Jump to content

Per Wikholm

Medlem
  • Posts

    421
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    19

Everything posted by Per Wikholm

  1. Skriver om Emma Morano i nästa nummer av LCHF Magasinet i en granskning av teoribildningen av de s k Blå Zonerna. Försent att ändra nu men jag har gått på tidigare mediauppgifter om tre råa ägg. Dessutom förespråkar hon ett glas hembryggd konjak.
  2. Bra att denna debatt på just denna tråd avlutas... den har helt enkelt blivit för lång och oöverskådlig. Men jag vill passa på att tacka Johan Wallström för en bra och seriös och framåtriktande debatt! Jag hoppas att du fått lite tankeställare värda att fundera vidare på som att det inte riktigt är så enkelt som att ställa vegetarisk föda mot animalisk (något som flertalet LCHF:are heller aldrig har påstått - vi är t ex skarpt för ökad odling av den vegetariska, (mättat) feta kokosnöten som kan växa i saltindränkta miljöer som inte fungerar som jordbruksmark). Vi syns i en ny tråd!
  3. Kort kommentar till Johanna07, #109 Japp, ät mer s k hamburgerkött och Gustavskorv för att stödja svensk vallodling. Notera dock att en medelhäst i Sverige kräver ett helt hektar(=km2) vall. Ställ detta i proportion mot att man i Serengeti kan ha 50 idisslande gnuer per hektar. Nu kan man inte riktigt jämföra kalla Sverige med varma Serengeti som tar emot betydligt mer energi från solens strålar vilket möjliggör mer fotosyntes. Men man kan jämföra gnuer (äkta idisslare) och zebror (nära släktingar med hästen). Medan gnuerna kan uppnå 50 djur/hektar uppnår bara zebrorna ca 12 djur per hektar (samma siffra gäller för övrigt känguruer i Australien som saknade idisslare innan den vite mannen kom). Så vill vi ha mest kött (och mejeriprodukter) per hektar så är det nöt som gäller.
  4. Nu fick du min första gilla av mig! Jag håller med ditt resonemang men tyvärr är det så här fragmentarisk som forskningen kring mulluppbyggnad ser ut. Det har inte varit ett prioriterat forskningsområde. Grafen berättar också en historia om det ohållbara tänk som dominerar i jordbruksbranschen. För låg mullhalt i jorden för att den intensiva spannmålsodlingen eroderat bort jord? Nema problema - fyll på med halvfossilt torv någon annanstans ifrån. Därför får man i nuläget lägga lite pussel utifrån den fragmentariska vetenskap som finns och kasta ur sig en och annan hypotes. De svenska försöken visar att stallgödsel är överlägset gröngödsel (från gödslade åkrar). Notera även den den rosa linjen "Inget N" där enbart underjordiska skörderester från ogödslad gröda tillfördes. Ger tillsammans med de andra linjerna en antydan om att gröngödsling kräver ytterligare påfyllnad av gödsel, naturligt eller konstgjort om inte mullagret på sikt ska utarmas (värt att notera är att förlusten av mull i spannmålsodlingen, som sannolikt till stor del blir CO2-utsläpp inte ingår i någon klimatmodell mig veterligen). OK, nu lägger vi även till de danska experimenten i kalkylen. Som jag tolkar din hypotes här är att stallgödslet vinner därför att kossorna käkat föda från gödslade åkrar/gräsmark. Danskarna noterar här att nötboskap, i synnerhet mjölkproducerande sådan ökar kolhalten i marken (900 kg kol/hektar - inte illa pissat och skitet av en kossa) medan grisproduktion leder till kolförluster i marken. Grisar utfodras uteslutande på konstgödslat kraftfoder som soja och spannmål medan nötboskap och i synnerhet mjölkproducerande sådan i betydligt högre grad är gräsbetande. Det falsifierar din hypotes om att stallgödslets överlägsenhet skulle bero på en högre mängd föda från gödslad mark. Svindyngan borde enligt den hypotesen varit överlägsen kodyngan. Kvar står min hypotes - att de metanfisande och metanrapande kossorna utför någon sorts magi som får deras gödsel att bli det optimala jordförbättringsmedlet. Så fantastiskt så att man nästan kan bli religös hindu (då vill jag givetvis inte bli vegansk brahmin utan nöjer mig med den lägsta kasten som får äta självdöda kor samt mejeriprodukter ;-)
  5. Beror helt och hållet på vad vi vill prioritera, hur vi utformar jordbruksstöd, avvägningen mellan skatt på arbete och skatt på CO2 och vad vi är beredda att betala för en hållbar matförsörjning i butiken. Men läs gärna på de länkar jag har lagt upp. Även om det behövs mycket mer forskning på detta område är det ändå utifrån de svenska och danska undersökningarna solklart att kossor är mästare på att binda kol i marken samt att spannmålsodling aldrig kan bedrivas långsiktigt utan att mullhalten eroderas utan tillskott av antingen naturgödsel eller konstgödsel. Studera grafen i detalj!
  6. Vi börjar segla ut rätt långt från Ehrenbergs magnifika artikel och det kanske börjar bli dags för streck i debatten. Vad gäller antalet bison så låg de på ungefär samma nivå som dagens antal nötkreatur i USA, give or take. Sen kan man föra in andra vilda idisslare i debatten också som älg, ren, hjort och myskoxe men jag avstår det konststycket. Johan, ja det är vallen som binder kvävet men idisslarna är de som via sina magar gör näringen biologiskt tillgänglig som gödsel. Därför är den långsamt nedbrytbara gröngödslingen inte lika effektiv. Det finns en anledning till att även ekoprodukterna på grönsaksavdelningen är odlade med kogödsel. Avslutningsvis. Med en ökande befolkning måste vi bredda oss från föreställningen att all mat vi äter med nödvändighet måste ta sin början på plöjda åkrar där arealen inte är oändlig. Det finns mycket intressant som händer vad gäller aquaculture, urban odling, höns på villatomten eller varför inte matkaniner. Naturbete är en del i detta men inte den enda.
  7. Som sagt svårt med naturvårdsinventeringar i efterhand men Wiki uppger 60 miljoner före 1800, jag har hört både mindre och större siffror.
  8. Gunnar Rundgren (en av grundarna av KRAV-märkningen) bjuder oss på ett resereportage från Mongoliet. Här består menyn av 200 kg kött och 800 kg mjölk per person och år. Boskapsuppfödning är helt enkelt det enda sättet att hållbart producera tillräckligt med mat i det kalla och karga Mongoliet. Matförsörjning handlar inte alltid om att "jordens yta inte räcker till". http://tradgardenjorden.blogspot.se/2015/10/nar-boskapsuppfodning-ar-det-mest.html
  9. Hur många idisslare det fanns för 100 000 år sedan vet varken SLU eller någon annan eftersom det är svårt att göra naturvårdsinventeringar retroaktivt. Däremot kan man skaffa sig en bild från nutid när man inrättar naturreservat. T ex Serengheti där det inte är ovanligt med gnu-populationer på 50 djur/km2. Antalet vilda idisslare i Sverige ca 1 miljon ger också en fingervisning trots att vi människor lagt beslag på den bördigaste marken (du har hört mitt vicentargument tidigare). Ska vi försörja 7 miljarder eller kanske mer än 10 miljarder människor på jorden om några årtionden med mat så vore det förödande att inte längre utnyttja merparten av jordens mark som duger för gräsbete men inte för effektiv odling. Detta är effektivt och ger maximal fotosyntes per given yta. Den förment gröna revolutionen har inte ökat fotosyntesen ett dugg, tvärtom är plöjd åkermark ett slöseri. Mer fotosyntes sker på en tättbevuxen äng och därmed produceras mer kolhydrater per hektar, mestadels i form av fibrer som cellulosa och lignin som vi inte kan smälta men som idisslarna kan. Det enda den fossilbränsledrivna gröna revolutionen åstadkom var att maximera det ätbara axet på spannmålen. Diskussionen om veganism som en quick fix på klimatfrågan är ointressant. Om några årtionden är vi ett par, tre miljarder omnivoriska människor till på detta klot och alla prognoser och tidigare statistik tyder på en dramatisk ökning av efterfrågan på animalisk föda, främst driven av utvecklingsländer som idag konsumerar väldigt lite. Om 5 % eller t o m 10 % av Västvärldens befolkning konverterar till veganism är i det sammanhanget piss i Missisippi.
  10. Jag vet faktiskt inte säkert var eller vem som startade detta men FN-organet FAO:s rapport "Livestock´s long shadow" från 2006 var definitivt det som satte bollen i rullning på allvar. ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/010/a0701e/a0701e00.pdf Men det finns en mycket längre tradition än så av att skuldbelägga just kor/biff. Redan i min hemkunskapsbok från tidigt 80-tal kunde man läsa om hur dåligt biffkött var eftersom det krävdes mycket mer spannmål/soja för att producera 1 kg biff jämfört med t ex kyckling - självfallet utan någon tanke på att kor inte behöver utfodras med kraftfoder. Jag har länge funderat över detta västerländska hat mot kornas blotta existens som tveklöst odlas i vegankretsar. Jämför med Indien (för övrigt världens största mjölkproducent) där är flertalet hinduer och oftast åtminstone laktovegetarianer. Där är kon ett heligt djur medan här är kon ett förkastligt djur som bör minimeras i antal.
  11. Seriöst Johan, anser du att älgen inte har rätt att leva för att den sedan urminnes tider råkar rapa och fisa metan? Den är ett naturligt inslag i vår fauna. Vi har ungefär 300-400 000 älgar i Sverige trots en betydande avskjutning. Klimatfrågan hör inte till denna tråd även om jag gladeligen skulle diskutera den i en annan tråd. Evidens för att växtbaserad kost har lägst klimatpåverkan finns bara så länge man sticker huvudet i sanden och låtsas som att jordbruket med monokulturer inte har bidragit till massiv ökenutbredning och jorderosion som man inte räknar in som CO2-utsläpp.
  12. "Angående det andra inlägget så spelar det väl mindre roll för atmosfären huruvida vi människor räknar metangasen som antropogent eller inte. 1 kalori naturbetat kött innebär mer metangas och andra utsläpp än 1 kalori ris. Vi kan i sagsläget välja vad vi ska plantera och då bör vi ta det som orsakar minst utsläpp i atmosfären, även om det känns "orättvist" mot idisslarna att dom ska behöva stå tillbaka pga bland annat den tidigare och nuvarande användningen av fossilt bärnsle." ------------- Nr 1. Johan, hela WWF´s köttguide (som de kopierat från SLU) bygger på vad som anses antropogent eller inte. Notera att allt nötkött även naturbetat får sura, röda smajlisar i denna guide medan älgkött får glada smajlisar. Jag har varit i kontakt med en av huvudförfattarna bakom SLU´s ursprungliga rapport och frågat just omkring detta. Hon erkände utan förbehåll att det sannolikt är så att en älg producerar precis lika mycket metan per kilo kött som gräsbetat nötkött men det hela handlar om att älgen bedömdes vara icke-antropogen medan nötboskapen bedömdes vara antropogen. Att risproduktionen till största delen är antropogen är därför väsentligt. Det är nya metanutsläpp som människan skapat. Nr 2. Nej, det är inte rimligt att jämföra livsmedel enbart utifrån kaloriinnehåll, man måste se till övriga näringsämnen också. Ingen människa kan överleva på ris allena medan det däremot går att överleva på kött/animalier alena (inuiter etc). Om vi bara såg till maximal kaloriproduktion utan metanproduktion så skulle vi kunna komma överens om att sockerrör och sockerbetor bör ersätta såväl idisslare som ris. Jag är inte säker på att det vore optimalt för folkhälsan ;-)
  13. Johan, den stora skillnaden mellan ris och kor/idisslare är att risodling till en mycket större del är antropogent. På större delen av det som idag är jordbruksmark betade idisslare en gång i tiden och de gjorde det i stort antal. Även om det är svårt att göra naturvårdsinventeringar i efterhand tyder mycket på att t ex vild bison i Amerika fanns i en mängd som är i samma storleksordning som dagens nötkreatur i USA. Så idisslarnas naturliga metanproduktion var hög redan då (fast utsläppen var förmodligen lägre jämfört med dagens feedlots med knähöga dynghögar). Det metanproducerande vilda ris som växte i våtmarker i Asien innan människans ankomst kan på samma sätt som idisslare sägas var naturligt men huvuddelen av det ris som produceras idag har människan skapat med konstbevattning och tillhörande extra metanutsläpp. Det är ett antropogent metanutsläpp som inte skulle ha funnits naturligt.
  14. Så, nu har jag skummat igenom rapportens delar om köttkonsumtion. http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1539/1539964_samha--llsfenomen-och-a--tga--rder-hmi-rapport-2015-6.pdf Precis som förväntat så finns här inga vetenskapliga argument alls för att animaliskt protein i vår föda skulle ge en större belastning av fosforutsläpp eller kväveutsläpp än högkvalitativt protein från vegetabilier så DN-artikelns fokus på vårt kiss och bajs var med andra ord trams. Däremot varnas det för generell överkonsumtion av proteiner vilket självklart ger en ökad belastning på våra reningsverk som inte renar bort kväve och fosfor till fullo. På sidan 15 i rapporten finns en väldigt bra illustration som jämför svensk respektive turkisk proteinkonsumtion 1960-2010 i gram per dag. I Sverige dominerar animaliskt protein starkt medan i Turkiet dominerar vegetabiliskt protein starkt. Notera dock att totalen av proteinintaget är tämligen konstant för båda länderna över tid med bara en svag ökning och ligger kring 100 g protein per dag. Vad var det jag sa i tidigare inlägg om tämligen konstant proteinintag mellan länder och över tid? Baserat på tumregeln 1 g protein per kg (önskad/normal) kroppsvikt skulle man kunna argumentera för att både svenskar och turkar åtminstone borde försöka gå tillbaka till 60-talets nivå kring 90 g och kanske ännu lite lägre. I vilket fall så torde svenskar och turkars närmast identiska proteinintag ge samma belastning på reningsverken. Den relevanta kritiken mot animaliskt protein i rapporten handlar som jag ser det enbart om produktionssättet och inte om konsumtionsandelen. Det noteras att 70 % av Sveriges åkermark används för (kraft-)foder till djur. Det är detta som är felet. Låt korna beta sin naturliga föda istället. En generell köttskatt skulle slå lika hårt mot gräsbete som mot kraftfoder så hur Havsmiljökommissionen kan komma fram till detta som förslag är obegripligt. För övrigt: Rätta mig om jag har fel men jag känner inte till något land i världen som har infört en köttskatt. Det beror nog inte bara på att det skulle vara extremt impopulärt utan också extremt byråkratiskt att införa och kontrollera. En allt större del av vår matkonsumtion är färdigrätter, hel- och halvfabrikat med odefinierat inslag av köttprodukter. Hur stor köttskatt ska en Chicken McNuggets ha? Ska även Karamellkungens lösgodis med animaliskt gelatin köttbeskattas?
  15. Nej, jag tänker inte läsa Wicki vad gäller metanogenes men jag har läst tiotals böcker och säkert hundratals studier med aknytning till frågan. Kort sammanfattat: korna uppfann inte metanogenes. Metanproducerande bakterier anses vara bland de första livsformerna på jorden för 3,5 miljarder år sedan. Korna får i sig metanproducerande bakterier från gräset de äter. Om du har tagit in en plastpool nu till hösten så kan du i praktiken bevittna vad de naturligt förekommande metanproducerande bakterierna har åstadkommit i form av förruttnelse under plastpoolen. Helt utan kor.
  16. Nej, ingen har kunnat läsa rapporten eftersom den släpps först på onsdag. Det här är ett så kallat spinn som jag känner igen från politikens värld. Man släpper en nyhet om något som ingen annan kan granska eftersom detta något ännu inte publicerats. Svårt att argumentera emot. I väntan på rapporten måste man ändå fråga sig varför vi ska ha en generell köttskatt som drabbar allt kött trots att kött kan vara producerat med alltifrån naturbete till strikt kraftfoder med monumentalt skilda effekter på klimat och övergödning. Och varför ska vi då inte även ha en mejeriskatt på mjölkprodukter och ost och en äggskatt? Fast det skulle ju så klart även uppröra lakto-ovo vegetarianer och det är svårt att få politisk uppslutning för en skatt som bara rena veganer applåderar.
  17. Nej, det är helt rätt. WWF har raderat denna slutsats från sin webbsida så man får nog rota i Internet Archive om man ska hitta den. I övrigt hänvisar jag till vad jag skrivit om WWF´s köttguide i senaste numret av LCHF Magasinet. I korthet, huvudfelet är att man räknar in kors metanutsläpp som är ett naturligt kretslopp av kol helt utan fossila bränslen i kalkylen och som skulle finnas även om det inte bodde en enda människa i Sverige. Idisslare har funnits i det här landet i sedan inlandsisen drog sig tillbaka och i stort antal. I dag har vi ca 1 miljon vilda idisslare som älg, ren (halvvild), hjortar och rådjur att jämföra med 1,4 miljoner nötkreatur (som var dubbelt så många för 100 år sedan och då helt ekologiska) och detta trots att vi människor har lagt beslag på den bördigaste marken i södra Sverige där tidigare den europeiska bisonen/visenten strövade. Vidare tar WWF´s klimat & köttguide (som de kopierat rakt av från SLU) ingen hänsyn alls till att gräsbetande djur i symbios med ängsmark faktisk bidrar till att lagra in CO2 i marken till skillnad från plöjd jordbruksmark som alltid läcker CO2 till atmosfären.
  18. Du talar nu om produktion av kött jämfört med bönor antar jag?!? Eller hävdar du att vi kommer att kissa och bajsa ut 50 % mindre fosfor och kväve om vi ersätter kött med bönor? I så fall vill jag gärna ha en referens på det påståendet. WWF kom för några år sedan fram till resultatet att gräsbeteskött och bönodling har ungefär lika stor klimatpåverkan (förvisso än annan fråga än övergödning). Problemet är när köttuppfödningen baserar sig på kraftfoder som framställts med hjälp av övergödande konstgödsel och när djuren står installade och deras egen gödsel inte sprids över en stor yta som i naturen.
  19. Detta är en snabb respons/faktakoll av en nyhet som DN har presenterat nu på morgonen: http://www.dn.se/nyheter/sverige/hog-konsumtion-av-kott-ger-overgodning-i-havet/ Budskapet är att hög köttkonsumtion orsakar övergödning av våra hav och en köttskatt föreslås av Havsmiljöinstitutet i en rapport så ny att den ännu inte har publicerats (först på onsdag kommer den). Här är några citat från DN: "På onsdag presenterar Havsmiljö­institutet sin rapport Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön. Medan det ofta är industri och jordbruk som pekats ut som bovar i sammanhanget riktar forskarna nu även ljuset mot den ökade köttkonsumtionen. – Vi måste inse att det är vi konsumenter och andra i livsmedelskedjan som driver övergödningen av våra hav, säger Eva-Lotta Sundblad, vetenskaplig koordinator och miljöpsykolog." Övergödningen, som leder till algblomning, syrebrist och fiskdöd, beror bland annat på utsläpp av fosfor och kväve. Proteinrika livsmedel som kött, fisk och mejeriprodukter innehåller mycket av ämnena, som hamnar i havet via urin och avföring." SLUT CITAT Detta är ett monumentalt felslut av den s k "miljöpsykologen". Alla människor behöver protein. En av de få saker vi inom LCHF-rörelsen och Livsmedelsverket är helt överens om är att 10-20 % av kaloriintaget bör utgöras av protein. I detta spannet ligger det svenska intaget och så gott som samtliga mänskliga kulturers världen över (undantag inuiter och en del sibiriska folk som på sin traditionella, animaliska kost äter ungefär dubbelt så mycket protein). Det spelar ingen roll hur stor del av kostintaget som är animaliskt eller vegetariskt. proteinintaget kommer att bli detsamma oavsett. Även en strikt vegan kommer att äta 10-20 % protein där sannolikt bönor, ärtor och linser står för den större delen. Proteinintaget är också i alla kulturer tämligen konstant över tid. Ja, svenska folkets intag av just kött har ökat, framförallt från mitten på 1990-talet då vi avreglerade jordbruket och gick med i EU. Men går vi hundra år tillbaka var fortfarande proteinintaget ungefär detsamma. Vi drack betydligt mer mjölk, åt mer ägg och mer fisk som salt sill än idag. På torsdagarna fick vi dessutom protein från den obligatoriska ärtsoppan med fläsk. Så hela idén om att just köttet orsakar övergödningen är helt uppåt väggarna. Övergödningen av havet kommer bli precis densamma om vi ersätter animaliskt protein med vegetariskt protein från baljväxter, spannmål och potatis. Inget bra argument för köttskatt.
  20. I en tidigare tråd här försökte vi reda ut varför kolhydratinnehållet i valnötter skilde sig åt så mycket för olika märken och i olika livsmedelstabeller (från 3,5 till 18 gram kolhydrater per 100 g). Till slut frågade jag Livsmedelsverket. Nu har svaret kommit och kort sammanfattat är det att de heller inte vet. De gör inte ens egna undersökningar. Här är den ursprungliga tråden: http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10522/Livsmedelsverket-vet-inte-hur-mycket-kolhydrater-det-ar-i-valnotter.aspx Här är min kommentar om det hela på LCHF.se http://forum.kostdoktorn.se/topic/7138-olika-n%C3%A4ringsdeklaration-valn%C3%B6tter/
  21. Jodå, svar har kommit. Startar ny tråd om det samt bloggar om det på LCHF.se Så här lyder det nedslående svaret (kort sammanfattning - vi vet inte och det verkar inte vara en prioriterad uppgift för SLV att undersöka näringsinnehåll i mat): 2015-08-24 Hej, Tack för din fråga. Vi använder dessvärre samma ifrågasatta metod som USDA vilket beror på att det inte finns något självklart annat alternativ heller. Att jämföra olika databaser kan ibland vara förvirrande och om du går in och tittar på detaljinformationen för valnötter i FINELI och livsmedelsdatabasen så kommer du se att båda har lånat värdena för valnöt från USDA, bara olika år. Så tråkigt är det och självklart skulle vi vilja uppdatera det här men som vanligt är det en resursfråga. Med vänlig hälsning Veronica Veronica Öhrvik Nutritionist (AgrDr) Risk- och nyttovärderingsavdelningen
  22. 1. Du har en hel drös som förmodligen är "smarta" på Livsmedelsverket, SLU, WWF, diverse veganorganisationer mm. Problemet är att de har skygglappar på sig och vägrar se att varje ekologiskt hållbart system för matproduktion fram till ungefär 1950-talet alltid har varit ett samspel mellan djurhållning och växtodling. Först då började vi separera djurhållning från odling men det finns starka bevis för att detta inta är ekologiskt hållbart eller ens klimatsmart. Deras starkaste argument är att de blundar för att odling utan djur läcker CO2 till atmosfären medan jordbruk med djur tar upp och lagrar CO2 från atmosfären till kol bundet i marken. 2. Vi måste i slutändan acceptera att industriköttet idag är konstlat billigt och att ekologiskt hållbart kött med nödvändighet blir dyrare. Det enklaste (men politiskt omöjligt) vore en rejäl klimatbeskattning av fossila bränslens kolinnehåll (olja, naturgas, kol) redan vid källan. Då skulle det bli tydligt vad konstgödsel, bekämpningsmedel, plöjning, harvning och transporter av kraftfoder till djur egentligen kostar. Mer realistiska alternativ är att i ökad omfattning betala köttbönder för ekologiska tjänster som att beta ängs- och hagmark.
×
×
  • Create New...