Nybörjarn

Medlem
  • Innehållsantal

    157
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

125 Utmärkt

Om Nybörjarn

  • Rank
    Stammis
  1. Nybörjarn

    Svag värme?

    Jag brukar laga kött på ca 70 grader och mycket lång tid, ju längre desto bättre. Gjorde en kalkon på 36 timmar en gång t.ex. Men t.ex. en kyckling är bra efter fem timmar och perfekt efter åtta timmar. Jag har det då i ugnen i en gryta med lock. Men grejen är att man behöver egentligen ingen värme alls. Kallrökt kött t.ex. ligger på en tillagningstemperatur under 30 grader. Saltat kött - rumstemperatur eller kallare. Torkat kött - kallare än rumstemperatur. Allt det stoppar förruttnelsen utan värme, mikroorganismerna dör av röken/saltet/vätskebristen. Jag brukar kombinera alla tre tillagningssätten, alltså först salta i 10%-ig saltlag, sedan kallröka och till sist torka. Magert kött helst, som hjärta.
  2. Konstigt svar. Jag har inte sagt något om att vara rädd för insulin eller att det skulle vara ett gift.
  3. Jag kanske ska tillägga att jag tror att Taubes insulinteori kommer att motbevisas när man väl gör en studie på den. Det jag tror att Taubes fått om bakfoten är följande: Insulinpåslag signalerar till kroppen att det finns gott om energi och att kroppen därför ska spara på fettet. (En vild människa kommer ha gott om kolhydrater under samma period av året som det finns gott om mat) Om man inte äter kolhydrater så förbränner kroppen istället fett. Därmed dock inte sagt att kroppen förbränner lagrat fett om det finns gott om energi i maten. Det skulle vara slöseri som evolutionen hade bestraffat.
  4. Man ska nog skilja på "fattadapterad" och förbränning av fett. Försökspersonerna gick över till fettförbränning på ett par dagar. Det är helt naturligt, kroppen sparar ju på fettet för att använda det som energi. Om man slutar att äta helt och hållet så har kroppen bara energi i form av kolhydrater för något eller ett par dygn. Om kroppen inte kunde ställa om till (i huvudsak) fettförbränning snabbt så skulle man ju dö. "Fettadapterad" handlar nog om andra processer i kroppen än energiförsörjning, kroppen ska också vänja sig vid den nya energikällan. Jag växlar en del mellan LCHF och mer kolhydrater, jag har de största omställningsbesvären när jag går till kolhydrater och inga besvär alls att gå ifrån kolhydraterna.
  5. Det är ju ungefär samma sak som undersöktes och ungefär samma fynd. Största skillnaden såklart att Feltham bara var en person och att det inte var kontrollerat. Dessutom åt ju Feltham långt över balans, medan deltagarna här skulle ligga på energibalans, men det misslyckades . De kaloritroende har ju förklarat Felthams resultat med två påståenden: 1. Protein är termogent och därför gäller inte kalorilagen om man äter mycket protein. Detta är åtgärdat i den här studien eftersom proteinintaget är oförändrat. 2. Vissa matvaror har magiska egenskaper som gör att kalorilagen inte fungerar på dem. Feltham åt mycket nötter och nötter är sådana matvaror. Detta är också åtgärdat i den här studien. När den riktiga studien kommer så kan man ju hoppas att de åtgärdat det här med energibalansen. Men ännu mer intressant vore ju om man la intaget högre än balans, så att deltagarna gick upp lite i vikt på jämförelsedieten. Det mest intressanta med den här förstudien tycker jag är att de kaloritroende blev så stressade att de började gapa och skrika om en massa påhitt som spinndoktorer för att de blev nervösa av att energibalansteorin inte verkar hålla.
  6. Nej faktiskt tvärtom. Energiförbrukningen gick upp och de gick ner mer i vikt på samma mängd kalorier. Men det behöver inte betyda att det är mindre effektivt. Lågkolhydratkost kan ju vara en signal till kroppen att det kommer ställas större krav på den (jakt istället för samlande). På samma sätt ökar ju energiförbrukningen av fasta, antagligen därför att kroppen utan mat måste spetsa till sig lite för att skaffa fram mat.
  7. Det är inte alls det som studien har testat. Studien är en av flera förstudier inför den riktiga studien som ska undersöka teorin om energibalans. Först var deltagarna två veckor i kammare där de åt enligt normal amerikansk makronutrientfördelning och man tog fram deras energibehov för att kunna ge dem kalorier så att de skulle ligga på energibalans. Sedan åt de likadant i två veckor till utanför kamrarna varvid de gick ned i vikt lite. Sedan bytte man makronutrientfördelningen till lågkolhydratkost i fyra veckor, men exakt lika många kalorier. Resultatet då blev: 1. Högre energiåtgång. 2. Större viktnedgång Nu är studien ju bara ett litet test inför en riktig studie men dessa fynd vederlägger ju kalorihypotesen, inte insulinhypotesen. Enligt kalorihypotesen så ska ju energiåtgången bli mindre när kroppsvikten minskar och viktnedgången ska vara den samma vid samma underskott.
  8. Jag blir provocerad av sådan här ytlighet. Jag har haft ett längre förhållande med en person som var tjock som ung, gick ned allt, vi träffades, personen gick upp all vikt igen och har sedan gått ned det mesta igen. Jag blev verkligen ALDRIG äcklad av personen jag älskade, aldrig. Det fanns inte på kartan att utseendet skulle vara det minsta lilla viktigt. Jag förstår att utseende är en faktor för att träffas och bli ett par, eftersom det då ÄR ytligt, innan känslorna finns där. Det är lika provocerande för mig som om någon skulle säga att de hade svårt att titta på sitt barn för att det var ett fult barn. Däremot kan jag förstå om ett BETEENDE är störande. Sådana har de flesta människor flera av. Jag störde mig t.ex. enormt på min älskade person när denne ville gå ned i vikt men inte ville förändra något. Varenda gång vi pratade om diet, vanor eller liknande så slopades alltid alla mina förslag eftersom vederbörande inte ville låta bli ditten och datten eller inte börja med något nytt. Men det var ju inte i närheten av att vara så störande att kärleken försvann.
  9. Just så, naturmaterial inte en massa modern plastskit som ändå bara försöker imitera naturmaterialen. Närmast kroppen har man något tunt i ull (som värmer även när det är blött), ovanpå ullen något tunt i bomull (som suger upp svetten) och ovanpå det något vindtätt. När jag jagar på vintern och det är kallt så har jag underställ i ull (från försvaret, från andra världskriget, långkalsonger med hängslen och farfarströja), ovanpå det långkalsonger och undertröja i bomull (också försvaret, men mer moderna) och ytterst har jag skinnbyxor och en skinnanorak. På fötterna har jag tjocka ullstrumpor (om det är längre sessioner så samma på fötterna, ullstrumpor + bomullsstrumpor) som jag köpt i en butik för hantverkare, och sedan vanliga ofodrade kängor på det (samma kängor som på sommaren). Med sådan utstyrsel kan jag både röra på mig mycket och stå eller sitta stilla länge utan att frysa. Svettas man mycket så får man öppna jackan och gylfen så att man kan släppa ut lite ånga, blir man varm så är det bäst att först ta av handskarna och sedan mössan för att släppa ut värme.
  10. Rotfrukter har nog ganska välförtjänt dåligt rykte. Det är klart att man kan äta sådana i en hälsosam kost, i små mängder. De är helt klart bättre än säd och koncentrerat socker. Men frukt, kanske för att det alltid är fibrer och kolhydrater tillsammans, är inte associerat med metabolt syndrom. Folk som äter mycket frukt (under säsong) drabbas normalt sett inte. Men mycket rotfrukter är det osäkrare med.
  11. Receptet om man tränar mycket och hårt men inte förbättrar sina prestationer är normalt sett att minska på träningen. Om du kört på hårt ett tag så kan ju semestern vara en bra tid att hålla upp helt och hållet med träningen en vecka eller två. Vad gäller protein så tror jag inte att du behöver ligga så högt. Råden om stora proteinmängder är baserade på dopade idrottare och kroppsbyggare. Säg att du lägger på dig 500g muskler på ett år, då är ett överskott på 500g protein det året tillräckligt, alltså överskott utöver vad som behövs för att underhålla resten av kroppen.
  12. Jag svarar på första frågan utan att ha läst alla svar, så det kanske blir upprepningar. 1. LCHF (och liknande) bör vara mat som man äter för att vara frisk och leva (frisk) länge. Att man går ned i vikt är ett symtom (övervikt) på ohälsosam kost som försvinner. (Att vara överviktig är inte ohälsosamt, det är det som gör så att man blir överviktig som också är det som orsakar följdsjukdomarna). 2. TESTA! Testa försiktigt att ändra på kosten stegvis och se vad som händer. Får man ont i sitt dåliga knä, får tillbaka eksem eller börjar gå upp i vikt så var förändringen dålig. Blir du inte sämre så fortsätt. 3. Vad som kommer att hända om du börjar äta "normalt" IGEN, är samma sak som hände förra gången du åt så. 4. Vad som kommer att hända om du äter kolhydrater är till att börja med att du kommer gå upp lite grann väldigt snabbt. Men det är vatten som kroppen sparar för att kunna behålla ett glykogenlager, så det behöver du inte oroa dig för. 5. Enligt min uppfattning så har frukt oförtjänt dåligt rykte i LCHF-kretsar. Vill man gå ned i vikt så bör man hoppa över dem, men annars tror jag inte att de har alls så mycket negativ inverkan på hälsan som onaturliga kolhydratkällor.
  13. Smör är ju en fettkälla som man kan hälla i vad som helst nästan. Man kan köpa märgben och koka dem, då smälter märgen, när man sedan låter koket svalna så lägger sig fettet på ytan. Det håller hur länge som helst och går att använda som smör i matlagning. Samma sak med talg om du kan få tag i det.
  14. Nybörjarn

    Hundfoder

    Allra bäst skulle din hund må om du födde upp smådjur som du sedan lät den jaga, döda och äta upp själv. Men det känns ju inte direkt etiskt eller praktiskt. (Praktiskt inte minst för att man får en jakttokig hund) Näst bäst blir då att döda djur själv med minimalt lidande för bytesdjuret och ge hunden hela djuren att äta (eller proportionella delar i taget). Men inte heller det kanske är så praktiskt. Känner man någon köttbonde, storjägare, slaktare eller liknande så kan man säkert köpa slaktrester ben m.m. till rimligt pris att ge till hunden. Ganska praktiskt om man bortser från att man då måste hantera maten en del. Sen kan man ju ge hunden kött, inälvor och ben som man köper i en vanlig butik. Citygross t.ex. har bra urval och bra priser på sådant. Sist kan man ju köpa "barf-foder". Men min erfarenhet av det är att många hundar snabbt tröttnar på det. Min hund äter det med god aptit i ca tre dagar sedan vägrar hon och det ligger och ruttnar i skålen. Men riktiga slaktrester tröttnar hon aldrig på. (Jag har en hungerindikator i form av en skål med torrfoder som alltid står framme, är hon så hungrig att hon äter av det så får hon alltid något bättre alternativ.)