ɐuuɐ

Medlem
  • Innehållsantal

    666
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    5

Inlägg postad av ɐuuɐ


  1.  

    Jag fokuserade inte så mycket på att träna eller läsa om viktnedgången idag. Det har varit en väldigt jobbig dag rent psykiskt. 

    Jag betalade räkningar idag. Något som innebär öppna brev. Vilket jag har extrema problem med. Jag är så obekväm och tänker på allt hemskt som "kan" finnas i breven och det är helt konsumerande.

     

     

     

    Jag föreslår att du anlägger moteld mot breven som ju uppenbarligen är ett otrevligt inslag i ditt liv. Utrota breven ur ditt liv med hjälp av e-faktura, dvs genom att lägga upp räkningarna så att beloppet dyker upp direkt i internetbanken. Eller ännu hellre kanske autogiro.

    • Gilla 7

  2.  

    Från våra kära SLV  

     

    Intag via livsmedel 

    De flesta livsmedel innehåller 10-100 mikrogram silver per kg (1) och medianintaget per dag från livsmedel inklusive dricksvatten har uppskattats till ca 7 mikrogram (1). I vissa länder används silver för desinficering av drickvatten (2).

    Silver är inom EU en godkänd livsmedelstillsats och tillåtet att använda som färgämne i några få livsmedelsgrupper; nämligen som överdrag till konfektyr, i chokladdekor och likörer (3).      http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Bilagor-till-nyheter/Angaende-eventuella-risker-med-kolloidalt-silver-i-kosttillskott/

     

    Från en WHO pdf.

     

    Water
    Average silver concentrations in natural waters are 0.2–0.3 µg/litre. Silver levels in drinkingwater
    in the USA that had not been treated with silver for disinfection purposes varied
    between “non-detectable” and 5 µg/litre. In a survey of Canadian tapwater, only 0.1% of the
    samples contained more than 1–5 ng of silver per litre (5). Water treated with silver may have
    levels of 50 µg/litre or higher (4); most of the silver will be present as nondissociated silver
    chloride.2
    Food
    Most foods contain traces of silver in the 10–100 µg/kg range (6).
    Estimated total exposure and relative contribution of drinking-water
    The median daily intake of silver from 84 self-selected diets, including drinking-water, was
    7.1 µg (6). Higher figures have been reported in the past, ranging from 20 to 80 µg of silver
    per day (7). The relative contribution of drinking-water is usually very low. Where silver salts
    are used as bacteriostatic agents, however, the daily intake of silver from drinking-water can
    constitute the major route of oral exposure.
     
     
    Så med andra ord det finns i det mesta...

     

     

    Nedan för jag i "bevis" att kadmium nog är nyttigt ändå på något vis genom att påpeka att det finns i små koncentrationer överallt. Ja, det är ju till och med "naturligt" enligt texten nedan:

     

    Cadmium in Water

    Cadmium is a natural, usually minor constituent of surface and groundwater.

    The average cadmium content in the world's oceans has variously been reported as low as <5 ng/L (WHO 1992) and 5-20 ng/L (OECD 1994, Jensen and Bro-Rasmussen 1992) to as high as 110 ng/L (CRC 1996), 1 00 ng/L (Cook and Morrow 1995) and 10 to 100 ng/L (Elinder 1985). Higher levels have been noted around certain coastal areas (Elinder 1985) and variations of cadmium concentration with the ocean depth, presumably due to patterns of nutrient concentrations, have also been measured (WHO 1992, OECD 1994). Even greater variations are quoted for the cadmium contents of rainwater, fresh waters, and surface waters.

     

    Cadmium Levels in Soils

    The average natural abundance of cadmium in the earth's crust has most often been reported from 0.1 to 0.5 ppm, but much higher and much lower values have also been cited depending on a large number of factors. Igneous and metamorphic rocks tend to show lower values, from 0.02 to 0.2 ppm whereas sedimentary rocks have much higher values, from 0.1 to 25 ppm. Naturally, zinc, lead and copper ores, which are mainly sulphides and oxides, contain even higher levels, 200 to 14,000 ppm for zinc ores and around 500 ppm for typical lead and copper ores. The raw materials for iron and steel production contain approximately 0.1 to 5.0 ppm, while those for cement production contain about 2 ppm. Fossil fuels contain 0.5 to 1.5 ppm cadmium, but phosphate fertilisers contain from 10 to 200 ppm cadmium (Cook and Morrow 1995).

     

    (obs ironi)

    • Gilla 1

  3. Lägger ut en trevlig bild.  :)

     

    m9x4b7.jpg

    Avundsjuk på din närbutik. Min har varken lever (inte ens fryst) eller ekologiskt kokosfett utan smak. Däremot en ofantlig mängd "olika" sorters olivolja att välja på. Och färdigrätter och korv(!)

    Jag kan förstå att förortsbutiker vanligen inte vänder sig till lyxshoppare, men det finns verkligen mängder med bra, billig, nyttig mat som de aktivt väljer bort.


  4. Jag skulle önska att handlarna kunde sätta skyltar över de ekologiska respektive de oekologiska med texten "besprutad" samt "obesprutad". En ICA-handlare på en mindre ort gjorde just detta för sina bananer och försäljning vände direkt.

     

    Ibland måste det skrivas på våra näsor :D

    Härligt med äkta aktivister bland ICA-handlarna!

    • Gilla 1

  5. Jag har ett dilemma. Eftersom jag äter strikt LCHF med 80% fett och bara två gånger om dagen, så blir det ganska litet mat på tallriken. Därför blir det ju ännu viktigare att ha koll på dagsintaget av viktiga näringsämnen. Just nu fyller jag upp med kosttillskott, men det blir en himla massa piller och burkar (7 st!), och det täcker ändå inte RDI av alla näringsämnen. Jag önskar det vore enklare att bara äta bra mat och lita på att jag mår bra av det på längre sikt, men först måste jag ju veta vad maten verkligen innehåller.

     

    Så här är mina frågor:

     

    - Kan man lita på att de råvaror man köper verkligen innehåller den näring som listas på förpackningen och/eller i näringstabellerna hos t ex Livsmedelsverket eller Fineli? Hur har de kommit fram till sina uppgifter? Finns det källor? Är uppgifterna färska, eller bygger de på gamla mätvärden från den tiden när maten var mer naturligt näringsrik?

     

    - Jag vill ta fram matsedlar där jag enkelt ser om jag täcker dagsbehovet av alla näringsämnen (utom D-vitamin och magnesium som jag ändå kompletterar med). Finns det någon hemsida eller app som ENKELT summerar mikronutrienter utan att man måste ägna en massa tid till att söka i olika listor? Och med uppgifter som man kan lita på?

     

    Jag skaffade appen MyFitnessPal, men enligt dem innehåller min äggröra på tre ägg, smör och kokosolja t ex inte ens A-vitamin. Kostdemokrati är ju supersnabb och enkel, men de visar bara makronutrienterna. Jag tycker att Matkalkyl är bäst just nu, där finns många olika sätt att kolla olika råvaror och näringsämnen. Men man bläddrar och scrollar sig galen innan man får en överblick. Jag skulle vilja se en röd lista på vad som fattas en dag när jag t ex äter äggröra, och 100g stekt lax med 200g broccoli. Och omvänt, jag vill snabbt kunna se vilka råvaror som innehåller mest av olika näringsämnen, eller vilka råvaror jag ska välja om jag t ex behöver mer selen.

     

    Det går ju att leta varje råvara för sig och leta bland alla tabeller på vitaminer och mineraler och spårämnen, men jag blir som sagt galen av allt detta sökande.

     

    Ta exempelvis Kalcium. Enligt SLV är rekommenderat intag 800mg/dag. Det innebär 2,5 dl mjölk eller yoghurt, eller ett halvt kilo ost per dag! Om man enligt SLV inte äter mejeriprodukter tycker de att man ska äta fisk i första hand, dvs 900g strömming eller ett kilo(!) lax per dag. Bönor, linser och gröna bladgrönsaker står också på deras lista, men om man kollar på Matkalkyl innebär det 200 g dill, eller 500g ruccola eller 500g grönkål. Eller vad sägs om 1.5 kilo gröna bönor? Så mycket orkar jag inte äta, och om jag istället äter mandel eller nötter blir det för mycket protein och omega6... Så jag kanske måste köpa Kalcium också till min gedigna samling av pillerburkar? Ja ni hör ju hur jag har snöat in på detta :-)

     

    Jag vill väldigt gärna ha idéer och mer kunskap!

     

    - Kan man lita på att de råvaror man köper verkligen innehåller den näring som listas på förpackningen och/eller i näringstabellerna hos t ex Livsmedelsverket eller Fineli? Hur har de kommit fram till sina uppgifter? Finns det källor? Är uppgifterna färska, eller bygger de på gamla mätvärden från den tiden när maten var mer naturligt näringsrik?

     

    Näringsinnehållet varierar stort beroende på t ex jordmån, årstid, odlingsmetoder osv. De värden som finns är alltså ofta medelvärden. Ju mer jag kollat i näringstabeller och läst om RDI, ju mer har jag insett att detta är långt från någon någon exakt vetenskap. RDI verkar ibland vara tagna helt ur luften, eller baseras på hur folk "brukar" äta. En allmän konsekvens av dessa mina studier är att jag lagt ökad tonvikt på grönsaker, rotfrukter, syrade mat (surkål, fil), animaliskt protein, inälvsmat, resistent stärkelse. LCHF-gränsen på 20 gram kolhydrater per dygn struntar jag i eftersom jag då får fler valmöjligheter. Allt som är nyttigt finns inte alltid med i näringstabellerna (som nitrat i gröna blad, eller vitamin K2, eller olika typer av resistent stärkelse). Därför kan man knappast optimera sin kost genom noggrann kontroll via näringstabellerna.

     

    - Jag vill ta fram matsedlar där jag enkelt ser om jag täcker dagsbehovet av alla näringsämnen (utom D-vitamin och magnesium som jag ändå kompletterar med). Finns det någon hemsida eller app som ENKELT summerar mikronutrienter utan att man måste ägna en massa tid till att söka i olika listor? Och med uppgifter som man kan lita på?

     

    Matkalkyl och Chronometer (båda redan nämnda) hjälper till med detta, så man ser hur mycket man ätit av ett visst mikronäringsämne. Dock är tabellerna inkompletta.

    • Gilla 1

  6. Jag känner drabbade och har undrat mycket över detta. Jag har hittat vetenskapliga publikationer om mag-/tarmflora och CFS. Man kan Googla på det. Här är ett vittnesmål om stora förbättringar med näringstät paleo. http://www.marksdailyapple.com/primal-paleo-chronic-fatigue-syndrome/#axzz3R8dvuG4E

     

    Precis min tanke. Om någon har erfarenhet av t ex jordbaserad probiotikas effekt på autoimmuna sjukdomar så är i vart fall jag väldigt intresserad.

    • Gilla 1

  7. Man kan ha kanel i kaffet. Kanel anses väldigt nyttigt i mindre mängder, men ska inte överdoseras.

     

    Om man dricker väldigt mycket kaffe kan man prova att byta ut en del av kaffet mot te eller till och med vanligt vatten, det mår magen bra av. Då kan man också unna sig mjölk i kaffet. Om man dricker mängder med kaffe varje dag så kan det vara så att det helt enkelt blivit en (o)vana, turligt nog en som det faktiskt är förvånansvärt enkelt att lägga av med.


  8. Forskaren Fredrik Bäckhed mixar inte-så-goda  :wacko:  cocktails i morgon-teve:

     

    http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article20254934.ab

     

    Poängen är i korthet att man hoppas kunna bota allt från övervikt till Parkinson via bajstransplantationer. Det här visste ju redan vi alla här på forumet men ändå ett kul inslag. Jag passar även på att slå ett slag för Heisenbug-bloggen, för den som är intresserad på djupet:

     

    https://mrheisenbug.wordpress.com/

    • Gilla 4

  9. Som jag ser det kvalar matvete in om "fullkorn", och allt annat, t ex mjöl, är rätt snabba kolhydrater. Vete överhuvudtaget är ifrågasatt på grund av gliadinerna och alltså inte bara pga innehållet av snabba kolhydrater.

     

    Enligt min ringa mening bör en person som har allergi (vilken som helst), och samtidigt problem med sköldkörteln, värk i lederna, eller något annat problem som kan härledas till ett illa fungerande/överaktivt immunförsvar, verkligen se upp med vete.

    • Gilla 2

  10. Tja, de är väl lite lagom opportunistiska som de flesta andra. :)

     

    En sak jag tänkt på med "low carb" kolhydratsmat (bröd, pasta, osv) är att eftersom man gjort stärkelsen svårtillgänglig så måste man helt enkelt ha gjort om den till någon slags resistent stärkelse. Det borde de egentligen gå ut med i sin reklam eftersom en hel del efterfrågar RS i form av vanlig mat.

    • Gilla 2

  11. Anna med bokstäverna upp och ner lade in en länk till en sida där man kunde lägga in var man bodde och tid på året och få ut hur många minuter man behövde sola för att få en viss mängd d-vitamin. Det tror det var i en tråd om d-vitamin men minns inte riktigt. Jag har sparat den någonstans men hittar den inte just nu.

     

    Den här tiden på året borde du dock ha mycket lagrat d-vitamin kvar om du vistades utomhus i somras.

    http://nadir.nilu.no/~olaeng/fastrt/VitD_quartMED.html

     

    Googla "vitamin d norway calculator" så kommer den upp. Nadir är motsatsen till zenit och ett ovanligt ord som gör att man lätt känner igen länken.


  12. Jag har tittat på videon igen och jag kan se många olika refererade studier, dock ingen av Pedersen et al. Hur kan kärnan i filmen vara något som inte ens nämns? Eller missar jag något?

     

    Jag har tyvärr ingen kännedom av varken Pedersen eller hans studie. Men den studien kom ju ut 2011, och rekommendationerna att minska mättat fett baserar sig på flera decenniers forskning, så jag förstår inte riktigt kopplingen?

     

    7:07 in.

    Du trollar. Tyvärr väldigt tröttsamt. Nu har jag sett denna film två gånger och halmstråna och halmgubbarna om CHD och kolesterol håller inte denna gången heller. Detta blir mitt sista inlägg om filmen ifråga.

    • Gilla 2

  13. Jag kan inte påminna mig att jag gjorde något särskilt faktiskt, och det verkar ha gått bra alla gångerna! :)

    Mina åt "vanlig mat" helt enkelt. Köttfärs borde fungera bra. Blodpudding likaså. Leverpastej är populärt och väldigt lent och jämnt i konsistensen.

     

    Semper kör fortbildning för barnmorskor - därav detta fokus på deras pulvermat.

     

    C-vitamin ökar järnupptaget från vegetabiliska järnkällor. Hemjärn (som i kött/lever/blod) tar vi upp lika bra även utan C-vitamin. http://www.runday.se/har-jag-jarnbrist/

    • Gilla 1

  14. Om man läser de stora sammanfattningsstudierna så ser man att mättat fett verkar neutralt för hjärt-kärlsjukdom.

     

    http://www.karger.com/Article/Abstract/229002

     

    Sammanfattningsstudier tittar på all forskning i ämnet som publicerats hittills, gör en statistisk bearbetning och presenterar resultatet av denna. Titta på diagrammen i studien ovan så ser du att en del studier "visar" att mättat fett är dåligt, medan andra "visar" att det tvärtom är bra. Sammanvägt blir resultatet dock neutralt.

     

    I många studier blandar man ihop alla fleromättade fetter i samma pool, vilket ger missvisande resultat. Omega-3 (särskilt långkedjiga som EPA och DHA) är antagligen bra om man vill undvika hjärt-kärlsjukdom och cancer, medan det finns vissa rön som tyder på att omega-6 kan vara inflammationsframkallande och ha ett samband med ökad cancerförekomst. En säker vegetabilisk olja verkar vara olivolja.

     

    Den generella slutsats jag drar vad gäller fetter är att dessa, särskilt mättat fett, antagligen fått alldeles för mycket uppmärksamhet i förhållande till sina eventuella hälso- eller ohälsoeffekter. Det är i stora delar ett stickspår helt enkelt.

     

    Det är annat i det vi äter som är viktigare: socker och andra raffinerade kolhydrater, tillsammans med näringsutarmad mat, ändrade matvanor (vi äter numera väldigt lite inälvsmat t ex), den typ av fibrer vi får i oss, och säkert många andra faktorer (t ex relativt nya förändringar av vissa proteiner i vete).

    • Gilla 6

  15. Har ingen forskning, men jag känner definitivt hur bra/läkande benbuljong är och alla de jag känner som har MS och följer paleo säger detsamma. Finns inte mycket som slår benbuljong i hur bra det känns för kroppen.

    Gelatin verkar ha en tarmläkande och antiinflammatorisk effekt. Kan det vara orsaken?

     

    "Along with including homemade probiotic & prebiotic foods in your diet, it’s equally important to include grass-fed gelatin as well. Gelatin heals & seals the mucosal lining of the intestinal tract, and aids in the assimilation of nutrients. Gelatin is the same collagen that is found in our bones, skin, & cartilage. Gelatin is an easily digestible protein and works as an anti-inflammatory as well. Gelatin is VITAL to heal a damaged gut."

     

    http://www.weedemandreap.com/3-surprising-ways-to-heal-food-allergies/

    • Gilla 3

  16. Ett inlägg till potatisens försvar, på den allmänt kul bloggen "free the animal":

     

    http://freetheanimal.com/2010/04/paleo-fear-of-potatoes.html

     

    Själv äter jag gärna potatis där jag maxat innehållet av resistent stärkelse: Jag skär varje potatis i kanske 8 bitar, häller på olivolja, salt och rosmarin, och grillar i ugnen. Sen får det kallna och slutligen mogna i kylen minst ett dygn. Det är då den resistenta stärkelsen bildas. När man ska äta potatisen kan man ljumma upp den lite försiktigt utan att förstöra den resistenta stärkelsen.

     

    GL (Glycemic load) är rätt lågt för potatis faktiskt, även om man tillagar dem på vanligt sätt.

     

    Allt beror på vad man vill åstadkomma. Om man strävar efter att vara i ketos får antagligen varken rotfrukter eller potatis plats. Om man strävar efter att äta under 100 g kolhydrater per dag (fortfarande mycket mindre än "vanlig" mat) så är en portion potatis om dagen inget problem.

    • Gilla 2

  17. Bedömningskriterier för betyg A, Biologi, årskurs 9:

     

    http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi

     

    "Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp."

     

    [...]

     

    Min kommentar: Ingenstans står att man ska rapa upp det som står i läroboken som en sanning. Istället ligger fokus helt på att t ex kunna skilja fakta från värderingar (sic!), kunna motivera sina ställningstaganden väl (notera alltså: oavsett vilka dessa ställningstaganden är), leverera välunderbygga resonemang och kunna föra diskussionen framåt.

    • Gilla 1