Jump to content

Nybörjarn

Medlem
  • Posts

    157
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Nybörjarn

  1. Jag äter normalt bara en gång om dagen. Tidigare så åt jag lunch också trots att jag inte var hungrig, men jag hoppar över det numera och antingen arbetar jag eller går en promenad på lunchen. Det är inga problem att få i sig allt man behöver genom bara en måltid per dag.
  2. Angående torkade äggulor: Jag har testat att torrsalta kött, men det blev så fasligt jäkla salt så jag har inte gjort om det. Men jag ska testa att torrsalta äggulor, det verkar ju intressant.
  3. Ja en liten räcker gott och väl. Om säcken ligger emot köttet så kan flugorna komma åt det. Jag har en klädgalge som jag tejpat fast två plankbitar på så att den kan hålla ut viltsäcken så att den hänger fritt utanför köttet. Sedan drar jag åt säcken kring galgens krok och hänger upp galgen. Det finns säckar med ringar i som spänner ut säcken. En mer klassisk metod är att bygga en "torkbur", en kub av virke (typ läkt) som man klär med myggnät och hänger köttet i. Jag sticker ståltråd genom köttet (det går lätt när det är gravat) och knyter den runt galgen för att hänga upp det. Senast använde jag plastad ståltråd, sån man har till att knyta till plastpåsar och binda upp växter med som man kan köpa i rulle.
  4. Det går året om. Häng det i skuggan bara om det ska hänga ute. Biltong är torkat kött på Sydafrikanskt manér. Jag har aldrig slagit in det i handduk. Risken, tror jag, är att det blir en fuktig yta som bakterier trivs på och att det ruttnar, eller att det bryts ned genom autolys. När man torkar skinka så brukar man ju slå in dem i bomullstyg, men jag tror att man torkar dem varmt då Men likaväl som myggnät borde man kunna hänga köttet i t.ex. ett "luftigt rum" av t.ex. ett gammalt lakan Men en viltsäck kostar 150 kronor, en bit myggnät är ännu billigare.
  5. Jag brukar torka kött och sedan skiva i en elektrisk skiv-maskin (vad det nu kan heta). Det blir väldigt gott, som "wild chips" som man kan köpa för 300 kr/kg. Jag tänkte berätta hur man torkar kött, eftersom jag till min förvåning märkt att folk i allmänhet inte vet hur man gör. Ingredienser: Magert kött, av valfri kvalité. Vatten Salt Kryddor (Ev. vinäger) Utrustning: Stor bunke eller hink Galge Viltsäck eller myggnät Ståltråd Skärmaskin eller kniv Förfarande: 1. Man behöver en mager köttbit. Det kan vara precis vad som helst, "ytterfilé" (vilket är samma kött som kotletter) går bra, men jag bojkottar grisindustrin och då går fransyska också bra. Köp billigt kött, för det behöver inte vara mört alls. 2. Ju större bit desto längre torktid, det går att torka jättestora bitar men jag brukar köra med bitar som är ungefär 6-7 cm tjocka. Om man vill göra biltong så skär man skivor på ca 1-2 cm. 3. Gör en saltlag med 4% salt (Ganska noga 6% blir jättesalt och 2% märks knappt) och andra kryddor efter smak. Jag brukar köra med främst enbär och timjan. Man kan göra den kall eller så kokar man kryddorna lite för att dra ur smaken ordentligt. 4. Lägg köttet i saltlagen, helst ska det stå svalt men rumstemperatur går också bra. Låt det stå i ett par dagar, större bitar ska ligga längre, biltong räcker med ett dygn. När man gjort det några gången så känner man på köttet när det är klart, det blir liksom mättat och tungt. (Om du gör biltong så hoppar du över 3 och 4. Istället blöter man upp köttet med vinäger och salt, det behöver ligga och dra några timmar på varje sida om man inte har sådan tillgång till vinäger att man kan dränka bitarna helt. Sedan gnider man in kryddorna på ytan) 5. Häng upp köttet i något. Jag brukar hänga det på en klädgalge. Vissa delar av året är det viktigt att skydda köttet från flugor som annars lägger ägg i det. Jag har en viltsäck som jag använder, men vad som helst som håller flugorna ute men låter luften komma igenom fungerar. 6. Det tar olika lång tid beroende på storlek på köttbitarna och temperatur. Det ska helst hänga svalt och i drag. Men jag har hängt kött inomhus med bra resultat. Inte i solljus eller över ett element bara (då dunstar vattnet snabbt och drar med sig saltet till utkanten som då blir översalt och får äcklig spröd konsistens). När man klämmer på det så ska det kännas hårt. Det är inte jättekinkigt, om man hyvlar upp det för tidigt så är det bara att låta det torka lite till. Om det är biltong så är du klar nu. 7. Hyvla upp köttet i knappt milimetertjocka skivor så får man kött-chips.Om man vill kan man också doppa de färdiga chipsen i vinäger och låta dem ligga på tork ett par timmar. Man kan skära det i grövre skivor också, men då får man inte chips-känslan. Jätteenkelt, nästan omöjligt att misslyckas, jättelite arbete till stor nytta och jättegott. När man väl gjort det en gång så vill man alltid ha kött hängande någonstans. Man kan också äta köttet i tunna skivor innan man torkat det, då är det ju gravat fast utan socker. (Redigerat efter att jag läst den nålade tråden om hur man ska göra)
  6. Jag har ett normalt intresse för krigshistoria och då särskilt andra världskriget (med andra ord 80% av historien inträffade 1939-1945). Sedan jag blev intresserad av LCHF så har jag reagerat på en del saker om kost i olika dokumentärer och annat. Jag har inga referenser här eftersom det är ett hopkok av olika småbitar från olika håll men följande exempel har jag bland annat: 1. I många länder som deltog i kriget så försökte man ställa om matindustrin så att det skulle kunna tillverka så mycket energi som möjligt. I Storbritannien t.ex. så gav man särskilda subventioner till bönder för att odla upp betesmark. Under världskriget så motoriserades det brittiska jordbruket mycket genom sådana statliga stöd. Säd gav bättre avkastning per hektar och per arbetad timme. Produkterna av säd kunde också sparas länge och fraktas lättare eftersom de var torra (låg vikt per kalori). I England kunde staten också beordra bönder att lägga om produktionen och de som vägrade kunde bli av med sin mark. 2. I vart fall i USA, UK och Tyskland så hade man också särskilda informationskampanjer för att få folk att äta mer produkter från jordbruket, man påstod då att det var nyttigt men huvudanledningen var effektiviteten i punkt 1 (I Tyskland kanske också pådrivet av Hitlers vegetarianism, som grundade sig på moraliska skäl och inte hälsoskäl). 3. Man tillverkade sprängämne från fett (nitroglycerin från glycerinet) och behövde därför fett till krigsproduktionen. I vart fall i USA hade man stora kampanjer för att samla in matfett från befolkningen. I samband med det "informerade" man om att det var nyttigt att låta bli fettet och att det "tvärtom" gjorde mer nytta genom att ta livet av fienden. 4. I Sverige, som inte hade samma kampanjer, så uppmanade man bland annat folk att äta fett för att klara mörkläggningarna, eftersom det förbättrade synen och höll folk mätta längre. I dessa sammanhang var en kändis inblandad. Ancel Keys arbetade nämligen under kriget hos Amerikanska Arméns kvartersmästarkår och är mest känd för att ha utvecklat K-ransonen, en nödproviant för soldaterna att äta när bespisning saknades i fält. Jag undrar då om inte de kostrekommendationerna som Keys senare skulle komma att förse med "vetenskapligt stöd" egentligen har sitt ursprung i krigstidens nöd. Vad tror andra här om det?
  7. Idisslare påverkar inte klimatet alls. Visst, idisslare, betande djur, binder en massa kol i marken. Men den marken kommer (om inte människan lägger sig i) senare att bli skog, som kommer att frigöra kolet ur marken (förutom i de fall då kolet kapslas in och senare blir olja m.m.). På kort sikt är det alltså BRA med betande djur, eftersom vi just nu tar upp en massa tidigare bundet kol och släpper lös det, samtidigt som vi bedriver jordbruk på tidigare betesmark vilket frigör även det kolet.
  8. Guiden är struntprat. Kött har ingen miljöpåverkan alls. Det här är resultatet av att postmoderna storstadsungar blev "miljömedvetna" kring sekelskiftet. De fattar inte att naturen är ett kretslopp och tro att alla gaser med kol i är TILLFÖRSEL Det man kan tänka på med kött är KVALITET och DJURVÄLFÄRD. I båda dessa avseenden så faller industriell gris och fågel bort. De matas med säd och skräp vilket gör att deras kött inte är lika nyttigt för oss, plus att industrin är sådant hemskt djurplågeri att den som kan stå ut med att vistas i en sådan industri borde söka professionell hjälp för sina empatiproblem. (Hitler blev vegetarian efter att ha sett en mindre plågsam djurhantering). Kött från frigående grisar och hönor är utmärkt i båda avseendena men dyrt om man inte är beredd att ta sig lite omak själv (köp en hel gris så blir kilopriset ok eller ha några hönor och ät upp räntan i flocken). Svenskt nötkött är oftast helt ok, djuren går ute och betar och lever under ok omständigheter. Det är mycket svårt att veta vad man köper. På mjölkgårdarna föds tjurkalvar upp på en hel del onyttigt foder och under sämre omständigheter, samma sak med kött fån utlandet. I Argentina och Brasilien finns både feedlots och friströvande köttdjur. Vilt är alltid helt ok. För mig är det bara vilt och nötkött som gäller. I framtiden vill jag ha några grisar och några höns och ordna mitt eget kött utan djurplågeri.
  9. Numera ganska klassisk löpträning är ju ungefär så här: Tre pass i veckan. Ett pass är lugnt utan större ansträngning. (Långsam lunk, eller beroende på form kanske rask promenad) Ett pass är hårt och intensivt (Max-intervaller, slalombacken, dubbla marschfarten varannan kilometer eller liknande) Ett pass är långt (Kör ca 2/3 av den distans som du ska bli bättre på håll det tempo du ska göra på din distans) Sedan med jämna mellanrum så kollar man om man uppnått sitt mål. T.ex. om man vill springa milen på under timmen. så kanske man springer milen en gång i månaden eller ännu mindre. Sedan när man klarat milen på under timmen så vill man ju springa en halvmara på två timmar, och då blir ju träningen anpassad efter det.
  10. Det rimliga är väl ändå att någon, de "svarta indianerna", missionärerna, spanjorerna, tyskarna eller grannarna skulle ha reagerat på saken? Om det hade varit sant så är det väl också rimligt att Akurios hade tagit reda på hur man gjorde eftersom de var omgärdade av och besöktes av folk som kunde göra upp eld. Nej. Hur ska man göra det? Ja självklart bär man med sig eld. Det är inget märkligt eller nytt med det. Det sensationella i Lindblads påstående var ju att elden aldrig förnyades, inte att den kunde leva länge. Fast de hade ju rep över vattendraget som de höll i när de simmade över.
  11. Jag kan meddela att Lidl nu har barfotaskor för 60 kr. De är väldigt sköna men man måste testa dem för jag fick ta två storlekar för små.
  12. Ja så gör man ju överallt. Jag gör så trots att jag har tändare och tändstickor. Det är troligen det som Lindblad sett och övertolkat till det absurda.
  13. Det kunde man inte alls om elden kom före verktygen. De Boer har ju tagit kort på dem och hänvisar till en massa andra källor. En ganska omfattande konspiration för att dölja en väldigt intressant observation. Testa att vandra genom regnskogen under regnperioden med den där tickan, eller simma över en flod.
  14. Försök att göra en sådan där behållare för att bära med glöden utan att ha en kniv/motsvarande. Javisst, om man är bofast så kan man hålla liv i en eld mycket länge, eller för alltid. Jag gör t.ex. nästan aldrig upp eld i mina kakelugnar utan jag sparar ett tjockt laget aska som glöden finns kvar i när jag lägger på ny ved (kakelugnar eldar man ju bara i högst två gånger per dygn) Jag lägger då något hårt träslag (helst en eller ek) nere i askan i ena hörnet varje gång jag lägger på ved så finns det glöd kvar i minst ett dygn. Jag har också i en eldningstunna haft kvar glöd två veckor efter att elden brunnit ut (blev ganska förvånad när jag tömde den på komposten). Men om man nu ska ha eldat innan man hade redskap så var det ju innan man var bofast och innan man kunde tillverka saker för att bära med sig glöd. Jag är också skeptisk till de där redskapen. Av beskrivningen av dem så verkar det ju inte ens vara redskap. De är för stora för att kunna användas smidigt och det verkar främst vara stenar som slagit emot varandra snarare än färdiga redskap. Vassa flintbitar kan man ju hitta färdiga i naturen där det finns flinta. Men det återstår ju att se. Dessutom bör man ju vara försiktig med enstaka fynd eftersom de ju kan härröra från högkulturer som inte inverkat särskilt på människans utveckling utan bara varit lokala. Den tekniska och sociala utvecklingen är ju inte en rak stigande linje utan en vågrörelse. T.ex. så byggde ju romarna med betong, men sen försvann den kunskapen och kom tillbaka först ett och ett halvt årtusende senare. Om en högkultur av människor som utvandrat till södra Afrika upptäckte elden och sedan dog ut, så betyder det inget alls för människans utveckling. Det är ju samma sak med jordbruket, det startade för ca 10 000 år sedan (i samband med Holocen), men har inte haft effekt på mänskligheten i stort förrän för kanske 3- 4 000 år sedan. (Jordbruket verkar ju också komma tillsammans med inblandning av folk från mellanöstern, erövrare, kapitalister, entreprenörer eller slavar)
  15. Ett annat intressant citat bara ur samma bok: "The Akurio diet mainly consists of palm nuts, meat and fish. Generally speaking the people are in good health. Their teeth are remarkably sound. The women are in general rather fat."
  16. Det är såklart ett helt orimligt påstående av Lindblad. De måste också ha glömt bort detta helt plötsligt efter 1967 eftersom de då kunde göra upp eld "The Akurios know how to make fire, using fans of palm leaf" http://booksandjournals.brillonline.com/docserver/22134360/47/1/22134360_047_01_s14_text.pdf?expires=1432138860&id=id&accname=guest&checksum=1B256A5665EFF89751EA4205333458C1 Det framgår också att de i princip saknar kläder och inte använder broar utan tar sig över vattendrag simmande längs rep. Jag skulle vilja se någon simma över en flod naken under regnperioden utan att elden har bar med sig slocknade. Men han kanske menar att de köpte eld av stammarna runt omkring? Att bära med sig glöd kräver också en hög teknologisk nivå. Testa att ordna det utan kniv. Varför skulle det förutsätta att jaktlyckan alltid var god???? Alla djur som lever på jakt klarar sig såklart bättre när jaktlyckan är god, men de allra flesta av dem kan inte hantera eld.
  17. Om det är sådant eldande man tänker sig så kräver det ju en teknisk nivå långt över köttätande. Att ta vara på eld och underhålla den är en sak, att kunna tända eld är en helt annan sak. De verktyg man behöver för att tända eld är mycket enklare än de som behövs för att jaga stora djur. Så att sådana eldar inte hittas har ju inget med köttätande att göra.
  18. Det är ju inte sådana steg, det är en steglös förändring och synergieffekter. Smart djur - lär sig elda - kan ordna värme och mer lättsmält mat - blir ännu smartare osv. Att intelligenta homo hade bättre möjligheter att få sina barn att överleva beror inte på en uppfinning eller en enskild sak. Om vi tittar på andra allätare och andra flockdjur så är de ofta intelligenta djur, grisar t.ex. är förvånansvärt smarta. Hästar är smartare än älgar. Att äta många olika saker verkar alltså kräva intelligens liksom att social samvaro verkat kräva intelligens. Så redan där har vi haft en intelligent anfader. Eftersom vi när vi gick ner från träden hamnade i en situation där vi var långsammare, svagare och sämre beväpnade än våra fiender (de flesta djur är snabbare eller uthålligare eller större eller bättre beväpnade än sina fiender) så var väl intelligens också något som ökade överlevnadschanserna. För att utsätta sig för den miljön krävdes ju att det fanns mat där som lockade. Att jaga djur som är fysiskt överlägsna på alla sätt kräver också intelligens. Långt innan man började elda så måste man ha uppfunnit vapen och språk, vilket kräver intelligens. Så det finns säkert många samverkande faktorer som både krävt smarta människor och som underlättat utvecklingen att bli smartare. Sen ska man inte underskatta intelligensen som krävs för att t.ex. komma på att t.ex. bryta en pinne så att den blir spetsig. Om du aldrig tidigare sett det göras så är det inte så jäkla självklart att komma på det. Men för oss är de här mest grundläggande färdigheterna troligen nedärvda, om du släpper ut ungar i skogen så är oftast det första de gör att leta upp en pinne att bära på. När en vuxen går bort sig i skogen eller liknande så är också oftast det första man gör att plocka upp en pinne. Eller om man jämför en chimpans som kastar något mot en fara med hur en människa kastar saker rent instinktivt så ser man att människan haft nytta av kastandet betydligt längre (eller mer nytta) än chimpansen.
  19. Man kan såklart ha eldat mycket tidigare än det finns bevis för. Mest troligt har man åtminstone eldat tidigare, för att den äldsta eld som vi hittat bevis för skulle vara just den första är ju inte so troligt. Det viktiga är dock att människan i sin naturliga miljö inte behöver elda för att tillgodogöra sig mat. Det finns gott om mat som går att äta rå, väldigt få saker måste värmas för att de ska gå att äta. Även gräsfrön går att äta råa, om man blötlägger dem malda så blir det gröt även utan värme. Kött går utmärkt att äta rått. Människans utvandring sammanföll med Weichel-tiden då det blev kallare. Jordbruket uppstår efter inträdet i den nuvarande värmeperioden Holocen.
  20. Hönan själv. Men den som lade ägget var hönans närmaste släkting. Precis som att den första moderna människan föddes ur en livmoder som tillhörde människans närmaste släkting.
  21. Innan jag upptäckte att man inte fryser om fötterna även om de blir blöta så hade jag strumpor på mig och hundbajspåsar över strumporna i barfotaskorna. Den fungerar också om skorna är av ett material med hög friktion, som gummi.
  22. Känner att jag måste upprepa vad jag sagt tidigare i tråden. Lägg inte en massa pengar på skor som SKA sakna funktion. Barfotaskor skyddar bara foten från vassa saker, det är inte mer avancerat än en arbetshandske. Jag har ett par skor från ICA som jag haft i två år nu. De är i princip blankslitna men fungerar utmärkt fortfarande. De kostade 100 kr. Jag köpte ett par badskor helgjutna i gummi på Lidl för 40 kronor, de var också helt utmärkta men sprack i bakstycket efter ett tag. Innan dess hade jag en annan sort från Lidl för 40 kronor som höll i ett år innan de var blankslitna. Jag har också ett par dyrare (ca 600kr) som jag fått i present, men de är mycket sämre eftersom sulan på dem "strävar" ihop uppåt så man blir trött i fötterna av dem. Att bli kall och blöt om fötterna på vintern är inget problem. Om man är ute länge och promenerar så är det ju skönt att ha ordentliga kängor (som består av en hård platt sula och ett rymligt rum av skinn över, som t.ex. försvarets m/90 (men det är dålig kvalitet på senare årgångar)). Men ska man bara vara ute upp till ett par timmar och håller igång under tiden så spelar iskallt vatten på fötterna ingen roll, man fryser inte ändå.
  23. Om du föder upp en tiger eller en vildsvinsgalt i fångenskap och sedan släpper ut den i dess naturliga miljö så kommer den också vara dålig på att överleva. Den kommer vara hungrig, rädd, frusen m.m. Nej, vi behöver inte tillreda kött för att äta det och "dåligt" kött är inte farligt.
  24. 1. Nej det finns nog ingen folkgrupp som bara äter rå mat. Det finns heller ingen folkgrupp som är nakna, vilket inte betyder att människan är utvecklad för att ha kläder på sig. Breddandet av maten med hjälp av elden handlar ju om vegetabilier, inte kött. Det man kunde äta mer effektivt med elden var ju stärkelserika växter och mjölmat som gröt och bröd. 2. Nej, såklart, eftersom det inte finns någon plats på jorden där en vegetarian skulle överleva utan import. 3. Periodvis ja, sådana vegetarianer finns det ju också, som periodvis bara äter vegetabilier. 4. Precis, den mat som kokkonsten fört med sig är vi inte anpassade för. Hur kommer man fram till att hjärnans storlek skulle vara så viktig?
×
×
  • Create New...