Per Wikholm

Medlem
  • Innehållsantal

    421
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    19

Per Wikholm vann senast 20 Oktober 2015

Per Wikholm hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

1 514 Enastående

Om Per Wikholm

  • Rank
    Stammis

Senaste besökare till profilen

574 profilvisningar
  1. Skriver om Emma Morano i nästa nummer av LCHF Magasinet i en granskning av teoribildningen av de s k Blå Zonerna. Försent att ändra nu men jag har gått på tidigare mediauppgifter om tre råa ägg. Dessutom förespråkar hon ett glas hembryggd konjak.
  2. Bra att denna debatt på just denna tråd avlutas... den har helt enkelt blivit för lång och oöverskådlig. Men jag vill passa på att tacka Johan Wallström för en bra och seriös och framåtriktande debatt! Jag hoppas att du fått lite tankeställare värda att fundera vidare på som att det inte riktigt är så enkelt som att ställa vegetarisk föda mot animalisk (något som flertalet LCHF:are heller aldrig har påstått - vi är t ex skarpt för ökad odling av den vegetariska, (mättat) feta kokosnöten som kan växa i saltindränkta miljöer som inte fungerar som jordbruksmark). Vi syns i en ny tråd!
  3. Kort kommentar till Johanna07, #109 Japp, ät mer s k hamburgerkött och Gustavskorv för att stödja svensk vallodling. Notera dock att en medelhäst i Sverige kräver ett helt hektar(=km2) vall. Ställ detta i proportion mot att man i Serengeti kan ha 50 idisslande gnuer per hektar. Nu kan man inte riktigt jämföra kalla Sverige med varma Serengeti som tar emot betydligt mer energi från solens strålar vilket möjliggör mer fotosyntes. Men man kan jämföra gnuer (äkta idisslare) och zebror (nära släktingar med hästen). Medan gnuerna kan uppnå 50 djur/hektar uppnår bara zebrorna ca 12 djur per hektar (samma siffra gäller för övrigt känguruer i Australien som saknade idisslare innan den vite mannen kom). Så vill vi ha mest kött (och mejeriprodukter) per hektar så är det nöt som gäller.
  4. Nu fick du min första gilla av mig! Jag håller med ditt resonemang men tyvärr är det så här fragmentarisk som forskningen kring mulluppbyggnad ser ut. Det har inte varit ett prioriterat forskningsområde. Grafen berättar också en historia om det ohållbara tänk som dominerar i jordbruksbranschen. För låg mullhalt i jorden för att den intensiva spannmålsodlingen eroderat bort jord? Nema problema - fyll på med halvfossilt torv någon annanstans ifrån. Därför får man i nuläget lägga lite pussel utifrån den fragmentariska vetenskap som finns och kasta ur sig en och annan hypotes. De svenska försöken visar att stallgödsel är överlägset gröngödsel (från gödslade åkrar). Notera även den den rosa linjen "Inget N" där enbart underjordiska skörderester från ogödslad gröda tillfördes. Ger tillsammans med de andra linjerna en antydan om att gröngödsling kräver ytterligare påfyllnad av gödsel, naturligt eller konstgjort om inte mullagret på sikt ska utarmas (värt att notera är att förlusten av mull i spannmålsodlingen, som sannolikt till stor del blir CO2-utsläpp inte ingår i någon klimatmodell mig veterligen). OK, nu lägger vi även till de danska experimenten i kalkylen. Som jag tolkar din hypotes här är att stallgödslet vinner därför att kossorna käkat föda från gödslade åkrar/gräsmark. Danskarna noterar här att nötboskap, i synnerhet mjölkproducerande sådan ökar kolhalten i marken (900 kg kol/hektar - inte illa pissat och skitet av en kossa) medan grisproduktion leder till kolförluster i marken. Grisar utfodras uteslutande på konstgödslat kraftfoder som soja och spannmål medan nötboskap och i synnerhet mjölkproducerande sådan i betydligt högre grad är gräsbetande. Det falsifierar din hypotes om att stallgödslets överlägsenhet skulle bero på en högre mängd föda från gödslad mark. Svindyngan borde enligt den hypotesen varit överlägsen kodyngan. Kvar står min hypotes - att de metanfisande och metanrapande kossorna utför någon sorts magi som får deras gödsel att bli det optimala jordförbättringsmedlet. Så fantastiskt så att man nästan kan bli religös hindu (då vill jag givetvis inte bli vegansk brahmin utan nöjer mig med den lägsta kasten som får äta självdöda kor samt mejeriprodukter ;-)
  5. Beror helt och hållet på vad vi vill prioritera, hur vi utformar jordbruksstöd, avvägningen mellan skatt på arbete och skatt på CO2 och vad vi är beredda att betala för en hållbar matförsörjning i butiken. Men läs gärna på de länkar jag har lagt upp. Även om det behövs mycket mer forskning på detta område är det ändå utifrån de svenska och danska undersökningarna solklart att kossor är mästare på att binda kol i marken samt att spannmålsodling aldrig kan bedrivas långsiktigt utan att mullhalten eroderas utan tillskott av antingen naturgödsel eller konstgödsel. Studera grafen i detalj!
  6. Vi börjar segla ut rätt långt från Ehrenbergs magnifika artikel och det kanske börjar bli dags för streck i debatten. Vad gäller antalet bison så låg de på ungefär samma nivå som dagens antal nötkreatur i USA, give or take. Sen kan man föra in andra vilda idisslare i debatten också som älg, ren, hjort och myskoxe men jag avstår det konststycket. Johan, ja det är vallen som binder kvävet men idisslarna är de som via sina magar gör näringen biologiskt tillgänglig som gödsel. Därför är den långsamt nedbrytbara gröngödslingen inte lika effektiv. Det finns en anledning till att även ekoprodukterna på grönsaksavdelningen är odlade med kogödsel. Avslutningsvis. Med en ökande befolkning måste vi bredda oss från föreställningen att all mat vi äter med nödvändighet måste ta sin början på plöjda åkrar där arealen inte är oändlig. Det finns mycket intressant som händer vad gäller aquaculture, urban odling, höns på villatomten eller varför inte matkaniner. Naturbete är en del i detta men inte den enda.
  7. Som sagt svårt med naturvårdsinventeringar i efterhand men Wiki uppger 60 miljoner före 1800, jag har hört både mindre och större siffror.
  8. Gunnar Rundgren (en av grundarna av KRAV-märkningen) bjuder oss på ett resereportage från Mongoliet. Här består menyn av 200 kg kött och 800 kg mjölk per person och år. Boskapsuppfödning är helt enkelt det enda sättet att hållbart producera tillräckligt med mat i det kalla och karga Mongoliet. Matförsörjning handlar inte alltid om att "jordens yta inte räcker till". http://tradgardenjorden.blogspot.se/2015/10/nar-boskapsuppfodning-ar-det-mest.html
  9. Hur många idisslare det fanns för 100 000 år sedan vet varken SLU eller någon annan eftersom det är svårt att göra naturvårdsinventeringar retroaktivt. Däremot kan man skaffa sig en bild från nutid när man inrättar naturreservat. T ex Serengheti där det inte är ovanligt med gnu-populationer på 50 djur/km2. Antalet vilda idisslare i Sverige ca 1 miljon ger också en fingervisning trots att vi människor lagt beslag på den bördigaste marken (du har hört mitt vicentargument tidigare). Ska vi försörja 7 miljarder eller kanske mer än 10 miljarder människor på jorden om några årtionden med mat så vore det förödande att inte längre utnyttja merparten av jordens mark som duger för gräsbete men inte för effektiv odling. Detta är effektivt och ger maximal fotosyntes per given yta. Den förment gröna revolutionen har inte ökat fotosyntesen ett dugg, tvärtom är plöjd åkermark ett slöseri. Mer fotosyntes sker på en tättbevuxen äng och därmed produceras mer kolhydrater per hektar, mestadels i form av fibrer som cellulosa och lignin som vi inte kan smälta men som idisslarna kan. Det enda den fossilbränsledrivna gröna revolutionen åstadkom var att maximera det ätbara axet på spannmålen. Diskussionen om veganism som en quick fix på klimatfrågan är ointressant. Om några årtionden är vi ett par, tre miljarder omnivoriska människor till på detta klot och alla prognoser och tidigare statistik tyder på en dramatisk ökning av efterfrågan på animalisk föda, främst driven av utvecklingsländer som idag konsumerar väldigt lite. Om 5 % eller t o m 10 % av Västvärldens befolkning konverterar till veganism är i det sammanhanget piss i Missisippi.
  10. Jag vet faktiskt inte säkert var eller vem som startade detta men FN-organet FAO:s rapport "Livestock´s long shadow" från 2006 var definitivt det som satte bollen i rullning på allvar. ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/010/a0701e/a0701e00.pdf Men det finns en mycket längre tradition än så av att skuldbelägga just kor/biff. Redan i min hemkunskapsbok från tidigt 80-tal kunde man läsa om hur dåligt biffkött var eftersom det krävdes mycket mer spannmål/soja för att producera 1 kg biff jämfört med t ex kyckling - självfallet utan någon tanke på att kor inte behöver utfodras med kraftfoder. Jag har länge funderat över detta västerländska hat mot kornas blotta existens som tveklöst odlas i vegankretsar. Jämför med Indien (för övrigt världens största mjölkproducent) där är flertalet hinduer och oftast åtminstone laktovegetarianer. Där är kon ett heligt djur medan här är kon ett förkastligt djur som bör minimeras i antal.
  11. Seriöst Johan, anser du att älgen inte har rätt att leva för att den sedan urminnes tider råkar rapa och fisa metan? Den är ett naturligt inslag i vår fauna. Vi har ungefär 300-400 000 älgar i Sverige trots en betydande avskjutning. Klimatfrågan hör inte till denna tråd även om jag gladeligen skulle diskutera den i en annan tråd. Evidens för att växtbaserad kost har lägst klimatpåverkan finns bara så länge man sticker huvudet i sanden och låtsas som att jordbruket med monokulturer inte har bidragit till massiv ökenutbredning och jorderosion som man inte räknar in som CO2-utsläpp.
  12. "Angående det andra inlägget så spelar det väl mindre roll för atmosfären huruvida vi människor räknar metangasen som antropogent eller inte. 1 kalori naturbetat kött innebär mer metangas och andra utsläpp än 1 kalori ris. Vi kan i sagsläget välja vad vi ska plantera och då bör vi ta det som orsakar minst utsläpp i atmosfären, även om det känns "orättvist" mot idisslarna att dom ska behöva stå tillbaka pga bland annat den tidigare och nuvarande användningen av fossilt bärnsle." ------------- Nr 1. Johan, hela WWF´s köttguide (som de kopierat från SLU) bygger på vad som anses antropogent eller inte. Notera att allt nötkött även naturbetat får sura, röda smajlisar i denna guide medan älgkött får glada smajlisar. Jag har varit i kontakt med en av huvudförfattarna bakom SLU´s ursprungliga rapport och frågat just omkring detta. Hon erkände utan förbehåll att det sannolikt är så att en älg producerar precis lika mycket metan per kilo kött som gräsbetat nötkött men det hela handlar om att älgen bedömdes vara icke-antropogen medan nötboskapen bedömdes vara antropogen. Att risproduktionen till största delen är antropogen är därför väsentligt. Det är nya metanutsläpp som människan skapat. Nr 2. Nej, det är inte rimligt att jämföra livsmedel enbart utifrån kaloriinnehåll, man måste se till övriga näringsämnen också. Ingen människa kan överleva på ris allena medan det däremot går att överleva på kött/animalier alena (inuiter etc). Om vi bara såg till maximal kaloriproduktion utan metanproduktion så skulle vi kunna komma överens om att sockerrör och sockerbetor bör ersätta såväl idisslare som ris. Jag är inte säker på att det vore optimalt för folkhälsan ;-)