Jump to content

Flamman

Medlem
  • Posts

    101
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Everything posted by Flamman

  1. Tack, känner mig med ens väldigt glad!
  2. Min första tanke var att en anledning till att jag älskar mitt nuvarande jobb är att jag ständigt har många bollar i luften. Men efter att ha tänkt lite till har jag kommit fram till att jag oftast bara har en boll i luften i taget, men många bollar att skifta emellan och bytena kan både gå snabbt och ske ofta. Jag trivs väldigt bra med att ha det så just på jobbet, men jag kan inte se någon situation i privatlivet där det skulle passa. Vill absolut inte stressa och bli störd med maten, varken när jag lagar eller äter. Förstår inte hur folk kan lyssna på ljudböcker samtidigt som de kör bil.
  3. Det här hade kunnat vara min unge. Första gången hon fick gnaga ett köttben såg hon ut som att det var det naturligaste i världen, fast hon aldrig hade sett någon göra det tidigare. Nu vill hon ha resterna av våra avgnagda ben, det går alltid att gnaga lite till. Vi har alltid varit noga med att påpeka att kött kommer från djur, vi diskuterar vilka djur vi brukar äta. Hon tycker att det är viktigt att vi är snälla mot djuren, men har samtidigt accepterat att vi måste döda djur för att få kött. Jag visade min man den här tråden, hans reaktion var: oj, jag har nog inte ätit ordentligt idag, jag hämtar en kotlett! (rester från grillningen igår)
  4. Grattis! Jag är säker på att du kommer tappa fler kg av bara farten.
  5. Jag äter procentuellt sett mer kött nu än innan, om man ser till fördelningen på tallriken. Detta är nog mycket beroende på att kött inte var lika gott när jag var fettskrämd. Observera procentuellt. Portionerna är mindre nu, så mängden kött har inte ändats. Att vi i Sverige slaktar mer nu misstänker (och hoppas) jag beror på att fler och fler föredrar svenskt kött, framför extrembilligt utländskt kött av tveksam kvalité. Inte för att allt svenskt kött är toppen, men det i varje fall på rätt väg. Jag skulle gärna äta enbart närproducerat, gräsbetat kött, men det tillåter inte riktigt plånboken.
  6. Istället för att komma ut och börja springa blev jag däckade av pollen. Jag blir lika förvånad varje vår.
  7. Kala fläckar är inte kul, har själv varit med om det i ett par omgångar. För mig har håret alltid kommit tillbaks så småningom, men det har tagit upp till ett år. I mitt fall har jag alltid haft något kraftigt stressframkallande ett par månader innan, massuppsägningar på jobbet och annan skit. Vad jag vet finns det inget som hjälper lokalt på fläcken, men jag tror absolut att bra mat och allmänt välbefinnande hjälper.
  8. Varför vill du använda en produkt som du inte vet något om? Ta reda på fakta först, och avgör därefter om du vill använda den eller inte.
  9. Känner att det saknas en författare här, en som skrev sci-fi redan på 1800-talet: Jules Verne
  10. Har varit barfota eller gått i mina Bikila hela dagen igår och idag. Det är så skönt att det är väder för dem igen, ryggen mår så bra. Nu har jag verkligen varit uppmärksam på hur jag går, och det är precis som jag hade för mig, det är bara när jag går fort det blir knasigt. Nu när jag är medveten om det på ett annat sätt, och jag lyssnar på kroppen på ett annat sätt, så går jag så mycket mjukare. Tänk att det skulle ta flera år med fivefingers innan jag fattade det. På jobbet har jag fått diverse konstiga blickar och nyfikna frågor, de är många som aldrig har sett så konstiga skor tidigare. Så nu är jag den där nya tjejen som äter konstigt och har konstiga skor. De skulle bara veta att jag aldrig använder schampo... :-)
  11. Hjälp, så långt orkar jag inte gå. Jag får nog hålla tyst från och med nu...
  12. Hade jag läst det här för ett halvår sedan så hade jag tänkt: so what? Ibland går man upp, ibland går man ner. Nu är reaktionen en helt annan. Det ÄR roligt att analysera vad som händer med kroppen vid olika tillfällen, ta lärdom av det, och gå vidare som en visare människa.
  13. Jag kokar blomkålen i grädde, sen mixar jag allt med stavmixern och blandar i en rejäl klick Philadelphia.
  14. Den blåvalskänslan är bra att hålla i huvudet när någon försöker vara snäll och säger något i stil med att en bulle kan du väl unna dig. Jag kan unna mig att inte få magknip, svullna upp och nästan känna mig bakfull dagen efter.
  15. Jag som alltid har trott att det är de religiösa som tror, och vi andra som vet. Nu vet jag inte vad jag ska tro.
  16. Har alltid gillat siffror. Däremot finns inte tålamodet att regga det jag äter, det gör jag bara någon enstaka dag då och då. Hade gärna haft siffrorna för varje dag, men jag orkar inte hålla på. Däremot väger jag mig varje morgon. Inte för att det behövs, även om det kan vara lärorikt, utan för att det ger så fina diagram. Lat som jag är så orkade jag aldrig väga mig mer en max en gång i månaden tidigare, sedan råkade visst en wifi-våg hamna i hushållet. Måste jag väga mig varje dag: Nej. Var det värt pengarna: Förmodligen inte. Men likförbannat, det är så roligt med siffror.
  17. Välkommen hit! Vi här många som gör den här fettfyllda resan tillsammans. Så sent som igår hittade jag gamla bortglömda märgben i frysen, som jag hade sparat just för att koka buljong av. Nu har de legat i frysen i nästan ett år, är de för gamla för användas?
  18. Visst är det en skön känsla, när inte kakorna i köksskåpet ropar på en längre!
  19. Nu var det länge sedan jag skrev något här. Jag är supernöjd med jobbet, och jag är förvånad över hur pass mycket energi jag ändå har på kvällarna. Inte för att jag är jättepigg, men jag är i varje fall inte nära-döden-trött, som jag kommer ihåg från tidigare år med heltidsjobb och restid på det. En enda dag har jag varit så där klassiskt slut på eftermiddagen. Det var en kursdag, och det bjöds på lunch... Lärdom: fortsätt ta med egna lunchlådor. Analysen av mig själv fortsätter. Först till det rent fysiska. Tittar jag på totalvikten så verkar det gå i tvåveckorsperioder. Jag står still i två veckor, går ner i två veckor och står still i två veckor till osv. Tittar jag däremot på grafen för fettmassa i kroppen (oj vad det är roligt med prylar...) så går kurvan stadigt nedåt, inga tvåveckorsperioder här inte. Slår jag ihop detta med menscykeln syns ett tydligt mönster. Inte konstigt att jag känner mig svullen när jag har mens, nu har vågen bevisat att jag binder mer vätska då än annars. Ska bli kul att se om detta fortsätter, alla andra mensbesvär har mattats av väldigt tydligt. Över till det psykiska. Jag har funderat mycket på vad det är som triggar sockersuget för mig. Jag har kommit fram till att det är inte söta smaker i sig, tvärtom, jag nöjer mig med väldigt lite nu för tiden. Köpte en halvliters Cola Zero för ett tag sedan, den öppnade jag för över en vecka sedan och den är fortfarande halvfull. Däremot blir jag självklart triggad av blodsockerfallet efter intag av riktiga sötsaker, så det undviker jag. Inbillar jag mig, men det går tydligen inte alltid så bra, kommer tillbaks till det snart. Något annat som i viss mån triggar mig är när jag har ätit för dåligt, framför allt när jag har ätit för lite fett. Har utrustat mig med en burk kokosolja även på jobbet, för att undvika detta. Så till det som verkligen triggar mig. Känslor av olika slag, framförallt negativa. Förra veckan hade jag en väldigt intensiv dag på jobbet, med väldigt mycket nytt att ta in. Hjärnan gick på högvarv hela dagen, och när det var dags att åka hem var det någon annan som tog kontroll över bilen (och hjärnan) och stannade vid närmaste affär, köpte en påse godis, och fortsatte sedan hem. Det var först tre mil senare, med handen i godispåsen, som jag reagerade på vad jag höll på med. Det är konstigt, men det kändes verkligen inte som att det var jag som hade köpt godiset. Samtidigt är det ju lönlöst att skylla på någon annan, det är klart att det var jag. Tror att jag slutade äta godis då, men jag är inte helt säker. Gissa vad som hände med resten av godiset? Jo, det åt jag upp senare på kvällen. Dagen efter var jag hungrigare än på väldigt länge. Det här har jag verkligen tagit lärdom av, så just nu inbillar jag mig att jag inte kommer att göra om det. Fast jag tänker inte lova något.
  20. Jag lovar att ta fram fjollan i mig! (Tur att inte min man är inne här och läser, han skulle få spader...)
  21. Nä, inte sten. Men jag har kastat en kladdig macka med messmör på syrran när jag var förbenad på henne när vi var barn. Det går alltså att använda kolhydrater till något i samband med ilska.
  22. Jag tror att det är viktigt att avreagera sig när man blir arg, och att verkligen tillåta sig att vara arg. Det svåra är att hitta en bra kanal att få ur sig ilskan. Jag känner så väl igen godissuget som kommer när jag blir arg. Då hjälper det inte alls att äta ägg istället. Än så länge har jag inte hittat något fungerande alternativ.
  23. Något jag verkligen saknar är rostmackan med ost och marmelad, något jag länge har lyxat till söndagsfrukosten med.
  24. Oj, det är nästan så att jag får lust att börja löpa i mina. Har aldrig varit löpare, har urkass kondis, men jag är ute och promenerar en hel del. Har insett att min gångstil inte passar för fivefingers, eller snarare inte passar mina hälar när jag har dem på. När jag får upp farten tar jag långa kliv och smäller ner hälarna i asfalten. Strosa runt går bra, men inte powerwalka. Då och då får jag tankar om att jag kanske borde börja springa istället, kanske följa ett C25k program. Jag tror att jag har lättare att öva in rätt löpsteg, eftersom jag i dagsläget inte har något alls, än att programmera om mitt gångsteg.
  25. Så roligt att läsa din berättelse. Fortsätt som du har gjort hittills, och sprid budskapet ut i världen!
×
×
  • Create New...