Elinor

Medlem
  • Innehållsantal

    271
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    3

Allt postat av Elinor

  1. Kan säkert ligga något i det. Det vill säga om man injicerar gift(vaccin) tillsammans med ett ofarligt födoämne, så finns risk att kroppens immunsystem blir felprogrammet och fortsättningsvis reagerar på födoämnen. Men tror absolut inte vacciner är det enda skälet till den dramatiska ökningen av allergier som vi sett sedan 90-talet. Är ju inte bara ägg det handlar om, utan även andra råvaror som människan ätit sedan urminnes tider som nötter, frön och skaldjur. Är nog snarare en kombination av många faktorer som ökad användning av vissa läkemedel, brist på lort och bakterier i kost och miljö, mer kemikalier i mat, dryck, förbrukningsvaror o.s.v. En del har nog med korsallergier att göra också. Som t.ex sterila miljöer under uppväxt -> överkänslighet mot kvalster -> allergi mot kräftdjur. Sen finns ju folk som till och med skyller på klimatförändringarna, men det verkar lite väl långsökt tycker jag ? Jag tycker själv att ägg är extremt äckligt. Skulle hellre äta toapapper än äggröra. Möjligen kan jag tolerera en mindre mängd i t.ex köttfärspaj. Det beror på att jag åt dåliga ägg som barn och blev illamående. Eller att jag fick kokt ägg när jag var magsjuk och redan mådde illa. Kroppen är helt programmerad att ägg är dåligt och leder till illamående. Jag verkligen kämpar för att äta ägg då det är en himla bra näringskälla och kanon LCHF mat, men oftast är det kört och jag börjar äckelskaka och må pyton efter bara någon tugga. Så ja, kroppen är både förunderlig och extremt korkad på samma gång.
  2. Oseriös skrämselpropaganda från en så kallad internet entreprenör, som vill sälja(sina egna) böcker och svindyra betaltjänster. Hon sitter ju bara och hittar på och tycker en massa, utan att hänvisa till en enda relevant källa. Hon gör så många tankevurpor att jag blir helt matt. Som det här med benskörhet=inte äta spannmål. Ett missförstånd som kommer från det faktum att personer med celiaki drabbas oftare p.g.a dåligt upptag i tarmen när den är skadad. Finns ingen koppling till kolhydrater överhuvudtaget. Hypoglykemi är ett medicinskt tillstånd i välfärdsländer. Det orsakas av läkemedel, inte av det man äter. Är enbart vid svält som t.ex anorexi, som blodsockret kan bli farligt lågt utan läkemedelspåverkan. Tror hon på fullaste allvar att lågkolhydratkostare rent generellt går runt och svälter? Problemet är nog mer vanligt i hennes egna kretsar, det vill säga kvinnliga träningsnarkomaner som äter för lite. All andra tråkigheter(hon rabblar upp) som infertilitet, magfett, nedstämdhet, kronisk smärta och utmattning osv, är vanligast vid fetma som i 99 fall av 100 beror på processad, näringsfattig kost på snabba kolhydrater, socker och tillsatser. Det håller till och med den konservativa läkarkåren med om. Sen finns naturligtvis andra orsaker till ovanstående problem, som otur i det genetiska lotteriet t.ex. Men finns ingen som helst vetenskapligt grund eller forskning som kopplar dessa tillstånd till lågkolhydratkost. Men visst, är man(som hon) i medelåldern, metabolt frisk, tål kolhydrater och hänger på gymmet flera dagar i veckan, så är det knappast skadligt att äta saker som rotfrukter och quinoa. Men att enbart utgå från sig själv och sina egna förutsättningar när man ger kostråd, är extremt trångsynt och tyvärr vanligt. Jag klarar också av att äta rotfrukter(om jag vill), men skulle aldrig vara så förbannat enfaldig att jag därför rådde min tjocka diabetessjuka pappa att äta potatis.
  3. Det låter väldigt logiskt, oavsett källan. Tror heller inte alla mår bra av att bomba magen med kraftfulla koncentrerade tarmtillskott, när den är i ett så försvarslöst och uttömt tillstånd som under en antibiotikakur. Kan säkert vara invasivt i vissa fall. Säkerligen bättre att äta som magen är van vid om man vill återgå till det normala, som du säger. Förhoppningsvis är livsmedel med naturliga probiotiska&prebiotiska egenskaper redan en del av ens vanliga kost. Tror inte någon här skulle förespråka kolhydrater. Alltså, även om man tål kolisar bra och ligger jämt vad gäller värden, nivåer och vikt, så kan jag inte se en enda fördel med kolhydratrik kost under en antibiotikakur. Främst för att det rör sig om näringsfattig bukfylla rent generellt som kräver stora portioner för att uppnå mättnad. Bättre att äta mindre portioner med näringstätt mat när magen är utarmad, som man redan gör på LCHF. Enda skälet att äta kolhydratrika livsmedel är väl möjligen om magen är i så dåligt skick att det enda som "stannar kvar" är saker som ris. Men då är kanske fasta eller en fet buljong ett bättre alternativ?
  4. Men vad är poängen med att göra en studie på D-vitamin när deltagarna redan ligger över optimal nmol/L nivå? ? Jag förstår verkligen inte. Hur kan de ens förvänta sig ett resultat i någon riktning, när urvalsgruppen enbart höjer redan bra värden? Handlar det om regelrätt enfald eller dold agenda, som offensiv&kritik mot kosttillskotten? Gemene man i Sverige ligger ofta så lågt som 40-50 nmol/L under vinterhalvåret. Då är det mer relevant att testa huruvida tillskott av god kvalité ger hälsoförbättringar. Tillskott av olika slag gör förövrigt ingen skillnad alls, om man äter onyttig, inflammatorisk mat med mycket processade kolhydrater, kemiska växtfetter&tillsatser och socker. Känns ju som ett återkommande problem i studier och forskning kring fetma eller hjärt-och kärl, där man aldrig får någon påvisat effekt. Folk äter så förbannat dåligt i grunden, mer eller mindre förgiftar sig själva långsamt, så behandlingen är chanslös redan från början.
  5. Att vara ute och röra sig naturligt i skog och mark, t.ex plocka svamp, ger ju otroligt mycket mer välmående än att bara intensivträna inomhus! I alla fall för mig personligen. Inte bara för att man får frisk luft, ljus och livsglädje, men också för att man tränar hela kroppen, vighet och balans på ett naturligt och skonsamt sätt när man gör saker utomhus. Man blir så mycket piggare och gladare. När jag är på gymmet och kör med hantlar + maskiner, så blir det lätt enformigt och man får aldrig den här helhetsträningen där varenda lilla muskel och led får sträcka på sig. Något som blev tydligt när jag testade ett yogapass häromveckan. Trodde det skulle vara lätt, eftersom jag styrketränar en del. Så fel. Var så jobbigt att jag skakade i hela kroppen efter bara nån sekund av både smärta och mjölksyra. Kändes som jag misshandlats med en träpåk i flera dagar efteråt ? Nu blir det hållningsträning, vighet och stretching innan jag vågar mig tillbaka till yogamattan. Fast spelar inte så stor roll egentligen vad som är bäst rent träningsmässigt, tycker jag. Det viktiga är ju att man får rutin långsiktigt och gör något, stället för att bara blir liggandes framför TV'n dag in och ut.
  6. Att bli fettdriven brukar ta flera månader eller längre. Räcker inte med några dagar på strikt LCHF. Mumsar du kebabrulle, knäckebröd och dylikt, så hindras den utvecklingen. Men om du enbart äter LCHF för att gå ner i vikt eller få stabilare blodvärden, så är det ju knappast jordens undergång om du faller för frestelsen någon gång ibland. De allra flesta som äter LCHF eller lågkolhydratkost är bara delvis fettdrivna och nöjda med det. Om du däremot vill åt hälsofördelarna med keto, så måste du köra all-in med mycket fett och inget slarv. Däremot finns risk att man mår pyton, om man kört LCHF länge och sen chockar kroppen med socker+kolhydrater. Men handlar främst om kortsiktigt obehag som magont, huvudvärk och illamående med mera. Jag upplevde själv symptom som nästan liknade matförgiftning, när jag av helt idiotiska skäl tryckte i mig en stor kanelbulle med mandelmassa häromveckan. Men lärde mig en nyttig läxa, se helt bortkastat var det inte. Om problemen med magont och halsbränna på LCHF fortskrider vecka in och ut, så äter du kanske för lite naturliga fetter och din ratio är fel? Det vill säga, om man äter LCHF "fel" och ersätter kolhydraterna rakt av med stora mängder charkuterier och svårsmälta grönsaker som t.ex lök+kålsorter(istället för att äta mer bra fetter), så kan det bli svårjobbat för en mage som inte är balans, vad gäller t.ex magsyra och bakteriekultur. Då blir man en vandrade gasballong ?
  7. Spontant undrar man ju hur mycket salt de stackars försökspersonen tvingades proppa i sig? ? Forskningsstudier under tidigare 1900-tal är knappast kända för att vara etiskt försvarbara eller ofarliga. Forskare matade inlagda på mentalsjukhus med groteska mängder kola t.ex, för att se om socker var nyttigt. De fick jätteproblem med tänderna och blev ännu sjukare. Vilken revolutionerande upptäckt! Man genomförde långvariga svältstudier, utan minsta tanke på att deltagarna kunde få permanenta organ- och nervskador. Så med tanke på allt tokeri som gjorts i vetenskapens namn, så tror jag knappast saltstudien handlade om att öka mängden med något enstaka gram. Tänker att de säkert blev nästintill saltförgiftade hela bunten ? Livsmedelsverkets mål vad gäller salt och natrium är däremot extremt lågt, skulle nog säga farligt lågt. Men eftersom ingen i Sverige verkar följa just salt rekommendationerna, så är det kanske inte något jätteproblem? Eller är det? Jag vet inte ? Min mormor tömde däremot alltid halva saltkaret i maten, vad helt bisarrt hur mycket hon skakade och slog på saltströaren. Hon blev 99 år och hade aldrig några problem med hjärt- och kärl. Men och andra sidan åt hon ju inte halvfabrikat med tillsatt kemiskt salt och socker, som gemene man gör idag. Var nog snarare det än den överdrivna saltmängden, som bidrog till hennes långa liv.
  8. Ja, lite oroande är det. Jag skulle gärna stå bakom mer "grönt i skolan", om det innebar t.ex en större salladsbuffé med rik variation av grönsaker&frukt för barnen att plocka bland. Men tänker som du gör, att det snarare kommer handla om att ersätta köttet med onyttiga processade substitut typ GMO sojabitar och säkerligen mer huvudmål bestående av näringsfattiga&billiga kolhydrater. Angående ämnet, så var diabetesmediciner och insulinpreparat bland det bäst säljande för flera av de största läkemedelsföretagen 2017. Så självklart är de helt likgiltiga inför preventiva behandlingar eller behandlingar kopplade till livsstilsförändringar, som lågkolhydratkost. Det som inte går inte att omvandla till ett säljande läkemedel ignoreras eller möts med motstånd. Att de sedan går in som sponsor eller samordnare i fetma&diabetes sammanhang som förespråkar livsstilsförändringar(som AstraZeneca gjorde här), handlar ju främst om PR och reklam. Tror däremot inte läkemedelsindustrin oroas nämnvärt av lågkolhydratkosten, då det enbart rör sig om någon procent av befolkningen i länder med mycket hög HDI. Så länge den globala övervikt&fetmaepidemin och sjukdomar kopplade till det fortsätter öka, så har de ju sitt på det torra.
  9. Blir himla sugen att prova denna omtalade process! Men skulle nog aldrig klara av 3+ dagars fasta helt ärligt. Jag kan inte somna om jag är vrålhungrig och utan sömn blir det totalkaos. Inget kaffe heller? Jösses! Gud vad imponerad jag blir av folk som pallar att bara leva på vatten i flera dagar. Angående frågan så tror jag nog ingen vet svaret med 100% säkerhet, eftersom forskningsområdet är så pass nytt. Tror nog inte ens japanen och forskaren som upptäckte processen kan säga helt säkert hur små mängder näring påverkar mekanismen individuellt. Sen finns naturligtvis en uppsjö av kostexperter främst på nätet, som har sina egna teorier. Men vill man vara på det säkra är det nog som du säger, bara vatten som gäller ☹️
  10. Suck, känner så igen det här med att artighetsäta när man träffar släkten. Säger man nej till efterrätt blir det dålig stämning och enfaldiga diskussion med mostrar, farbröder, svägerskor och gammelfastrar. Tråkmåns! Du håller väl inte på och bantar?! Jag har läst i tidningen minsann! Du måste ju leva lite! Kakan som är så god, kom igen nu! Och så vidare. Så mycket enklare att bara ta en liten bit av kakan för att slippa sitta och försvara sig under resten av kvällen. Men är såklart helt verklighetsfrånvänt och galet att jag som vuxen äter sockrig skräpmat för att glädja andra och sen får dras med magproblem, trötthet och annat jobbigt som följd. Problemet är väl delvis hur friska människor automatiskt tror att man skippar tårtan av främst "estetiska" skäl. De förstår inte allvaret, hur negativt det kan påverka vissa personers fysiska välmående. Angående vikt: När man ligger på 22 BMI, som är normal&sund med stor marginal, så går man knappast ner i vikt av att äta en välbalanserad LCHF diet. Vill man av någon anledning gå ner mer i vikt, så krävs oftast mer drastiska metoder. Jag har iofs hamnat så lågt som 20 BMI på LCHF och fick nästan lite panik. Men var absolut inte kostens fel. Snarare att jag ökat träningsnivån drastiskt och inte fattade att jag behövde kompensera med extra mat. Har gått upp lite i vikt sen dess tack och lov, efter att jag lagt till en extra portion mat. Vill absolut inte bli mager. Jag vill vara stark, pigg och frisk. Men ja, det vill vi ju alla såklart.
  11. Ja suck, det där var så tramsigt. Eller visst, om man är extrem och lever på skräpmat, godis och söta drycker, så funkar rådet att välja en diet man klarar av att följa. Alla dieter är bättre än skräpmat. Är nästintill omöjligt att inte få hälsofördelar av dieter, när startläget är det absolut sämsta möjliga. Men de flesta med övervikt lever inte på skräpmat. Jag blev själv överviktig när jag mestadels åt fullkorns pasta&bröd, omättade fetter och mycket vegetariskt. Så är helt orealistiskt att sätta ribban så lågt, d.v.s anta att alla tjocka lever på pizza. Deras huvudmål är nog mestadels okej normal/traditionell lagad mat x gånger per dag, som folk oftast äter överlag. Då får man knappast ett stort uppsving av saker som Livsmedelsverkets tallriksmodell eller att bara utesluta animaliska produkter, vad gäller värden och viktminskning. Då mår man inte bättre av att bara följa en diet, vilken som helst.
  12. Är nog lätt att övertala gemene man att äta vegetarisk någon dag veckar, eller protein med mindre klimatpåverkan(fisk&fågel). Tror miljöfokus på just nötköttskonsumtion beror mycket på det, att motståndet är mindre. Enda området där man kan få igenom förändringar. Tjatar man om andra(egentligen viktigare) åtgärder, så bryr sig inte folk. Att bara äta vegetariskt någon gång i veckan är ju inte ens en uppoffring. Vegetarisk mat är god. Vegetarisk mat bestående av mestadels snabba kolhydrater, är extremt insmickrande och smaskig(och onyttig). Bara att steka upp några pannkakor och vips kan du titulera dig miljöhjälte! Mycket svårare att få folk att sluta med saker de faktiskt bryr sig om. Som att flyga på weekendresor och semesterresor flera gånger om året. Som att masskonsumera&shoppa nytt stup i kvarten. Är helt jäkla vansinnigt hur mycket kläder, elektronik och prylar som folk okynnesshoppar, trots att de inte behöver. Att få medelsvensson att sluta ta bilen av ren lättja, är inte heller det enklaste. Just för att det är så mycket trevligare med en varm bil än att vänta på försenade bussar utan lediga sittplatser. Bor man i obygden måste man förövrigt ta bilen.
  13. Elinor

    aspartam

    Tja, du kan hitta studier som stödjer i princip all påståenden kring aspartam dessvärre. Både att det är skadligt(kopplat till cancer, irriterar tarmfloran osv) eller helt ofarligt så länge man håller sig till ADI-värdet. Det enda du kan göra som konsument är att läsa alla studier noggrant, se hur de utförts och sedan dra dina egen slutsatser. Det händer någon gång i månaden att jag tar en light läsk på fest eller restaurang, mest för att de andra alternativen är ännu sämre för mig personligen. Mängden socker i vanlig läsk är så absurt hög att jag omöjligt får mig i blasket. Är även känslig för alkohol och får huvudvärk, trötthet och blir rödflammig om dricker mer än 1 glas vin. Så vill jag ha något roligare än vatten kvällen igenom efter mitt lilla vinglas, så kör jag på en Cola Light&Zero. Utifrån alla studier jag läst, så känner jag mig trygg i att en 33 cl läskburk någon gång i månaden inte kommer påverka mig nämnvärt. Skulle däremot aldrig konsumera aspartam regelbundet. Även om mer negativa studier enbart gjorts på enskilda bakterier eller gnagare, så upplever jag ändå resultaten som illavarslande. Känns bättre att hålla aspartamkonsumtionen på minimum för säkerhets skull.
  14. Suck, känner så igen mig i det där. Jag som är extremt laktosintolerant hänvisas alltid till en slibbig gratäng gjord på havremjölk och vatten, som jag ska dela med veganen. Nej tack, hellre svälter jag. Köttbullarna innehåller mjölk. Äggrätter och stuvningar innehåller vanlig mjölk eller grädde. Till och med den inkokta laxen är inbäddad i grädde. Hela tiden hänvisas jag till vegankost, det vill säga sojabollar eller falafel, då catering eller kock slår ihop alla specialkostare så de bara behöver göra en extrarätt. Till efterrätt blir det en liten mandarin eller en torr pepparkaka. Nu äter jag iofs inte sötsaker, så att jag aldrig kan njuta av efterrätterna är väl ingen tragedi. Min intolerans är och andra sidan inte jämförbar med din celiaki såklart. Jag får "bara" magknip och diarré om jag äter laktos. Vilket inte är störtkul på en julfest, men blir ändå bra igen efter några timmar. En person med celiaki skadar ju kroppen på riktigt om kocken slarvat med gluten. Så håller med, finns oftast förhållandevis mycket man kan njuta av på julbordet om det enda kravet är LCHF. I alla fall jämfört med folk som har allergier.
  15. Ja, alltså resultatet är knappast förvånande. Rent kortsiktigt så kommer olika typer av fasta alltid ha en mer drastiskt effekt på vikt och värden än bara en kostomläggning. Tar längre tid att få resultat(positiva eller negativa) via enbart diet förändringar. Men ja, periodisk fasta är himla bra i största allmänhet. Att de sedan blåser upp en marginell ökning av blodfetter känns ju minst sagt onyanserat. Men är någon överraskad? Såklart missar läkare och bakåtsträvande "experter" aldrig en chans att få propagera för lite läckert raffinerat margarin på mackan. En stor del av Livsmedelsverkets egna verksamhet verkar ju mer eller mindre gå ut på att hjärntvätta svensken att äta mer smörgås med margarin. Gör man inte det får man inte i sig tillräckligt med "fibrer" tydligen ?
  16. Fast är det inte ofta så att de äter rätt lite i förhållande till aktivitetsnivån? Det är min erfarenhet vad gäller folk som är medelålders(eller äldre) och magra trots att de äter kolhydratrik kost. De brukar vara hyfsat ointresserade av att äta. De vet inte vad det innebär att överäta. Rätt ofta(men inte alltid) upplever jag dem också som diffust sjukliga och klena. Kanske kopplat till den näringsfattiga kosten? Sen finns det hurtbullar som tränar 4-5 dagar i veckan. Då kan man äta nästan vad som helst. Men dessa individer brukar iofs undvika socker och snabba kolhydrater mer än gemene man. De frossar snarare i fiberharvegryn, banan och kruskakli. Ändå viss skillnad på olika kolhydrater. Vissa är dåliga medan andra är lite mindre dåliga. Tolerans vad gäller socker och kolhydrater varierar ju också. Mycket är nog genetiskt betingat och bara att acceptera, men såklart också sjukdomsaspekter, tarmflora och annat samspelar. Jag kunde hålla mig slank på kolhydratrik kost ända fram tills 40-års åldern. Sen hände något med metabolismen och kilona började smyga sig på. Jag åt varken snabbmat, fikabröd, godis eller dylikt och efter livsmedelsverkets värdelösa rekommendationer. Ändå gick jag upp cirka 15 kilo på bara några år p.g.a pasta och bröd. Men känns som ett klassiskt händelseförlopp det där, viktökning kopplat till åldrande + kolhydrater. Blir förövrigt provocerad när smala alltid ska sitta och tokfrossa i vetemjölsmat och socker på TV. Man vet att de inte äter så privat hemma, då skulle de inte vara smala. Känns så himla förljuget. Vi ska på något ologisk vis lyckas med konststycket att vara sköna livsnjutare som äter&dricker i princip all skit som finns och ändå förblir slanka.
  17. Ja, vassleprotein i mejerier är lite av ett mysterium. Är det i särklass snabbaste proteinet, vilket är kanon för muskelbygge men kanske mindre bra om man har diabetes? Insulinresponsen på vassle är extremt hög, vilket studier kopplar till den snabba proteinsyntesen. Däremot påverkas inte blodsockret lika drastiskt av vassle, så enligt helt andra studier sägs det vara bra långsiktigt vid diabetes. Förvirrande minst sagt ? Mejerier består iofs också av kasein, som är ett långsamt protein. De består självklart också av aminosyror, näringsämnen osv och i bästa fall en hel del naturliga fetter. Så oavsett om vassle är bu eller bä, så är ju naturliga mejerier inte jämförbara med att sleva i sig rent vassleprotein. Sen bör man kanske hålla igen på mejerier med hög andel sockerarter oavsett proteinsammansättningen? Vad gäller proteinpulver på vassle eller kasein eller 50/50, så är det ju fortfarande inte ens i närheten så illa för en tränande diabetiker som t.ex gainers. Tänker att det bästa nog är en variation av olika animaliska proteiner via kosten. De är förhållandevis långsamma, men ger också en komplett aminosyrasammansättning, till skillnad från vegetabiliska proteiner som nötter och baljväxter som sällan är fullvärdiga. Kan nog vara svårt att få i sig alla essentiella aminosyrorna om man är t.ex vegan. Kan nog till och med vara direkt farligt om ens främsta proteinkälla är sojaprodukter. Tycker också det roligt och himla intressant att kostdoktor släpper fram olika röster och åsikter kring hur mycket protein vi bör äta på LCHF.
  18. Ja, allt måste inte svart och vitt vad gäller synen JG. Jag kan uppskatta mycket av det han skriver eller diskuterar i podden som rör t.ex träning. Han har ibland vettiga åsikter inom andra ämnen. Fast ärligt, finns det någon som ställer sig bakom en Coca Cola reklam idag? Han gör det ju inte direkt svårt för sig när han kritiserar en produkt som till och med extra beskattas i många länder, p.g.a ohälsa kopplat till söta drycker. Det är när han uttalar sig om kost(främst LCHF) och omdiskuterade livsmedel(t.ex socker, gluten och mjölkämnen), som det blir fyrkantigt, oinspirerande och publikinfriande. Finns det ingen studie som stödjer en påstådd problematik, så existerar den inte enligt honom. Att tiotusentals eller hundratusentals människor upplever försämringar/förbättringar kopplat till en viss typ av livsmedel är tydligen irrelevant. Världen blir väldigt liten och simpel, när man resonerar så. Främst för att det saknas storskaliga utförliga studier kring det mesta inom kost. Finns oftast bara några få gjorda på gnagare eller ingen alls. Vilket inte är konstigt, eftersom medicinsk forskning är ett gigantiskt område, där kost bara är en liten del som knappast tilltalar de största finansiärerna. Sen för han också fram exakt de åsikter han vet på förhand går hem hos målgruppen. Men iofs nästan alla "internet entreprenörer" inom hälsa&kost sitter ju mest och stryker medhårs för att tilltala den egna gruppen.
  19. Visst är det så. Många som är veganer av politiska och filosofiska skäl. Deras argument är att man kan klara sig på växtbaserad kost samt att vi inte behöver döda och utnyttja kännande varelser(djur) för att överleva i dagens samhälle. I min mening, de sätter ribban jäkligt lågt vad gäller den individuella hälsan, eftersom de enbart talar om att "klara sig" eller överleva. Känns nästan som att djurens välmående är viktigare än den egna hälsan. Den typen av veganer skiter högaktningsfullt i motargument kopplade till hälsa och välmående. De flesta veganer i Sverige är även unga och därför friska och pigga i sig, vilket också gör hälsofrågan sekundär. Är ju främst när man blir lite äldre och börjar få krämpor, extrakilon och åkommor, som man börjar oroa sig för hur kroppen mår. Sen finns det en kommersiell ickepolitisk hälsofalang inom veganismen, som är väldigt aktiv på nätet och hävdar att växtbaserat är bäst för kroppen. De massproducerar även fake news, propaganda, så kallade "dokumentärer" och dylikt trams som mest ger mig huvudvärk. Möjligen kan man fånga upp folk som lurats in i den svängen, via information och starka motargument. Men som sagt, det handlar knappast om alla veganer.
  20. Intressant det där! Jag i och för sig aldrig sura uppstötningar. Snarare att jag får ont i magen, buller och svullnad om jag äter mycket rött kött till både lunch och middag. Har också svårt med klassiska foodmaps som lök, laktos och vitlök p.g.a IBS. Har iofs alltid öst i mig äppelcidervinäger, surkål, mjölksyreinläggningar och citron till maten, för att jag älskar sura grejer(så mycket att jag blivit tillsagd av tandläkaren). Men har kanske obalans vad gäller för lite magsyra ändå? Tycker dock att min rött kött känsligheten blivit mycket bättre, sen jag börjat resistent stärkelse boosta varje dag. Men det ena utesluter ju inte det andra och jag kan ju fortfarande inte äta så mycket rött kött som jag skulle vilja. Skadar inte att testa en behandling för att öka magsyran. Låter spännande om inte annat. Blir som sagt lite tröttsamt med fisk, veggo och majskyckling, när man är sugen på entrecote och högrevschili ? Vad gäller LCHF veggo(som tråden delvis också handlar om) så fattar jag fortfarande inte hur folk kan hålla sig mätta på det. Tycker till och med det är svårt att hålla mig mätt på lakto-ovo vegetarisk LCHF kost, måste äta halva äggkartongen med smör på, för att stå mig mer än några timmar.
  21. Elinor

    BritHa

    Men vad är alternativet om man inte får diagnos, undrar jag? Vilket typ av hjälp har man då rätt till? Det finns ju delar av vården som fortfarande kan vara behjälpliga vid fetma, även om t.ex dietist och läkare brukar vara bottennapp. Men du kanske behöver sjukgymnastik, kiropraktor, arbetsterapeut(om fetman försvårar vardagen), psykolog eller KBT om ätande är väldigt kopplat till känslor och negativa tankar. Om man är så pass fet att man inte kan arbeta heltid och kanske behöver färdtjänst eller hjälp i hemmet, så behöver man ju också diagnos för sjukintyg. Vilken av dessa tjänster har man tillgång till om man saknar diagnos? Men rent generellt så känns ju fetma som lite av en slaskdiagnos. Ett sätt för vården att slippa utreda bakomliggande orsaker grundligt. Lättare att bara ta för givet att allt beror på mängden mat. Finns många patienter där fetma är kopplat till fysiska tillstånd och störningar, d.v.s handlar om betydligt mer än att de äter för mycket. Men de varken lyssnar eller tror på vad patienten säger och ger inte rätt hjälp. En fetma diagnos kan även resultera i att man inte får godkänd remiss till specialistmottagningar, dit man behöver komma till för andra sjukdomstillstånd. En hel del specialistmottagningar som inte tar emot patienter med fetma tragiskt nog, även om de uppfyller alla andra kriterier. Är helt vansinnigt egentligen, men de har långa köer och prioriterar på grund av det. Patienten måste såldes utredas för fetman och gå ner i vikt, innan de accepter remissen. Att gå ner i vikt via vården är som bekant värdelöst, så det blir ett moment 22. Däremot tror jag inte att folk blir mindre benägna att försöka gå ner i vikt bara för att det står kronisk fetma i journalerna. Folk med fetma tänker jämt på vikten, hur de ska gå ner vikten, har ångest över vikten och påminns och stigmatiseras p.g.a vikten dagligen. Detta förändras inte av ett diagnosnummer. Att de fortfarande är feta beror ju inte på att de bara "gillat läget" och slutat bryr sig, utan att de saknar verktyg och rätt hjälp&råd.
  22. Håller med totalt. Extremdiet för mig t.ex flygvärdinnedieten, soppdieten och dylikt där man ska rasa 4-5 kilo på en vecka. Extremkost är saker som frukterianism och annat tokigt. LCHF är ett balanserad och frikostig sätt att äta och inte ens i närheten av extremkost/diet. Du får ju äta hur varierat som helst på LCHF. Det enda inom lågkolhydratspektrumet som ens ligger nära termen "extremdiet" är väl möjligen carnivore, i och med att man utesluter så många livsmedel. Tänker att det kan bli lite långtråkigt och enformigt i längden, även om många på carnivore bevisligen upplever hälsovinster. Inte för att jag tycker det är speciellt extremt personligen att bara käka animalier(många ursprungsfolk som ätit så historisk under tusentals år). Men jag kan ju fortfarande förstå varför en trendigt "klimatsmart" flexiterian tycker carnivore låter extremt. Förstår däremot inte hur det kan anses extremt att man inte vill äta en massa kolhydrater och socker ?
  23. Du kan såklart äta en generell lågkolhydratkost som vegan. Lågkolhydratkost innebär ju bara att mindre än x % av din kost kommer från kolhydrater liksom. Men att äta strikt LCHF som vegan känns ju mer eller mindre omöjligt. Främst för att de flesta kött- och mejerisubstituten är gjorda av spannmål, baljväxter(som onyttig soja) eller väldigt processade med suspekt innehåll. Strikt LCHF tillåter heller inte några större intag av baljväxter, vilket är en viktig källa till protein för veganer. LCHF innebär ju också att man väljer naturliga rena animaliska fetter över raffinerade växtfetter. En ok lågkolhydratkost som vegan skulle i min mening innehålla mycket frön, nötter, kokosgrädde&fett, avokado, svamp, olivolja&oliver, grönsaker och kolhydratlåga rotfrukter, super foods som proteinrika alger, fermenterad soja, bönor&linser, havredryck och nötdryck(istället för sojamölk) och möjligen extra protein från hampa- eller ärtprodukter. Denna diet är ju absolut inte godkänd LCHF dock, men inte överdrivet processad, låg på kolhydrater och fullvärdig(om du tar B12). Jag får problem med magen om jag äter för mycket rött kött personligen, så lagar en del vegetariskt och ibland blir det helvegansk(mest p.g.a experimentlusta). Kan vara t.ex veggobiffar på linser&nötter med wokade grönsaker och en fet thaisås på kokogrädde. Tycker iofs det är svårt att hålla mig mätt om jag lagar 100% grönt. Även om jag verkligen öser på med kokosfett och har energirika nötter&frön i, så blir jag hungrig igen efter 2-3 timmar och måste komplettera med omelett eller makrill i tomatsås t.ex. Så framgångsrik är alltså min "LCHF veganism", den går att upprätthålla i max 2-3 timmar innan det börjar kurra i magen ?
  24. Tyvärr är överviktsoperation den enda behandlingsformen mot fetma idag som ger goda resultat rent statistiskt. Såklart att den fyrkantiga vården då använder sig av denna quick fix, när daterade råd och scheman kring kost och motion inte fungerar alls. Ironiskt nog är bypass/sleeve operationer ingen quick fix för patienten. Ett rejält och långdraget helvete väntar efter ingreppet. Problemet är att de flesta fetma patienter inte klarar av att gå ner i vikt med någon av de andra metoderna som vården erbjuder. De skulle inte nödvändigtvis gå ner i vikt med hjälp av lågkolhydratkost&LCHF heller, även om folk här gärna vill tro det(för jag lyckades minsann och då kan alla!). Många med kronisk fetma, sjukdom och stort matmissbruk skulle vara oförmögna att följa en LCHF diet själva, när de lämnat kliniken för att återgå till det normala livet. Då skulle chipsen och fikabrödet plockas fram igen. Såklart är Gastrisk bypass/sleeve inte bra metoder, p.g.a risker och biverkningarna. Har själv en nära bekant som varit inne 3 ggr de senaste åren för operationer på grund av komplikationer med tarmarna kopplat till en bypass han gjorde för flera år sen. Han har till och med varit tvungen att ha påse på magen under en period. Se illa kan det gå efter bypass/sleeve operation. Men alternativ två var dödlig fetma, så förstår ändå varför han gjorde det. Det är såklart tragiskt och frustrerande att lågkolhydratkost oftast inte erbjuds som som behandling mot fetma + diabetes. MEN det skulle ändå inte räcka. Det behövs i kombinationen med något annat, som en egen coach för daglig kontant(så länge det behövs), som är på patienten, motiverar och ser till att han/hon rör på sig och håller sig till lågkolhydratkosten. Många med fetma och matmissbruk klarar inte av att följa kostråd överhuvudtaget om de lämnas ensamma vind för våg.
  25. Tycker du ska skippa den där tankebanan om att "börja om". Ofta sabbar man ännu mer för sig och släpper bromsen helt. I alla fall jag gör det, när jag tänk så historiskt. Jag har tryckt i mig en massa annat skräp också, eftersom jag ändå misslyckats med dieten och ska börja om från ruta ett. Att man faller dit på bröd, kakor eller dylikt är bara ett avsteg. Du är fortfarande kvar i din rutin och kost långsiktigt. Den framgång du haft hittills har inte försvunnit. Försök balansera genom att äta extra bra kommande dagarna. Du har min fulla förståelse vad gäller snedsteg med bröd hursomhelst! Är själv lite av en "nykter" brödmissbrukare. Blir så distraherad om servitören ställer fram färskt vitt bröd på en restaurang. Ta bort det för fasen! Jag slutar prata, blir irriterad, sliter sönder servetter i små bitar och stirrar på brödet, medan det drar och krampar i käkarna och vattnas i munnen. Den där belönande kicken man får av att stoppa bröd i munnen är rejält svår att stå emot. Har också fallit dit på just vitt bröd mer än en gång de senaste året. Vilket alltid lett till en dominoeffekt där jag p.g.a den snabba kolhydratinjektionen blivit så sötsugen att jag tryckt i mig efterrätt och godis också ?