Jump to content

Nybörjarn

Medlem
  • Posts

    157
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Nybörjarn

  1. Jag brukar laga kött på ca 70 grader och mycket lång tid, ju längre desto bättre. Gjorde en kalkon på 36 timmar en gång t.ex. Men t.ex. en kyckling är bra efter fem timmar och perfekt efter åtta timmar. Jag har det då i ugnen i en gryta med lock. Men grejen är att man behöver egentligen ingen värme alls. Kallrökt kött t.ex. ligger på en tillagningstemperatur under 30 grader. Saltat kött - rumstemperatur eller kallare. Torkat kött - kallare än rumstemperatur. Allt det stoppar förruttnelsen utan värme, mikroorganismerna dör av röken/saltet/vätskebristen. Jag brukar kombinera alla tre tillagningssätten, alltså först salta i 10%-ig saltlag, sedan kallröka och till sist torka. Magert kött helst, som hjärta.
  2. Konstigt svar. Jag har inte sagt något om att vara rädd för insulin eller att det skulle vara ett gift.
  3. Jag kanske ska tillägga att jag tror att Taubes insulinteori kommer att motbevisas när man väl gör en studie på den. Det jag tror att Taubes fått om bakfoten är följande: Insulinpåslag signalerar till kroppen att det finns gott om energi och att kroppen därför ska spara på fettet. (En vild människa kommer ha gott om kolhydrater under samma period av året som det finns gott om mat) Om man inte äter kolhydrater så förbränner kroppen istället fett. Därmed dock inte sagt att kroppen förbränner lagrat fett om det finns gott om energi i maten. Det skulle vara slöseri som evolutionen hade bestraffat.
  4. Man ska nog skilja på "fattadapterad" och förbränning av fett. Försökspersonerna gick över till fettförbränning på ett par dagar. Det är helt naturligt, kroppen sparar ju på fettet för att använda det som energi. Om man slutar att äta helt och hållet så har kroppen bara energi i form av kolhydrater för något eller ett par dygn. Om kroppen inte kunde ställa om till (i huvudsak) fettförbränning snabbt så skulle man ju dö. "Fettadapterad" handlar nog om andra processer i kroppen än energiförsörjning, kroppen ska också vänja sig vid den nya energikällan. Jag växlar en del mellan LCHF och mer kolhydrater, jag har de största omställningsbesvären när jag går till kolhydrater och inga besvär alls att gå ifrån kolhydraterna.
  5. Det är ju ungefär samma sak som undersöktes och ungefär samma fynd. Största skillnaden såklart att Feltham bara var en person och att det inte var kontrollerat. Dessutom åt ju Feltham långt över balans, medan deltagarna här skulle ligga på energibalans, men det misslyckades . De kaloritroende har ju förklarat Felthams resultat med två påståenden: 1. Protein är termogent och därför gäller inte kalorilagen om man äter mycket protein. Detta är åtgärdat i den här studien eftersom proteinintaget är oförändrat. 2. Vissa matvaror har magiska egenskaper som gör att kalorilagen inte fungerar på dem. Feltham åt mycket nötter och nötter är sådana matvaror. Detta är också åtgärdat i den här studien. När den riktiga studien kommer så kan man ju hoppas att de åtgärdat det här med energibalansen. Men ännu mer intressant vore ju om man la intaget högre än balans, så att deltagarna gick upp lite i vikt på jämförelsedieten. Det mest intressanta med den här förstudien tycker jag är att de kaloritroende blev så stressade att de började gapa och skrika om en massa påhitt som spinndoktorer för att de blev nervösa av att energibalansteorin inte verkar hålla.
  6. Nej faktiskt tvärtom. Energiförbrukningen gick upp och de gick ner mer i vikt på samma mängd kalorier. Men det behöver inte betyda att det är mindre effektivt. Lågkolhydratkost kan ju vara en signal till kroppen att det kommer ställas större krav på den (jakt istället för samlande). På samma sätt ökar ju energiförbrukningen av fasta, antagligen därför att kroppen utan mat måste spetsa till sig lite för att skaffa fram mat.
  7. Det är inte alls det som studien har testat. Studien är en av flera förstudier inför den riktiga studien som ska undersöka teorin om energibalans. Först var deltagarna två veckor i kammare där de åt enligt normal amerikansk makronutrientfördelning och man tog fram deras energibehov för att kunna ge dem kalorier så att de skulle ligga på energibalans. Sedan åt de likadant i två veckor till utanför kamrarna varvid de gick ned i vikt lite. Sedan bytte man makronutrientfördelningen till lågkolhydratkost i fyra veckor, men exakt lika många kalorier. Resultatet då blev: 1. Högre energiåtgång. 2. Större viktnedgång Nu är studien ju bara ett litet test inför en riktig studie men dessa fynd vederlägger ju kalorihypotesen, inte insulinhypotesen. Enligt kalorihypotesen så ska ju energiåtgången bli mindre när kroppsvikten minskar och viktnedgången ska vara den samma vid samma underskott.
  8. Jag blir provocerad av sådan här ytlighet. Jag har haft ett längre förhållande med en person som var tjock som ung, gick ned allt, vi träffades, personen gick upp all vikt igen och har sedan gått ned det mesta igen. Jag blev verkligen ALDRIG äcklad av personen jag älskade, aldrig. Det fanns inte på kartan att utseendet skulle vara det minsta lilla viktigt. Jag förstår att utseende är en faktor för att träffas och bli ett par, eftersom det då ÄR ytligt, innan känslorna finns där. Det är lika provocerande för mig som om någon skulle säga att de hade svårt att titta på sitt barn för att det var ett fult barn. Däremot kan jag förstå om ett BETEENDE är störande. Sådana har de flesta människor flera av. Jag störde mig t.ex. enormt på min älskade person när denne ville gå ned i vikt men inte ville förändra något. Varenda gång vi pratade om diet, vanor eller liknande så slopades alltid alla mina förslag eftersom vederbörande inte ville låta bli ditten och datten eller inte börja med något nytt. Men det var ju inte i närheten av att vara så störande att kärleken försvann.
  9. Just så, naturmaterial inte en massa modern plastskit som ändå bara försöker imitera naturmaterialen. Närmast kroppen har man något tunt i ull (som värmer även när det är blött), ovanpå ullen något tunt i bomull (som suger upp svetten) och ovanpå det något vindtätt. När jag jagar på vintern och det är kallt så har jag underställ i ull (från försvaret, från andra världskriget, långkalsonger med hängslen och farfarströja), ovanpå det långkalsonger och undertröja i bomull (också försvaret, men mer moderna) och ytterst har jag skinnbyxor och en skinnanorak. På fötterna har jag tjocka ullstrumpor (om det är längre sessioner så samma på fötterna, ullstrumpor + bomullsstrumpor) som jag köpt i en butik för hantverkare, och sedan vanliga ofodrade kängor på det (samma kängor som på sommaren). Med sådan utstyrsel kan jag både röra på mig mycket och stå eller sitta stilla länge utan att frysa. Svettas man mycket så får man öppna jackan och gylfen så att man kan släppa ut lite ånga, blir man varm så är det bäst att först ta av handskarna och sedan mössan för att släppa ut värme.
  10. Rotfrukter har nog ganska välförtjänt dåligt rykte. Det är klart att man kan äta sådana i en hälsosam kost, i små mängder. De är helt klart bättre än säd och koncentrerat socker. Men frukt, kanske för att det alltid är fibrer och kolhydrater tillsammans, är inte associerat med metabolt syndrom. Folk som äter mycket frukt (under säsong) drabbas normalt sett inte. Men mycket rotfrukter är det osäkrare med.
  11. Receptet om man tränar mycket och hårt men inte förbättrar sina prestationer är normalt sett att minska på träningen. Om du kört på hårt ett tag så kan ju semestern vara en bra tid att hålla upp helt och hållet med träningen en vecka eller två. Vad gäller protein så tror jag inte att du behöver ligga så högt. Råden om stora proteinmängder är baserade på dopade idrottare och kroppsbyggare. Säg att du lägger på dig 500g muskler på ett år, då är ett överskott på 500g protein det året tillräckligt, alltså överskott utöver vad som behövs för att underhålla resten av kroppen.
  12. Jag svarar på första frågan utan att ha läst alla svar, så det kanske blir upprepningar. 1. LCHF (och liknande) bör vara mat som man äter för att vara frisk och leva (frisk) länge. Att man går ned i vikt är ett symtom (övervikt) på ohälsosam kost som försvinner. (Att vara överviktig är inte ohälsosamt, det är det som gör så att man blir överviktig som också är det som orsakar följdsjukdomarna). 2. TESTA! Testa försiktigt att ändra på kosten stegvis och se vad som händer. Får man ont i sitt dåliga knä, får tillbaka eksem eller börjar gå upp i vikt så var förändringen dålig. Blir du inte sämre så fortsätt. 3. Vad som kommer att hända om du börjar äta "normalt" IGEN, är samma sak som hände förra gången du åt så. 4. Vad som kommer att hända om du äter kolhydrater är till att börja med att du kommer gå upp lite grann väldigt snabbt. Men det är vatten som kroppen sparar för att kunna behålla ett glykogenlager, så det behöver du inte oroa dig för. 5. Enligt min uppfattning så har frukt oförtjänt dåligt rykte i LCHF-kretsar. Vill man gå ned i vikt så bör man hoppa över dem, men annars tror jag inte att de har alls så mycket negativ inverkan på hälsan som onaturliga kolhydratkällor.
  13. Smör är ju en fettkälla som man kan hälla i vad som helst nästan. Man kan köpa märgben och koka dem, då smälter märgen, när man sedan låter koket svalna så lägger sig fettet på ytan. Det håller hur länge som helst och går att använda som smör i matlagning. Samma sak med talg om du kan få tag i det.
  14. Allra bäst skulle din hund må om du födde upp smådjur som du sedan lät den jaga, döda och äta upp själv. Men det känns ju inte direkt etiskt eller praktiskt. (Praktiskt inte minst för att man får en jakttokig hund) Näst bäst blir då att döda djur själv med minimalt lidande för bytesdjuret och ge hunden hela djuren att äta (eller proportionella delar i taget). Men inte heller det kanske är så praktiskt. Känner man någon köttbonde, storjägare, slaktare eller liknande så kan man säkert köpa slaktrester ben m.m. till rimligt pris att ge till hunden. Ganska praktiskt om man bortser från att man då måste hantera maten en del. Sen kan man ju ge hunden kött, inälvor och ben som man köper i en vanlig butik. Citygross t.ex. har bra urval och bra priser på sådant. Sist kan man ju köpa "barf-foder". Men min erfarenhet av det är att många hundar snabbt tröttnar på det. Min hund äter det med god aptit i ca tre dagar sedan vägrar hon och det ligger och ruttnar i skålen. Men riktiga slaktrester tröttnar hon aldrig på. (Jag har en hungerindikator i form av en skål med torrfoder som alltid står framme, är hon så hungrig att hon äter av det så får hon alltid något bättre alternativ.)
  15. Smör behöver du inte akta dig för. Det är proteinet (vassle) och kolhydraterna (laktos) i mejeriprodukterna som du ska akta dig för. Ost är mindre dåligt eftersom det inte innehåller laktos. Kokosfett kan man köpa billigt om man bara inte bryr sig om att det ska vara ett dyrt märke med "olja" i namnet istället för "fett". Rött kött kan du gott äta, men det som är uppfött på skräp blir sämre. I affären är det mesta nötköttet gräsbetat så det kan man köpa, men det är ju dyrt. Nästan allt fläsk är skräp (och djurplågeri), all kyckling är skräp. Bästa sättet att få tag i bra (och djurvänligt) kött till bra priser (förutom att jaga eller föda upp själv) att köpa direkt från uppfödare. Man kan t.ex. köpa hel eller halv gris som gått lösa för ner mot 50 kr/kg om man köper direkt från gården. Ät allt på djuren. Inälvorna är bäst och ofta missade nu för tiden. Njure är inte så gott tycker jag. Men hjärta, lever och tunga är gott som det är. Märg är bra fett. Lunga, hjärna, brosk, talg m.m. (styckningsslamsor) är gott att ha i korv eller pölsa. Proetinrika, kolhydratrika (stärkelserika) och feta växter ska du akta dig för. De som inte är rika på något alls går bra och är många. Sallad, gurka, tomat osv. Men sen är det ju så att du ska gå in hårt från början för att sedan lätta upp på kostrestriktionerna. Först stenhårt tills du mår bättre, sedan för du in lite nötter, ost, grädde, avokado eller vad du vill ha gradvis. Om du blir sämre igen så drar du ner på det inflammationsdrivande. Det gäller ju nämligen att hamna i en bra balans, inflammation är ju också nödvändigt.
  16. Om man tittar på grundforskning så är inte resultaten så värst olika, det är tolkningarna av dem som är olika. T.ex. om man jämför kostupplägg med 80, 70 och 60% kolhydrater i tre veckor för att sedan tolka det som att mängden kolhydrater inte spelar någon roll för hälsa och välmående. Eller när man ska ge cancerpatienter lågkolhydratkost och de får 30-40% kolhydrater och 30% protein samt fett från växtoljor, för att sedan konstatera att Warburgeffekten inte går att bevisa i tester. Man får helt enkelt titta på upplägg och resultat, och inte på tolkningarna.
  17. Problemet med teorin är nog att asätarna också äter benmärgen, så den blev nog inte kvar alls. Den stora hjärnan fanns före verktyg av sten och också före elden. Nu är inte stor hjärna kopplat till intelligens, men att uppfinningar som kräver intelligens skulle vara orsaken till utvecklingen av intelligens är ett cirkelresonemang. Den mat som måste tillagas för att man ska KUNNA äta den är en mycket liten del av den mat som människan äter. Magtarmkanalen är som hos alla andra allätare, och de andra tillagar inte maten. Problemet med sådana här teorier är att de utgår från moderna kulturella förutsättningar. T.ex. det återkommande påståendet att man måste ha eld för att äta kött, bara för att de flesta kulturer idag värmer det mesta kött de äter. Men kött går utmärkt att äta rått, rötat och torkat utan tillgång till eld.
  18. Jag har t.ex. 40 kg som "grundvikt" i militärpress. Om jag från utvilad klarar 8 reps nu, och sedan om en månad vill se om jag ökad min muskeluthållighet så gör jag om det och om jag klarar >8 så har jag förbättrat mig. Uthållighet varierar ju ganska mycket, man ökar i det snabbt och man förlorar det snabbt. Så t.ex. så var jag uppe i över 20 reps i somras, körde mindre uthållighet över vintern och var nere på 8 reps, nu är jag uppe på ca 15 reps. Det gör att jag kan hålla reda på det.
  19. Om du springer och cyklar fyra långa pass i veckan plus kör ett långt pass ben på gymmet så lär ju benen vara duktigt sönderkörda om en inte allt för avlägsen framtid. Du behöver inte 1h per muskelgrupp. Testa att gå ned till 20 minuter så kommer nog resultaten att visa sig ganska snabbt.
  20. Träning: Du säger inte exakt hur du tränar, men sex långa gympass i veckan är definitivt för mycket (utan steroider som vi får hoppas att det är) i längden. Under kortare perioder, några månader, kan man träna så med gott resultat. Du är förvisso bara 24 år och skulle teoretiskt kunna träna så mycket med goda resultat, men det kräver då också bra mat och bra sömn och bra planerad träning. Din dåliga sömn kan bero på överträning. (Även om vissa hävdar att överträning inte finns, utan att fenomenet beror på undersömn och underkost). Jag skulle testa att antingen dra ned på träningspassens antal eller längd (om de är långa). Kör t.ex. en muskelgrupp per pass och en basövning och en komplementövning per pass, t.ex. fem set av varje. Borde bli ca 20-30 minuter per pass, eller dra ned till tre pass i veckan. Varva perioder med tunga lyft med perioder med fler repetitioner plus perioder av både och. Lägg fokus på basövningarna och använd prestationen i dem som mått på utvecklingen. (T.ex. håll reda på ditt maxlyft i bänk, böj, mark och militärpress (eller vad du tycker är kul, kanske ryck och/eller stöt, frivändning, stående rodd eller allt) samt ha en "grundvikt" där du håller reda på ditt maxrep,) Kost: Börja med att gå över till strikt LCHF. Sedan lägger du till olika aspekter, t.ex. vara noga med vilket fett du väljer (t.ex. mer omega 3 mindre växtoljor), och vara noga med vilket protein du väljer (t.ex. bort med soja och vassle, in med fisk och kött). När du börjar få koll på kosten så långt kan du börja experimentera med kolhydrater. Kolhydrater ska komma i former som finns färdiga att äta i naturen och tillsammans med fibrer. T.ex. frukt (frukt har oförtjänt dåligt ryckte i LCHF-kretsar). Sömn: Sömn är oerhört viktigt för hälsa, välmående, träning osv. Det finns mycket att tänka på för god sömn. T.ex: Lägg dig tidigt, har du svårt att somna så lägg dig någon timme innan du skulle behöva somna, räkna med att du behöver 8 timmars sömn per natt. Sovrummet ska vara mörkt och svalt (ca 15 grader är bra sovtemperatur). Undvik starka ljuskällor på kvällen, titta inte på TV, dataskärm eller mobil, ha svag belysning (eller så här års ingen alls). Om du blir rastlös av att ligga och vänta på sömnen, så läs något, tryckt på papper och med så svag belysning som möjligt. Väldigt bra hjälpmedel för att vakna pigg är en "wakeup-light" som stegvis ökar ljuset och imiterar en soluppgång. Även timer på värmen hjälper, så att sovrummet blir varmare lagom tills man ska gå upp. Att vakna ordentligt hjälper till att se till så att man också somnar ordentligt.
  21. Inte direkt om hudens storlek, men striae, hudbristningar, kan avhjälpas med vitamin E.
  22. Om du inte ska bygga muskler så är protein ganska ointressant. Om man tränar (rent) så räcker 1g per kilo mager kroppsvikt gott och väl. 0,5-0,75g är fullt tillräckligt annars.
  23. Ingen expert kanske men jag har sysslat med träning och diet länge. 1. Du tränar som om du gick på steroider. ALLA tävlande kroppsbyggare och kraftsportare använder dopning. Träningsupplägg från sådan eller tidningar för sådana är anpassade efter att man använder dopning. Sex långa tunga pass i veckan är i längden absolut för mycket träning om du inte kurar (kortare perioder kan man köra så). Om du ändå kurar (vilket jag avråder från) så spelar ju hälsa ingen roll för dig och du kan äta som du känner för och sedan använda andra droger för att gå ned i vikt. Det enda du behöver tänka på är att proppa i dig massor med protein. Punkterna efter denna förutsätter att du inte använder dopning. 2. Kolhydrater är helt onödiga, de tillför inget till träningen. Kolhydrater kan vara aktuella för att öka prestationen på tävling, men för träning har de ingen effekt. Kolhydrater tillför heller inte i övrigt något positivt. Tvärtom leder de till ökad hunger, ökat sug och i många fall (dåliga kolhydrater) till inflammation och störd tarmflora vilket motverkar effekten av träningen. 3. Protein är viktigt vid träning. Men man behöver inga mängder av det. kroppen antingen förbränner proteinet eller använder det för att bygga upp kroppen (inte både och). 1g per kg mager kroppsvikt är mer än nog. 4. Fett håller dig mätt och tillför den energi som du vill tillföra. 5. Om du använder energi fastande så kommer kroppen att använda den energi som finns lagrad. Om man är kolhydratstinn så kommer den först att använda glykogenet och sedan fettet, om man äter lågkolhydratkost kommer det inte finnas glykogen att ta av. Huruvida kroppen kommer att fylla på lagren senare eller ej beror på hur man äter senare. 6. Kroppen förbränner inte muskler så länge det finns fettreserver att ta av.
  24. Människor har ju ett speciellt förhållande till salt. Jämfört med andra landlevande däggdjur så behöver vi mycket salt, en biologisk lyx som djur med fri tillgång till salt brukar unna sig. Detta tyder på att vårt naturliga ursprung var i miljö med fri tillgång till salt, antagligen havet. Det är också ett bevis för teorin om "vattenapan". Vi är också lite ovanliga genom att vi kan känna av saltbrist, de flesta däggdjur kan inte känna att de har för lite salt i kroppen. När människan spred sig över världen så var det också längs med kuster, även våra tidigare släktingar som spred sig över världen gjorde det längd med kusten. Världen äldsta kända storföretag är en saltgruva i Schweitz som är drygt 7000 år gammal, äldre än jordbruk i Europa. Samma sak kan ses på många håll, alltså saltgruvor som var aktiva långt innan jordbruket. De första bofasta bör alltså ha varit saltbrytare, och antagligen behövde salt brytas/utvinnas för att människan skulle kunna kolonisera områden långt från kusten. Även kring saltsjöar har det funnits mycket tidig spridning av människa.
×
×
  • Create New...