Erik Edlund

Medlem
  • Innehållsantal

    22
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

104 Utmärkt

Om Erik Edlund

  • Rank

Senaste besökare till profilen

Blocket med senaste besökare är inaktiverat och visas inte för andra besökare.

  1. Totalkolesterol är ett väldigt ospecifikt värde, ungefär som att ta reda på hur många kilo metall som ingår i ett villabygge. LDL är en delmängd i helheten, men delas fortfarande upp i 5-7 olika subgrupper varav de två stora och fluffiga (Pattern A) inte ställer till problem som de övriga (små och täta, Pattern B ) gör. Det finns metoder att särskilja de olika lipoproteinerna i detalj men de används sällan eller aldrig i den offentliga vården. Ett hyfsat sätt att bedöma om man onödigt eller problematiskt mycket av Pattern B är att ta reda på om HDL är lågt (1,5 eller lägre) och triglycerider över 1. Dessa värden är ungefärliga och inga direkta gränsvärden. Så tänker jag / Erik Edlund
  2. OT: Omega-3 och -6 spelar extremt viktig roll som råmaterial för några livsviktiga ämnen i kroppen, men där krävs klart mindre än 10 gram/dygn av vardera, kanske tillsammans. Allt utöver detta är negativt då dubbelbindningar i fettsyrorna lätt angrips av fria radikaler. Omega-3 har fler dubbelbindningar än lika långa omega-6 och förstörs därför lättare. Såhär tänker jag: I första hand ska man dra ner på omega-6 som nästan alltid finns i stort överskott. Därefter lägger man till omega-3 för att fylla behovet. mvh/ Erik Edlund
  3. Givet att man vill nå en viss grad av sötma så krävs mindre mängd honung än sackaros. mvh / Erik Edlund
  4. Apropå honung; Proportionerna mellan glukos och fruktos är nästan identiskt med den i sackaros. Det som gör honungen så ettersöt är att nästan all fruktos är ”fri”, inte bundet med glukos till sackaros. Fruktosen ger nästan all sötma i socker. Siffrorna har jag tagit ur engelska Wikipedia. mvh / Erik Edlund
  5. Hej Berndt Det finns många aspekter på detta så något definitivt svar får du inte av mig. Till att börja med är ”fastesocker” måttligt bra för att avgöra om du är diabetiker eller ej. Bättre vore en kombination av HbA1c (”långtidsblodsocker”) och C-peptid som visar din egen insulinproduktion. HbA1c mäter i vilken utsträckning dina röda blodkroppar sätts ur spel av ett förhöjt blodsockern under ett antal gångna veckor. C-peptid-värdet visar om dina betaceller får anstränga sig för att hålla blodsockret i schack. Ett OK fasteblodsocker och/eller bra HbA1c men med förhöjd C-peptid antyder problem. Skillnaden mellan de två uppmätta värdena är trots allt så liten som något enstaka gram glukos fördelat på 5 liter blod. Blodsockret är långt ifrån statiskt, det varierar av många anledningar. Om du ”ansträngde” dig aldrig så lite på väg mellan din egen mätning och labbet så kommer blodsockret att stiga något. Så tänker jag, det finns fler sätt att betrakta det. Välkommen till facebookgruppen Smarta Diabetiker med frågan, där finns mängder med kunskap. mvh / Erik Edlund
  6. Jag kanske bör förtydliga att triglyceriderna som är viktiga är de som produceras av levern av de energiöverskott som återstår i blodomloppet när maten inte längre bidrar, efter nattfasta. Det är därför TG-värdet tas på morgonen innan du ätit något. Den som har höga TG riskerar dessutom att det producerade fettet till del blir kvar i levern och ger NAFLD, leverförfettning. LC-kost, gärna uttalad LCHF, eventuellt i kombination med fastevarianter som 5:2 och 16:8 ger minskad TG-produktion och levern tid att bli kvitt sitt egenproducerade fett. mvh / Erik Edlund
  7. LDL finns i minst 5, eventuellt upp till 7, urskiljbara fraktioner varav de två första som produceras av VLDL/IDL tillhör Pattern A och räknas som large and fluffy. De spelar roll i energitransport av fett/fettsyror. På grund av att de har ett par lipoproteiner (”flaggor”) på sin yta kommer de att tas om hand av levern när de fyllt sin uppgift. Om dina triglycerider (VLDL) är onödigt höga, säg över 1 - 1,2, så kommer en del LDL att hinna passera sitt bäst före-datum och hamna i Pattern B, small and dense. Dessa anses med rätta vara skadliga och utgör fraktionerna 3 - 5 (7) i ordningen. Vad jag förstår saknar de lämpliga lipoproteiner vilket gör att levern inte bryr sig. De blir därför kvar i blodomloppet minst dubbelt så länge som large and fluffy och hinner bli glykerade (en eller flera glukos- eller fruktosmolekyler hakar på) och/eller oxiderade. I korthet, de blir i princip värdelösa och ställer till problem i blodkärlen. Mitt förslag är att du googlar på den australiensiske professorn Ken Sikaris och ser hans föredrag på YouTube. Hans yrke är just blodanalyser. Han föreläser föredömligt pedagogiskt och har utmärkta bilder som stöd. Varje avsnitt är tillräckligt långt för att man ska få bra info, kort nog för att inte tröttna, 20 - 30 minuter. mvh / Erik Edlund
  8. Sett i evolutionens backspegel kan fruktos under relativt korta tidsrymder (skördetid för frukter och bär samt när honung är tillgängligt) ha ätits i mycket stora mängder men i övrigt knappt alls. Under sådana omständigheter är det knappast någon fara om och när fruktos tvingar levern att producera fett, det kommer till god användning för att bygga vinterfett. Dagens fruktoskonsumtion står inte i någon rimlig samklang med det kroppen vanligen kan hantera och blir därmed ett problem. Om (WHO) SLV vill begränsa den dagliga (via tillsatt socker) fruktoskonsumtionen till 5E% så kan det (teoretiskt, märk väl) motsvara 20E% dagligen under en 3 månaders fruktfrossa. Om vi/dom skulle överleva detta är tveksamt. mvh / Erik Edlund Jag har korrigerat, hoppas jag, lite i texten. Tack HelgeK för att du uppmärksammade mig!
  9. Eget tyckande som grundläggs redan vid låg ålder, färgat av viss kunskapsinhämtning senare i livet, dominerar totalt. Därefter kommer åsikter man delar med andra där grupperingarna kan variera stort efter vilket ämne som för ögonblicket är på tapeten. Långt senare kommer väl genomfunderade kunskaper med en källkritisk bakgrund. Beroende frågeställning bär vi alla en mix av (minst) dessa tre komponenter. mvh / Erik Edlund
  10. Något veganer och vegetarianer av olika schatteringar vanligen inte inser är hur mycket energi från frukt, framförallt juicer samt sukrosprodukter (sötsaker i största allmänhet) som omvandlas till fett i levern innan det används. Monosackariden fruktos utgör den ”söta” delen av naturliga disackarider. Kroppen har ingen användning av fruktos förrän det konverterat till glykogen eller fettsyror/fett av levern. Den förra reaktionen är möjlig, men då fruktosen kommer i kombo med glukos med den mat jag nämnde så används i första hand den för att bilda leverglykogen, det blir enklast så. Allt detta arbetar till veganernas fördel, även för de som begriper nada av det. mvh / Erik Edlund
  11. Frukten må vara lättsmält, men hur är det med t.ex. potatis? Stärkelserika vegetabilier är, energimässigt, rätt meningslösa om man inte värmebehandlar dem först.
  12. Blotta mängden argument och motargument i anslutning till postningen är oöverstigliga en dag som denna med sol och blå himmel. Dock kan Ambers uppföljare några månader senare vara av intresse: http://www.ketotic.org/2013/01/protein-gluconeogenesis-and-blood-sugar.html Om de är relevant i detta sammanhang kan jag inte bedöma. mvh / Erik Edlund
  13. När är man ”mätt”? Är det när salladstallrikens innehåll når upp till och förbi struphuvudet? Jag kan själv äta långt mer än behövligt, men gör det sällan. För mig är det viktigare hur länge jag håller mig nöjd, inte tänker på nästa måltid. Protein anses med rätta vara ”mättande” då det är knepigt att smälta. Men det är viktigt att inse att det inte finns någon unik ”proteinenergi”. Allt överskott av aminosyror som inte används till något ”vettigt” kommer att rensas på sitt kvävehaltiga innehåll (förs bort via urinen) och resten blir till 4/5 glukos, resten ketoner. Så att äta avsevärt mer proteiner än nödvändigt är tveeggat, dels blir du ”uppfylld och mätt” en tid, dels kommer energin från glukos, det en LCHF-are gärna undviker. Fett, via maten eller kroppens egna lager, bidrar inte effektivt till mättnad i traditionell mening men håller dina mattankar på avstånd, du förblir nöjd. Att kortare tids fasta (inte svält) inte skapar hungerproblem beror, IMHO, på att insulinet inte triggas på samma sätt som när du äter. Har jag något intressant att syssla med blir jag sällan hungrig. Tristess, å andra sidan, är sug- och hungerskapande så in i bänken. mvh / Erik Edlund
  14. Jag tror att professor Franzén förenklat avsevärt i sin beskrivning, dels för att utrymmet i FoF är begränsat, dels för att så många som möjligt av läsarna ska hänga med i svängarna. Leverns komplicerade hantering av fruktos är anmärkningsvärd. Fruktos i sig används inte som energiråvara i kroppen med ett viktigt undantag: mannens sperma, där den driver ”svansviftningen”. De små mängder fruktos som krävs där framställs på plats. I metabolismen av kolhydrater förekommer mängder av övergångsformer där ”fruktos-” ingår, men de kommer inte via munnen. Redan första gången nypåfyllt blod (ur tunntarmens innehåll) passerar levern sorteras 3/4 eller mer av fruktosen ut. Detta är oerhört fördelaktigt då fruktos är bortåt 10 gånger så aktivt som glukos att höja HbA1c (”långtidsblodsockret”). Det finns många källor som vidhåller att omvandlingen av fruktos till glukos samt laktat i levern är den dominerande processen samt att direkt syntes av fettsyror/fett är liten. Wikipedia anses väl inte vara den ultimata kunskapskällan, men den nördige kan botanisera vidare från dess referenser: De enskilda cellerna i levern lär inte kunna överblicka om ”levercellerna” är tomma på glukos (glykogen?) utan jobbar på så länge de kan bli kvitt det de tillverkar. Jag undrar vad professor Franzén menar med ”...en oreglerad tillverkning av fett.”? Oönskad av de flesta kan jag förstå men inte oreglerad, bortsett från vid vissa sjukdomstillstånd. mvh / Erik Edlund ^ a b http://www.nutritionandmetabolism.com/content/9/1/89 ^ Rippe, JM; Angelopoulos, TJ (2013). "Sucrose, high-fructose corn syrup, and fructose, their metabolism and potential health effects: what do we really know?". Adv Nutr. 4: 236–45. doi:10.3945/an.112.002824. PMC 3649104 . PMID 23493540.
  15. Alla överskott av energibärare i blodet ”riskerar” att byggas om till triglycerider av levern! En triglycerid är tre fettsyror, sinsemellan lika eller olika, som är ”upphängda” på en glycerolmolekyl. Med andra ord är det en fettmolekyl. En transfettsyra/transfett intar en viss särställning, men inte sådan att det kräver leverns insats för att brytas ner. Så länge blodet bär tillräckligt med energi för det omedelbara behovet kommer levern inte att lyckas exportera de nybildade fettmolekylerna (via lipoproteinet VLDL) till övriga kroppen, det finns helt enkelt inte tillräcklig efterfrågan. Om man äter igen innan levern kvittat sig fettöverskottet kommer det att gradvis byggas på till dess det blir skadligt. Enklaste sättet att motverka detta är t.ex. periodisk fasta, 5:2 eller 16:8, åtminstone ska man strunta i måltider mellan måltiderna, s.k. mellanmål. Kolhydratöverskott utgör särskilda problem då de specialiserade kolhydratlagren, muskel- och leverglykogen, rymmer så lite. En typisk människa bär omkring cirka 2000 kcal glykogen med en vikt på nära 3 kilo, glykogenet drar nämligen med sig avsevärda mängder vatten. Samma energimängd omvandlad till triglycerider och lagrad i fettväv väger knappt 270 gram. Som nämns ovan är monosackariden fruktos ytterligare problematisk då den inte kan användas förrän levern gjort om den till endera glukos eller fett. mvh / Erik Edlund