meggieforssander

Medlem
  • Innehållsantal

    76
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    3

Allt postat av meggieforssander

  1. Tack för stödet Tiny Tom! Jag håller med dig i att tänka långsiktigt när det gäller vad man exempelvis blir förbannad över, för att kunna kontrollera det bättre. I detta fall vet jag dock precis vad som gjorde mig arg på doktorn. Måste bara tillägga att jag faktiskt hade en riktigt bra dag fram till det samtalet. Men jo, så här är det. Jag har sökt hjälp hos många allmänläkare den senaste tiden på grund av mina besvär med värk, utmattning och trötthet. Ingen har velat hjälpa mig. MEN så kom jag nu till min senaste husläkare som var heeelt hundra på att alla mina besvär berodde på att jag har sömnapné (fick den diagnosen för ca 2 år sen, fick en bettskena som sabbade mitt bett och gav mig extrem huvudvärk så den har jag inte använt på i alla fall ett år) I alla fall, han gav sig inte utan jag skulle se att allt blev bättre om jag fick en c-papp. Jag hade ingenting att säga till om, han blev förbannad när jag sa att jag vet att mina besvär inte har med apnéen att göra eftersom jag mådde lika kass när jag använde bettskenan. Men nej, han lyssnade inte och skickade utan mitt egentliga medgivande en remiss till ÖNH. Jag förlikade mig med tanken på att i alla fall testa en maskin, även om jag inte var särskilt glad för det. Sen när öronläkaren väl tar kontakt med mig då kommer det fram att jag ska pröjsa 1000 spänn för det också. DÅ rann bägaren över! Tycker inte att det är okej överhuvudtaget. Så jag började med lchf igen, för jag skulle banne mig inte ha någon nedrans c-papp! Och se så bra det har gått. Värken är borta, utmattningen och tröttheten också. Mår bättre än på mycket länge. OCH DET SKA MIN LÄKARE FÅ SKRIVA UPP NÄSTA GÅNG JAG BESÖKER HONOM
  2. Hej! Jag vet precis vad du pratar om! Jag har valt att se mig som matmissbrukare (en person som dövar/förstärker alla sorts känslor med mat). Utöver det är jag även sockerberoende. Detta beteende är något jag växt upp med då min mormor, mamma och moster samt mina systrar fungerar på samma sätt. Det har alltså varit helt normalt i vår familj att äta (oftast godis, kakor, glass) när man är: glad, trött, deppig, lycklig, vill mysa till det, vill fira, vill straffa, vill belöna och så vidare. Jag klarade av att leva på det viset ganska länge men ju äldre jag blev desto större blev konsekvenserna. Viktökning och psykiskt mående bland annat. Jag har sedan testat alla dieter som finns för att bli av med min övervikt. Blev till och med godkänd till en gastric bypass men avböjde på grund av rädsla (vilket jag är väldigt lycklig över nu) LCHF stötte jag på för första gången 2009 och sedan dess har jag provat i olika omgångar men varje gång har jag fallit tillbaka i sockerfällan. Denna gången gjorde jag allt annorlunda. 1. Jag accepterade mina problem och att jag för min egen skull behöver leva ett liv utan kolhydrater. 2. Jag slutade tycka synd om mig själv på grund av att jag inte kan ät kolhydrater. Tog av mig offerkoftan helt enkelt. Jag väljer att se det som att jag väljer ett hälsosammare alternativ för mig själv. JAG FÅR ÄTA VAD JAG VILL MEN JAG VÄLJER ATT INTE GÖRA DET istället för JAG FÅR INTE ÄTA ditten och datten. 3. Jag uteslöt allt som triggar mig. Inga lchf-bakverk, sötningsmedel, mörk choklad. Endast MAT. Vill jag ha något gott äter jag bär och ibland nötter. 4. Jag slutade belöna mig med mat. Nu när jag når ett mål köper jag mig något fint. När jag nådde 10 dagar köpte jag en klocka och fick en ring av min sambo. 5. Jag äter mig mätt och äter igen först när jag är hungrig. 6. Jag faller dit ibland, ingen är perfekt, men jag straffar inte mig själv för dem snedsteg jag gör. Gjort är gjort, det är bara att fortsätta kämpa vidare. Tänker aldrig "imorgon ska jag börja om. Imorgon ska jag börja mitt nya liv. På måndag börjar jag om från noll" När jag har ramlat i fällen så börjar jag om DIREKT! Det finns inget som heter på måndag börjar mitt nya liv. Livet sker under tiden, och vill man inte missa något så ska man ta vara på både dåliga och bra dagar. 7. Jag är värd ett bra, lyckligt och hälsosamt liv. Jag är värd ett långt liv. Jag är älskvärd, jag är värdefull. Jag älskar mig själv och tar därför hand om mig själv på bästa sätt. Bara för att andra behandlar eller har behandlat mig dåligt finns det ingen anledning för mig själv att göra samma som dem. Jag är det viktigaste i mitt liv. Affirmationer är det bästa som finns. Ja, man känner sig jääävligt löjlig när man står där i spegeln och säger till sig själv att man älskar sig själv och att man är värdefull. I början tror man inte alls på det men om man fortsätter så blir det en självuppfyllande profetia. Så har jag gjort denna gången, och det är det allra bästa jag någonsin gjort för mig själv. Jag har gett mig själv chansen och möjligheten till ett fantastiskt liv. Gör det du också, det är mitt tips! Lycka till och behöver du hjälp så hör mer än gärna av dej! Och du, glöm inte att du är värdefull och värd det bästa. Stor kram
  3. Mycket intressant faktiskt! Ska nog också prova....även om jag har skitsvårt för att räkna kalorier....
  4. Dag 28 Har på grund av min förkylning inte orkat skriva något i helgen. Men för att sammanfatta så kan jag berätta att intresset för mat inte har varit särskilt stort sedan jag överdoserade i torsdags. Har mått illa av bara tanken på mat! Blä Fick i alla fall gjort alla mina nagelkunder som jag avbokade veckan som gick under lördagen och söndagen. Känns mycket bra, för nu kan jag koncentrera mig på plugget som jag skjutit upp. Så nu sitter jag här i trädgården, äter frukost (blåbär, grädde, ostchips och skinka) och ska strax ta tag i böckerna. Det är det härliga med att studera distanskurser, man kan sitta precis var man känner för För övrigt så är förkylningen mycket bättre och psykiskt mår jag skitbra! Sinnesro och frid i själen. Allt som sker har mening känns det som. GOTT! Nu skriker böckerna på mig. Ha en fantastisk måndag! KRAM
  5. Lotte! Där slog du huvudet på spiken Frågan är bara hur jag ska kunna filtrera mig och se speciell och viktig ut i Docs inbox....gissar att det är ganska många som försöker få tag på honom....Men man vet ju inte förrän man provat! Tack för tipset! Jag återkommer med uppföljning
  6. Har du provat att kasta sten då? Nä, skämt åsido. Det är ett rent helvete det där godissuget när man har massor av känslor som man inte vet vad man ska göra av
  7. Vad roligt att du finner min resa användbar Det där med boxningssäck låter som ett bra alternativ. Tyvärr bor jag med min sambo och tre katter i en etta på 39 kvm så en boxningssäck skulle se lite malplacerad ut här, men kanske sen när vi flyttat
  8. Jag blir inte heller påverkad i samma grad längre. Vilket får mig att tänka på en sak vi brukade göra när jag var yngre och ville kunna dricka mycket utan att bli fulla. DOCK VÄLDIGT FARLIG METOD; DONT TRY THIS AT HOME! Innan vi intog alkohol drack vi en trea (3dl) grädde/kaffegrädde. Fettet lägger sig som en hinna i magsäcken och hindrar alkoholen från att nå ut i blodet = ingen berusning. Så småningom så sprack den här fetthinnan och all alkohol rusade ut i blodet med en väldig fart = vanligt med alkoholförgiftning. Sammanfattningsvis är då mina tankar som så att efter som LCHF består av mycket fett, så blir det en liknande effekt i magsäcken. Fettet hindrar alkoholen från att nå blodet = berusning uteblir. Kanske?
  9. Dag 25 Ja, egentligen skulle jag kunna strunta i att skriva det här men så å andra sidan, jag är inte mer än människa så varför gömma sig? Igår var jag hos doktorn och dessförinnan hade jag fått brev från öron-näsa-hals på Lasarettet om att jag ska komma upp och prova en så kallad cpapp-apparat (för att slippa andningsuppehåll i sömnen) Detta har jag blivit påtvingad av min läkare, mot min egen vilja egentligen och igår fick jag även veta att jag skulle betala nästan 1000 spänn för skiten! DÅ small det. Mitt humör stupade vääääldigt långt ner. Massor av känslor. Och vad gör man då om man heter Meggie? Jo man bedövar känslorna med massor av mat, givetvis kolhydrater för det kan man äta massor av (har i alla fall kunnat det förut). Det blev godis och kakor på maxi och sen på kvällen blev det pizza. Summa kardemumma: Godiset (ca 3 hekto mot normala 1,5kg) fick Stefan äta upp, kakorna står fortfarande i köket (Stefan har att äta idag också ) och pizzan åt jag en knapp femtedel av (äter normalt en hel pizza utan några problem alls) SEN blev det ett långt snack med den vita porslinsguden på badrummet..... Så illa jag mådde!!! Och så chockad jag var?! Varför så chockad då? Jo, för de andra omgångarna jag har käkat lchf, så har jag syndat redan efter tre fyra dagar. Då har ju inte kroppen hunnit vänja sig av med kolhydraterna ordentligt vilket har gjort att jag inte fått någon som helst reaktion. Visst, jag har syndat denna gången också, men med mycket mycket små mängder. Dessutom har jag levt utan kolhydrater i 25 dagar. Igår tryckte jag in ganska ordentligt med glukos i blodet, inte så underligt att kroppen reagerade!! Vad kan jag lära utav detta då? Tack vare en ordentlig reaktion på kolhydraterna jag stoppade i mig så kunde jag sätta stopp. DET VAR INTE VÄRT DET! Det var så äckligt att bli så illamående att jag skrämde mig själv. Jag hatar att kräkas! Jag vill inte må så igen = jag KAN INTE äta kolhydrater = jag FORTSÄTTER helt naturligt med lchf. Win win alltså, för nu vet jag, att jag har kommit så pass långt att det inte finns en chans i h*lv*tet att jag vänder tillbaka och börjar leva som jag gjorde förr. Usch och fy, mår fortfarande lite illa. Som vanligt så tänker jag inte straffa mig själv. Gjort är gjort. Jag fick nog med straff igår för den delen. Det är bara att hoppa upp på hästen igen och fortsätta rida framåt, en erfarenhet rikare om vilka hinder jag inte ska hoppa över. Alltså, trots detta snedsteg, 25 dagar idag! Förkylningen som var en virusinfektion är på väg åt rätt håll Snart är jag back on track till 100% Ser fram emot all energi jag kommer att ha nästa vecka, när jag har massor att plugga ikapp Over and out! Ja och en liten sak till. Nästa gång jag bli arg för något eller på någon, så ska jag gå ut och kasta sten istället (inte på den/det jag blivit arg på då såklart).
  10. Hej! Först och främst välkommen hit och grattis till jättebra resultat Ja, att kunna äta sig mätt är verkligen en underbar känsla. Det roliga är ju att hela tiden känna sig mätt, inte sugen på något OCH tappa vikt och centimeter. Vikten som du har tappat nu första veckan är troligen vätska, socker/kolhydratet binder mycket vätska, särskilt hos oss kvinnor. Så keep up the good work och berätta gärna om dina framgångar det är alltid roligt att följa andra på deras resa mot ett friskare liv! Kram på dej!
  11. Dag 24 och månaden närmar sig med stormsteg! Fortfarande förkyld och hängig, nu har skitet flyttat sig till luftrören. Jag som har klarat mig utan astmamedicin i 24 dagar nu fick bli några puffar Bricanyl i natt och det gillade jag inte alls. Ringde läkaren och fick en tid idag kl 14.30 hos ssk, dem hade ingen akuttid kvar (trots att jag ringde halv 9 när dem öppnar kl 8) Fick rådet att dricka té med mycket honung. MEN NEJ TACK TILL EN MASSA FRUKTOS!! SÅ dålig blir jag ALDRIG att jag behöver honung Té kan jag dricka.... Nu till lite roligare info Ytterligare 3 cm borta i midjan, total måttförändring sedan start = -14cm Igår kväll blev det grillning i det fina vädret, goda karrékotletter med smör och ost för min del. Vilket även serveras som rester idag. Satt ute hela dagen igår (väl påpälsad med kläder) och fick faktiskt lite fin färg i ansiktet. Nej, ut i köket och koka té och sen tillbaka till sängen för min del. Tjo!
  12. Första maj och dag 23! Vädret är kanon idag!! Och här sitter jag med min nedrans förkylning vill bli frisk NU! Har fått ställa in alla mina nagelkunder måndag, tisdag och idag. Imorgon måste jag bli bra!! Inte har jag fått något pluggat heller!! Grr. Började om med PF idag, ätfönster mellan 12 och 20....utnyttjar nattens automatiska fasta = 16 timmars fasta per dygn Dagens första intag blev resterna av äggmjölken från igår (drack ändå inte allt) + två skivor fläskkarré och vitlökssmör (också rester från igår) Sakerna i kylen börjar ta slut. Snart bara ägg och smör kvar. Men däremot MASSOR av kött i frysen. Så då tänkte jag, vilket ypperligt tillfälle att köra en liten fakirvariant!! Nu ska jag pälsa på mig kläder och sen blir det ut och njuta av sol och värme.....och D-vitamin! Ha en jättefin första maj, vad du än väljer att göra.
  13. Jo då, den ändrar sig, men inte förrän jag ändrar inställningarna, vilket jag inte gjort på ett tag eftersom jag inte haft tillgång till en våg som fungerar korrekt Så eftersom jag inte har kunnat kolla vikten så har jag inte velat kolla måttet heller Men det kommer! Den enda mätaren som således går framåt just nu är hur många dagar jag klarat av! Väl mött och tack för att du följer mig!
  14. Bra jobbat Ami!! Kämpa på!! Njut ordentligt av din framgång
  15. Kämpa på! Döm inte dig själv så hårt Det är inte hela världen med ett snedsteg så länge du hittar tillbaka till rätt spår igen
  16. Dag 22 Förkylningen är ännu värre idag blir koko! Vill vara frisk och glad och kunna njuta av den energi som jag har nu när jag äter så här. Dock så är jag ju en piggare sjukling nu än vad jag hade varit om jag varit kolhydrattorsk, så positivt är det ändå. Började dagen med äggmjölk, har inte druckit upp allt med tänkte göra det sen, är inte särskilt sugen på mat när jag knappt kan andas så dryck passar utmärkt. Ändrade dessutom receptet idag och det blev faktiskt mer mättande när jag bara körde äggulorna. Vitorna tänkte jag göra äggröra av och servera till kycklingen som är över från i söndags. Dagens intag: - Äggmjölk (3 äggulor, 52 gram smör, 3 dl vatten, 1 krm vaniljpulver, 2 tsk kakao, 1 msk grädde) - 2 teskedar osötat ekologiskt jordnötssmör - En liten kycklingfilé (max 100g) stekt i smör. Smörstekta champinjoner samt vitlökssmör plus en tesked jordnötssmör - Tre skivor fläskkarré stekt i smör + vitlökssmör - Fastnade i jordnötssmörsburken så det blev några teskedar till senare på kvällen
  17. Tack så mycket! Jag blir inspirerad när jag vet att folk läser och följer min framgång. Känner igen det där med att inte fullfölja saker... Men kämpa på så når du ditt mål, det är jag säker på. Har du klarat det så här långt så klarar du de sista grammen också Och grattis till dina framgångar, är mäkta imponerad av människor som klarar av att göra en sådan förändring
  18. Fy vad trött man är på den här typen av journalistik och "proffessorer".... Jag är numera så less på att försvara mitt val av LCHF på grund av all denna smörja som publiceras i tidningarna. Som en bekant uttryckte sig till mig i helgen som gick: (Hon jobbar på hjärtintensiven) "Ja men jag ser en hel del på jobb, nu för någon vecka sedan fick vi in en man i 50 årsåldern som ätit LCHF i två år och han hade skyhöga kolesterolvärden!!" Varpå jag frågade vilket kolesterol som var högt, LDL eller HDL och fick då svaret: "Vi mäter ju totala kolesterolet, och dessutom spelar det ingen roll vilken av dem som är för höga, är kolesterolet för högt så är det farligt" *suck* När inte ens vårdpersonal kan sätta sig in i grundläggande näringslära så mörknar det för mina ögon....
  19. Hej Aleks och tack för din historia! Jag är precis som du sockermissbrukare, liksom alla kvinnor i mitt liv (mormor, moster, mamma och syster). Min mammas morfar öppnade en av de första kioskerna i Helsingborg vilket har inneburit att vi alla har växt upp i kioskmiljön. Obegränsat med godis, ät hur mycket du vill. När du har tråkigt, när du vill fira, när du är ledsen, när du är hungrig...och så vidare och så vidare. Jag har hållt med LCHF i ca ett år totalt, de andra gångerna stirrade jag mig blind på alla bakverk och desserter. Allt skulle vara sött och belönande. Det är just det som blivit fel med den allmänna bilden av LCHF, folk tar denna livsstil som en "ursäkt" för att kunna äta bakverk och desserter varje dag och på så vis underhålla sitt sockermissbruk på ett, vad dem tror, "hälsosamt" sätt. Alla LCHF-magasin som publicerar uppsjöar av recept på lchf-vänliga bakverk med fyndiga rubriker "Därför kan du FROSSA i mörk choklad". Det jag gjort annorlunda denna LCHF-omgång är: - Jag har slutat se mig själv som ett offer. Det är inte SYND om mig för att jag inte får äta socker och godsaker. - Jag FÅR äta vad jag vill, men jag VÄLJER att äta saker som gör mig och min kropp gott - Jag har tagit bort alla sockersubstitut. Inga desserter, inga bakverk, inga sötningsmedel. Blir jag extremt sugen någon dag så doppar jag fingret i lite lakritspulver. Det räcker med pyttepyttelite för att jag ska bli nöjd (och det händer inte ofta) - Jag UNNAR mig inte sötsaker och jag BELÖNAR INTE mig själv med mat. Jag köpte till exempel en ny klocka och ett par örhänge när jag hade klarat 10 dagar (och så fick jag en ring av min sambo) - Skulle jag falla dit, vilket jag har gjort tre gånger under dessa 22 dagarna, så tar jag det som en klackspark och kör på som vanligt ändå. Jag straffar inte mig själv och går inte runt och har dåligt samvete. För att återgå lite till de här tankarna med LCHF-bakverk så tror jag att det är mycket bättre för kroppen att i så fall äta något som är naturligt och gjort från grunden, om man nu ska falla i fällan någon gång. Typ sockerkaka, eller riktigt Coca-cola, inte light eller Zero. Varför stoppa kroppen full med kemikalier som vi egentligen inte vet biverkningarna på i det långa loppet? Det var allt jag hade att säga om det. Sist men inte minst så vill jag ge dig en STOR eloge för att du har kommit så långt som du gjort, du må vara halvtrasig idag men du kommer att bli hel. Även om allt inte är perfekt nu (och kanske aldrig kommer att bli) så är det livet. Livet sker hela tiden, inte bara "där framme". Njut även de jobbiga dagarna och celebrera de riktigt bra dagarna! Tro på dig själv, du är det viktigaste i ditt liv. Stor kram!
  20. Så var dag 21 över. Har varit förkyld och febrig idag, så drygt så att jag blir galen. Lyckades dock ta mig till Maxi och handla samt hämta cykeln som jag ställde där i lördags. Cyklade hem och det kanske inte var det smartaste valet jag gjort. Däckade när jag kom hem. Något som varit annorlunda idag är att jag har känt mig hungrig nästan hela tiden. Jag äter sällan mer än tre gånger per dag på lchf, oftast bara två gånger. Idag har jag dock varit hungrig oftare. Matintaget har sett ut som följer: - Kaffe med äggmjölk (gjorde en sats äggmjölk med 2 ägg, 50g smör, 3 dl vatten plus någon matsked grädde som behövdes användas.) Drack ca två tredjedelar - En våffla med Bregott och Läcköskinka - Ett kycklingspett och två andra köttspett (ca 6 bitar kött totalt, fick av grannen igår som varit på Kinarestaurang, inte bästa valet kanske. Jordnötssås till det, gjort på ekologiskt osötat jordnötssmör, smör och kung markattas kokosmjölk) - Kaffe med resten av äggmjölken från i morse + lite grädde, dock blev det för mycket kaffe så jag drack knappt hälften av den tredjedel som var kvar av äggmjölken. Tillsatte även en knapp tesked ögon kakao - En våffla med Bregott, Läcköskinka och gräddost. Förutom detta ca 2 liter vatten, lite hostmedicin och en treo. Är fortfarande, i skrivande stund, hungrig. Eller hungrig igen är väl kanske mer riktigt..... Nu ska jag skölja näsan och sen blir det en värktablett till innan det blir bums i säng. Imorgon har vi tvättid, det ska städas och diskas och sen har jag nagelkund och plugg på eftermiddagen och kvällen, så imorgon måste jag helt enkelt vara i bättre stöt. God natt!
  21. Hej hopp! Det borde ju finnas fler LCHF:are än jag i Helsingborg, ellerhur? I denna tråd kan vi diskutera träffar, var man kan äta om man ska äta ute någon dag, i vilka butiker man hittar fantastiska LCHF-livsmedel och så vidare Kanske en grillkväll på Gröningen nu till sommaren? Till vi ses //Meggie
  22. Hej allihopa! Hur mår ni?? Idag går jag in på min 21 dag med LCHF....TRE VECKOR!!! Jag är grymt stolt över mig själv och jag mår SÅ HIMLA BRA! (förutom en förkylning eller ev. hösnuva) Till frukost blev det kaffe och äggmjölk med vaniljsmak, äntligen kan jag också dricka kaffe!! Så här lång tid med LCHF har jag aldrig klarat innan. Dock har jag varken kollat mått eller vikt på ett tag, jag har varit så nöjd med alla de andra effekterna att jag har faktiskt inte brytt mig. - Jag sover bättre (som om någon slått mig med en klubba i huvudet faktiskt) - Vaknar utvilad (har inte hänt på minst 15 år) - Är piggare och har en annan typ av energi/ork - Magen är avsevärt mycket bättre - Jag är gladare och mer nyfiken på livet. - Min värk är nästan borta, det värker till lite då och då i lederna men det går absolut att leva med om man jämför med hur det var innan. - Mitt bruk av värktabletter har minskat med säkert >70% Så mitt råd till ALLA människor som känner sig deprimerade och nedstämda, som har ont här och där, som är dödströtta och aldrig får sova ut. Börja med LCHF istället för att gå till doktorn och be om antidepressiva preparat!! (Jag vet att det i vissa fall ändå krävs medicinering) Det händer mycket spännande i mitt liv just nu som gör mig lycklig. 2009 fick jag två diagnoser, ADHD och bipolär sjukdom (manodepressivitet). Jag har fram till för ett år sedan medicinerat ganska tunga medel mot detta vilka inte har hjälpt ett dyft. I april förra året fick jag nog. Efter att ha besökt ett tiotal läkare för min enorma värk och trötthet och bara fått höra att "mina problem satt i själen" slutade jag själv med medicineringarna (ja jag trappade ner). Därefter började jag må hur bra som helst igen, dock försvann aldrig värken och tröttheten. För fyra månader sedan fick jag en ny läkare som bekräftade det jag själv trott sedan jag blev diagnostiserad, utredningarna är bristfälliga och någon ordentlig grund för att ge mig dessa diagnoser fanns aldrig, ännu mindre att medicinera mig för något som man inte ens var 50% säker på. Man tror idag att de starka mediciner jag fick (på fel grunder) i stor utsträckning bidrog till min värk, apati och trötthet. Biverkningar som idag, tack vare LCHF är nästintill försvunna. Är det inte fantastiskt? Jag tror att psykiatrin (ja och vården i övrigt) har mycket att lära, först och främst genom att göra ordentliga utredningar, men även av att se över patienternas intag av olika näringsämnen, INNAN man bara skriver ut tabletter och hoppas på det bästa. Jag förespråkar att kostrådgivning (på rätt sätt, inte av fetträdda, nyckelhåls- hjärntvättade dietister) är en viktig del i en bedömning av patienten. Börja med att göra en kartläggning av kosten, diskutera kostomläggning och funkar inte det så kan man ju börja leta i FASS efter något som ska fungera. Jag önskar att mina läkare hade ordinerat mig lågkolhydratkost i första hand redan från början, då hade jag sluppit en massa år av medicinering som kan ha förstört min kropp på ett sätt som jag inte ens vågar tänka på. Summa sumarum, LCHF for the win - IGEN! När ska alla andra fettskrämda förstå? Kram på er!