rylandes

Medlem
  • Innehållsantal

    246
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    7

Allt postat av rylandes

  1. Johan Wallström "Förhöjd Risk" är trams. Allt man lyckats visa är en förhöjd risk mellan 10-30% och detta efter avancerade statistiska manipulationer avsett att sälja läkemedel. Kom igen när du har en förhöjd risk på 200-300% och uppåt. Då KAN det finnas en verklig effekt. Jag pratar om det som är intressant för oss människor, nämligen träffsäkerhet. Dvs att en markör ska kunna förutsäga hjärtsjukdom med viss säkerhet. Det har LDL-C aldrig kunnat. Den är ju också vanligen uträknad efter en rätt vinglig formel. Bäst på att förutsäga detta just nu är LDL-P (partikelantal) och/ eller sdLDL, oxLDL. I övrigt så låter din uppräkning av LDL funktionerna som tagna direkt ur ett reklamblad från läkemedelsindustrin. Jag föreslår att du läser en del av de skrifter och böcker som medlemmarna i THINCS har skrivit. Denna diskussion har vi väl tagit många varv tidigare. Är vi nu tillbaka på ruta 1? ---
  2. Grundproblemet är väl att det hela har sitt ursprung i den mycket infantila fabeln om det "goda" och det "onda" kolesterolet. Varken LDL-C eller HDL-C är speciellt träffsäkra på att förutspå hjärtsjukdomar. Det är ju en gammal ovetenskaplig kvarleva, sannolikt lönsam. Använder man sig av de underfraktioner av LDL respektive HDL som kan mätas (olika storlekar och oxidationsnivåer), så ökar träffsäkerheten kraftigt i statistisk mening. Det innebär inte med säkerhet att små/oxiderade LDL/HDL är grundproblemet. De kan lika gärna vara en indikativ faktor eller ett av många grundproblem. ---
  3. Några exempel som jag har provat: * Salladsblad - isberg eller annan typ. En eller flera. * Vinblad * Vitkålsblad, gärna färska gröna och blancherade. * Kinakål eller annan kåltyp, blancherade. * Endiveblad stora. --
  4. I diskussionen springer vi fortfarande förbi det som jag anser vara kärnpunkten, ett uppenbart fall av att inte se skogen för alla träden. Biokemisten beskriver en förenklad version av något som jag vill kalla normalläge. Zepp fyller på med sin version, samt menar att med 80% fett så borde man befinna sig i ketos. Så är uppenbarligen inte fallet. JG är i sammanhanget inte relevant. Han har inte en susning om vad han pratar om och sysslar mest med propaganda. Jag pratar om det läget som vissa kallar "nutritional ketosis". När man har fri tillgång till sina fettceller, man inte blir trött och eventuella hunger/sug-känslor är lätta att skjuta undan. Det är en märklig känsla som är svår att förstå och uppskatta för den som inte befunnit sig i den. Här går man också ned i vikt eftersom kroppen använder sig av reserverna och inte försöker få organismen att äta i någon större grad. Evolutionärt så är människan inte byggd för att vara en "idisslare" och äta jämt. Men vissa av oss är bättre på att kunna "lägga undan" när det är överflöd för att sedan använda oss av dessa reserver när så behövs. Alltså en period av "överätande", alla kan inte detta. I dessa tider med ett ständigt överflöd är denna förmåga förbundet med negativa konsekvenser. Vi som har lätt att överäta gör så över tid utan direkt synliga negativa konsekvenser förutom en stigande övervikt (för vissa). Invärtes försvarar sig kroppen med en allt stigande "Insulinresistans". Dvs det behövs mer och mer insulin för att flytta samma mängd glukos från blodet. Detta har även en mängd andra konsekvenser som vi inte ska ge oss in på här. Här vill jag hänvisa till Professor Krafts arbete med ämnet som bl.a. Ivor Cummings har uppmärksammat i intervjuer och artiklar. Kraft har under många år utfört ett eget glukosbelastningstest som löper över 5 timmar i.s.f. 2 timmar och där han också mäter insulinet. Nu har han mätt över 10000 personer och menar att många är T2 diabetiker eller pre-diabetiker och dessa syns inte i det vanliga belastningstestet. * Kurva 1 tillhör de som är metabolt oskadade. Man får en insulin-puckel efter ett belastningstest som snabbt minskar. * Kurva 2 stiger högre än den "normala" och räcker längre. Detta pekar på Hyper-insulenemi. * Kurva 3 ligger senare i tid än nr 2 men stiger högre, räcker längre och har ett högre basvärde än kurva 2. * Kurva 4 visar på personer som har ett kraftigt höjt basvärde. Denna persons celler är fyllda med insulin hela tiden. När den sedan intar kolhydrater så höjs insulinvärdet kraftigt. * Kurva 5 visar människor med typ 1 diabetes. Här saknar kroppen förmåga att producera insulin. En bra illustration mellan T1 och människor med T2 eller som är på väg dit. ** FRÅGA - För människor med kurva 2-4 som äter 3-5 gånger per dag (även med proteinbegränsning och 80% fett), när ska kroppen kunna ta ur reserverna i någon högre grad?? - Dvs. hamna i "nutritional ketosis" annat än möjligen en kort period? Insulin stryper (men stänger inte helt) tillgången till de egna fettcellerna. Insulinpåslag får man inte bara från kolhydrater utan även proteiner och i vissa fall även från fett. Därutöver finns det andra substanser som hämmar keton-bildning t.e.x. alla aminosyror som metaboliserar till Oxaloacetat kommer att hämma/hindra keton-bildning. För mig visar ovanstående att "Insulin-resistans" och sannolikt också "leptinresistans" är helt avgörande i denna fråga. Se på kurvorna. Vad är då lösningen? Minska insulinpåslaget kraftigt. Det gör man lämpligast genom att fasta och att vara aktiv. Om man äter strikt LCHF med proteinbegränsning och 80% fett samt inte hamnar i "nutritional ketosis" med ett värde över t.e.x. 2. Då är man insulinresistent. Jag vill sticka ut huvudet längre än så och påstå att det stora flertalet (nästan alla) som äter en strikt LCHF diet utan att gå ned i vikt är insulinresistenta i hög grad. Att vara insulinresistent i vårt moderna samhälle är ett tecken på att man är på god väg mot den skrämmande mängd välfärdssjukdomar som kan drabba oss alla. Kan man inte bryta insulinresistansen med LCHF så får man ta till periodisk fasta och vanlig fasta i lämplig mängd. I övrigt så är jag inte överens med ovanstående beskrivningar om skeendet i ketos men detta är teknikaliteter och får anstå till en annan gång. Avslutningsvis vill jag säga att det är viktigt att vi koncentrerar oss på att definiera kärnfrågorna och försöka bena ut dessa istället för att förvirra oss bort i olika tekniska detaljfrågor. --
  5. Efter en inledande fas på några veckor så blir det inga dippar om jag inte "slarvar" grovt. Salt och vatten är viktigt i synnerhet på sommaren och när man arbetar med kroppen och svettas. I stort sett problemfritt m.a.o. --
  6. Gladan! Att äta en gång per dag innebär inte att man inte kan få i sig de vitaminer/mineraler/spårämnen man behöver, bara man väljer en närings-riktig/-tät kost. Eller snarare vi som äter på detta sätt har inte större problem än andra att få i oss det vi behöver. Det finns några saker man behöver tänka på: 1. Sannolikt så är näringsinnehållet i vanlig mat väsentligt lägre än det brukade vara, huvudsakligen p.g.a. konstgödsel mm. 2. Spannmål dränerar sannolikt kroppen på diverse näringsämnen och tillför lite eller inget. 3. Det är troligt att tillsammans med näringen i fettcellerna ligger också de/vissa näringsämnen vi behöver. Ur evolutionär synpunkt är det rimligt. Jag har stött på en del artiklar som pekar på detta, men ser det ännu inte som fullt klarlagt. 4. Väljer man rimligt med inälvsmat och annan näringsrik mat, bra grönsaker, örter och kryddor så bör det inte vara några större problem. Här är en bra hemsida där författaren har tagit ett ordentligt grepp om problematiken och författat ett antal listor över näringsriktig mat: https://optimisingnutrition.wordpress.com/ Men för säkerhets skull så äter jag D-vitamin, Magnesium, en bra Multivitamin och Omega-3. Jag är helt obekymrad (på goda grunder) över den egennyttiga skrämselpropaganda som myndigheter och viss industri öser över oss avseende tillskott. Ser det snarare så att många tillskott fungerar uppenbarligen och stör försäljningen av vissa läkemedel. ------------- Zepp! Vi brukar ju befinna oss i ungefär samma åsikts-härad. Men efter att ha läst ditt inlägg flera gånger så går jag bet på vad du menar. När du sedan börjar med "name-dropping" och då gör ett minst sagt märkligt urval, minskar inte min förvirring. Guidol är i mina ögon en måttligt kunnig kalorikramare som gett "Cherry-Picking" och ful-retoriken ett Svenskt ansikte. Den artikel som du pekar på var mer innehållslöst än vanligt. Hallén verkar vara rädd för ketos. Vad vill du ha sagt? -- Det finns utan tvekan ett brett spann med dieter där man kan äta riktig mat och må bra. Ett något smalare där man dessutom kan gå ned i vikt. Allt beror på de individuella förutsättningarna. Men om man tittar på människor med medel- till svår- insulinresistans så är fungerande dieter / verktyg väsentligt färre. Ett effektivt sådant är kombinationen LCHF/intermittent fasta/fasta. Då är keton-nivåerna ett sätt att se om man ligger rätt. Det är riktigt att de och glukosnivåerna kommer att förändras över tid. Acetoacetat och glukos kommer att gå närmare noll. Däremot kommer Beta-Hydroxybuturat att väl följa/spegla din ketos. Jag kan inte se något rimligt skäl, varken biokemiskt eller evolutionärt att inte befinna sig i "nutritional-ketosis" under långa tider. Annat än att man då och då bör gå in i en kort fas av kolhydrat-ymnighet för att finta fettcellernas försök att ta tillbaka kontrollen. Jag har kommit till insikt om att jag är metabolt skadad (som så många andra) och att tills dess att det dyker upp ett effektivt motmedel för detta, så är LCHF/Fasta det kraftfullaste verktyget som jag känner till. Det fungerar dessutom utmärkt. --
  7. Jag delar Peters uppfattning i frågan om Ketos. Med tillägget att det blir svårare och svårare att komma dit med åren. Det verkar som att de aktiva fettcellerna kämpar emot för att komma tillbaka till tidigare fulla nivåer. Det betyder att för en del räcker inte en strikt LCHF med begränsat proteinintag för att helt komma i ketos. Nyckeln för mig är insulinresistansen. Samt sannolikt den egna förmågan att konvertera protein till glukos. Här hjälper det att vara aktiv. Under en period fungerade det med att köra 16/8 dvs hoppa över frukosten och ha ett 8 timmars ät-fönster. Sen blev det svårare och svårare. Sen i maj kör jag en egen 5/2 med mycket gott resultat. Vardagarna äter jag en gång per dag runt 18:00. Strikt LCHF med Proteinbegränsning. Lördag/Söndag blir det även lunch. Någon gång per månad fastar jag i 24-36 timmar. Skillnaden är väldigt stor. Jag känner när jag får tillgång till fettlagren. Blir helt enkelt aldrig trött. Enstaka slarv med några veckors mellanrum har ingen påverkan Slarvar jag flera dagar i rad tar det däremot upp till en vecka för att komma tillbaka. Det är ingen tvekan om att Jason Fung har varit en inspiration. LCHF i kombination med periodisk fasta är ett mycket kraftfullt verktyg. Samt att inte vara förutsägbar. Lägg in en ät-dag då och då med mer kolhydrater än vanligt. Följ upp med 24-36 timmars fasta. Så ser ett fungerande system ut för mig, för närvarande. --
  8. Det var en mycket bra illustration. Det finns nästan inget begrepp som är så missuppfattat som medellivslängd. Många verkar tro att så snart man blev 35 på Stenåldern så föll man död ner. --
  9. Insulin är ett mångfassetterat hormon, men huvuduppgiften (speciellt i dessa dagar med vårt höga kolhydratintag) är att se till att få blodsockernivån i blodet tillbaka till en normal nivå efter kolhydratintag (även proteiner kan ha en blodsockerhöjande effekt). Genom att få in energin i muskler och fettceller genom diverse processer. Fettcellerna har ett ständigt in och utflöde. Insulin stryper men stänger inte utflödet ut ur fettcellerna för att så snabbt som möjligt få ned blodsockernivån i blodet och bort energin därifrån. När vi äter fett så ger det inget eller mycket litet insulinpåslag.
  10. Kylomikroner bär snabbt och effektivt det fett vi äter, via "gräddfilen" (lymfsystemet), ut i blodet och är borta därifrån inom några timmar. Utan att egentligen passera levern. Det visar (menar många) att vi är gjorda för att äta stora mängder fett. Till skillnad mot det fett som bildas när vi äter ett överskott av kolhydrater (och proteiner) som kan stanna länge i blodet (dagar och veckor) innan det tas om hand. Som VLDL omvandlas till LDL, till sdLDL och slutligen LDL remnants. Riskfaktor för hjärtsjukdom? --
  11. 56% (inte 58%) bygger (antagligen) på de studier om insulinpåslag som har gjorts i Australien. Det var ett snittvärde som man fick fram från ett antal icke speciellt aktiva människor. I artikeln används det på ett märkligt och i mina ögon felaktigt sätt. Att proteinöverskott omvandlas till glukos är känt sen länge. Insulinpåslaget hos denna grupp blev 56% (i snitt) av vad motsvarande påslag från kolhydrater skulle ha blivit. Kurvan var också "snällare". Förutsättningen är att det är personer som inte är aktiva. Att sedan använda sig av en simpel matematik och påstå att resterande 44% (eller 42%) är ketogena verkar märkligt. Påslag från Fett förekommer eftersom det sällan är "rent" utan åtföljs av annat. Att räkna 10% i snitt är återigen märkligt, vet inte riktigt vad källan är. Känner inte igen siffrorna. Mycket ligger mellan 0%-4%. Enstaka med annan inblandning hamnar högre. Återigen, är väldigt tveksam till tankegången och nyttan därav. Annat än att all form av "överätning" kan ställa till problem. --
  12. De flesta av oss lider av magnesiumbrist av många olika orsaker. Grunden är nog att nästan alla matvaror har tappat stor del av sitt magnesium mycket tack vare vårt användande av konstgödsel. Vi tillför inget till jordarna. Sen har vi spannmål som sannolikt tar med sig mineraler på sin väg genom kroppen. Det är riktigt att LCHF i början minskar på vatteninnehållet i kroppen, ca 2-3 kilo. Så där försvinner lite grand. Sen har vi haft sommar, då man kanske svettas mer och då försvinner det både salt och magnesium. En del av den effekt du känner kan vara saltbrist. Jag brukar känna likadant om jag glömmer saltet. När man äter riktig mat av LCHF typ är den antiinflammatorisk. Dvs att det sätter igång ett antal reparerande processer som annars inte utförs. Sannolikt därför som många tycker de mår så bra på LCHF kost. Centralt i detta är D-vitamin som också behöver magnesium för att processerna ska kunna utföras. Tar man D-vitamintillskott eller solar tar detta så mycket magnesium som behövs för att köra processerna. Är magnesiumnivån låg innan så uppstår en brist. Så det är definitivt ingen bra idé att sluta med D-vitamin. Ditt immunförsvar blir då inte så bra som det kunde vara. Istället behöver man möta D-vitaminintaget med magnesium. Den nivå du anger verkar rimlig för detta. Det brukar påpekas här och på andra bloggar att D-vitamin ska kombineras med magnesium för bästa resultat. --
  13. Nu har jag inte läst Martinas artikel, men det finns ju något som kallas Insulinlast uttryckt gram. En vidareutveckling från skaparna av GI i Australien. Byggt på ett antal mätningar på människor så kom man fram till följande formel: Insulinlast i gram = Kolhydrater (g) - Fiber (g) + 0,56 * Protein (g) -- Här räknar man att proteinet ger påslag motsvarande 56% av effekten KH. Räknar man om det till insulindrivande kalorier för ett födoämne = Insulinlast i % = ((Kolhydrater - Fiber + 0,56 * Protein) * 4 Kilokalorier / g) / Totala mängden kalorier Så ger Brie ett påslag med 14% vilket får räknas som mycket lågt. På följande blogg skriver man en del om insulinlast mm. https://optimisingnutrition.wordpress.com
  14. Svaret på din fråga är att idag är det ingen som vet. Det finns ett antal hypoteser/teorier som stöds av vissa statistiska samband. Som i sig aldrig kan utpeka en orsak. Men det är riktigt att mycket pekar på högt intag av raffinerade kolhydrater och industriella transfetter med ett starkt samband. Det finns också ett antal gamla havererade, men lönsamma hypoteser, som likt fågel fenix hålls vid liv långt efter bäst före datum. Vad som händer är sannolikt att det uppstår en skada (okänt hur) i de yttre delarna av kärlväggen (genom Vasa Vasorum) , med påföljande inflammation/böld. Som skapar en förträngning och kan spricka. Inte inifrån artären som man trott hittills. --
  15. Besvären brukar vara övergående men kan naturligtvis vara individuellt. Du kan också prova med en bra buljong, så får du i dig lite andra mineraler också. Men tar man en vanligt buljongtärning så får du i dig glutamat och massa annat man kan vara känslig för. Men det finns bra buljonger. Annars kan du prova Resorb eller liknande vätskeersättning som du hittar på Apotek. Att de skulle vara mindre äckliga utlovas inte. Slutligen kan du ju prova med att maskera smaken. Jag brukar ibland ta saltet tillsammans med en C-vitamin brustablett. --
  16. Det är inte frånvaro av fynd när det gäller elden utan frånvaro av användandet av eld, i grottor i Euroasien, under 400-600 tusen år som är det besvärande för hypotesen. Sen om de nya redskapen som påståtts hittats: Det låter som massmedial propaganda. De ligger inom tidigare känd tidsålder. Redskap har aldrig bara varit knutna till Homo utan även Australopithecus och kanske flera. Eftersom vi särade oss ifrån aporna för ca 7 MYA så utgör ju Australophitecus en stor del av utvecklingen innan vi blev Homo Erectus. En del av hjärnans- och jaktkroppens utveckling kommer här. Så också användandet av verktyg. --
  17. Pga. tidsbrist så blir mina bidrag i denna tråd sporadiska och kanske kortare än de borde. Beklagar detta. Jag kan också ha blandat ihop vem som står för vilka ståndpunkter. Jag argumenterar mot Wranghams hypotes. Den fungerar bara om det funnits en kontinuitet på användandet av eld under 1,8 MYA och att denna kunskap sprider sig inom arten HOMO. En i mina ögon troligare hypotes är ju som sagt att när kraftiga klimatförändringar kom för ca 2 MYA så är Homo Erectus bra rustad för att kunna hantera dessa. Han har redan fått en något större hjärna som sedan växer under de kommande 1,98 miljoner åren hos följande arter. Homo Sapiens hjärna har minskat med ca 10% under de senaste X tusen åren. Siffrorna varierar mellan 10000-40000. Liksom även orsakerna därför. Vilka kan vara flera såsom effektivisering mm. Ett alternativ som finns där som trolig delorsak är vårt ökande beroende av spannmål. --
  18. Zepp precis vad jag skrivit hela tiden, tumgreppet och användandet av verktyg samt anpassning till kött finns där tidigt. Ganymedes: Hur tänkte du nu? Om hypotesen om tidig användande av eld är riktig, så är det Homo Erectus som gör det för 1,8 miljoner år sedan, enligt Wrangham. Sedan sprider de sig över Euroasien. Sannolikheten att den kunskapen stannade i Afrika är nog obefintlig. Dessutom finns det spår av Erectus tillbaka till Afrika. Du kan väl läsa hela eldproblematiken, så får vi se om du kommer till samma slutsats som författaren och jag. https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCQQFjAA&url=https%3A%2F%2Fopenaccess.leidenuniv.nl%2Fbitstream%2Fhandle%2F1887%2F19328%2FMaster%2520thesis%2520final%2520cut%2520ultimate%2520version.pdf%3Fsequence%3D1&ei=imJZVZfED4PoywPM0IDoBg&usg=AFQjCNF09nXeoz0J1fuazj0jmgqkF68vuQ&bvm=bv.93564037,d.bGQ&cad=rja Att tro att vi inte hade någon form av kunskapsutbyte (tex eld) med en art som vi levde nära och beblandade oss med på alla sätt är minst sagt märkligt. Men om mina punkter hittills inte räcker så låt oss titta på mag- tarmpaketet. Om man äter mycket vegetabilier så har man som aporna en stor mage, bröstkorg som lutar utåt i nederkant, samt en lång tjocktarm så att mikroorganismerna kan producera kortkedjiga fettsyror åt värden. I en storlek mellan 35-55% av energibehovet. Så såg vi ut när vi separerade från aporna och så ser schimpanser, gorillor och orangutanger ut idag. Från den utgångspunkten har vi gått till en liten magsäck, lång tunntarm och en kort tjocktarm som kan ge oss ett näringsbidrag på mellan 2-8%. Vi har alltså huvudsakligen ätit vårt fett. Svårt att se något som ger den utvecklingen utan ett dominerande intag av kött med andra inslag naturligtvis. --
  19. I Europa och Asien finns det väldigt många grottlämningar på grund av de kalla vintrarna. Det finns en bra sammanställning av fynden i grottorna och förekomsten av eld, som är ca 2 år gammal. I Afrika är förekomsten mer sällsynt. Men du missar själva kärnan. Om användandet av eld var allmänt under de senaste 1,8 miljoner åren, som Wranghams hypotes säger. Varför finns det då inte några spår i de grottor i Europa och Asien som varit bebodda i upp till en miljon år, förrän mellan 200-400 tusen år sedan? En i mina ögon troligare teori om vår utveckling av hjärnan är följande: Homo erectus var för ca 2 miljoner år sedan redan utrustad med en kropp som en modern människa, huvudet var dock annorlunda. Hjärnan var större än föregångaren Australopithecus. Troligen tack vare den lyckosamma jakttekniken som utvecklats och som lyckas i ca 50% av fallen. Detta ger tillgång till ett övermått av näring från hjärna och ryggraden mm. hos bytesdjuren. Då kommer det en serie snabba klimatförändringar som ställer stora krav på anpassningsbarhet och intelligens. Inte bara i jakt på djur utan också i ett hårdare klimat finna tecken på gömd föda som ätbara rötter mm. Dessa kräver också ett processande för att bli fullvärdig föda. Fermentering tex. Den mest uppfinningsrike och anpassningsbara överlever. Homo Erectus överlevde och spred sig till Europa och Asien och fanns där till ca 70 tusen år sedan. Många forskare menar idag att Homo Erectus och Homo Heidelbergensis är samma art, bara en senare utveckling. I så fall går det en rak linje därifrån till den Afrikanska delen av Homo Erectus som blir Homo Sapiens, som sprider sig från Afrika för mellan 60 till 120 tusen år sedan. För att i Europa sedan blanda sig med Neandertalare och Denisovaner. --
  20. Väder och vind blåser bort alla spår. Det är enklare i Europa och Asien där levde de mer i grottor. Så där kan man gräva i de olika sedimenten för att se när användandet av eld kommer. --
  21. Ja absolut. Men sedan finns det ju ett antal andra sjukdomar som kan bli en följd utav insulinresistensen utan att det märks på vikten. --
  22. Det är nog snarare "Insulinresistansen" du tänker på. När man äter kolhydrater och annat som höjer blodsockret så ska insulinet matas ut för att möta detta intag och få ned blodsockervärdet på en normal nivå igen. Äter man mycket blodsockerhöjande frekvent och under lång tid, så kan kroppen "värja" sig mot de höga insulinnivåerna genom att inte sänka blodsockervärdet så mycket som tidigare. För samma mängd insulin. Detta gör i sin tur att kroppen tvingas skicka ut ännu mer insulin för att få ned blodsockervärdet. Detta kallar man för "insulinresistens". Det kan man vara i hela eller delar av kroppen. 3 saker man kan göra för att motverka detta är att dra ned på kolhydratintaget, börja träna och fasta. --
  23. Frukosten är ju självklart den viktigaste måltiden på¨dagen....................................................................................................................................................... (för frukostflingefabrikanterna som livsmedelsverket ömmar så för). Metoden brukar annars kallas för periodisk fasta 16/8. Dvs man äter inget mellan middagen kvällen innan och lunchen. Det ger ca 16 timmars fasta, sedan har man ett "ät-fönster" på 8 timmar. Det är en alldeles utmärkt metod med många positiva effekter. Precis som Anders A skriver. För att kroppen ska börja "äta" upp sina muskler måste man ha hamnat i en långvarig svältperiod efter ett antal dagar. Hur många beror på ditt reservlager som naturligtvis går åt först. --
  24. Den här tråden har jag missat, har mycket att göra just nu. Men ämnet intresserar mig mycket så jag kastar mig in ändå trots sen ankomst. Jonas A! Det snabba svaret på din fråga är: Ja! du har fel. Allt handlar om hypoteser. En hypotes kan befinna sig i ett av 3 stadier samt obestämd. Först otestad. Sedan testad och fallerad. Samt testad och ännu ej fallerad. Har man provat den många gånger utan att kunna spräcka hypotesen anses den "stark" och är tillsvidare så nära en sanning man kan komma. Starkare blir hypotesen också om den är okontroversiell. Att flera/många forskare sluter upp om den. * Vi har tänder alldeles utmärkt anpassade för att tugga och mala ned kött. Peter Ungar är väl dominerande forskare på detta område. Han och hans forskargrupp har byggt en "tugg och bitmaskin" som förekommit i flera TV program. Bl.a. Alice Roberts BBC serie om människan. Finns på youtube. Detta är en stark och okontroversiell hypotes. Även vegetarianer som Alice Roberts och Richard Wrangham sluter upp om denna. * Vi har en hand och gripförmåga mellan tummen och pek- långfingret som är anpassad för att använda stenknivar t.e.x. Därmed behöver vi inga stora hörntänder. Man kan också titta på "Nutcrackerman" för att se hur tänder anpassade till vegetabilier ska se ut. * Vi har en mycket tidig anpassning för att äta Kadaver. Vi kan arbeta i grupp och kan använda tillhyggen/verktyg som ger oss tillgång till hjärna och ryggmärg. Feta och näringsrika. Än idag använder sig tex. Hadza av detta. När man ser Gamar cirkla så rusar man dit för att vara så tidig som möjligt innan köttet förstörs. * Vi la tidigt av oss pälsen. Minst 3,5 miljoner år sedan. Vilket ses bl.a. på att vi har 2 typer av löss. Huvudlöss från schimpanserna och genitalie från gorillorna. * Vi är ensamma om att ha ett så effektivt kylsystem. Svettkörtlar över hela kroppen samt kylanpassning runt hjärnan mm. * Vi är tidigt anpassade för långdistanslöpning (minst 2-3 miljoner år). Detta tillsammans med kylningen gör oss till det djuret som kan springa längst. Vi springer tillräckligt snabbt för att kunna pressa bytesdjur från trav (där de kan hålla på länge) över i galopp där det räcker med 15 km för att driva ett djur till utmattning, om det är en varm dag. Denna jakt-strategi används än idag. Det finns ett antal punkter till men detta räcker väl. Sen vad man i praktiken äter skiljer sig nog på gruppnivå inom arten. Vissa schimpanser är väldigt stationära och äter allt inom ett begränsat område. Andra har sin favoritföda och kan vandra över stora områden för att finna denna föda. Ofta lätt tillgänglig från buskar och träd. Man plockar, äter och går vidare. Sen till Richard Wranghams (vegetarian) hypotes om elden. Den får nog sägas vara obestämd men nära fallerad. Han har skrivit 2 böcker om detta under 15 år. Den första fick massiv kritik inom forskarvärlden. I den andra har han delvis försökt bemöta kritiken. Grundproblemet är att under dessa 15 år så har ju bevisen för hans hypotes inte blivit starkare. Snarare tvärt om. Om användandet av eld skulle kunna ha en påverkan på vår utveckling måste den vara kontinuerligt använd och vitt spridd. Man måste ha behärskat den och inte bara använt den under en viss tid efter ett blixtnedslag tex. Beviset på användandet av eld i Afrika är av naturliga skäl närmast obefintliga. Det finns tecken på eld vid ett tillfälle i en grotta i Sydafrika, men inte kontinuerlig. Den tidigaste finns i Israel och är 800-900 tusen år gammal. Det stora problemet är att när man går till Europa och Asien och alla dessa grottor så hittar man djurben med knivmärken men inga spår efter lägereld förrän man kommer fram till 200-400 tusen år sedan. Det och en mängd annat får Wranghams hypotes (i mina ögon) att vara närmast fallerad. Vi är ju flexibla och kan äta en mängd olika födoämnen. Men under de senaste 2-3 miljoner åren då arten Homo utvecklades mest, bör kött ha stått för en dominerande och viktig del. Även då var det en klimatförändring där regnskogarna minskade till förmån för den trädbeväxta Savannen och alla dess gräsätare. Bl.a. isotop analyser pekar på detta. --
  25. Nej Jonas och Mats, ni båda försöker göra oss till något vi inte är. Men det är inte ovanligt att man behöver en längre tid innan man är helt fettanpassad. Om man nu vill/behöver vara det. Under den tiden kommer ett intag av kolhydrater kännas som en lättnad. Det här är ju inget kontroversiellt . Finns flera studier som pekar på detta (Phinney, Volek mfl.). Det kan man lätt åtgärda/minska effekten genom att äta mineralrika nötter, äta avokado, dricka buljong för salt och vätska. Man kan väl spalta upp problematiken genom att ställa sig frågan vad är det som är huvudproblemet (om det nu finns något). 1. Om det är Metabolt: Så kommer det sannolikt behövas en begränsning av kolhydraterna rakt över. Nivån får man prova sig fram till. Det är individuell och förändras ofta under tid. 2. Om det är immunsystemproblem: Då är det viktigast att plocka bort raffinerade produkter och äta så rent och ursprungligt som möjligt. Samt se till att man får alla de näringsämnen man behöver. Alltså mer åt Paleo hållet. Spannmål (bl.a.) "går fetbort" som vissa tycks säga idag. Här behöver man ju ofta inte begränsa kolhydraterna så mycket. Utan se till att det är rätt sort. Sen finns det en glidande skala mellan dessa 2 huvudtyper. Alla får rum här inne. ------------------------------ Eftersom diskussionen också har innefattat näringsvärde på olika födoämnen kan det väl vara läge att påminna om Harvard forskaren Matt Lalonde’s, Nutrient Density Value tabell (lånad av Robb Wolf): Food Category Nutrient Density Value Organ Meat and Oils 17 Herbs and Spices 17 Nuts & Seeds 10 Cacao 8 Fish and Seafood 1 Pork 0.7 Beef 0.3 Eggs and Dairy -0.6 Vegetables (Raw) -0.7 Lamb, Veal, Raw Game -1.2 Poultry -1.7 Legumes -2.9 Processed Meat -3.1 Vegetables (Cooked, Canned) -4.8 Plant Fat and Oils -5.4 Fruits -5.6 Animal Skin and Feet -6.2 Grains (Cooked) -6.2 Refined and Processed Oils -6.4 --- Sorry, tabellen överlevde visst inte flytten så bra. --