt de ansvariga på Folkhälsomyndigheten. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis på vaccinernas verkan, som om den information som sprids stämmer överens med verkligheten och därför tacksamt låter sig vaccineras. Lika övertygade är de om att det som hände i Kina verkligen har hänt och till och med spridit sig hit. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten. Så att dom inser att det som hände i Kina, som enligt alla sannolikhetskalkyler inte kunde hända där och än mindre kunde spridas hit, och att det hade varit mycket bättre om Folkhälsomyndigheten tidigt påpekat de verkliga riskerna, för Covid-19 att komma hit, vilket hade legat mycket närmare sannolikheten, med tanke på att det som hände, hände både där och här. Referenser: Citat januari - juli 2020: https://sv.wikiquote.org/wiki/Anders_Tegnell Därefter känner svenska folket till hur den verkliga utvecklingen blev.
  9. Det kan finnas skäl till att ytterligare betona orsaken, till att man hittills i mycket liten utsträckning utfört studier på C-vitaminets förmåga, via dess antioxidativa funktion i andra än banala sammanhang (typ förkylning). Man missar då att studera vitaminets förmåga att förhindra organtypiska sjukdomar att uppstå eller reparera även om de redan hunnit uppstå genom oxidativ stress,. Huvudskälen till bristen på bredare studier är kostnaderna och tidsförbrukningen. Av bilden nedan inses lätt att C-vitaminets antioxidativa verkan i en studie dessutom blir mycket svår att specifikt hänföra till visst organ och viss sjukdom - dess multifaktoriella funktion är alltför stor och intresset, för att lägga de stora reurser som krävs för sådan forskning, finns inte - i varje fall inte för läkemedelsföretagen. P.S. En viktig orsak t.ex. bakom uppkomsten av cancerceller, ligger i att DNA/RNA-molekylernas funktion i en cell störs genom den oxidativa stressen. Mycket sannolikt är därför att C-vitaminet genom sin antioxidativa effekt har en mycket större betydelse för att förhindra eller bota skador i detta sammanhang, än man tidigare velat tala om. Istället för att utreda verkligt intressanta möjligheter, får man en känsla av att många studier främst lagts upp för undersökning av eventuell uppkomst av skador, som kan tänkas uppstå genom tillförsel av större mängder C-vitamin, inte dess livgivande effekter. Sannolikt är att i sådana fall läkemedelsindustrin haft ett finger med i spelet.
  10. Om ett år med LCHF kommer du att gå rejält ner i vikt, om du fortsätter på rätt väg. En fråga: är de stora vätskevolymerna som du nu använder berättigade, som du ser det, oavsett att du länge brukat dricka mycket? Har du diabetes?
  11. Det du beskriver för friska människor som vill fortsätta hålla kropprn frisk är naturligtvis OK. Det brukar fungera upp till 50 - 60 årsåldern. Dock ställer sig saken annorlunda för äldre och framför allt äldre, äldre, då kroppens förmåga att tillgodogöra sig näring inte längre räcker till. Speciellt för äldre som äter alltmindre och äter fel, med näringsbrister som resultat. Så mycket har vi alla lärt oss - att flertalet sjukdomar, som äldre rapporterar symtom av till sina läkare, beror på näringsbrist av någor slag. Ett av skälen till att veganer till över 80 % någon gång i livet tvingas ändra kosten till att innehålla alltfler inslag av animalisk föda, dvs. lämna veganlivet. Med C-vitamin är det så (vilket läkare är förbjudna att tala om, även gällande D-vitmin) att relativt låga nivåer för en frisk kropp kan klara att hålla den frisk utan högre koncentration i reserv. Problemet uppkommer när en allvarlig smitta drabbar kroppen. Då börjar dess förråd av vissa viktiga vitaminer att förbrukas i högre utsträckning än normalt. Därav rekommendationen att i förebyggande syfte öka upp t.ex. C- och D-vitamin för att i första hand hålla immunförsvaret i topp - en självklarhet som rader av studier internationellt visat i samband med Covid-19 pandemin. Självklarheter som läkare i Sverige inte får uttala sig om, då de sjukvårdande myndigheterna klart poängterat det olagliga i att påstå något om kosttillskottets förebyggande effekt, eftersom det inte kan betraktas som patenterat läkemedel, att avyttras till för patienten hög kostnad. Det ovan sagda är ett av skälen till mitt förslag nedan: som främst betonar olika former av brister, som grund för diagnos och åtgärd, utan förskrivning av konventionella läkemedel. Min förhoppning är att vi med gemensamma krafter med tiden skall kunna utveckla den vidare.
  12. ANGÅENDE RISK FÖR NJURSTEN GENOM TILLSKOTT AV C-VITAMIN I den en oerhörda mängden av studier på C-vitamin har bl.a. frågan om risken med stora dagliga tillskott alltid tilldragit sig stort intresse. Min uppfattning under många års uppföljning av forskningsläget, har länge varit och fortfarande är att höga nivåer tillskott inte bara har väsentliga positiva effekter bl.a. i egenskap av antioxidant, speciellt för äldre, utan också visar sig minska risken gall- och njursten ju större det dagliga intaget är. Nedan redovisas, i översättning, grunden för detta bl.a genom en stor uppföljningsstudie (Harvard) som talar ett tydligt språk. I stort sett kan stora dagliga doser C-vitaminer för friska människor anses biverkansfria: ______________________________ Även om en viss del av oxalat i urinen härrör från metaboliserad askorbinsyra (AS) ökar intaget av höga doser C-vitamin inte risken för kalciumoxalatnjursten på grund av de fysiologiska regleringsfaktorerna: den gastrointestinala absorptionen såväl som njurarnas reabsorption av AS är processer som uppnår mättnad och den metaboliska omvandlingen av AS till oxalat är också begränsad. Äldre analyser för urinoxalat gynnade in vitro-omvandling av AS till oxalat under lagring och bearbetning av proverna. Återkommande bildning av njursten och patienter med njursvikt, som har en defekt i AS- eller oxalatmetabolismen bör begränsa det dagliga intaget av C-vitamin till cirka 100 mg. Men i den storskaliga uppföljningsstudien Harvard Prospective Health Professional hade dessa grupper i den högsta kvintilen av C-vitaminintag (> 1 500 mg / dag) en lägre risk för njursten än grupperna i de lägsta kvintilerna. ____________________________ En kompletterande studie i sammanfattning (översättning tyska/engelska) bekräftar ytterligare Harvardgruppens inställning: Se vidare: https://www.researchgate.net/publication/13800116_No_Contribution_of_Ascorbic_Acid_to_Renal_Calcium_Oxalate_Stones P.S. C-vitamin i högre doser har bevisligen en oerhörd betydelse, vid sidan av funktionerna i de enskilda cellerna, genom sin antiinflamatoriska funktion, till att via blodet hålla den friska kroppen fri från övermängden fria radikaler. I sin tur hindras därigenom befintliga inflammationshärdar att uppstå i ett stort antal organ och utgör därmed ett kraftfullt hinder för organtypiska sjukdomar att uppstå. Effekter av sådant slag kommer aldrig fram i några studier - man begränsar sig vanligen till banala frågeställningar som undersöker C-vitaminets förmåga att hindra förkylning eller till att undersöka risken för uppkomsten av njursten. Vad man slutligen brukar landa i är att flertalet friska personer saknar behov av vitamintillskott, samtidigt med överdriven, betoning av diverse riskmoment, allt i en anda lätt att härleda till Läkemedelsföretagen och deras lobbyister.
  13. Ren askorbinsyra är det man bör ta. Det finns alltid studier som ger avvikande resultat. Tidigare ansågs risken finnas men numer anses verkligheten vara att övermängd motverkar stenbildning. Vissa har för sig att C-vitamin i tablettform kunde vara problematisk.
  14. En praktisk gräns för enstaka dos förefaller ligga runt ett gram. Denna övermängd håller blodkoncentrationen på rimligt jämn, hög nivå om den upprepas under dagen i 4-5 omgångar. Att C-vitaminet absorberas vid smitta visar det som skolmedicinen inte vill acceptera, vare sig då eller vad gäller äldres behov - att kroppen förbrukar C- och D-vitamin vid t.ex. Covid-19. En självklar indikation på att risken för smitta och allvarligt sjukdomsförlopp kan förebyggas. Något som anses olagligt att påstå.
  15. De studier som finns, har visat på motsatsen, nämligen att njursten förekommer när C-vitaminnivån är låg, alltså att höga nivåer motverkar njursten. Förutsättningen är användningen av ren askorbinsyra, inte i tablettform med innehåll av fyllningsmaterial, essenser och sötningsmedel.
  16. Det du påpekar är ett av skälen till att C-vitamin bör tas in i sin rena form (askorbinsyra), löst i vatten utan risk t.ex. för tandemaljen, som varit uppe till diskussion på forumet. Rent affärsmässigt förefaller den låga kostnaden för askorbinsyra ge anledning till försäljning i olika former - tabletter som för användaren blir dyrare och ger tveksam effekt, inte minst genom bifogad, felaktig instruktion. Dessutom är tveksamt att under långa tidsperioder, om man avser dagsdosering på många gram ständigt tillföra tilläggsmaterial (sötningsmedel, fyllnigsmedel, smakessenser etc. som saknar positiva effekter). Av tillgängliga studier har framkommit att huvuddelen som visat tveksam effekt, skett med alltför låga doseringar. Tydliga belägg finns dock, som visar C-vitaminets verkan och att dose/response-effekter finns. För t.ex. studier runt förkylning som näraliggande intresseområde, visar följande grafer att skolmedicinarnas inställning (att belägg skulle saknas för C-vitaminets betydelse som kosttillskott vid virusinfektioner), är falsk. Andra belägg finns som visar samma förhållanden. Hur de grumliga tankegångar och ekonomiska knytningar, som bl.a. svensk skolmedicin och Läkemedelsverket har till Läkemedelsindustrin, kan ge sådant totalt motstånd till olika former av kosttillskott, kan vi lämna därhän. Min uppfattning är att de stora mängder C-vitamin som flertalet däggdjur själva producerar (exemplet geten med ca 13 g dagligen och upptill 100 g vid stress eller sjukdom) tydligt visar dess betydelse för organismen. Intravenösa injektioner på människan i storleksordningen 100 g per dag för att tämja allvarlig blodförgiftning talar sitt tydliga språk om den icke-toxiska verkan (utom mot förgiftningen förstås). Uppfattningen man får inom forskarvärlden, är att de tydliga effekterna av C-vitamintillskott först uppkommer vid doser långt över det av skolmedicinen antagna dagsbehovet. Som ett slags gränsvärde förefaller 3 - 5 g daglig dos spritt under dagen (en tredjedel av dagsproduktionen för en 75-kilos get) ligga för att tydliga effekter skall kunna observeras. Som tidigare påpekats: vad man inom överskådlig tid inte kommer att kunna visa via studier (dyra, tidskrävande och utan affärsmässigt intresse för läkemedelsföretagen att engagera sig i), är effekterna inom det breda område som C-vitaminet i övrigt verkar (se bilden i trådstarten). Det innebär att ett stort antal olika sjukdomstillstånd i kroppens organ, som beror på oxidativ stress, verksamt kan neutraliseras via C-vitaminets antioxidativa verkan. Biokemiskt försiggår detta i stort sett genom utbyte av laddningar. Genom att C-vitaminet bjuder på en negativ laddning, neutraliseras de positivt laddade fria radikalerna så att de inte längre kan fortsätta sin skadliga oxidativa verkan. Också direkta skador på ett organ kan repareras genom C-vitaminet och övriga av kroppens antioxidanter (som C-vitaminet t.o.m kan regenerera via utbyte av laddningar). Så mitt sätt att dosera ren askorbinsyra är att lösa en ml (ett kryddmått) askorbinsyra i ett halvt till ett glas vatten per gång, spritt över dagen. För min del mer praktiskt och säkert än att fylla en tillbringare att ta ur. För den förvärvsarbetande är det dessutom svårt att klara på annat sätt. P.S. Från logisk synpunkt, kan det i framtiden visa sig, att C-vitaminet som tillskott kommer att anses utgöra det mest potenta av alla. Vi som redan nu är till åren finns inte den väntetiden till förfogande. För den som riskerar att smittas av nu aktuellt Coronavirus (fler kommer) med eller utan vaccinering, är en väl avvägd rekommendation att i varje fall under pandemins förlopp, ladda upp med D-vitamin (2000 - 5000 IE) och C-vitamin (3-5 g dagligen - spritt under dagen) och Zink. Med den bakgrunden kan för flertalet, en normaldos smitta motverkas redan i inledningsskedet. Vid en större dos virus (efter en helkväll med några smittspridare) kan det ta några dagar längre för immunförsvaret att klara anfallet. I vilket fall vid rejäla mängder av tillskott med avsevärt mindre risk för allvarliga effekter eller död.
  17. Annika Dahlqvist kan det här och sprider, som vi vet, inga oövertänkta rekommendationer. På det viset får du i dig ca 4-5 g per dag, samma mängd som jag tar. Den mängden betecknas som gränsvärdet vid vilket och däröver C-vitaminet ger de stora effekterna. Annika vet att de flesta studier, där effekter är svåra att påvisa, innefattar betydligt lägre daglig dosering än den Annika rekommenderar.
  18. Så kan det tyckas men ren askorbinsyra i den volymen ger ett gram. En struken tesked ger 4 - 5 gram.
  19. En liten fundering. Du påpekade 1 tsk askorbinsyra och ½ tsk bikarbonat. Hur mycket vatten använder du till det och hur mycket av detta tar du åt gången?
  20. En ml (motsvarande ett kryddmått) ren akorbinsyra innehåller ett gram. Det brukar jag lösa i ett halvt till ett glas vatten. Fyra - fem gånger per dag passar mig bra - inga problem i form av lös mage etc. Ett praktiskt sätt att portionera ut det.
  21. Här finns nog anledning till en generell kommentar runt problemen, som är uppe kring tandhälsa och C-vitamin. Askorbinsyra löst i vatten, som sväljs i ett svep, påverkar av naturliga skäl inte tandemaljen på något sätt. Det beror på att dess frätande effekt i praktiken är noll, dels genom den låga koncentrationen i vattnet, dels genom att kontakten med tänderna via denna vätska blir extremt kort. Dessutom neutraliserar munnens saliv omedelbart eventuellt resterande effekter. Ett helt annat problem kan naturligtvis uppkomma, om man tänker sig att tugga tabletter innehållande C-vitamin. Åratals tuggande av sådana ger naturligtvis högre koncentration av C-vitaminet, som successivt kan lösa ut tandemalj. Sådana tabletter används väl knappast i Sverige, naturligtvis inget som en tandläkare skulle rekommendera.
  22. Förhoppningsvis kommer mina svar på följdfrågorna att bringa klarhet i det du fetmarkerat. 1. Härligt med kommentarer i en tråd som denna - det gör arbetet i forumet meningsfullt och debatten levande! 2. Se ovan. 3. Ja det är en av huvudpoängerna med C-vitaminet och dess antioxidativa funktion. Den autoimmuna effekten, som t.ex. uppstår vid reumatiska sjukdomar, är en störning i immunförsvaret som delvis förlorat förmågan att skilja på vän eller fiende (friska kroppsceller eller t.ex. viruspartiklar). För immunförsvaret har C-vitaminet alltså stor betydelse, dels vid bildningen (uppfostran) av kroppens försvarstrupper, dels för att hindra oxidativa skador i kroppens celler i övrigt. Inflammation uppstår i övrigt huvudsakligen genom oxidativ stress via i blodet befintliga fria radikaler (bl.a. syre). När dessa oxiderar även friska celler uppstår inflammation, som alltså slumpvis kan uppstå var som helst i kroppen. Inne i varje cell, av kroppens 30 000 000 000 000 celler, har E- och C-vitaminet delat ansvar för att dels delta i mitokondriernas arbete (sköta energiutvecklingen), dels hålla cellen fri från skadlig intern oxidering. Ser man på C-vitaminet som cirkulerar i blodet har det dessutom som uppgift att avväpna varje fri radikal som påträffas. Detta genom att låna ut en negativ laddning till den positivt laddade fria radikalen. I sin tur hindras den senare då från att oxidera döda cellrester som också är källa till inflammation. När HDL-ubåten träffar på "friska" icke-oxiderade cellrester, blir levern glad vid återleveransen och kan lätt återanvända materialet till rent kolesterol som levereras ut i kroppen med LDL-ubåten. 4. Ja, eftersom C-vitaminet har en viktig funktion för ett friskt immunförsvar. Ett tecken på det demonstreras av studier som visat att förkylningsvirus snabbare än annars tappar effekt för den med rejäla tillskott av C-vitamin. Vissa studier visar också att C-vitaminet hindrar förkylning medan andra studier visar motsatt resultat. Svårt att utreda varför - kan möjligen förklaras om man följer pengarna bakom studierna. Tveklöst har i rader av studier visats att effekten av C-vitamin är klart dose/response-beroende. Hur mycket någon än försöker få skolmedicinen i Sverige att ta till sig fakta, kommer försvaret av Läkemedelsverkets dagliga dos (75 mg) att stå fast. I Sverige kommer vi därför inom överskådlig tid inte att få höra om fördelarna med C-vitaminet, trots det stora studiematerial som finns. Man ser i Sverige inte, som visas i befintliga studier, att C-vitaminet (även D-vitaminet) verkligen förbrukas vid infektioner och att det därför finns all anledning att tillse kroppen ha extra reserver i beredskap, t.ex. när ett virus slår till. I samband med Covid-19 att inse betydelsen av C-vitaminet vid immunförsvarets produktion av försvarsceller och D-vitaminets modererande funktion till att dämpa den för lungorna dödliga cytokinstormen, veckan efter smittotillfället. Det som framgår av nedanstående referens i tidigare inlägg, visar att stora forskargrupper kommit till diametralt annorlunda slutsatser än den svenska skolmedicinen. Den måste ursäkta, varför det senare materialet måste tillmätas större värde än den låsta svenska innebörden av begreppet tillräcklig daglig dos. 5. https://forum.kostdoktorn.se/topic/16497-varför-skolmedicinarna-sällan-talar-om-c-vitaminets-oerhörda-betydelse/?tab=comments#comment-163718 Om du inte sett den tidigare - läs den gärna från trådstarten, så får du ytterligare näring. Tack för stimulerande påpekanden - sådana behövs mer av.
  23. Jag är ledsen men mängden studier som jag plöjt igenom (som till viss del sträcker sig ett femtiotal år tillbaka) varav många som egna gamla anteckningar, har tillkommit utan tanke på användning annat än för egen del. Mitt intresse är gammalt och ligger initialt före Internets tillkomst. Trots detta förhoppningsvis av intresse för de flesta. Om inte annat som naturlig bas för självstudier och därmed öppen debatt. Orsaken till att jag går ut på detta sätt, har att göra med den alltmer sorgliga inställningen som skolmedicinen visar upp i läkemedelsföretagens ledband, inte minst nu i Covid-19 tider. Många liv hade med säkerhet kunnat sparas, om rådgivningen till landets äldreboenden skett på annat, mer öppet sätt än hittills. En rad internationella, mindre studier visar i varje fall D-vitaminets stora betydelse - i fallet C-vitamin också med positiva resultat, tyvärr huvudsakligen i samband med redan allvarligt sjuka. En stor del av resonemangen är av sammanfattande natur, som bygger på kända generella funktioner i kroppens celler, där C-vitaminet har en viktig funktion för mitokondriernas energistyrning (fettets nedbrytning till energi) tillsammans med en annan antioxidant - E-vitaminet. C-vitaminet kan t.o.m. väcka upp oxiderat E-vitamin till att åter fungera som antioxidant. Vad gäller C-vitaminets stora betydelse som antioxidant, följer den automatiskt på att kroppens interna inflammationhärdar kräver antioxidanter för att släckas. C-vitaminet är den kraftigaste som kan tillföras utifrån. Tar vi exempelvis det som händer vid en virusinfektion av typ Covid-19, är mycket av sjukdomseffekten en följd av den ökade oxidativa stressen på hela kroppen, varav lungor och hjärta hör till de viktigaste att skydda. Alla kroppens antioxidanter samarbetar då. Om C-vitaminnivån är låg, innebär det bl.a. att grundläggande funktioner för immunförsvaret (vid uppbyggnaden av immunceller) försämras. Vid så låga nivåer C-vitamin som Läkemedelsverket och skolmedicinen hävdar vara tillräckligt (75 mg per dag), kommer vitaminet t.ex. vid smitta av Covid-19 att snabbt förbrukas till livsfarligt låga nivåer dvs. innebärande att produktionen av immunförsvarets celler äventyras, när de som bäst behövs. Dessutom kommer vitaminets förmåga för varje cell (energistyrningen och till att hålla varje cell ren dvs. icke-oxiderad) att allvarligt försämras och inbjuda viruset att härja mot en generellt försvagad motståndare. Ingenting av detta kommer fram t.ex. i Anders Tegnells framträdanden. Inte heller något om D-vitaminets oerhörda betydelse till att moderera immunförsvaret, när cytokinstormen i många fall fördärvar lungornas celler och kväver äldre med låg nivå på C- och D-vitamin till döds. Om jag skulle ha försökt sammanföra referenser, meningsfulla för ytterligare förståelse för konglomeratet detaljer, skulle det i sig betyda ytterligare arbete med referenslista större än trådstarten, som de flesta inte skulle ta sig tid att läsa eller intressera sig för. Det jag i sammanhanget kan tillföra, som stöd för resonemangen, som jag förmodar intresserar dig mest (doseringen), är det samlade vetenskapliga arbete som fyra internationella forskargrupper i fyra stora länder presenterat. Jag gör det som tillägg i trådstarten. Angående medicinska påståenden, är det något särskilt som intresserar dig?
  24. Eftersom hon uppenbarligen är felutbildad, finns ju ingen anledning att släppa initiativet! Du har hela famnen full med suveräna forskare och andra referenspersoner, som du kan ge henne! Be henne t.ex. googla på några av dessa: Så har du henne!
  25. Varje vecka eller dag kan vi se sensationella resultat inom olika områden, varav många är diametralt motsatta tidigare sanningar. Det sunda i en öppen debatt (som vi i PK-Sverige länge sett alltför lite av i offentliga media) är naturligtvis eftersträvansvärt - då kan en normal vetenskaplig debatt förverkligas till att skapa klarhet. En slags motsvarighet till begreppet "study peer review" som används för att visa vetenskaplig genomgång av en studie ha skett, som bekräftar eller negativt kritiserar utfallet eller studieupplägget. Tyvärr har vi inom området kost, läkemedel och konkurrerande kosttillskott, sett alltför många exempel på hur skolmedicinen samtidigt motsätter sig resultat runt konkurrensmedel som kan ifrågasätta eller balansera ut verkan av etablerade mediciner. Metoden som används av intressenter med motsatta budskap, än viss sund forskning talar för, är t.ex. att värna om mytbildningen som degraderar forskningsresultat, som talar för den nya konkurrenten. Detta lyckas ofta, om stora resurser finns tillgängliga för lobbyverksamhet. Läkemedelsföretagen representerar praktist taget de enda med de resurser som krävs. LCHF är en av konkurrenterna, som en rad företag av förståeliga skäl försöker motverka. Själv har jag blivit fri från tre läkemedel, som inleddes genom mitt sätt att diametralt motsätta mig ALLT som våra felutbildade svenska dietister sprider och inte minst diabetes- läkare och sjuksköterskor. Ja ni förstår - via LCHF-kosten. Mycket tydligt ser man också att skolmedicinen, i varje fall i Sverige, motsätter sig kosttillskott innehållande livsviktiga ämnen som i kosten förekommer i alltför liten mängd för att ge full verkan. Tragiskt, eftersom det rör naturliga och biverkansfria spårmetaller och vitaminer - dessutom billiga och vanligen icke-toxiska sådana. Läkemedel uppvisar som bekant vanligen en lång rad biverkningar. Låt oss ta ett exempel på naturligt ämne som läkemedelsföretagen ser som allvarlig konkurrent och därför ser anledning att dämpa intresset för hos allmänheten. C-vitaminet är ett sådant, som skolmedicinen i läkemedelsföretagens ledband, på alla sätt vill tona ner betydelsen av. Ett sätt att sköta den saken, är att påpeka dess väsentliga betydelse huvudsakligen vara knuten till skörbjugg, en bristsjukdom som numera måste anses närmast utrotad. För den saken anses mängden C-vitamin kunna begränsas till 75 mg dagligen. Verkligheten är dock en helt annan. Om vi, vid sidan av C-vitaminets fantastiska funktion ända ner till cellnivån, begränsar oss till dess kraftiga, antioxiderande funktion, inses lätt den stora betydelsen vad gäller att hindra de fria syreradikalerna i övermängd att oxidera även friska celler, som innebär sjukdomar i en lång rad organ. I nedanstående bild har jag sammanställt ett antal sjukdomar i olika organ som i hög grad kan tillskivas den oxidativa stressen, dvs. den som de fria radikalerna åsamkar hela kroppen. Ovanstående gör det lätt att inse, dels att Läkemedelsföretagen helt saknar intresse för att bekosta studier runt ett naturligt ämne med sådan oerhörd betydelse för att hålla hela kroppen frisk, dels att kostnaden för sådana studier skulle bli orimligt stora. Tala om multifaktoriell betydelse! Man förstår varför nobelpristagaren Linus Pauling motarbetades, när hans intresse för C-vitamin började formeras. Hans resultat kritiserades för att inte vara tillräckligt väl underbyggda. Av ovanstående bild förstår man svårigheterna, då C-vitaminet har så omfattande inverkan på alla kroppens celler. I praktiken skulle en fullständig studie bli närmast omöjlig att genomföra och rätt validera, såvida inte mycket stora resurser ställdes till förfogande och upplägget skedde öppet, logiskt utan läkemedelsföretagens inblandning. Redan där en omöjlighet, eftersom de senare är de enda som kan ställa nödvändiga resurser till förfogande och aldrig skulle sponsra projekt, som de inte helt fick styra över och bestämma utformningen av resultatredovisningen för. Om man ser till C-vitaminets, jämfört med ALLA andra ämnen, unika förmåga att avgifta kroppen och hålla den fri från inflammationshärdar som inducerar rader av sjukdomar (se bilden ovan), är det förståeligt att Läkemedelsföretagen på alla sätt, med skolmedicinens hjälp, försöker dämpa intresset för C-vitaminet. Nedan visas vilka myter som omger C-vitaminet och varför intresset finns att dämpa dess enorma funktioner. https://forum.kostdoktorn.se/topic/16497-varför-skolmedicinarna-sällan-talar-om-c-vitaminets-oerhörda-betydelse/?tab=comments#comment-163662 Kika gärna på nedanstående vinkling, om du inte sett den tidigare. https://forum.kostdoktorn.se/topic/17251-c-vitamin-som-kosttillskott-en-svidande-vagel-i-ögat-på-läkemedelsföretagen/?tab=comments#comment-167247 Som stöd för behovet av medel till att förstärka immunförsvaret, som jag hävdat ovan, finns kanske anledning att hänvisa till nedanstående som går på tvärs med Läkemedelsverkets och skolmedicinens inställning till kosttillskott. Resultatet av sammanställningen från fyra internationella forskargrupper borde anses visa Läkemedelsverkets normer vara otillräckliga. Som tillägg till kommentaren kan påpekas, vid sidan av att flertalet människor har någon form av inflammation i kroppen, att risken för virussmitta typ Covid-19 ger ytterligare anledning att hålla immunförsvaret på topp. I samma ögonblick som virussmitta sker, speciellt på ett äldreboende, finns för närvarande i hög grad anledning att påstå de äldre sakna nödvändiga kosttillskott, där C- och D-vitamin hör till de viktigare. I Finland rekommenderas t.ex.generell tillämpning av dubbelt så högt D-vitamin i tillskott som i Sverige. Sannolikt kan detta vara ett av skälen till att dödstalen där är en tiondel av de svenska.
×
×
  • Create New...