Jump to content

geschwint

Medlem
  • Posts

    26
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Everything posted by geschwint

  1. Hmm, jag är nöjd med mina förutom att det är ett jobb att komma i dem. De måste ju vara lite tjockare om de skall vara varma. Jag sprang en hel del förra vintern och de är kalas, isolerande och bra. De kan upplevas som tjocka i sulorna men jag tycker inte de är direkt mycket tjockare än mina spyridons. Skulle själv iofs uppskatta en mer flexibel sula. Den är stelare i tårna och det är ju sannolikt sulans fel då den gör tårörelsen jobbigare. Har själv iafa inte upplevt dålig cirkulation i fötterna med dem på. Det låter som att du beställt dem på nätet? Har du alltså inte provat dem innan? Det kanske ska va en storlek större? Jag har olika storlekar på mina VFF då de passar lite olika. Skall jag komplettera med en till sko som jag redan har så går det att köpa på nätet men en ny modell kräver provning först.
  2. Något jag kör med konstant sedan ett par månader tillbaka är extra vikt för att få till löptekniken vid träningen. Sedan då jag kör något motionslopp eller tävling så gäller "ryggsäck av". Jag brukar ta med mig vatten i en tight löparryggsäck, den brukar väga in på kring 3kg, vatten då inkluderat. Jag får ofelbart in ett bra flyt i löpningen och kan oftast brassa på i hög fart med ryggsäcken på. Nästan all löpning sker nu i KSO som jag tycker har den sula som låter mest känsla gå igenom. Fungerar även på stigar. Bra fäste får man också på bergknallar som man passerar.
  3. Det som jag tycker är viktigast ur träningssynpunkt är följande funktioner: * puls * puls i % av HRMax, detta har inte de billigaste klockorna * total tränad tid Ovan fixar de flesta märken även om % gör att priset går upp. Utöver detta så får man med en myriad med funktioner... Ett par funktioner tycker jag är extra bra om de finns: * pulszoner med summering av hur länge man befunnit sig i respektive zon. Olika märken har olika uppfattning om hur sådana zoner definieras. * visuell presentation av i vilken pulszon man befinner sig i under träning. Detta är otroligt bra för att mota hjärnspöken i grind så att säga. Visar klockan att du ligger under 80% så orkar du öka även om hjärnan säger annat. Trötthet är en subjektiv upplevelse och sällan relaterat till utmattade muskler, människan orkar myyycket mer än man tror. Övriga funktioner man behöver är enklast att hitta genom att kolla specifikationerna på tillverkarnas hemsidor. Polars klockor är generellt bra och prisvärda men lite tråkiga tycker jag. Garmins är stora men går ofta att konfigurera om vyerna på, iafa på de stora modellerna, har själv inte upplevt att Garmins klockor inte klarar vatten, har själv haft en Garmin 310 av gammalt snitt då den kom och den har jag simmat många kilometrar med utan problem. Generellt gäller för de flesta tillverkare: håll fingrarna borta från knapparna om ni har klockan i vatten.
  4. Asså, jag vill inte vara den som klagar men varför detta stirrande på vinets antal kh... det blir ju inga kh jämfört med grönsaker? Jag gillar röda viner, smakrika och kraftiga skall de vara och jag bryr mig inte så mycket om antalet kh. Blir ändå oftast knappt ett glas, lite mer än en dl, kanske 2 ibland. Räkneexempel: ett gott vin är Gazela, nr 2566, 10g socker/liter, dvs ca. 1g/100ml för att normalisera. Broccoli ligger på 3g... Jag brukar lassa i mig rätt mycket av broccoli så ... egentligen så får jag i mig mer kolisar via grönsaken än vinet. Ett större problem är snarare alkoholen som ger levern annat att göra än att bränna fett. Så köp istället det godaste vin ni känner till, kanske inte ett dessert vin... Ligger ju oftast över 100g/liter socker och njut av det... Jag menar, ni måste vara realistiska i hur man räknar... Tycker jag alltså... Man vill ju inte bli nojig
  5. Rätt nöjd med tiden även om den hade kunnat bli bra snabbare om jag cyklat själv konstaterade min kollega och följeslagare under rundan. Men eftersom jag inte har något mål med Vättern annat än som träning så är 12:16 helt ok, vi hade trevligt och det var rätt kul ibland att höra min kollegas besvärjningar över de som rekommenderat träning på plan väg :). Annan dryck för min del var vatten med ett mineralpiller i. Pillret heter Zero Xtreme och kändes inte sötat alltför mycket, inte i en halvliter vatten iafa. Fast de mineraler som ingick behövdes säkert som man svettas. Fick skölja med vatten bara efter för att bli av med smaken, men som sagt, jämfört med "normal" sportdryck så tyckte jag denna var osötad. Endast 2g/100
  6. Tackar, tackar. Egentligen borde jag köra med min klubb, Fredrikshof men jag körde med min kollega från jobbet istället, å andra sidan så har jag inget direkt mål med rundan. Det var hans första runda Han förbannade samtliga backar och ville skriva ett argt brev till organisationen som sa att det räckte med att träna på plan väg enligt FAQ... Vi körde solo då backarna ville knäcka honom. 12:16 drog han runt sig på och det tycker jag är en bra tid med tanke på hans ben och alla fina backar. Vi skall köra nästa år också men då skall han träna backe, intervaller och styrka, då siktar vi på sub10. Det blev att jag fick dra 28 av 30 mil i år, det får bli ändring till nästa år. Hade absolut nytta av frånvaron av KH i årets Vättern, inga mjölksyrekänningar, backen i Bankeryd kunde snabbt klämmas. Det är en underbar känsla att inte få mjölksyra. Det lilla jag fick i mig av banan och sportdryck störde inte benen utan hjälpte istället.
  7. Den där länken var intressant. Speciellt delen "sugar is the primary fuel for most cancers". Min kära svåger gick bort för några år sedan i magcancer så just kombinationen socker och cancer intressant. Jag vet att min svåger var svag för godis... Det var också kombinationen socker och cancer som fick in mig på rätt kostspår.
  8. Vid resor kan sånt här hända, då brukar åtkomsten på dålig mat vara bättre än tvärtom. Om man då har en primat i sig som skriker ibland så kan det vara svårt att stå emot. Det vet jag av egen erfarenhet. Enklast att stå emot sockerbegäret är hemma förutsatt att allt dåligt är utrensat. Eller genom att hela tiden vara tillsammans med likasinnade, dvs sådana som inte äter skräpmat, då krävs det mer av en själv för att bejaka primaten. Kämpa på!
  9. Åhh, Rysk yoghurt, den är så bra till frukost. Ett par matskedar med kokta hallon o blåbär, kokosflingor och solroskärnor och jag står mig ända till middagen utan problem. Även om ett lopp avverkas under dagen. Det är såå mättande. Jag ser mest till mängden fett eftersom visserligen är det mindre mängd kh/100 men större mängden fett gör att det går mycket mindre av rysk än grekisk/turkisk yoghurt, alltså blir det mindre kh man får i sig iafa. 1kh hit eller dit, man måste se till helheten. Får jag i mig bara 3msk av rysk istället för 6msk turk/grek så blir det ju klart mindre mängd kh med större mättnad. Då betyder den enda kh'n mindre.
  10. Jag är sådan som tycker att sill inte kan ätas utan nubbe. Så de få gånger jag äter sill med nubbe så får jag ta smällen med stopp i fettförbränningen med en riktigt god nubbe eller två eller... Innan lchf så älskade jag öl. Jag tycker fortfarande om öl och kan inte tänka mig att dricka något substitut som kolhydratfritt öl, nästan samma ide som att äta sockerfritt godis. De på en hand räknade gångerna som jag numera dricker öl under året så skall det vara riktig öl, annars får det vara. Igår kväll efter Vättern så kostade jag på mig en riktig öl till en asiatisk rätt, det var precis så gott och smakade precis som jag minns att det senast smakade. Då det bara var en öl så klagade inte magen alltför mycket. Jag är dessutom precis som andra mycket känsligare för alkoholen eftersom jag avstår oftast.
  11. Körde Vättern igår och har följande rapport hur jag fungerade jämfört med tidigare, ej fettdrivna rundor. Frukost en timma innan start: stadig fett- och köttrik korv (jag gillar korv), vatten och salta nötter, bodde i tält så köket var begränsat. Laddat med 4 vattenflaskor, 2 i ramen och 2 bakom sadeln. Skulle räcka minst 14 mil till första stopp. Tanka vatten och vattenlösliga mineralpiller utan sötning, de var rätt blaskiga. Sedan ta någon banan på två depåer till samt kanske någon blaskig saltgurka av tveksam leverantör... Benen betedde sig som de skulle på fettdrift, uthålliga och backsugna. Mjölksyran lyste som vanligt med sin frånvaro och det var bara att mata på. De få kolhydrater jag fick i mig via banan och kanske mineralpillren påverkade inte speciellt åt det negativa, magen var lugn och fin hela tiden. Jag tycker det känns som om man tillför lite raketbränsle (banan o likn.) så stör det inte fettförbränningen märkbart men det ger lite extra fart. Jag har aldrig varit med om att de få kolisar jag stoppat i mig under ett långlopp påverkat känslan i kroppen om obegränsat med energi via fettet. Däremot har jag ofta haft problem med både mage, ork och mjölksyra under långlopp, typ L-ö lopp före lchf då man skulle "ladda"... Numera laddar jag aldrig utan tar mig en brakfrukost innan ett lopp bestående av äggröra med grädde och sidfläsk, med en paprika på sidan. Står sig genom hela loppet. Jo, gällande dosering av annan dryck än vatten. En munfull var 30minut kanske följt av en munfull vatten för att skölja bort smaken. Det var vad jag körde efter.
  12. Lidingöloppet 2007 och framåt. Det har sedan dess blivit ett antal lopp varje år, det är ju så himla kul då man upptäckt vad kroppen gillar. Måste också rätta mig själv, det måste vara åldern. Min fru påpekade att jag faktiskt började med LCHF 2011-01-14, inte 2012 som jag trodde mig veta, se där. Ett år till... Det känns iofs logiskt då jag faktiskt var till läkaren 2010 då mitt körkort förnyades 2011-02.
  13. Måste berätta om en händelse som var självvållad men som ställde allt på ända och fick in mig på rätt spår. Rätt spår för träning och senare kosten. Jag var en inbiten soffpotatis, lönnfet och älskade godis och andra kolhydratrika saker. Jag avskydde ansträngning, dvs träning i olika former. Jag kunde givetvis sköta ett hus men jobbigt var det om det skulle grävas eller göras något annat som krävde kroppsarbete. Jag hade en svåger som var inbiten sportare och löpare. Hans öde var lite av det som fick in mig på annan konst men det tar vi senare. Eftersom min svåger sprungit en massa Lidingölopp så tyckte han att jag skulle testa någon gång, men 3mil är långt i skogen, speciellt för en lönnfet soffpotatis. Vid ett svagt ögonblick efter en whiskyprovning med min svåger så sa jag till min fru att jag skall springa Lidingöloppet 2007-09, detta sades 2006-10 så det var gott om tid, tyckte jag då. Min fru var den enda som visste om mitt åtagande så skulle jag banga ur så begränsade sig ursäkten till frun. Nu skulle jag då träna upp mig för att klara denna utmaning, fientligt inställd till träning som jag var. Tiden gick och min fru frågade gång efter gång, "ska du inte börja träna lite löpning, ett par kilometer i alla fall?". Mmm, visst. Iallafall så gick tiden och loppet närmade sig med stormsteg och min träning var minimal. Jag hade nu sett möjligheten att få lite roligare träning genom att cykla, kanske man kan cykla till och från jobbet. Men först måste jag börja cykla. Köpte alltså cykel, en i stridsvagnsklass... Tung var den. Började cykla ett par kilometer men tog sedan bilen till jobbet, det var ju jobbigt att cykla. Sommaren 2007 skulle vi upp till Umeå som vanligt, jag kommer därifrån. Vi skulle köra upp som vanligt och skulle passera Härnösand. På norra sidan fanns det då en övergång från 70-90-110 i snabb övergång. Dessutom mitt i en backe... Bäst att ta sats tänkte jag. Mitt i backen står då herrarna polisen och en modig inspektör som jag har allt att tacka för kastade sig ut i vägen och viftade. Han sa det man brukar få höra: "Det gick lite fort det där!?". Det gjorde det verkligen. Inspektören verkade lida med mig då han såg bötesbeloppet. Körkortet fick jag ha i 48 timmar till sedan fick min fru köra. Under tiden direkt efter att vi kommit vidare så satt jag och grämde mig över hur onödigt det var, det vanliga raljerandet ni vet. Men efter ett tag tyckte jag att, det var nog inte så dumt att detta hände. Det blev lite dyrt, men nu var jag ju tvungen att cykla till jobbet. Stridsvagnen blev efter två månader utbytt till en lättare och snabbare MTB. Resten om träningen är som sagt historia och jag älskar att springa, långt, cyklar gärna långt och mycket... Allt pga att en inspektör var modig att kasta sig ut i vägen och stoppa min framfart. Jag har tackat honom för det, men det är också en annan historia . Jag ändrade också min kost efter ett par år, litegrand pga att min kära svåger gick bort alldeles för ung i magcancer. Lönnfet som jag fortfarande var så ville jag förnya mitt körkort för tradare. Högt blodtryck tyckte läkaren, jag vill *inte* ha mediciner, tyckte jag. Ja då får du minska på magen tyckte läkaren och jag fick en lektion i hur man skall äta, det vanliga ni vet, kostmodell och sådant. Hon ville i alla fall att jag skulle undvika alltför mycket socker. Hon sa då vid något tillfälle "cancer lever på socker...". Visst tänkte jag, det har jag aldrig hört något om, kan inte stämma... Men med min svågers bortgång färskt i sinnet och en önskan om att vara frisk så började jag kolla upp det hon svamlade om. Detta var 2011-10. Jag hade också fått som mål att gå ner minst 8kg, eller 8 cm i midjan tills nästa besök i mars... Brr.. Jag googlade på socker och cancer och hittade hur mycket som helst, bl.a. Kostdoktorn. Läste på så mycket jag kunde om socker, cancer, kolhydrater, stärkelse och så vidare. Insåg så att cancer verkar frodas lite extra på glukos, inte socker direkt. Vilket fick mig att inse att det är inte bara sockret som är problemet för min del utan kolhydraterna där socker bara är en variant. 2012-01-14 sa jag till min fru som tyckte att jag var galen att nu blir det inte mer kolhydrater för min del utan nu kör jag som kostdoktorn säger. Det kunde ju inte bli värre, va. Medicin ville jag inte ha, cancer som min svåger fick ville jag inte heller skulle frodas så bära eller brista. Vid mitt nästa läkarbesök hade jag gått ned 15kg och skrämde slag på läkaren med tanke på att jag ju åt mättat fett. Snabbt, jag måste testas så att jag inte går och dör... Nästa besök kom och läkaren kunde inte tro det hon såg, toppenbra värden i blodfetter och sådant. Nu hade jag dessutom läst på mycket mer och fått blodad tand efter prestandaökningen i spinningen och annat, så nu kunde vi diskutera lite kring det hela. Det slutade med att jag friskförklarades samt att läkaren var nyfiken på kostdoktorn. För min läkare förklarade jag också att jag "tappat" min mjölksyra och förklarade min teori med vad som kunde hittas i utbildningsböcker om människokroppen och hon höll med och förstod, kors i taket... Resten är som sagt historia. Har alltså gått från lönnfet godisälskande träningsfientlig soffpotatis till vältränad frisk men något galen ultralöpare. Jag antar att ni också har någon omvälvande historia att berätta. Detta var en vändning för mig minst sagt. /Stefan
  14. Jag fick i min utbildning till ledare veta att en variant att räkna på är 226-åldern, med en diff på +-20 slag. Så för min del så blev det 226-48=178 men det finns flera olika varianter. Söker man på det så hittar man många alternativ. Jag brukar försöka förklara för mina spinnare att klarar man att ligga på ca. 90% under en minut eller så men inte mer så har man hittat ett bra värde. 90% motsvarar ca. 17-18 på Borgskalan och skall kännas som "mycket ansträngande" eller sjukt jobbigt, tolkningarna äro många... Nu får jag säga att jag brukar köra med HRmax på 205 för att jag skall få rätt känsla vid 90 strecket. Det brukar då kännas rätt i de andra pulszonerna. Sedan kan man fundera om zoner, HRmax beräkningar och annat relaterat till upplevd intensitet inte har sina rötter i träning med en Kh baserad kost... Jag har funderat i de banorna eftersom jag själv kan köra så högt utan problem. Före 2007-09 så var jag en lönnfet, godisätande, popkornsälskande soffpotatis som bytte till vad som helst om det dök upp något sportrelaterat på dumburken. Mitt intresse för träning var mer en tillfällighet som kanske inte platsar här men jag kan säga att jag har polisen i Sundsvall att tacka för min nuvarande hälsa och form Så det kanske är så att vår kropp egentligen kan och orkar mycket mer bara vi stoppar i oss rätt saker. Ett sidospår var det, grund till en ytterligare tråd...
  15. Typiskt, sökte tidigare om mjölksyra men hittade inget. Det blev ett till separat inlägg om mjölksyra. Skit bakom spakarna som vanligt...
  16. Pulsklocka är inte nödvändigt för träning men kan göra träningen roligare samt att du får feedback. Det man får veta med en pulsklocka om man håller lite koll är vilopuls efter träningen, vilopuls på morgonen om man antingen sover med bandet eller tar på sig det på morgonen. Det man också får veta är hur det känns i kroppen att jobba i olika pulszoner, så med pulsklocka lär man sig hur kroppen reagerar på olika intensiteter. En pulsklocka kan också bättra på ett löptempo då psyket är tufft. Jag kunde under en halvmara hålla bra mycket högre tempo än jag trodde jag skulle klara av; min skalle sa till kroppen efter lite löpning att nu är det jobbigt, ta det lugnt, fast pulsklockan pep till för att jag halkade ner under 80%, då var det bara att öka tempot för att få upp pulsen. Jag visste nämligen att jag utan problem klarar att hålla mig över 80% men det mentala jobbade emot mig, där var klockan till hjälp. Det är också intressant att se hur kroppen reagerar på backträning där man springer snabbt upp och bara joggar ned, intervaller alltså. Så pulsklockan är både för nördar som mig men också för de som vill lära sig mer om kroppen. Skall du skaffa en pulsklocka så se till att den har indikation av puls i % av HRmax dvs. procent av maxpuls. Man brukar få gå upp ett par prisklasser för den funktionen. De enklaste klockorna har sällan denna funktion. Att två personer pratar om ansträngning i slag per minut ger ingen möjlighet till jämförelse av hur man ansträngde sig. HRmax sjunker normalt 1slag per år även om regelbunden träning ibland kan skjuta fram sänkningen av HRmax i större steg. Ansträngning på 90% är en väldigt hög nivå att ligga under en tid så denna puls är då givetvis olika om personen är 20 år eller 80 år även om den upplevda ansträngningen är densamma. Så procent är en toppenfunktion att ha på klockan. De flesta program för träning brukar också prata om pulszoner, 60-70, 70-80 samt 80-90. Allt i procent av HRmax.
  17. Jag får fortfarande träningsvärk om jag kör något som jag inte kört så mycket tidigare, eller om jag kör något extra hårt. Träningsvärk är ju egentligen en normal process där muskelfibrerna blöder men blir starkare efter läkning. Så jag brukar försöka att alltid göra något "annat" om jag fått träningsvärk då en bra blodcirkulation snabbar på läkeprocessen i de värkande musklerna. "Kommer inte upp ur sängen" värken får jag endast om jag gjort något tokjobbigt vilket iofs kan komma av grävande på tomten . Däremot funderar jag på om det jag springer i (skorna) påverkar hur ont jag får efter låt säga en tävling. Med vadderade skor var jag alltid inkovalescent i minst en vecka efter ett Lidingölopp på 30km samt hade svårt att gå nedför trappor, speciellt på morgonen. Numera med obefintliga skor så tog det ca. 2 dar efter ett lopp på 50km så var stelheten i benen i stort sett borta. Hade inga problem att jogga 5 km med min fru dagen efter loppet. Det hade inte varit att tänka på tidigare med vadderade skor. Sedan då det gäller vatten så dricker jag själv alltid endast vatten vid träning eller tävling. Kanske en saltgurka om det känns nödvändigt.
  18. Det spinningpass jag nu kört 2-3 ggr i veckan sedan 2012-12-24 är ett intervallpass enligt upplägget: Uppvärmning 15 minuter, inklusive dubbelt tempo de sista 4 minuterna för att kicka hjärtat upp till ca. 85% av HRmax 5 x 2minuter stående i 160bpm. Sittande lätt tramp i högt tempo vila 1 minut mellan intervaller 5 x 1minut stående i 150bpm, högre belastning än föregående då intervallen är kortare och med lägre tempo. Sittande lätt tramp i högt tempo vila 1 minut mellan intervaller 5 x 40 sekunder stående i ca. 180-190bpm i så hög belastning man orkar under precis 40 sekunder. Sittande lätt tramp i högt tempo vila 40 sekunder mellan intervaller Avslutning Detta är ett högintensivt pass och kör totalt slut på folk. Hjärtat får jobba tokmycket i intervallerna, den vanlige vältränade motionären snittar på 85% av HRmax under den tid som intervallerna pågår, dvs ca. 32 minuter. Toppar 90% samt bottnar 70-75% i återhämtningarna. Denna typ av träning ger riktigt bra effekt på flåset men är absolut inget för en som inte tränat först på en lägre nivå. Uppvärmningen jag kör är nästan ett pass i sig och som ledare under många år så kan man nu läsa av folk hur de orkar med... Spinning kan man inte heller se som en bantningskur. Jag är mitt eget bevis, innan jag hittade denna underkur LCHF så gick jag bara upp i vikt, hur mycket jag än spann på mina pass eller cyklade i skogen. Efter kostomläggningen rasade dock kilona i rask takt medans min spinning var konstant. Korta intervaller förbättrar absolut konditionen, men det gäller att de är så korta att man psykiskt orkar ge järnet under den tiden intervallen pågår. Är intervallen för lång så kan det vara svårt att psykiskt pressa sig själv att prestera högt under hela intervallen.
  19. Fördelen med VFF eller motsvarande är att dels får tårna spela fritt och ligger inte och gnider mot varandra. Sedan så formar sig tårna eller framfoten efter eventuellt underlag, ungefär som barfotatår gör om stortån rör vid en sten men inte de övriga förutom att man i VFF eller motsvarande inte gör illa fötterna då det finns en tunn sula. Så nära barfotalöpning man kan komma utan att vara barfota. Då är jag villig att betala lite för något som sitter som hand i handske istället för att betala lite för något där tårna klumpas ihop tillsammans. Men det är vad jag tycker...
  20. Mjölksyra, väggen, hammaren, släggan, ramla av, eller vad ni väljer att kalla detta som händer i våra muskler/kroppar vid en längre tids ansträngning på hög nivå. Alla som sportar har säkerligen stött på detta, det är destruktivt, du måste kanske stanna till ett långt tag, 5, 10, 20, eller kanske 30 minuter för att sedan kunna linka vidare och försöka komma igång under tiden som kroppen försöker ta hand om detta. Jag har själv stött på *den* vid ett flertal tillfällen, både i min roll som spinningledare på olika nivåer men också vid egen träning och tävling. Fast det var före 2012-01-21... Började min karriär som spinningledare 2008 och har sedan dess lärt mig hur min kropp fungerar och vad som händer vid olika belastningar och under hur lång tid. Mjölksyra är en slaggprodukt som genereras vid förbränning av energi i musklerna. Detta är sedan länge känt och finns att hitta i vilket biokemibok som helst som handlar om människokroppen. I dessa böcker kan man också se att muskler kan använda två typer av energi, förenklat: fettsyror och glukos. Fettsyror kommer från, just det, vårt inlagrade fett och vi har ju mängder av detta i oss, även som normalbyggd. Glukos kommer från, kolhydraterna... Nu kommer det intressanta, mjölksyra är en biprodukt vid förbränning av glukos, endast glukos. Fettsyror ger ren energi som inte genererar mjölksyra. Om jag då inte äter mängder av kolhydrater och ställer om kroppen för fettförbränning istället, vad kommer då att ske med mjölksyran? Nu kommer vi till min upplevelse 2012-01-21, en vecka efter den totala omläggningen till LCHF, från pastafrossa och godis till. Veckan var jobbig och tröttsam men sedan hände något och det märkte jag på mina spinningpass. Med samma HRmax så fick jag inte samma jobbiga känsla vid 90% som jag hade tidigare Jag stötte inte in i "väggen" Fler händelser stödde detta: vid känsla av trötthet då jag legat och maxat, stanna upp ett litet tag och sedan gasa på som tidigare. Jag blir endast trött, aldrig väggen, och tröttheten löser jag genom att lugna ner mig lite, andas ut och sedan köra på igen. Kunde öka på med 5% enheter på HRmax per vecka tills jag ökat på totalt 20-30% enheter beroende på dagsform och om jag kört något lopp innan spinningen, dagen innan alltså Min åldersgrupp ligger normalt på ett genomsnitt på 175-180 i HRmax vilket jag inte heller kunde/orkade gå över. Jag har nu ökat på till 205 i HRmax, dvs som en tjugoåring nästan och legat på detta HRmax i snart 1 år. Ett annat exempel på hur kost och metabolism kan påverka prestationen: Genomförde för en månad sedan ett ultralopp på 5 mil terränglöpning, låg då i 3 timmar över 80% (HRmax = 205) och hade aldrig någon känsla av väggen. Blev trött ibland, men det löstes genom att sakta ner ett slag eller ändra fokus och surra med de andra som sprang. Psyket är största bromsklossen vid uthållighetslopp. Ni andra som tränar, hur upplever ni att mjölksyran beter sig? De flesta tycker jag är löjlig då jag säger att jag inte stöter i väggen mer, att jag inte kliver över mjölksyratröskeln mer. Jag säger inte att den är borta men jag har inte sett den mer sedan 2012-01-21, en vecka efter total omläggning till LCHF. Har därefter genomfört alla möjliga och omöjliga lopp under 2012 och 2013 samt att det finns ett antal kvar att genomföra under resten av 2013.
  21. Ålder och kön. (vikt/längd för de som vill berätta )Man, 47 (stannade mentalt i växten vid 23 ), 176, 84-86 Typ och frekvens utav träning.Löpning 3-4ggr i veckan Spinning 2ggr i veckan, endast intervaller (spinledare) Kolhydratsnivå. Räknar ni kolhydrater? Vilken typ av kolhydrater äter ni (typ, bara rotfrukter och grönsaker, eller även ris, pasta och/eller spannmål)Bläh, endast ovanjordgrönsaker och resten från djurvärlden Äter ni annorlunda på vilodagar jämfört med träningsdagar?Nej, fast då jag skall springa lopp så blir det oftast en fet äggröra med en liten köttbit och lite grönsaker till frukost eller ett par timmar innan loppet. Tänker ni på proteinet? Hur mycket protein äter ni?Tänker inte på detta Makronutrientsfördelning om ni räknar på det.Ingen aning Räknar ni kalorier? Vilken kalorimängd ligger ni på?Ingen aning Tränar ni för något speciellt? Viktnedgång, tävling, roligt, bli stark osv.Roligt, utmaningar, frisk Periodisk fasta? Tränar ni på fastande mage eller äter ni först? Hur långt innan träning äter ni i så fall? Äter ni under träning?Det blir automatiskt kort fasta då jag ofta skippar frukost och inte äter förrän till lunch Tränar oftast på fastande mage men kan ta en fet korvbit eller en paprika precis innan träningen Inför löpning, minst två timmar innan; inför spinning, tar sista tuggan 30 minuter innan Under spinning, inget, endast vatten; under löpning, paprika, vatten och kanske fet korv om det är långdistans Hur tänker ni kring er kost? Har ni provat olika "modeller", känner ni att er kost är optimal för det ni vill prestera? Experimenterar ni för att få det att fungera? Varför äter ni som ni äter? - Vad får det att fungera för dig?Jag tycker inte jag äter efter en metod eller en kost, jag undviker konstgjord eller raffinerad mat helt enkelt. LCHF är så laddat för många och vågorna kan gå höga om man ens nämner ordet. Så för att inte folk i min omgivning skall totalt balla ur så äter jag *inte* LCHF . Men här äter jag givetvis LCHF…Genom att undvika konstgjord/raffinerad mat så har jag vunnit många saker: 15kg mindre att bära på Kunnat öka på min maxpuls med 20 slag, troligtvis pga. minskningen i vikt Helt tappat mjölksyran… Det kan låta konstigt men jag berättar mer i ett annat inlägg om detta, rätt intressant faktiskt detta område och hur kroppen fungerar. Min i alla fall… Undvikit medicin för högt blodtryck Fått en uthållighet som jag endast kunnat drömma om Alert och vaken hela dagen utan dippar i blodsockret pga. skräpmat M.m.
  22. Jo, skaffade precis ett par Seeya och de är väldans sköna men inget jag skulle springa långlopp med, då funkar KSO bäst då de är väl ventilerade, lätta och med sin platta sula ger de mycket bra kontakt med underlaget.
  23. Jag har helt konverterat till barfotaskor och då VFF. Går aldrig mer i "madrasser" sedan 1,5år tillbaka. Mina favoriter är de som är klädda i ull, classic tror jag de heter, kallar de för mina pumps. Har dem till vardags till jobbet och till kunder. Sedan springer jag i främst KSO på asfalt och stig. Spyridon funkar bäst för riktig terränglöpning, obanat typ tjurruset. På vintern kör jag i de isolerade som VFF har. Kan säga att jag gått från smärtsam löpning till nöds i superdämpade tryck-o-pys madrasser, till att bara vilja springa längre och längre och dessutom snabbare och snabbare, min ålder till trots, i minimalistiska fothandskar. Numera springer jag gärna långlopp. Har hunnit avverka två maror, en ultralöpning (50km) i terräng, en halvmara, 18km terränglopp, m.m. Har aldrig upplevt en så snabb återhämtning numera efter långlopp. Kan säga att jag sprang *aldrig* före lidingöloppet 2007, kanske då mellan soffan och toan då nöden blev för stor... Ser numera alltid fram emot nästa lopp, det är så kul att springa!! Övergången till barfotalöpning tog kanske 3månader för min del, och det tog ett tag innan jag tordes genomföra ett längre lopp utan "vettiga" skor på sig. Har fått stå ut med en hel del från folk som tyckt både det ena och det andra, speciellt att jag absolut kommer att gå sönder pga dessa idiotiska trendskor... Har aldrig känt mig så totalt smärtfri. På Sthlm maran för en vecka sedan fick jag en klapp i rygen från en utländsk medlöpare som sa "nice shoes", det värmde lite extra i rusket. Boken "Born to Run" är väl det som omvänt mig, det var lite av en revolution, precis som att läsa "Kostrevolutionen". Fast jag har aldrig haft återfall till madrasserna igen utan de har jag slängt bort. Min fru har också nu konverterat och gillar numera att springa på asfalt. Underbart kan jag bara säga
  24. Jag är dold periodare och kämpar i det tysta med sockerberoendet. Det är skitjobbigt. Jag vet precis vad som händer då jag trillar dit och hur kroppen kommer att reagera. Pulsrusningar, högt blodtryck, dålig prestation i spinningen eller annan utövning av sport, en mage i kaos m.m. Sedan kan det gå ett bra tag utan sockerbegäret och allt är bara kalas. Kan föreställa mig att detta är ungefär hur en nykter alkoholist känner sig... Kämpa på!
×
×
  • Create New...