ɐuuɐ

Medlem
  • Innehållsantal

    666
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    5

Allt postat av ɐuuɐ

  1. ɐuuɐ

    Hjärtklaffproblem

    Jag kollade nu närmare i Skeaff/Miller (WHOs metastudie från 2009 med titel Dietary Fat and Coronary Heart Disease: Summary of Evidence from Prospective Cohort and Randomised Controlled Trials, länken jag postade tycks inte fungera men söker man på titeln hittar man den). Två av de ingående studierna justerar för "history of high serum cholesterol". En av dessa undersökte bara effekten av fiskintag (dvs omega-3-fetter) på CHD-utfall. Den andra, Ascherio et al från 1996 ( förkortas HPFS i Skeaff/Miller), visar en positiv korrelation mellan SFA och CHD. Om man tar bort den blir alltså korrelationen mellan SFA och CHD ännu svagare (och den var redan svag och statistiskt insignifikant).
  2. ɐuuɐ

    Hjärtklaffproblem

    För att komma framåt i en sådan här diskussion måste man vara precis. Jag gav därför exakta källhänvisningar. Som motargument får jag ett diffust "minst 5-10 andra metaanalyser", och "för långt att gå in på här"? Nej, det är inte för långt att gå in på här. Detta forum är ju exakt en sådan plats där en riktigt detaljrik och nördig diskussion kan föras. Ge oss därför de exakta källhänvisningarna, samt utdrag ur texten med de viktigaste slutsatserna. Jag finner att studier direkt på människa är de mest relevanta, ja. Vi är ju människor, och inte kaniner eller möss. Dessutom finner jag det även mest relevant att titta direkt på sambandet fettintag - sjukdom, istället för studier där man går omvägen via olika surrogatmarkörer som t ex LDL. Förklara även gärna hur man kan justera utfallet "CHD mortality" för LDL-kolesterol.
  3. ɐuuɐ

    Hjärtklaffproblem

    Här är en till sammanfattningsstudie, denna är publicerad 2014. TIMEs artikel baseras på resultaten i den här studien. http://annals.org/article.aspx?articleid=1846638&resultClick=3 Tyvärr är inte fulltexten tillgänglig "open access", men sammanfattningen är ändå talande (relevant utdrag nedan): "There were 32 observational studies (512 420 participants) of fatty acids from dietary intake; 17 observational studies (25 721 participants) of fatty acid biomarkers; and 27 randomized, controlled trials (105 085 participants) of fatty acid supplementation. In observational studies, relative risks for coronary disease were 1.03 (95% CI, 0.98 to 1.07) for saturated, 1.00 (CI, 0.91 to 1.10) for monounsaturated, 0.87 (CI, 0.78 to 0.97) for long-chain ω-3 polyunsaturated, 0.98 (CI, 0.90 to 1.06) for ω-6 polyunsaturated, and 1.16 (CI, 1.06 to 1.27) for trans fatty acids when the top and bottom thirds of baseline dietary fatty acid intake were compared." Det står helt klart att forskarna måste leta vidare för att hitta orsakerna till hjärt-kärl-sjukdom. Det mättade fettet tycks vara ett blindspår. Länkar till ännu fler studier hittar man här: http://www.dietdoctor.com/saturated-fat-completely-safe-according-new-big-review-science
  4. ɐuuɐ

    Hjärtklaffproblem

    Ingen association mellan intag av mättat fett och hjärt-kärl-sjukdom står att finna, enligt de stora sammanfattningsstudierna som gjorts under senare år. Sammanfattningsstudier är studier som tar samtliga studier som publicerats och bearbetar dessa statistiskt för att få en totalbild. I dessa sammanfattningsstudier kan man däremot tydligt se att transfett är skadligt och omega-3 är bra för hjärta och kärl. Länk till en av dessa: http://www.karger.com/Article/Abstract/229002 (Denna sammanfattningsstudie ingår i WHOs stora genomgång 2009 av hälsoeffekter av fett). På sidan 181 kan man läsa: "Intake of SFA was not significantly associated with CHD mortality [...] Similarly SFA intake was not significantly associated CHD events" (SFA = saturated fatty acid = mättat fett; CHD = Coronary Heart Disease = kranskärlssjukdom)
  5. Det finns dessutom diverse ämnen i vår mat som inte tas upp i näringstabeller, men som ändå har stor inverkan på vår hälsa. Ett sådant är nitrat, som är viktigt för blodkärlens elasticitet. Finns t ex i rucola, spenat och rödbetor. http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/forskare-finner-daglig-dos-av-roedbetsjuice-saenker-blodtrycket-1107969 Ju mer man läser om kost, desto mer komplext blir det... Jag har nu efter några år som LCHFare/paleo/lågkolhydratare slagit mig till ro med en grösaksbaserad kost (t ex blad, paprika, tomat, avocado, groddar, , med kött/fisk/ägg/lever som tillbehör, och fett i form av sås till detta (gärna hemgjord majonäs), samt nötter och diverse frön (t ex solrosfrön, chia, quinoa, linfrön, sesamfrön). Till frukost blir det gärna fil med bär och nötter. Hur mycket kolhydrater man tål och vill äta varierar som sagt från person till person. De kolhydrater jag väljer i första hand är potatis och bönor (färska grönsaker innehåller i praktiken så lite kolhydrater att jag inte räknar dem). Bönor är "blue zone"-föda ( http://news.nationalgeographic.com/2015/04/150412-longevity-health-blue-zones-obesity-diet-ngbooktalk/). Potatis är kaliumrikt. Jag tillagar den så att inget kalium ska läcka ut, och mängden av resistent stärkelse blir hög: ugnsbaka och förvara i kylskåp i något dygn, ljumma sedan upp den lite precis innan den ska ätas. Ju mer av stärkelsen som är resistent, ju mindre blodsockerhöjande stärkelse finns kvar. Fytin- och lektininnehållet i bönor verkar oproblematiskt så länge man tillagar dem korrekt och håller sig till mindre mängder. Intressant podcast om antinutrienter: http://chriskresser.com/rhr-what-science-really-says-about-the-paleo-diet-with-mat-lalonde/
  6. Tips: Kalium kan vara svårt att få tillräckligt av på LCHF. Kaliumrika livsmedel är t ex potatis och banan, som ju ingendera är särskilt LCHF. Kanske du redan använder verktyg som "matkalkyl.se" eller liknande, men om inte så är det värt att logga några dagars ätande och se hur det ser ut på vitamin- och mineralfronten. Jag tycker själv att jag fick en del aha-upplevelser när jag gjorde det. Ett stort intag av grönsaker generellt ger bra tillskott av kalium.
  7. En viktig fråga kom upp: linfröolja, bra eller dåligt? En aspekt är den eventuella halten av vätecyanid, som är giftigt. En annan aspekt är att oljan härsknar lätt. Här rekommenderas linfröolja istället för krossade linfrön, pga cyanidhalten i krossade linfrön: http://www.recepten.se/blogg/post/krossat_linfroe/309 Särskilt intressant är kommentaren från en av läsarna om hur hon hade tydliga förgiftningssymptom (förlamningar bland annat) och att det tog lång tid för henne att förstå att det var de så nyttiga krossade linfrönens fel. Efter lite mer googlande har jag nu definitivt ställt in min flaska i kylen, där mår denna olja bäst. Och den ska inte ätas om den smakar illa, för då har den hunnit härskna. Här är en lång tråd om linfröolja: http://www.kungmarkatta.se/produkter/visa-produkt/linfroolja-250ml-242/ Tydligen stannar cyaniden kvar i presskakan, under förutsättning att pressningen görs på ett korrekt sätt. Vårt kära livsmedelsverk säger för övrigt att cyanidhalten sannolikt är låg generellt i linfröolja helt enkelt på grund av att cyaniden inte är fettlöslig, utan vattenlöslig: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/cyanogena-glykosider-och-vatecyanid/ Det vore intressant om någon tillverkare orkade mäta detta istället för att bara tro...
  8. Ajajaj... men turligt nog är promillegränsen mer generös i UK än i Sverige tror jag.
  9. Ibland får man helt enkelt ge upp för övermakten och njuta av riktigt öl och fincider i pubarnas moderland... En välkänd managementkonsultfirma har myntat begreppet "80/20", vilket betyder att man kan räkna med 80% av effekten med 20% av ansträngningen. Eller översatt till LCHF: man får huvuddelen av de positiva effekterna även om man fuskar ibland.
  10. På förpackningen står att man inte ska använda den till stekning, så majonästillverkning och dressingar verkar vara typiska användningsområden. Antagligen ska man inte spara den särskilt länge heller. Kanske bör man till och med förvara den i kylskåpet, eller åtminstone mörkt. Man lär känna på smaken om den oxiderat. Jag avråder också från att försöka smörja gamla gnissliga gångjärn med denna olja. Det är som sagt mycket omega-3 i linfröolja, men enbart den kortkedjiga varianten. De långkedjiga kommer från alger (som äts av fisk, därav så mycket EPA etc i fet fisk). Vi kan själva förvandla kortkedjigt omega-3 till långkedjigt, men inte särskilt effektivt, och ett stort omega-6-intag försvårar omvandlingen ytterligare. På förpackningen står "Innehåller 50 g omega-3 per 100 ml". Det är totalt 93 gram fett per 100 ml, vilket ger 54% omega-3 i denna olja.
  11. Jag provade nu linfröolja, som har mycket högt innehåll av ALA (dvs kortkedjigt omega-3), och lågt innehåll av omega-6-fettsyror. Själva oljan har en god nötaktig smak. Majonäsen fick en utmärkt majonässmak, det funkade lika bra som rapsolja. Linfröolja är inte så dyr som t ex valnötsolja eller avokadolja. Den verkar också finnas i de flesta affärer.
  12. ɐuuɐ

    Psykisk sjukdom

    Det här är en väldigt intressant diskussion! Det är väldigt svårt att ge några konkreta råd, särskilt om man inte själv har varit drabbad av liknande problem. Det skulle vara jätteintressant att höra mer från personer med psykiska diagnoser (inte bara depression utan även t ex schizofreni eller utmattningssyndrom) om de tycker sig ha blivit hjälpta eller inte av LCHF, färska grönsaker, motion, D-vitamin, andra tillskott av vitaminer och mineraler, probiotika, prebiotika, fibrer, osv osv. Här är en artikel om hur träning kan vara lika effektivt som mediciner (eller till och med mer effektivt) mot depression: http://www.theatlantic.com/health/archive/2014/03/for-depression-prescribing-exercise-before-medication/284587/
  13. Vi läser och önskar dig lycka till. Du har att bita i. Du har mycket att vinna om du kan lyckas hålla dig till lågkolhydratkost. Får du inga allvarliga biverkningar av statinerna så är rekommendationen (se kostdoktorns sida om detta) att ta även den medicinen. Varför är ditt liv ointressant? Kanske kan du göra det intressantare?
  14. Sevärd och väldigt "LCHF-ig" video förresten med årets kock om hur man bryner smör (han tar ett helt paket med en gång) till absolut perfektion: http://www.arla.se/arla-play/recept--mat/?video=AuR8q3SzkDoeRN-7XtTN_A 155 grader ska smöret upp i, och det ska bort från kastrullen direkt när det kommit upp i rätt temperatur, annars fortsätter det att brynas och kan börja smaka bränt.
  15. ɐuuɐ

    Nytaget kolesterol

    Bättre länk, som kanske till och med innehåller några användbara tips om vad du kan göra: http://myheartsisters.org/2010/04/25/microvascular-disease-women-blockages/
  16. ɐuuɐ

    Nytaget kolesterol

    Hjärtinfarkt strots avsaknad av plack: "However, researchers have noticed an exception, where some adults without heart disease or the build-up of plaque suffer heart attacks. This occurs in about one-third of women and 12% of men that have heart attacks. Unfortunately, little is known about the cause and prevention of heart attacks in otherwise healthy patients, but continued research has helped shed some light on this matter." https://www.cardiosmart.org/News-and-Events/2011/10/Heart-Attack-in-Women-without-Heart-Disease
  17. Intressant, ska prova nästa gång! Jag har aldrig vågat utmana den evigt upprepade uppmaningen att alla ingredienser ska ha samma temperatur (helst rumstemperatur). En misslyckad majonäs gör mig på så dåligt humör...
  18. Killer-recept på majonäs nedan. Detta tar bara någon minut med stavmixer och det verkar omöjligt att misslyckas: 1 ägg (både vitan och gulan!) 1 tsk Dijonsenap 1 tsk vit vinäger en nypa salt 2 dl olja/annat fett i flytande form Eventuellt någon krydda, t ex svartpeppar, en hackad vitlöksklyfta, dragon... Dessa går också att blanda i efteråt naturligtvis. Lägg först ägget (med skalet kvar självklart) i varmt kranvatten i några minuter så att det får rumstemperatur, dvs samma temperatur som alla andra ingredienser. (Den lilla teskeden med senap kan få vara kylskåpskall, det funkar.) Placera samtliga ingredienser i den smala höga bägare som brukar följa med när man köper stavmixer. Jag brukar hälla i oljan sist men det spelar egentligen ingen roll. Mixa. Se till att stavmixern är i botten av bägaren. Det går bra att köra full fräs från början. Inget som helst finlir behövs. Klart.
  19. ɐuuɐ

    Nytaget kolesterol

    Med dina låga värden så verkar det ju ganska uppenbart att vad det än var som föranledde hjärtinfarkten, så inte var det dina kolesterolvärden...
  20. Jordnötsolja blir också välsmakande, dock med samma eventuella invändning som ovan. Jag har hört talas om (=sett på nätet på amerikansk blogg) en neutral olivolja som ska funka, men har inte orkat försöka leta rätt på den produkten. Man kan lättbryna smör och använda istället för olja i majonäs, såg jag i ett trädgårdsprogram (var annars!). Det ska tydligen bli jättegott, men tyvärr blir majonäsen hård när man har den i kylen. För mig är majonäs ett slags nödmat som gör att det snabbt går att rafsa ihop en lunchlåda eller så, och då kan jag ju inte hålla på och slow-fooda mig med en majonäs som sakta måste komma upp i rumstemperatur... Jag tror att huvudsaken är att man åtminstone inte köper flaskan som heter "matolja", samt även undviker solrosolja. På en skala så är rapsolja rätt ok ändå.
  21. Jag kan tänka mig flera förklaringar: 1. Fettsyran palmitinsyra ger fysiologiskt (och tillfälligt) insulinresistens. Om man äter både fett (särskilt mättat) och kolhydrater samtidigt så krävs därför mer insulin än om man bara äter kolhydrater. Detta är en i grunden sund reaktion hos kroppen som handlar om att musklerna inte ska bränna av all glukos utan spara den till hjärnan, de röda blodkropparna, hjärtat osv, dvs de organ som inte klarar sig utan glukos. I en situation med konstant överdriven matkonsumtion kan detta dock leda till högt blodsocker och hyperinsulinemi. 2. Vissa fettsyror stimulerar glukagonutsöndring, vilket i sin tur gör att levern släpper ut glukos. Den ökade glukosen måste sedan mötas med insulin. Tidskalan för denna effekt är långsam - 2-3 dygn. Källa: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16802400
  22. Vissa fettsyror verkar kunna framkalla "självmord" (apoptosis) hos fettceller. Mycket välkommet om man fått ett ökat antal fettceller, vilket är vanligt under t ex graviditet. Med färre fettceller blir det lättare att hålla vikten. Särskilt effektiv verkar CLA trans-10 cis-12 vara. Någon som har testat denna typ av kosttillskott? Vad har ni i så fall för erfarenheter av detta? Här är ett pek från 2007 (humana fettceller): http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17373632 Mängder av experiment finns även på möss. Jag är inte helt säker på att detta är särskilt nyttigt egentligen (inflammation, insulinresistens, och steatosis nämns i sammanhanget här och där), men en begränsad tid kanske det är acceptabelt med denna typ att tillskott. Åsikter efterlyses!
  23. Du ser hyfsat smal ut på bilden. Kroppen kanske vill ha mer näring helt enkelt. Någon mikronutrient kanske fattas? Kalium? Koppar? Mangan? Själv mår jag bäst när jag äter mycket grönsaker fast ändå en lågkolhydratkost. Kolhydratinnehållet i tomater, sallad, avokado osv är försumbart i det stora hela skulle jag vilja påstå. Experimentera lite och se vad som ger balans för dig. Tarmbakterierna kan också signalera att de behöver mer näring: http://www.svd.se/tarmbakterier-kan-styra-fetma_8389802 "Nya rön tyder på att de bakterier som finns framför allt i tjocktarmen kan ”prata” med de delar av hjärnan som reglerar hungerskänslor och fettförbränning." Mitt tips där är att lägga till mycket växtfibrer (i praktiken färska grönsaker. Jag äter även bönor och lite frukt), eftersom detta är mat för tarmbakterierna och ger bättre tarmhälsa.
  24. Högt blodsocker gör att de vita blodkropparna fungerar sämre, dvs immunförsvaret försvagas. Om man stabiliserar sitt blodsocker stärks alltså immunförsvaret. Det kan göra att vårtvirusen inte lyckas föröka sig lika bra som eljest.
  25. Jag varierar mellan att halvligga i soffan och att sitta på en balansboll, och undviker alltså det farliga stolsittandet! Ligga i sängen, hur farligt är det? Jag har hört att statistiskt sett så dör de flesta i sängen, dvs det är en synnerligen farlig plats...