ɐuuɐ

Medlem
  • Innehållsantal

    666
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    5

Allt postat av ɐuuɐ

  1. Jag föreslår att du anlägger moteld mot breven som ju uppenbarligen är ett otrevligt inslag i ditt liv. Utrota breven ur ditt liv med hjälp av e-faktura, dvs genom att lägga upp räkningarna så att beloppet dyker upp direkt i internetbanken. Eller ännu hellre kanske autogiro.
  2. Nedan för jag i "bevis" att kadmium nog är nyttigt ändå på något vis genom att påpeka att det finns i små koncentrationer överallt. Ja, det är ju till och med "naturligt" enligt texten nedan: Cadmium in Water Cadmium is a natural, usually minor constituent of surface and groundwater. The average cadmium content in the world's oceans has variously been reported as low as <5 ng/L (WHO 1992) and 5-20 ng/L (OECD 1994, Jensen and Bro-Rasmussen 1992) to as high as 110 ng/L (CRC 1996), 1 00 ng/L (Cook and Morrow 1995) and 10 to 100 ng/L (Elinder 1985). Higher levels have been noted around certain coastal areas (Elinder 1985) and variations of cadmium concentration with the ocean depth, presumably due to patterns of nutrient concentrations, have also been measured (WHO 1992, OECD 1994). Even greater variations are quoted for the cadmium contents of rainwater, fresh waters, and surface waters. Cadmium Levels in Soils The average natural abundance of cadmium in the earth's crust has most often been reported from 0.1 to 0.5 ppm, but much higher and much lower values have also been cited depending on a large number of factors. Igneous and metamorphic rocks tend to show lower values, from 0.02 to 0.2 ppm whereas sedimentary rocks have much higher values, from 0.1 to 25 ppm. Naturally, zinc, lead and copper ores, which are mainly sulphides and oxides, contain even higher levels, 200 to 14,000 ppm for zinc ores and around 500 ppm for typical lead and copper ores. The raw materials for iron and steel production contain approximately 0.1 to 5.0 ppm, while those for cement production contain about 2 ppm. Fossil fuels contain 0.5 to 1.5 ppm cadmium, but phosphate fertilisers contain from 10 to 200 ppm cadmium (Cook and Morrow 1995). (obs ironi)
  3. Som kommentar till själva blogginlägget vill jag gärna påpeka att Professor Bajstransplantation himself dvs Fredrik Bäckhed, är relativt välförsedd med forskningsmedel.
  4. Fantastiskt intressant Per! Skulle vara spännande om man gjorde samma undersökning på t ex Hashimotos-patienter. I en framtid skulle man kunna tänka sig att vi alla får lämna avföringsprover en gång per år (istället för att få kolesterolet uppmätt). Vid avvikelser ringer doktorn och förskriver surkål, fil och ugnsbakad, kylförvarad potatis.
  5. MODY? (Maturity onset diabetes in the young) http://en.wikipedia.org/wiki/Maturity_onset_diabetes_of_the_young Då kan man vad jag förstår ha ett svårcharmat fastesocker, vanligtvis ingen övervikt, samtidigt som man inte behöver ta insulin för att överleva. Blogg av en person med egen MODY: http://www.phlaunt.com/diabetes/14047009.php
  6. Avundsjuk på din närbutik. Min har varken lever (inte ens fryst) eller ekologiskt kokosfett utan smak. Däremot en ofantlig mängd "olika" sorters olivolja att välja på. Och färdigrätter och korv(!) Jag kan förstå att förortsbutiker vanligen inte vänder sig till lyxshoppare, men det finns verkligen mängder med bra, billig, nyttig mat som de aktivt väljer bort.
  7. Härligt med äkta aktivister bland ICA-handlarna!
  8. - Kan man lita på att de råvaror man köper verkligen innehåller den näring som listas på förpackningen och/eller i näringstabellerna hos t ex Livsmedelsverket eller Fineli? Hur har de kommit fram till sina uppgifter? Finns det källor? Är uppgifterna färska, eller bygger de på gamla mätvärden från den tiden när maten var mer naturligt näringsrik? Näringsinnehållet varierar stort beroende på t ex jordmån, årstid, odlingsmetoder osv. De värden som finns är alltså ofta medelvärden. Ju mer jag kollat i näringstabeller och läst om RDI, ju mer har jag insett att detta är långt från någon någon exakt vetenskap. RDI verkar ibland vara tagna helt ur luften, eller baseras på hur folk "brukar" äta. En allmän konsekvens av dessa mina studier är att jag lagt ökad tonvikt på grönsaker, rotfrukter, syrade mat (surkål, fil), animaliskt protein, inälvsmat, resistent stärkelse. LCHF-gränsen på 20 gram kolhydrater per dygn struntar jag i eftersom jag då får fler valmöjligheter. Allt som är nyttigt finns inte alltid med i näringstabellerna (som nitrat i gröna blad, eller vitamin K2, eller olika typer av resistent stärkelse). Därför kan man knappast optimera sin kost genom noggrann kontroll via näringstabellerna. - Jag vill ta fram matsedlar där jag enkelt ser om jag täcker dagsbehovet av alla näringsämnen (utom D-vitamin och magnesium som jag ändå kompletterar med). Finns det någon hemsida eller app som ENKELT summerar mikronutrienter utan att man måste ägna en massa tid till att söka i olika listor? Och med uppgifter som man kan lita på? Matkalkyl och Chronometer (båda redan nämnda) hjälper till med detta, så man ser hur mycket man ätit av ett visst mikronäringsämne. Dock är tabellerna inkompletta.
  9. ɐuuɐ

    ME och LCHF?

    Precis min tanke. Om någon har erfarenhet av t ex jordbaserad probiotikas effekt på autoimmuna sjukdomar så är i vart fall jag väldigt intresserad.
  10. 85 gram protein till 78 kg verkar helt ok tycker jag. Det är 1.1 gram protein per kg kroppsvikt. Fluktuationer på ett par kilo är dessutom helt normalt och kan bero på hur mycket vatten kroppen för tillfället håller.
  11. Man kan ha kanel i kaffet. Kanel anses väldigt nyttigt i mindre mängder, men ska inte överdoseras. Om man dricker väldigt mycket kaffe kan man prova att byta ut en del av kaffet mot te eller till och med vanligt vatten, det mår magen bra av. Då kan man också unna sig mjölk i kaffet. Om man dricker mängder med kaffe varje dag så kan det vara så att det helt enkelt blivit en (o)vana, turligt nog en som det faktiskt är förvånansvärt enkelt att lägga av med.
  12. Helt orelaterat - en hawaiiansk paleo-smoothie: http://www.marksdailyapple.com/hawaiian-primal-fuel/#axzz3QoTa6MR4
  13. ɐuuɐ

    Sjuk reklam

    Visar bilden "före" eller "efter"?
  14. Forskaren Fredrik Bäckhed mixar inte-så-goda cocktails i morgon-teve: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article20254934.ab Poängen är i korthet att man hoppas kunna bota allt från övervikt till Parkinson via bajstransplantationer. Det här visste ju redan vi alla här på forumet men ändå ett kul inslag. Jag passar även på att slå ett slag för Heisenbug-bloggen, för den som är intresserad på djupet: https://mrheisenbug.wordpress.com/
  15. Som jag ser det kvalar matvete in om "fullkorn", och allt annat, t ex mjöl, är rätt snabba kolhydrater. Vete överhuvudtaget är ifrågasatt på grund av gliadinerna och alltså inte bara pga innehållet av snabba kolhydrater. Enligt min ringa mening bör en person som har allergi (vilken som helst), och samtidigt problem med sköldkörteln, värk i lederna, eller något annat problem som kan härledas till ett illa fungerande/överaktivt immunförsvar, verkligen se upp med vete.
  16. ɐuuɐ

    CarbZone lögnen

    Tja, de är väl lite lagom opportunistiska som de flesta andra. En sak jag tänkt på med "low carb" kolhydratsmat (bröd, pasta, osv) är att eftersom man gjort stärkelsen svårtillgänglig så måste man helt enkelt ha gjort om den till någon slags resistent stärkelse. Det borde de egentligen gå ut med i sin reklam eftersom en hel del efterfrågar RS i form av vanlig mat.
  17. http://nadir.nilu.no/~olaeng/fastrt/VitD_quartMED.html Googla "vitamin d norway calculator" så kommer den upp. Nadir är motsatsen till zenit och ett ovanligt ord som gör att man lätt känner igen länken.
  18. 7:07 in. Du trollar. Tyvärr väldigt tröttsamt. Nu har jag sett denna film två gånger och halmstråna och halmgubbarna om CHD och kolesterol håller inte denna gången heller. Detta blir mitt sista inlägg om filmen ifråga.
  19. Kärnan i filmen ovan tycks vara en uppsats från 2011: Pedersen et al., British Journal of Nutrition (2011), 106, 961–963. Den har fått flera kritiska "Comments", bland annat av Uffe Ravnskov. Allt är fulltext så det är bara att ladda ner och läsa. Här är länkar till Pedersen och Ravnskov: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21906408 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22166268 De andra svaren är lätta att hitta på nätet via länkarna ovan, vilket lämnas som övning. Om man ska vara noga så är uppsatsen en "Guest Editorial" och alltså inte en vetenskaplig uppsats i vanlig bemärkelse utan ett åsiktsinlägg. De eventuella poängerna i filmen mals sönder totalt i svaren till Pedersens artikel. Lite kul är det allt med "Disclosures" i slutet av Pedersens Guest Editorial: "J. I. P. is member of the scientific advisory board of the food company Mills ASA, Oslo, Norway. I. E. is the current president of the International Union of Nutritional Sciences (IUNS); IUNS has signed a time-limited agreement on scientific cooperation with Unilever. M. R. receives funding for his research group including his own salary from the British Heart Foundation. P. M. K. E. is a member of the Scientific Advisory Board for Unilever, California Walnut Commission, MonaVie, Campbell Soup Company, Abunda and receives research support from The Peanut Institute, General Mills, British Journal of Nutrition Almond Board of California, Hershey Foods, National Cattleman’s Beef Association and Hass Avocado Board. R. P. M. received unrestricted research grants from the Dutch Dairy Association, Raisio Nutrition Limited, Malaysian Palm Oil Board, from the TIFN (Top Institute for Food and Nutrition) and Sime Darby Research Sdn Bhd for studies on dietary effects on risk markers related to the metabolic syndrome. All other authors declare that they have no conflicts of interest. The first two authors drafted the manuscript. All co-authors criticised and commented on the content and contributed to the final version."
  20. Jag kan inte påminna mig att jag gjorde något särskilt faktiskt, och det verkar ha gått bra alla gångerna! Mina åt "vanlig mat" helt enkelt. Köttfärs borde fungera bra. Blodpudding likaså. Leverpastej är populärt och väldigt lent och jämnt i konsistensen. Semper kör fortbildning för barnmorskor - därav detta fokus på deras pulvermat. C-vitamin ökar järnupptaget från vegetabiliska järnkällor. Hemjärn (som i kött/lever/blod) tar vi upp lika bra även utan C-vitamin. http://www.runday.se/har-jag-jarnbrist/
  21. Om man läser de stora sammanfattningsstudierna så ser man att mättat fett verkar neutralt för hjärt-kärlsjukdom. http://www.karger.com/Article/Abstract/229002 Sammanfattningsstudier tittar på all forskning i ämnet som publicerats hittills, gör en statistisk bearbetning och presenterar resultatet av denna. Titta på diagrammen i studien ovan så ser du att en del studier "visar" att mättat fett är dåligt, medan andra "visar" att det tvärtom är bra. Sammanvägt blir resultatet dock neutralt. I många studier blandar man ihop alla fleromättade fetter i samma pool, vilket ger missvisande resultat. Omega-3 (särskilt långkedjiga som EPA och DHA) är antagligen bra om man vill undvika hjärt-kärlsjukdom och cancer, medan det finns vissa rön som tyder på att omega-6 kan vara inflammationsframkallande och ha ett samband med ökad cancerförekomst. En säker vegetabilisk olja verkar vara olivolja. Den generella slutsats jag drar vad gäller fetter är att dessa, särskilt mättat fett, antagligen fått alldeles för mycket uppmärksamhet i förhållande till sina eventuella hälso- eller ohälsoeffekter. Det är i stora delar ett stickspår helt enkelt. Det är annat i det vi äter som är viktigare: socker och andra raffinerade kolhydrater, tillsammans med näringsutarmad mat, ändrade matvanor (vi äter numera väldigt lite inälvsmat t ex), den typ av fibrer vi får i oss, och säkert många andra faktorer (t ex relativt nya förändringar av vissa proteiner i vete).
  22. Gelatin verkar ha en tarmläkande och antiinflammatorisk effekt. Kan det vara orsaken? "Along with including homemade probiotic & prebiotic foods in your diet, it’s equally important to include grass-fed gelatin as well. Gelatin heals & seals the mucosal lining of the intestinal tract, and aids in the assimilation of nutrients. Gelatin is the same collagen that is found in our bones, skin, & cartilage. Gelatin is an easily digestible protein and works as an anti-inflammatory as well. Gelatin is VITAL to heal a damaged gut." http://www.weedemandreap.com/3-surprising-ways-to-heal-food-allergies/
  23. Ett inlägg till potatisens försvar, på den allmänt kul bloggen "free the animal": http://freetheanimal.com/2010/04/paleo-fear-of-potatoes.html Själv äter jag gärna potatis där jag maxat innehållet av resistent stärkelse: Jag skär varje potatis i kanske 8 bitar, häller på olivolja, salt och rosmarin, och grillar i ugnen. Sen får det kallna och slutligen mogna i kylen minst ett dygn. Det är då den resistenta stärkelsen bildas. När man ska äta potatisen kan man ljumma upp den lite försiktigt utan att förstöra den resistenta stärkelsen. GL (Glycemic load) är rätt lågt för potatis faktiskt, även om man tillagar dem på vanligt sätt. Allt beror på vad man vill åstadkomma. Om man strävar efter att vara i ketos får antagligen varken rotfrukter eller potatis plats. Om man strävar efter att äta under 100 g kolhydrater per dag (fortfarande mycket mindre än "vanlig" mat) så är en portion potatis om dagen inget problem.
  24. Bedömningskriterier för betyg A, Biologi, årskurs 9: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi "Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp." [...] Min kommentar: Ingenstans står att man ska rapa upp det som står i läroboken som en sanning. Istället ligger fokus helt på att t ex kunna skilja fakta från värderingar (sic!), kunna motivera sina ställningstaganden väl (notera alltså: oavsett vilka dessa ställningstaganden är), leverera välunderbygga resonemang och kunna föra diskussionen framåt.