Jump to content

Nybörjarn

Medlem
  • Posts

    157
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Nybörjarn

  1. Jag har inte läst tråden så ursäkta mig om jag upprepar saker som folk redan sagt. 1. Träning för fettförbränning, under själva träningen, är ett hopplöst projekt om man inte älskar träning. Även om du anstränger dig ordentligt under en timme så ger det ingen större effekt. För att få märkbar effekt gäller det att vara aktiv under långa perioder. 2. Minimalistisk träning kan trots det vara bra. Som det här med några kortare ruscher med intervall emellan. Tar väldigt kort tid och är lätt att plåga sig igenom om man inte gillar träning. Men ökningen i kondition man får kommer leda till ett mer aktivt liv och därmed bränner man mer per dygn av det skälet. 3. En annan väg är att försöka hitta något man tycker är roligt och som tvingar en att röra på sig. Om du t.ex. skulle tycka att det var roligt att ha en hund eller om du skulle tycka att geocatching var roligt så skulle ju de intressena tvinga dig att röra på dig och därmed blir mer aktiv. 4. En tredje väg är att tvinga fram ett träningsintresse. Om man t.ex. tvingar sig till gymet en period, säg tre månader, så får man se om man efter det verkligen hatar att träna, eller om man kommer att vara så uppe i att nå nästa viktnivå på bänkpressen att man fortsätter av det skälet.
  2. Om du inte tycker att det är roligt så tycker jag att du ska försöka hitta en aktivitet som är rolig. Ett sätt att göra träningen rolig kan vara att tävla mot sig själv. Att vilja klara av fler armhävningar t.ex. Ett bra sätt kan också vara att träna 15 minuter varje dag. Gör det till en del av den dagliga rutinen, varje dag, som att borsta tänderna.
  3. Nej det tror jag verkligen inte. Däremot är det ju kallt. I gamla hus var ju draget alltid kallt eftersom det var elden som drog in luft. Även om det är nyttigt att sova svalt så är det ju inte bra att frysa hela nätterna.
  4. 1. Njae, även en tipi har dragskydd i form av ett innertält/fodertält som hindrar golvdrag. Att sova i en tipi utan innertält skulle vara nästan lika kallt som att sova utanför den.
  5. Skölj med salt och vatten (bakteriedödande) varje dag och skölj länge (5-15 minuter) med fett (olja) en gång i veckan så kommer du att ha så ren mun som är möjligt. Om man inte äter en massa kolhydrater så behöver man inte borsta tänderna hela tiden.
  6. Jo, smaken av sött får kroppen att förbereda sig på att ta emot kolhydrater. Det är därför som vi har amylas i saliven, för att bryta ned lite kolhydrater till socker redan i munnen så att kroppen kan få signaler om att kolhydrater är på väg. Sötningsmedel i tuggummi t.ex. har ju gett insulinsvar från kroppen.
  7. Kul tråd att följa. Angående knän så kan jag tipsa om att hålla knäna varma. Vet inte vad du har för problem men jag kan få en ilande smärta i knäna vid knäböj, den påverkar inte prestationen men känns ju oroväckande. Men om jag kör med knäskydd (såna där elastiska blå) som håller knäna varma så känner jag inget.
  8. UPPDATERING för de som är intresserade av hur det gått. Upplägget fungerade bra tycker jag. På utegymet (den lätta träningen) så ökade jag alltid minst en övning med en repetition varje pass. När jag kom upp i 30 reps så delade jag upp det på två set så att jag gick tillbaka till den/de övningarna efter hela varvet. Passen blev också lättare och lättare att genomföra hela tiden, trots fler och fler reps. Jag har inte alla siffror men två månader efter siffrorna i första inlägget så hade jag t.ex. armhävningarna från 21 till 30+ och militärpressen från 17 till 25. Den tunga träningen på gymet fungerade också bra TILLS jag kom upp i högre vikter. Passen blev svårare och svårare att utföra hela tiden, även när repetitionerna låg lågt (alltså flera övningar på 1x3). Det var helt enkelt för jobbigt att köra tunga helkroppspass. När jag kom fram till marklyftet på slutet hade jag ofta helt slut på energi och fick sitta och titta på stången i 10 minuter innan jag orkade starta. Det jag läst var alltså rätt och min teori om att jag var hårdare än de som inte klarade helkroppspass var fel. Därför så bytte jag också upplägg på gymet och började köra halvkroppspass istället, med målet om två pass i veckan. Om det haft någon effekt på utseendet är svårt att säga. Min svägerska sa att jag blivit större, men då har jag ju samtidigt gått ned lite i fettvikt så det kanske bara såg ut så. MEN! Allt har kommit på skam. På grund av arbetsförhållanden, personliga åtaganden m.m. så började jag slappa med träningen. Även om jag ofta varit på utegymet (eftersom jag ändå måste gå med hunden) så har jag ofta kommit dit trött, sent på kvällen och med magen full av mat och därför inte kunnat prestera. Nästan varenda pass har blivit ett "undantag" där jag bara kör lite lätt på varje övning utan att anstränga mig. Gymet har jag inte ens sett på över en månad. Nystart igen? För att komma igång igen har jag bestämt mig för att ändra på upplägget efter nyår. Jag har inte bestämt mig än men en tanke är följande: Utegymmet ska bli mer "hålla igång" än styrketräning. Jag tänkte jogga genom slingan och bara köra ett antal reps som känns bra på varje station utan krav på prestation. Jag ska gå till gymet två gånger i veckan. Då kör jag halvkroppspass, basövningar, med en form av pyramid (som var poppis förr). Jag börjar på en lätt vikt (ca 8-10 reps) och ökar sedan vikten varje set och kör maxreps tills jag inte klarar 3 reps längre. Då kör jag ett eller två sett till på lägre vikt (ca 8 reps). Om det finns synpunkter på detta eller andra förslag så tar jag gärna emot dem.
  9. 1. Grottorna användes troligen inte i sin naturliga form. Det användes som utgångspunkt för byggande av en bostad. 2. Det där är ju lustigt. Alla "vet" att förkylning har samband med kyla och i nästan alla språk så heter sjukdomen något som syftar på att den orsakas av kyla. Men vetenskapligt finns inga belägg för att man blir förkyld av kyla. Förklaringar med bättre stöd i forskning är t.ex. att man vistas mer inomhus och vädrar mindre när det är kallt ute. 3. Jag har heller aldrig skadat mig när jag tränat kall, men jag tycker att jag presterar bättre om jag är varm.
  10. The Saxon Trio åt dock gröt med honung och kraftigt sockrat te. Men överlag var det nog inga mängder kolhydrater i E%. Jo jag har kanske placerat kolhydraterna för tidigt. De första testo-byggarna åt ju också ganska lite kolhydrater. Hur de tränade är väldigt genomgående. Mycket högreps och en del maxlyft.
  11. Jodå, det fann en del böcker att ladda ner, jag kan tipsa om några som är intressanta (jag kanske skriver fel om någon eftersom jag går ur minnet): http://www.davidgentle.com/ironindex/arco.htm Otto Arco, killen tränade med extrem muskelkontroll. Han kunde spänna en magmuskel åt gången. http://www.davidgentle.com/ironindex/goerner.htm Hermann Görner, åt i princip lågkolhydratkost. http://www.davidgentle.com/ironindex/treloar.htm Al Treloar, åt lågkolhydratkost. Går man igenom alla så ser man att de äter ganska olika, men generellt så håller de nere på kolhydraterna och nästan alla är negativt inställda till socker, vissa äter mycket protein andra mycket lite. Minst hälften menar att diet inte spelar så värst stor roll. Intressant är också att titta på åldern, väldigt få lever kortare liv än 80 år (Louis Cyr blev bara 49, men han var överviktig, tävlade även i storätande, hade en genetisk sjukdom och levde nästan uteslutande på mjölk de sista 15 åren av sitt liv), vilket ju är väldigt långa liv för folk som är födda på 1800-talet.
  12. Gå tillbaka till tiden före steroider så hittar du många muskelbyggare som åt lågkolhydratkost. T.ex. den förste Eugen Sandow och hans lärljunge Al Treloar. Förut fanns det en sida som hette "The golden age of iron men" där de samlade böcker skrivna av tidiga kroppsbyggare och kraftkarlar (alla kända muskelknuttar skrev minst en bok om träning och kost på den tiden). Jag hittar inte sidan nu men har läst alla böckerna som fanns där. Eventuellt finns det numera här: http://www.davidgentle.com/ (men jag har inte kollat). Generellt är råden hög träningsvolym på ganska blygsamma vikter och lågkolhydratkost under tiden 1900-1940. Här, http://www.wrestling-titles.com/personalities/hackenschmidt/hackbio1.html finns t.ex. George Hackenschmidts bok "The way to live". Killen hade en imponerande fysik hela sitt vuxna liv, ända till sin död 90 år gammal. Det här med att äta en massa kolhydrater dyker upp första när dopningen kommit in i sporten och utövarna därmed kunde öka intensitet och volym på träningen så mycket att kolhydrater var nödvändigt. Det är ett stort problem med kraftsport, att alla kostrekommendationer bygger på förutsättningarna för dopade.
  13. Jag har ätit typ 16:8 hela mitt vuxna liv. Jag är aldrig hungrig på morgonen och äter därför inte frukost. Däremot har det såklart hänt att jag ätit ganska sent på kvällen då och då. Nu med LCHF tycker jag att 16:8 är det lättaste, jag äter en lättare och snabb lunch sedan äter jag lite mer till middag. Ibland hoppar jag över lunchen för att få lite längre fasta eller för att hinna med annat, men då kan jag få problem med fikabrödet som ligger framme på jobbet jämt. När jag verkligen fastar så håller jag upp i minst 40 timmar (från middagen dagen innan till lunch dagen efter).
  14. Några spridda kommentarer: 1. Protein Proteinbehovet ska ju räknas på idealvikten. Säg att skulle väga 70 kg i god form, då räknar du sedan proteinbehovet efter den vikten. Jag tror på ca 1g/kg och då skulle du äta 70g protein. Följer man livsmedelsverkets rekomendation så är det väl 0,7g/kg, alltså 49 gram protein per dag. Om du ändrar din kroppsvikt med fettlager så ökar inte proteinbehovet. Testa det först, sänk proteinintaget. 2. Mejerier Ost innehåller inte kolhydrater i någon betydande mängd. Ost bildas genom att kolhydraterna i mjölken förbränns. Däremot kan mjölk, fil och liknande bidra med betydande mängder kolhydrater eftersom man lätt får i sig så stora mängder av det. Alla mejerier innehåller dock mjölkprotein (Vassle), vilket inte är nyttigt för människor (inflammatoriskt). Så testa att utesluta mejerierna. 3. Vikt - Hekton Du kan inte räkna kroppsvikt så där exakt. Väger man 100 kg så kan man gå upp eller ner flera kilo om dagen utan att det har någon koppling alls till förändrad fettbalans. Kvinnor har ju dessutom en tydligare månatlig hormoncykel som brukar förändra vikten. Det du ska kolla efter på vågen är trenden, är trenden sjunkande, ökande, varken eller? Här verkar det vara att du står stilla. 4. Räknande Det som är negativt med räknande är att det blir en väldig koncentration och uppmärksamhet kring kosten. Detta är dels tråkigt dels riskerar man att hamna i osunda tankemönster där man vill ha kontroll över ätandet och kosten upptar för mycket av medvetandet, alltså ätstörningar. Därför bör man helst bara räkna, väga och mäta under en period då man försöker lära sig kosten (det gäller även kcal-räknande, man ska räkna en period så att man får en uppfattning om vilka mängder man kan äta). 5. Testa något Förutom att "tweeka" LCHF-kosten, kan du ju testa andra saker. T.ex. periodisk fasta, promenader, fritidsintresse, ha roligt osv, felet kan ju ligga någon annan stans. Om man har det långtråkigt, eller kanske sysslar mycket med passificerande aktiviteter (som TV), så kan det dels leda till kroppsliga förändringar och dels så är det lätt hänt att man småäter eller överäter.
  15. Jag har också kraftigt förbättrat min psoriasis. Den är inte helt borta men alla småprickar jag haft försvann och bara de större fläckarna är kvar, men de håller på att gå bort de med. Jag har slutat med kortisonsalva och nu kör jag bara med feta salvor jag gör själv på bra fett (salvorna är ätbara) och så har jag antingen salt i salvan eller saltvatten på. Men förbättringen kom när jag ändrade på maten.
  16. Jag har inte tittat på filmen, men utgår ifrån att det är det vanliga skitsnacket. 1. En kossa bidrar inte det minsta lilla till koldioxidutsläpp eller andra utsläpp. Kossan omsätter kol, men tillför inget kol, hon är en del av det naturliga kretsloppet. 2. Köttproduktion är mer klimatsmart än vegetabilieproduktion. Det går att genomföra med mindre energiåtgång och därmed sparar man in på användandet av fossila bränslen. 3. Köttproduktion tar inte upp särskilt mycket areal. En ko kräver ungefär en hektar betesmark om året och producerar då mat så att det räcker till åtminstone 4 människor som äter en mycket köttrik diet (i princip bara kött). Det blir då för hela världens befolkning mindre än 2 miljadrder hektar. Det vill säga enbart USA skulle täcka hälften av markbehovet, trots att de bara har 5% av befolkningen. Då har vi räknat väldigt väldigt högt. 4. Man avverkar inte skog för att producera kött. Man avverkar skogen för att sälja virket som skogen innehåller. Värdet på virket är många många gånger högre än värdet på en livstids köttproduktion på samma mark. Efter att virket är avverkat så är marken fortfarande bördig så då är det mest lönsamt att odla på marken (ofta svedjebruk där man bränner groten som avverkningen lämnat efter sig), först därefter används marken till bete som är det minst lönsamma. De flesta skogar behöver man inte ens avverka för att de ska gå att använda till bete. Det är helt enkelt en korkad lögn. Var det något mer än det som kom fram?
  17. Jag har testat det bland annat när jag jagar och bara har en å att tvätta mig i. Då är man ju i vattnet en stund. Det som är mest märkbart efteråt är att man inte fryser lika mycket på jaktpasset. sen känner man sig ju levande och så.
  18. Tiny Tom: Jag funderar således på om jag ska ändra om lite i min nuvarande träning. Inte för att det är dags utan för att den ju missar mitt tänkta mål. Jag ska försöka köra ungefär lika delar av nervsystem, hypertrofi och uthållighet. Nervsystem och uthållighet kör jag på som nu, men jag byter lite lätt på utegymmet mot extra vikt. I övrigt har jag varit tvungen att begränsa vissa övningar till maximala 30 reps, för där någonstans är det ju som konditionsträning. En tänkt långsiktsplan nu är att köra på så här i några månader, sedan köra en period av tungt, sedan en period av mellan och sedan en period av lätt följt av en period med blandat. (Kanske köra ett kvartal var?)
  19. Bara för att kunna tänka klart. Är det egentligen tre steg: 1. Nervsystem (typ 1-3 rep) 2. Muskler (typ 5-8 rep) 3. Uthållighet/kondition (typ >12 rep)
  20. Tiny Tom: En fråga till dig: Jag läste någonstans, av dig tror jag, att styrka var mer varaktigt än uthållighet. Vad innebär det egentligen mer konkret? Jag kan känna igen det lite. Min träning nu har jag tänkt som "funktionell" (förutom hälsosam och göra mig snyggare naken), jag vill kunna prestera bättre när jag gör andra saker än att träna. T.ex. vill jag kunna stå med bössan i färdigställning lite längre när jag väntar på att råbocken ska visa upp träffytan, jag vill kunna gå längre i skogen innan jag blir trött, jag vill kunna spika och gräva mer på kortare tid och bli mindre trött, samtidigt vill jag kunna lyfta tyngre stockar osv. Då är frågan om man måste träna uthållighet för att bevara uthålligheten, i högre grad än vad som gäller för styrka. Det får ju inverkan på hur jag ska lägga om träningen när jag byte upplägg, alltså om jag alltid ska ha med ett moment som utmanar uthålligheten (eller i vart fall inte ha längre uppehåll från uthållighetsträning.
  21. Tino Tom (och StefanF): Det här med återhämtning har jag alltid tänkt så här: Att man kan träna upp färdigheter är kroppens anpassning till miljön/miljöns förutsättningar. Om det ofta är kallt så kommer kroppen att bli bättre på att reglera värme, om man har ont om mat så kommer kroppen att hushålla med energin, om man ofta måste springa så kommer kroppen förbättra den förmågan, om man ofta lyfter tunga saker så kommer man bli starkare. Vi har en genetisk start som vi har ärvt efter vilka färdigheter som avgjorde våra förfäders möjligheter till att få livskraftig avkomma. T.ex. kan ett rådjur som stått i en box hela livet fortfarande springa ifrån en duktig mänsklig löpare på kortare distanser och särskilt i kuperad terräng, lägstanivån för rådjuret är bättre än högstanivån för människan. Ett rådjur som växer upp i ett område med mycket varg kommer (förutom att ha de bästa löparna och mest uppmärksamma rådjuren som förfäder) vara mycket mycket bättre än box-rådjuret på att springa, eftersom det rådjuret kommer ha sprungit mycket mer. Att anstränga sig är att anstränga kroppen, den slits av att användas. Men eftersom vi är biologiska maskiner så repareras vi hela tiden av oss själva, men om slitaget är större än reparationerna så kommer vi inte klara av det. Även det mest lämpade rådjuret som fått den bästa träningen kommer att bli vargmat om det måste springa från vargar varje dag. Kroppen kommer inte klara av att reparera det som slit. Rådjuret blir övertränat. MEN återhämtning har ju en optimal nivå någonstans. Först ska kroppen åtgärda slitaget, sedan ska den förbättra förmågan så att man ska vara bättre på det nästa gång och öka chanserna till överlevnad (livskraftig avkomma). Det man ska försöka pricka in, är ju att lägga nästa slitage precis där förbättringarna från förra gången är genomförda. Hur lång tid det tar beror ju på hur stor ansträngningen varit samt vilka förutsättningar kroppen har eller får i övrigt (t.ex. ålder, kost och vila). Det här är ju omöjligt att veta och man måste hela tiden testa sig fram (men man blir oftast bättre på det med tiden). Om man inte förbättrar sin prestation så gör man antagligen något fel, antingen är ansträngningen för stor eller för liten, eller så är vilan för kort eller för lång (eller en kombination). Min erfarenhet är att de flesta, iaf unga, tenderar att främst vila för lite. Så det generella rådet är ju att dra ned på träningsvolymen. Det näst vanligaste är att man anstränger sig för lite. Mitt upplägg ovan bygger på maximal ansträngning med låg träningsvolym. Det jag misstänker kan vara ett fel med upplägget är att det är för lite vila. När jag når första varaktiga platån så är min plan därför att öka på vilan, det vill säga dra ner på antalet pass. En tanke jag funderat på är att köra som ovan men ha en hel veckas vila varje månad.
  22. Njae? Det borde väl vara minimalistisk träningsutrustning? Minimalistisk träning borde betyda att det är just träningen som är minimalistisk. Det beror ju lite på upplägget. Det går ju inte att jämföra två pass på 90 minuter hård träning med två pass på 20 minuter lätt träning. Jag kör ju ett tungt pass per två veckor (fast målet egentligen är en gång i veckan). Ett sådant pass tar ett par dar att återhämta sig från. Men jag har tidigare kört t.ex. fem pass i veckan med femsplit, och återhämtningen har inte varit något problem då, antagligen eftersom varje muskelgrupp fått tid att återhämta sig. Men det är den här "mindre är mer" inställningen som jag menar med minimalistisk träning. Det återfinns ju i all träning, t.ex. långdistanslöpare som aldrig springer långt på träning och som tränar tre pass i veckan varav två pass är 20 minuter långa.
  23. Att ha svårt med behärskningen eller att ha låg tröskel för våldsanvändning beror säkerligen inte på kosten. Kosten kan bidra till dåligt mående, men att man låter dåligt mående resultera i att man t.ex. slår sin partner har andra orsaker. Även om man får ordning på kosten så bör man se över varför man låter sitt eget mående gå ut över andra, detta särskilt om man slår människor i sin närhet. Det kan ju dyka upp andra saker som orsakar dåligt mående.
  24. Det där att bli skakig och svag beror nog på att glykogenet tar slut. Äter man LCHF före fastan så borde man inte få det problemet. Vikten bör gå ned när man fastar, dels förbränner man ju sådant som finns i kroppen och dels tömmer man tarmarna. Jag tror att man behöver öva sig på att fasta för att få ut maximalt av det. Jag "semifastar" ibland lite längre perioder, alltså t.ex. 24 timmars fasta, mindre måltid, 48 timmars fasta, mindre måltid, 36 timmar fasta, ordentlig måltid eller liknande. Då kommer jag in i det här sköna "fasteruset" och utan att hungern blir besvärlig. Men kolhydratstinna joser skulle nog inte funka för mig under (mellan) fasta, då kommer jag få frossa och skakningar varenda gång sockret går ner.
  25. Själva hungern är ju inte så skön. Första typ 48 timnmarna är det ju oproblematiskt att stå emot, men tredje dygnet så tycker jag att det är svårt om det finns mat att tillgå. Däremot är ju känslan i övrigt väldigt skön. Man blir liksom vässad, får mer energi, tänker klarare och känner sig lycklig. Jag har inte testat men hört och läst om andra som fastar länge och den där sköna känslan håller i sig ca en vecka-tio dar, sedan börjar hungern ta överhanden och man blir mer desperat, kan få ångest m.m. När man äter efter fasta så är det ju en njutning också.
×
×
  • Create New...