rylandes

Medlem
  • Innehållsantal

    245
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    7

Allt postat av rylandes

  1. Zepp! Det är nog bara jag som tycker man kan missuppfatta en del av ditt inlägg. Som en petimeter så känner jag att jag måste påpeka att om både LDL-C och LDL-P är höga så är det naturligtvis fara på taket. Det där begreppet "Discordance" tror jag Thomas Dayspring ligger bakom. Han brukat tjata om detta i sina föreläsningar i Kolesterolteori. Jag tror man kan uttrycka det mycket enklare än så. LDL-C är ju det notoriskt opålitliga uträknade LDL värdet. Av alla definierade riskfaktorer så är ju LDL partikelantal (LDL-P) och små kompakta LDL (sdLDL) som statistiskt sett korrelerar i särklass bäst med det verkliga utfallet. Oxiderad LDL (oxLDL) ligger iof tätt bakom men används sällan. Glöm LDL-C värdet, det ställer bara till det. I synnerhet för folk som har högt eller lågt triglyceridvärde. Nu mäter vi väl fortfarande inte LDL-P i Sverige i någon omfattning, så vitt jag vet. Så då är ju APO-B och APO-B kvoten ett bra alternativ. Om än inte exakt samma som LDL-P. --
  2. Leia är inne på det viktigaste med fermenterade grönsaker: nämligen vår magflora med bakterier. Det går nog inte att överskatta betydelsen av magfloran för vårt välbefinnande/motståndskraft. En av de få fungerande metoderna för att förbättra denna flora är just Kimchi och andra typer av fermenterade grönsaker. Pre/Pro-Biotika har en mycket ringa effekt.
  3. Nu är det andra gången du går ner. Det är då allt ifrån lite svårare till mycket svårare. "Sunt förnuft" och "Lagom" fungerar inte i dessa sammanhang. Kört hårt, dvs strikt från början. Det stämmer bättre med både psykologi och biokemi. Kört strikt så länge du orkar. Får du bra svar med viktnedgång så fortsätt. Tillåt något enstaka undantag för välmåendet skull. Kanske 1 gång var 14 dag eller längre. Träning för viktnedgång fungerar oftast inte utan är kontraproduktivt. Vänta med detta. Kör hård intervallträning 3 ggr per vecka i några minuter så du blir riktigt slut. Var rörlig, sitt inte still. Promenader är utmärkta. Fasta någon gång kan vara bra. 5:2 kan du hoppa över. Bättre är nog att äta 2-3 ggr per dag och låta det gå ca 16 timmar mellan sista och första måltiden. Alltså 16:8. Lycka till. --
  4. En fullkomligt lysande variant av Queens Bohemian Raphsody. Nu istället: "Bohemian Polypharmacy". Polypharmacy är en Engelsk benämning på multimedicinering(?) och de bieffekter detta kan skapa. http://www.youtube.com/watch?v=Lp3pFjKoZl8
  5. Det där med Sugar vs Fat kan du glömma, det är ren propaganda/infotainment. Det var inte mycket rätt där. Det finns studier som visar att man har svårare att fokusera i 12-14 dagar. Sedan vänder det och blir tvärt om. Om man nu inte avbryter studien efter 12 dagar. Som påpekats så räcker inte mängden D-vitamin som finns i multivitamin till. Det är bara du som vet hur du reagerar för en liten höjning av KH. Du kan ju prova, men gör det i samband med träning. --
  6. När du pratar om 6g/100g så kan ju det bli en förskräckligt massa kolhydrater på en dag beroende på vad du äter. Strikt brukar man väl räkna som 20-30g eller lägre totalt under en dag. Så innan vi kan hjälpa dig med att bedöma vad du ska förändra bör vi nog veta vad ditt totala kolhydratintag på en dag ligger. Som jag tidigare sagt så är du nu i omställningsfas till fettdrift. Det är ju ett samlingsnamn som omfattar ett stort antal biokemiska processer. Där många kanske inte tidigare har varit i bruk. Det ska tillverkas enzymer mm. Det går inte lika snabbt och enkelt för alla. För vissa tar det månader. Sen tränar du ganska hårt. Vilket i sig är väldigt bra. Eftersom det förbättrar insulinkänsligheten mm. Samtidigt ställer det högre energikrav på en kropp som försöker få igång andra processer. Dina långa uthålliga muskler brukar fungera väldigt bra vid fettdrift. Det är värre med de korta, snabba explosiva. Mängden korta verkar delvis styra den minimimängd med glykos man behöver. Påfyllningen ska också ske med viss hastighet. Det gör att man under en övergångsperiod kan behöva öka KH mängden något för att minska tröttheten om du ligger väldigt lågt på KH. Vilket vi inte vet än. Man brukar prata om metabol flexibilitet när man går från KH- till Fett-drift. För vissa med mycket metabola skador tar denna omställning tid. Man får helt enkelt se tiden an. Möjligen fin trimma det man gör. Hur har du det med D-vitamin och magnesium nivån så här års? Brist här ger bl.a. trötthetssymptom, kramper mm.
  7. Att magen känns bättre har nog med uteslutandet av mjölprodukter samt även den allmänna minskningen av kolhydratnivån. Ost kan ju vara ett problem avs. förstoppning som många får av för mycket ost. Ändra inte för mycket nu på en gång. Drick lite bra buljong för salt mm. Kolla ditt mineral & vitaminintag. Öka kolhydratnivån något, men inget annat. Så du klart kan avläsa resultatet.
  8. Vatten salt mineraler och vitaminer ska ju finnas där först naturligtvis. Men om du inte har haft en större övervikt så är du ju inte heller speciellt metabolt skadad. Du är nu inne i en period då du ska anpassa dig till "fettdrift", samt att du tränar relativt hårt. Ditt behov av kolhydrater styrs bl.a. av hur mycket "snabba" muskler du har. Det är tveksamt om dessa kan bli helt fettdrivna. Nu är det lite som att "svära" i kyrkan, men prova med att öka ditt kolhydratintag något, för att se hur du känner det. För många innebär detta ett problem med ökat sug mm. Men kanske inte för dig eftersom du tränar så pass mycket. Det är ju möjligt att du kan sänka kolhydratnivån längre fram igen när du är bättre fettanpassad.
  9. Nja Wrangham har skrivit 2 böcker i ämnet under ca 15 år. Även om teorin är intressant så är han själv inte sen att medge att bevisningen är tunn för att inte säga närmast obefintlig. Möjligen utgör det faktum att Wrangham är vegetarian en grund för sin önskan om att teorin ska få genomslag. Däremot så finns det (i mina ögon) en övertygande bevisning om att elden fått spridd användning (I Europa) mellan 2-4 HTÅS (hundratusen år sedan). Man har i ett antal grottor hittat användning av eld och djurben ned till lager från 2-3 HTÅS, samt i några fall upp till ca 4 HTÅS. Därefter hittar man bara djurben utan spår av eld så långt tillbaka som 8-9 HTÅS. Om Wranghams teori var riktig så borde vi ha sett spår av eld kopplat till de djurben som funnits vid boplatserna.
  10. Att vi började gradvis äta mer kött redan kort efter delningen från Schimpanserna. Det pekar asätandet på bl.a. Så då talar vi om 6 miljoner år minst. Dvs före vi tappade pälsen. För att klara att äta rotsaker före elden måste de bearbetas på olika sätt. Samma sak angående spannmål. Här borde det finnas stenverktyg. Även idag används fler verktyg än grävkäppar. Men så här kan vi tydligen hålla på hur länge som helst. Därför avslutar jag min inblandning nu. --
  11. Jag ser att det har spekulerats lite sen sist. Nej man kan inte lika gärna påstå att det är en effekt av att kunna fly. För att en anpassning skall fastna ska den vara framgångsrik. Vi är alldeles för långsamma för att kunna fly undan framgångsrikt. Däremot så har vi använt tillhyggen samt arbetat i grupp, vilket är tillräckligt som skydd. Nej skillnaden mellan att gå och springa är stor. Vi har en anpassning på ett antal punkter över kroppen för att kunna springa. Koppla sedan detta till vår brist på päls och vår unika förmåga att kunna svettas över hela kroppen så pekar det sammantaget på uthållighetsjakt. Tag sedan magpaketets förvandling, våra tänder, genetiska anpassningen, istiden samt ett antal andra punkter så får man en hållbar enhet. Angående Liebermans hypotes om uthållighetsjakt så har den idag granskats och diskuterats av många och verkar vara en accepterad och väl underbyggd hypotes. USA hade i mitten på 1800-talet en medellivslängd på några och trettio år. Är det någon som tror att det inte fanns 70- och 80-åringar då? Det vet vi att det fanns. På stenålder så har man spekulerat i en medellivslängd på mellan 35-40 år under olika perioder. Man brukar också säga att om man passerat 20 år så är chansen att bli 55 utmärkt osv. Det betyder att det fanns folk som blev både 70 och 80 på stenåldern. Dock inte så många. Vilket beror på förmodat hög barnadödlighet samt infektionsrisk mm. under åren. Många verkar ha svårt med begreppet MEDEL-livslängd. Att schimpanserna jagar periodvis har väl mest pratats om som en förmodad brist som återkommer med jämna mellanrum. Men vi har som sagt inte alls samma mag/tarmpaket samt förmåga att få fett ur fiber. Om parasitbelastning är ett tillräckligt skäl för evolutionär anpassning skulle nog många djur springa omkring nakna nu. När man funderar runt den kunskap vi verkligen har om mat så kan man ju bli lite tveksam. Det brukar ju fnysas åt det personliga experimentet (N=1 eller N=fåtal). Men all den kunskap om föda (rätt eller fel) vi har lärt oss, har kommit från en eller ett fåtal individer som med stor personlig risk provat sig fram för gruppens bästa. Eftersom det gäller livet så kan man inte hålla på och tramsa som vissa av dagens vitrockar. Jag har stor respekt för den kunskap som byggts upp under miljontals år. Den har inte alltid haft helt rätt, men tillräckligt för att arten ska överleva. Nu har vi fjärmat oss från denna surt förvärvade kunskap och låter ställföreträdande experter göra detta åt oss. Idag äter vi saker (på dessa experters inrådan) som man förr aldrig skulle ha gjort. Det har ju gått väldigt bra, speciellt de senaste 30-40 åren. -- Sen en kommentar om vad som finns/inte finns vid utgrävningar. Man hittar inte (förrän väldigt sent) stenredskap för bearbetning av spannmål och rotsaker. Det är ju riktigt att frånvaron inte nödvändigtvis utgör ett bevis. Men om man tittar på frekvensen. Man hittar hela tiden verktyg för jakt och köttbearbetning. Borde det inte finnas verktyg för bearbetning av annat om det var frekvent? Angående klimat under istid och tillgång till matvaror. Så tror jag vi har svårt att föreställa oss den skillnad det periodvis var. Vi var ju nära att dö ut för ca 130000 år sedan och det var inte första gången det nästan hände. Vi kan inte jämföra med hur det set ut idag. --
  12. Peter Ungar sa följande i ett papper från 2004 (direkt citat): “meat seems more likely to have been a key tough-food for early Homo than would have USOs " (rotsaker). Med en riktig vetenskapsmans försiktighet. Du kan inte bara slå bort vår adaption till uthållighetsjakt med en fnysning. Vi har en mängd anpassningar till detta i fötterna skallen och nacken mm. Rotsaker och frukt står rätt still. Vi befinner oss 12000-13000 år in i en varmperiod (som brukar vara 10000-13000 år) under en istid. Vad vi kan äta idag i Afrika är inte vad vi kunde äta under huvuddelen av de senaste 2-3 miljoner åren. Generna som förutsätter en signifikant metabolism av stärkelse kommer först under de senaste 200000 åren. Generna som hanterar rotsakernas låga folsyre innehåll och höga halt av glykosider uppträdde först bland de tidiga jordbruksbefolkningarna. Stärkelseberoende bakterier hittades först bland tand-placket hos jordbruksbefolkningarna. Det finns spår av stärkelse i tandplacket från sena stenåldern. Visar bara inte hur mycket. När konsumtionen av växter blir betydande precis före jordbruket, så syns det i arkeologin. Före det så är spåren få. Huvuddelen av stenåldersplatserna innehåller nästan exklusivt spår av djurben och stenverktyg anpassade för detta. Många befolkningar är fortfarande inte anpassade för en hög konsumtion av stärkelse. Stor variation mellan människor finns i antalet kopior av genen för amylas (AMY1). Som styr bl.a. insulinutsöndringen. Jag tror att problemet i det här området är att så många är vegetarianer/veganer och vrider bevisningen som det passar dom. Nitrogen-isotopstudier visar på en låg konsumtion av växter även i den sena stenåldern. Strontium och Barium analys från tänder hos tidiga Homo 2 MÅS är samma som hos carnivorer. Alla isotopstudier visar att sena stenåldersmänniskor tillhör carnivorerna. Det betyder inte att det inte åts frukt grönt och örter. Men att dessa (pga istid) bara fanns i säsong i mängd. Samt därmed inte syns i isotopstudierna. Slutligen så är människan anpassningsbar och har kunnat äta med stor variation vad som fanns tillgängligt. Nu är det inte opportunt att titta objektivt på bevisningen. Utan nu läggs det en mängd andra aspekter som bara rör till det. Det är riktigt att vi inte vet. Men vi kan lägga pussel från en mängd olika områden. Och väldigt lite pekar på att vi åt huvudsakligen vegetabilier under de senaste 2-3 miljoner åren. Nästan ingen ting faktiskt. -------------------- Aiello LC, Wheeler P (1995) The expensive-tissue hypothesis: The brain and the digestive system in human and primate evolution. Current Anthropology 36(2): 199–221. Milton K (1987) Primate diets and gut morphology: Implications for hominid evolution. In: Harris M, Ross EB, eds. Food and evolution: Toward a theory of 
human food habits. Philadelphia: Temple University. pp 96–116 Ungar P (2004) Dental topography and diets of Australopithecus Afarensis and early Homo. Journal of Human Evolution 4: 605–622. McHenry HM (2009) Human evolution. In: Ruse M, Travis J, eds. Evolution: The first four billion years. CambridgeMA: Harvard University Press. pp 
256–28
  13. Stenåldern varade under lång tid, vi pratar miljoner år. De rotsaker och frukter vi är vana vid fanns inte. Däremot smala och små ätbara rötter och frukt i säsong. Vi särade på oss från schimpanserna mellan 6-12 mijloner år sedan. Rådande uppskattning verkar vara 7 miljoner år. Orsaken var förmodligen en klimatförändring där regnskogarna i centrala Afrika minskade kraftigt. Så förenklat så fick vi klättra ned ur träden och ut på savannen och lära oss äta nya saker istället för frukt med lite kött som tidigare. Den första adaptionen var som asätare. Det finns det gott om belägg för. Sen utvecklade vi förmågan att springa. Alla apor kan springa, men det är bara vi som är byggda för det. Vi utvecklade förmågan att svettas över hela kroppen. Vilket är unikt. Den enda orsaken till dessa utvecklingar är sk. uthållighetsjakt, som vissa stammar fortfarande bedriver i Afrika. Det går ut på att mitt på dagen när det är som varmast hetsa det bytesdjur man jagar till överhettning och utmattning. Det är vi konstruerade för. Pälsen lade vi av för minst 3 MÅS. Bevis? Vi har en huvudlus som följde med oss när vi lämnade Schimpanserna. Vår lus har också 7 miljoner års utveckling från Schimpansernas lus. Sen har vi en lus till. Den som förekommer genitalt. Den fick vi från Gorillorna för 3 MÅS. Man kan undra hur? Det och en del andra saker pekar på att vi var pälslösa på den tiden. Vi har också transformerat mag-tarmpaketet från ett som var typiskt för en frugivor till det vi har idag. Som ser ut som ett paket från en carnivor eller köttätare. Med en liten magsäck, lång tunntarm, kort tjocktarm osv. Tvärtemot vad Christina Warinner påstår så har våra tuggtänder halverats i storlek och blivit väl anpassade för att äta kött. Det där påståendet måste ha förvånat Peter Ungar (Mannen som byggde den bitande maskinen) som har ägnat sitt liv åt att studera tänderna under vår utveckling. Överhuvud taget så kommer hon med tvärsäkra och befängda påståenden som inte anstår en vetenskapsman. Men jag gissar hon fick bra betalt för det där framträdandet. Eftersom det inte är annat än ren propaganda. Tillbaka till aporna. De får mellan 60-85% av sin energi från fett och protein. Resten kommer från olika sockerarter. Men var kommer då fettet ifrån? Jo från deras långa tjocktarm där mikroorganismer fermenterar fibrer med mm. till kort-kedjiga fettsyror. Vi som har en kort tjocktarm där vår bidrag från fibrer kan ligga mellan 2-8%, bör ju äta vårt fett istället. --
  14. Det är många som har "debunked" Christina Warinner. Hon är INTE antropolog. Har mycket egna speciella ideer som hon bär fram som varandes någon form av accepterad konsensus. Möjligen frambär hon vissa industriers ideer.. Hon är kort saqt helt ute och cyklar.
  15. Det är få forskare som tror att dessa figuriner skulle vara en korrekt och typisk avbild på samtidens kvinnor. Snarare ett "ideal", möjligen också en gudom. Människokroppen har ju sett ungefär likadan ut från nacken och ned de senaste 2 miljoner åren minst (Homo Erectus). Med vissa köldadaptioner som utliggare (neanderthal).
  16. När man läser dina värden i september (speciellt triglyceriderna) kan man undra om du fastade i 10-12 timmar före mätningen. Annars så åt du kanske inte så strikt LCHF. För det är väl egentligen ingenting i din nya kostomläggning som skulle ge denna förbättring?
  17. Ja läkare, dietister och kostprofessorer brukar ju via en ryggmärgsreaktion skylla allt på fettet. I synnerhet det mättade. Skulle bara vara inressant att höra en rimlig biokemisk förklaring till detta. Eftersom vi har en synnerligen effektiv hantering av det fett vi äter. Det görs om till triglycerider i tunntarmen och förpackas i den största formen av lipoproteiner vid namn Kylomikroner. Dessa går sedan upp via lymfsystemet (utan att passera levern) ut i blodet via den övre portalvenen under nyckelbenet. Efter 2-3 timmar är det mesta borta från blodet och ute i fettcellerna. Efter 10-12 timmar så är även restprodukterna borta. Det är därför man skall fasta 10-12 timmar innan man tar kolesterolprov tex. Jämför detta med det fett som skapas i levern vid överdrivet intag av olika kolhydrater. Dessa förpackas i VLDL lipoproteiner som sedan långsamt minskar i storlek och byter namn till IDL och sedan LDL. Denna process kan ta dagar och veckor. Förutom för fruktosen som ofta blir kvar i levern tillsammans med annat fett som startat livet som kolhydrater och där processen inte hinner med. Det är bla. därför som LCHF'are alltid(?) får lägre triglycerid värden än andra när man tar kolesterolprov. --------
  18. Efter 4 år har Robert Lustig gjort en ny filmad föreläsning som heter: Fat Chance Fructose 2.0. Nästan en och en halv timme lång och riktigt bra. Får väl ses som en fortsättning och utökning av den förra (Sugar The Bitter Truth). Hittas här: http://www.youtube.com/watch?v=ceFyF9px20Y
  19. Före provtagning bör man ha fastat i minst 12 timmar samt suttit stilla i minst 15 minuter precis innan. Annars blir mätvärdena inte korrekta. Angående totalkolesterolet så bör man ha varit viktstabil under en längre period samt inte ha en kraftig infektion i kroppen. Det ger ett högre TK. I övrigt säger TK inte speciellt mycket överhuvudtaget. Dess förmåga att förutsäga hjärtsjukdom är väl som att kasta pil med bindel för ögonen. Ditt TG är ju föredömligt lågt och säger en hel del. Ditt HDL är också bra. Angående LDL så är den beräknad enligt Friedewald och inte uppmätt. Har man högt TG så kommer LDL nivån att underskattas enligt denna beräkning. Omvänt om du har lågt TG (vilket du har) så kommer ditt uträknade värde bli för högt enligt denna beräkning. Strunta alltså i LDL värdet. Den viktigare APO kvoten är OK. Idag används väl TK och LDL värdena mest för att saluföra statiner och inte den ursprungliga tanken. Nämligen att förutsäga hjärtinfarkter.
  20. MIT forskaren Stephanie Seneff har en helt annan syn på Sulfat och kolesterol. Där finns mycket som är rimligt även om hon blir lite väl entusiastisk i frågan som många forskare tenderar att bli. Jimmy Moore har en intervju här: http://livinlavidalowcarb.com/blog/the-llvlc-show-episode-720-cholesterol-clarity-interview-with-mit-research-scientist-stephanie-seneff/19659