Gå till innehåll

Aleks

Medlem
  • Innehållsantal

    361
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    6

Aleks vann senast 4 Februari 2014

Aleks hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

526 Enastående

Om Aleks

  • Rank
    Stammis
  1. Jag vet att på 80-talet kunde du inte köpa mycket allargimat i affären, då fick man allt på recept. Antagligen är det en kvarleva från den tiden. Idag ser utbudet väldigt annorlunda ut. För varje dag kommer det nya produkter. Men för varje ny produkt kommer fem nya allergier!! Som förälder till en allergiker "hänger" jag på forum för just allergiker och man tappar lätt hakan över vilka allergier det finns. Nu talar jag om mat allergier. Så för dessa människors överlevnad tror jag att mat på recept kommer att finnas ett bra tag till.
  2. Surkål används flitigt i Polen. Jag är uppväxt med det. Till stekt fisk hade vi surkål bla. Då kommer jag ihåg att mamma gjorde sallad på surkål. Hon sköljde surkålen lite för att få bort den suraste smaken, hade i finhackad lök, lite riven morot, rapsolja och alltid en stadig nypa socker (jag hoppar sockret numera). Bara ett tips på hur man kan använda kålen och få god smak på den
  3. Matvana är om man VÄLJER vad man ska äta. En ALLERGI är inget man väljer. MItt barn har inte VALT att bli sjuk av viss mat. Hon har inte VALT att ligga dubbelvikt och kräkas i 1-2 dygn efter att ha fått i sig vanligt j-vla vete! Jag arbetar i det här landet, jag betalar skatt precis som du! Det finns annat som subventioneras som just jag och du inte nyttjar. Färdtjänst kanske vi ska sluta subventionera. Blir väl jätte bra när du väl är gammal och behöver det själv. Eller läkarbesök? Den hundralappen som slinker ut ur plånboken är ju inte direkt vad ett läkarbesök kostar i verkligheten. Men
  4. Det räcker inte att byta läkare. Hela mottagningen har en viss policy som de följer. Deras är att barnen ska kunna äta allt. Redan där blir det ju tokigt.
  5. Jag har lite olika erfarenheter. MIn äldsta, 7 år, är allergisk mot vete. Kontakten med vården var under all kritik. Jag fick höra både att jag inte borde ha mitt barns provresultat, att jag inte skulle läsa det själv för det skulle enbart läsas av UTBILDAD personal och att jag hade fel i mina åsikter om barnets allergier. Den här mamman blev topptunnor rasande, behöver kanske inte sägas ens ? Enligt provresultaten så var det ingen veteallergi alls för det var så liten reaktion på proverna!. Att dottern toppade och sprängde alla skalor på gräspollen allergi brydde man sig inte om. Det va
  6. Jag är för naturligt glutenfritt. Men starkt emot ersättnignsprodukterna!! Min dotter tål inte vete, vilket i sig innebär att det blir glutenfria produkter till henne. Problemet är att det tillsätts rätt mycket skit i produkter som är glutenfria för att de ska LIKNA och SMAKA som vanliga. När dina barn kommer till förskola och skola kommer de till 99% inte få glutenfri kost utan läkarintyg - Läkarintyg kommer du inte att få utan att de har en diagnos på glutenintollerans - Diagnos kommer de inte få utan att det ha gjorts prover - Prover kan inte göras utan att man får i sig gluten för utan
  7. Bläddrade lite i tidningen. Jag gillar insädarna, där folk ställer frågor. Gillar den delen i alla tidningar!! Det finns hopp!! En av frågorna handlade om socker!! Den som skrev visste att just socker var farligt och undrade om det fanns något bättre alternativ av sötning att välja på. Svaret löd att socker är socker och leder till välfrädssjukdomar oavsett vilket man väljer och det bästa vore att avstå socker helt och hållet! Men om du måste välja något välj åtminstone ekologiskt för miljöns skull!! Så mitt i hopplösheten finns det en gnutta hopp!!
  8. Jag har haft eksem sen den dagen jag föddes!! Jag har smörjt och smörjt och smörjt. Fått starka salvor utskrivna på recept! INGET har hjälpt! Det har kliat fruktanskvärt mycket. Eksemen gjorde att jag inte vågade ha kläder på mig som visade mina ben eller armar. Eksem som börjat i knäveck, armveck och baksidan av armhålan hade med åren spridit sig så att halva baksidan av benen var täckta, rätt mycket var armecket och halva skuldran. Det såg vidrigt ut!! Efter några månader på LCHF var allt borta!! Jag har inte haft en enda kräm på recept hemma sedan dess. Jag har inte haft en enda kortis
  9. Skulle min 3 åring få tag i såna flingor hade han sprungit runt som en den där tecknade serien Road runner som säger "beeb beeb" och blir påkörd hela tiden. Han hade även varit otrevlig och smått aggressiv - pga sockret! Men det finns väl inte? Barn blir inte speedade av socker? Så då MÅÅÅÅSTE ju dessa flingor vara det nyttigaste som finns?!! Jag är ironisk om någon skulle ha missat. Man kan väl inte på allvar vara så dum (ja, nu är jag allvarlig!) att man tror att SOCKER hör hemma i en nyttig frukost??!!! Även när jag åt nyckehålsmärkt och var nere i det värsta tänkbara träsket
  10. Nu när ämnet är socker... Jag har två barn 7 och 3 år. Dessa barn har kusiner i samma ålder. 7 åringen blev introducerad till lördagsgodis när hon var 3 år - av kusinens mamma - till min enormt stora besvikelse. Jag möttes av noll förståelse på sockerbiten tyvärr från de vuxna. Men från den då 3 åringen möttes jag av något mycket bättre!! Iden om lördagsgodis gillades mycket. Men det stoppades 4-5 bitar i munnen och sen var det stopp. Det andra barnet kunde äta det dubbla, eller tills påsen var tom. Min nuvarande 3 åring blev också introducerad till lördagsgodis av "vänligt sinnade" sl
  11. Många anser att barn ska äta "vanlig mat" när de själva börjar med LCHF. Hemma hos oss lagar vi all mat från grunden. Inga fiskpinnar eller färdiga köttbullar eller annat skräp. Men det är inte så himla lätt när maten i skolan och förskolan följer livsmedelsverkets rekommendationer!! Så hos oss hittar du inga makaroner, däremot lite små sura barn ibland som gnäller över att maten inte smakar likadant som i skolan!! Detta är ju på gott och ont. Eftersom jag hälften av alla gånger bjuder in barnen till att vara med i köket och laga mat så frestas aptiten av alla dofter och då smakar mate
  12. Mina kollegor pratar på varje kafferast om hälsa och kost! De springer på diverse träningspass, går långa promenader osv osv. De äter enligt 5:2 eller 18:6 eller viktväktarna, dricker pulver, räknar kalorier... Till kaffet på förmiddagen äter de alltid knäckebröd med margarin. På eftermiddagen blir det 4 av 5 dagar något sött till kaffet... samtidigt som de skruvar olustigt på sig för jag äter inget vare sig på förmiddagen eller ftermiddagen... Och nåde om ämnet socker kommer på tal!! Det är ju som att försöka ta favorit leksaken från ett litet barn!! Svensken håller envist fast
  13. Tack för en bra start på min dag på jobb . Jag inser ju att kunskapen hos de jag är omgiven av om ju kost är marginell... Å, de kan massor om viktväktarna, 5:2 (ej i relation till LCHF), räkna kalorier, undvika fett osv. Men om de råkar höra LCHF någonstans går rösterna automatiskt upp i falsett och färgen i deras ansikten ändras markant!! Sen piper alla samma sak som går ut på att fett och bacon är så farligt och LCHFare äter inget annat än fett och bacon. Jag har då frågat dessa pipiga tanter hur ofta de har sett rent fett och bacon i min lunchlåda. De blir smått förvirrade och tappar tråd
  14. Med andra ord kan man debattera kost i det oändliga beroende på vad man själv tror på?
  15. Jo, jag har ju lärt mig det under mina år som LCHFare. Men jag tänker på alla som inte håller med. Biten att kroppen kan tillverka den glukos den behöver vet jag. Men om man går på "de andras" linje som säger att kroppen behöver kolhydrater, vilken mängd talar vi om då? Du skriver 20-30 gram glukos per dag. Då kan man säga att det är kroppens dagsbehov i kolhydratsväg? Jag tänker att om någon ska på att argumentera om kolhydraternas vara eller icke vara och att hjärnan behöver kolhydrater så hade det varit så himla gött att säga "ja, jag vet att hjärnan behöver GLUKOS, något den omvandlar
×
×
  • Skapa nytt...