Jump to content

Nybörjarn

Medlem
  • Posts

    157
  • Joined

  • Last visited

Everything posted by Nybörjarn

  1. Hunger är en helt annan känsla än sug, du kan inte blanda ihop dem om du känt båda. Väldigt många människor i vår del av världen har dock aldrig varit hungriga utan tror att sug efter mat är hunger. Bästa sättet att testa är att inte äta alls på en hel dag, så att man vet att hungern kommer att komma. Hungerkänslorna kommer och går, när man blir hungrig men låter bli att äta så försvinner hungern (någon timme ca, men det beror på vad man gör) för att sedan komma tillbaka. Hungern blir också mer intensiv med tiden. Helt utan mat en vecka eller två så gör folk ganska mycket för att få tag i mat.
  2. Nybörjarn

    Ursobol

    Nja. Större "modebloggar" eller "livsstilsbloggar" drar ju in miljoner på reklam som vävs in i blogginläggen (Jag gick till butik X och köpte vara Y som jag tyckte var jätte-moderiktiga, personalen var jättetrevlig osv). De flesta ser ju snabbt att det är just reklam. När det gäller kosttillskott så kan man lätt känna igen det på: Bild på produkten, omnämnande av butiken, omnämnande av rabatt/kampanj, att det är produkten och inte det verksamma ämnet som diskutera, eller liknande saker.
  3. Jag har ibland helger hos svärföräldrar eller liknande då jag äter onyttigt (gröt, bröd, rotfrukter, mysli osv). Då får jag nästan alltid kraftig vätskeansamling. I vissa delar av kroppen kan det kännas bra, som att underarmarna blir hårdare och ådrigare (inget fett att samla vattnet i) men händerna sväller alltid upp med korvfingrar som resultat. Ringarna fastnar alltid och anstränger man sig kan man få lite stickningar eller en kliande känsla. Jag tror att det bara är att min kropp är ovan vid så mycket kolhydrater och binder upp en massa vatten för att spara på glykogen (det kan bero på något annat, men sambandet med kolhydrat-maten är absolut). Jag skulle dock aldrig få någon märkbar effekt av en enda bulle.
  4. Nybörjarn

    Ursobol

    Jag har testat och märkte ingenting. Men så trodde jag inte på det heller. Enligt de studier som finns så ska det hjälpa till lite lite grann med muskelbyggning men inget med fettförbränning. Vid för höga halter orsakar det dock celldöd i musklerna, även detta mycket blygsamt. Att man började använda det vid deff berodde på att det utreddes (efter ett par studier) om man kunde framställa läkemedel med ursolsyra för att motverka muskelförtvining. Det utnyttjades av kosttillskottsbranschen för att hävda att det även motverkade muskelnedbrytning i övrigt. En del bloggare får betalt för att göra reklam som ser ut som blogginlägg, så undersök aldrig produkter genom att besöka bloggar. För att få i sig de mängder som kan ge maximal effekt (alltså inte märkbar annat än med noggranna mätningar) så räcker det med att äta äppelskal. Men placeboeffekten kan såklart vara mycket bättre, men den får du oavsett vad du köper.
  5. Ja visst är det så, och går man på växlarna i skogen så är underlaget oftast bekvämt för fötterna. Det kan förekomma vassa kvistar och torra kottar, men troligen inget som ger större problem än för andra djur. Om man däremot rör sig fritt i skogen så får man ta det försiktigare på grund av grus och vassa stenar, ofta dolda under humus eller mossa. Rör man sig snabbt i skogen så utvecklar man ganska snabbt en dubbel blick. Man kastar en blick på vägen framför sig och planerar den omedelbara löpningen i huvudet medan man håller blicken högt för att se saker i skogen. När man är framme vid föregående mark-blicks slut så slänger man ett öga på vägen igen osv. Då har man hela tiden två bilder i huvudet som processas samtidigt. Men mot enstaka gruskorn hjälper det dåligt.
  6. Håller i stort sett med om allt som Tiny Tom skriver ovan. Kroppsviktsträning är roligt, det går att variera något oerhört och det går i princip att utmana sig själva hur länge som helst med det. Men med hög kroppsvikt är det väldigt begränsat vad man kan göra. Det största problemet är att det är svårt att få med någon vettig benövning. Nästan alla som sysslar med träningen, som Kali ovan, gör sina uppvisningsvideoer med långbyxor och bar överkropp. De jag känner till i min närhet som sysslar med det har också mycket tunna ben. Om man tävlar så är det klart en fördel att ha tunna, lätta, ben, men om man vill vara funktionell till annat och kanske se bra ut naken så tycker jag att man ska lägga till lite benövningar med vikter. Eller kanske (jag vet inte) lite benövningar i backar eller liknande om man vill vara ute och träna i det fria.
  7. Jo det kan det nog. Vi har ju haft en inlandsis som har smulat sönder våra berg och spridit ut smulorna över landet. Det är ju det största problemet med att gå barfota, ojämna och vassa stenar eller gruskorn.
  8. Jag tar förresten tillbaka det, jag har skadat mig två gånger av träningen. Jag kom bara ihåg den ena. Båda gångerna var det maxande som orsakade problemen (fast ena gången var det flera lyfta på max med hjälp av träningskompis). Mitt mål är att öka både i styrka och uthållighet. Jag kan förvisso se att jag ökat från 20 till 30 reps i marklyften på utegymet. Men eftersom jag byter träningsupplägg då och då så ger det ingen objektiv mätning av hur styrka och uthållighet förändras över tid. Därför har jag fixerade måttstationer där jag kan se hur det förändras. Som nämnt ovan så mäter jag då styrka i 1RM och uthålighet i MaxR-Xkg, detta gör jag i alla stora basövningar, så ser jag förändringarna i min prestation. Ett maxlyft eller en maxrepsare är inte träning, det är test för att se om träningen ger de resultat jag vill ha. Ja det är förvånande hur starka människor kan vara utan att se så stora ut. Visst är de starka lite bitiga jämfört med otränade, men inte alls som kroppsbyggare.
  9. Jag instämmer i att det maxas för mycket. Den enda gången jag har skadat mig var just när jag maxade nästan varje träningspass (och hade kommit upp på lite vikter). Däremot tycker jag att det är en god mätare för att se vad som har hänt med träningen. Man skulle ju kunna tänka sig att man mätte på en annan lågrepsare, t.ex. 3RM. Men jag tycker inte att det fungerar eftersom man tröttar ut sig så mycket på vägen upp i vikt. Om man tränar på hobbynivå och utan farliga preparat så behöver man normalt sett inte oroa sig för att imponera på någon på gymet. Jag tränar hos en tyngdlyftarklubb och där finns det damer som lyfter mer än mig och herrar som lyfter dubbelt så mycket. Jag är förvånad över de stora skillnaderna. Ända sedan dess har jag blandat tung och lätt träning just för att jag vill vara mångsidig. Det är svårt att balansera träningen på det sättet. Det känns nästan som att man måste välja styrka eller uthållighet. Min nuvarande träning är mer uthållighet än styrka och min teori är väl att det är lättare att underhålla styrkan än uthålligheten.
  10. Jag kanske skulle dra ned ytterligare då om jag skulle testa minimalistiskt träning på riktigt. Men jag kör nog klart det här upplägget i vart fall året ut och utvärderar sedan. På mitt utegym så ligger träningsstationerna utspridda på ett joggingspår som är ungefär en kilometer långt. Vilan just nu är rask promenad från den ena övningen till den andra. Jag har testat att jogga mellan dem, men då försämrar jag prestationen på varje station något oerhört. Jag är ändå andfådd och svettig hela tiden. Så jag kan nog inte korta vilan mer. Men efter utegymet så brukar jag promenera tills jag är utvilad, och sedan köra några korta spurter, 60-100 meter, ibland joggar jag lite efteråt också. Men ingen egentlig konditionsträning. BCAA har jag funderat på. Jag ska nog testa det till vintern och se om jag tycker att det gör skillnad. Proteindrink har jag slutat med eftersom mjölkproteinet får min hud att reagera med inflammationer och annat pulver är så dyrt.
  11. Jag har läst större delen av tråden och har tre tankar/råd: 1. Byt inte upplägg på träningen så ofta. Det finns inget optimalt träningsupplägg utan många olika bra upplägg. Men kör slut på ett upplägg innan du byter till nästa. Jag tycker att omkring ett år är en bra tid för att utvärdera ett upplägg. Ofta är det ju så att man börjar träna på ett nytt sätt, har framgångar en tid och sedan hamnar på en platå. Om man kämpar sig vidare från platån så får man en ny tid av framgång med samma upplägg. Jag har upplevt det som bättre än att bara byta till ett nytt upplägg så fort första platå kommer. (Om nu inte upplägget handlar om att byta upplägg med vissa tidsintervaller, t.ex. tungt i tre månader, lätt i tre månader osv) 2. Ett sätt att utvärdera träningen är att testa sina maxlyft och sina maxreps. Testa vad som är den högsta vikten du kan göra en repetition med och testa hur många reps du kan göra med en viss vikt. Efter att ha tränat på ett visst sätt en tid så testar man på nytt. På det sättet får man veta om man förbättrat sin prestationsförmåga och på vilket sätt (mer styrka eller mer uthållighet, eller bägge). Jag har gjort så en längre tid och det har fått mig att akta mig för allt för ensidiga upplägg för antingen styrka eller uthållighet. För några år sedan hade jag t.ex. max på bänkpress på 135kg och gjorde 19 reps på 60kg. Jag körde ett upplägg med många reps under en tid och testade sedan min maxprestation och då maxade jag 120kg och repsade 28. Jag blev besviken och gick över till få reps och tunga vikter under lång tid, testade igen och hamnade på 145kg och 9(!) reps. 3. Kortare uppehåll är inte farligt. Att missa träningen någon eller ett par vecka då och då, eller någon månad om året är oftast ingen fara. När man börjar igen har man oftast halkat ner något pinnhål men det tar man igen väldigt snabbt. Huvudsaken är att träningen är en del av vardagen.
  12. Jag har tränat mycket mer än detta, men jag tycker verkligen inte att det här är mycket alls. De tunga passen på gymet är slitsamma och de känns i kroppen ganska länge. Kör jag på utegymet som 1:an ovan en kväll så känns det inget alls på kvällen efter. Arne Tammers 15 minuter om dagen har jag haft som utgångspunkt för minsta möjliga träning, Basövningar (mer än en led inblandad) är jobbiga. Men mitt utegym har ju fasta vikter och det är därför det blir så många reps. 29 rep marklyft innebär ju att vikten är väldigt låg. Bänkpressen på utegymet är för lätt så jag kör armhävningar där istället.
  13. Minimalistiskt eftersom det är lite träning med höga mål?
  14. Jag har startat på ett eget minimalistiskt träningsprogram. Jag tycker att det känns bra och verkar ge bra effekt. Jag tänkte lägga upp det här och se om jag kunde få några råd från andra angående mitt upplägg, och kanske kan det vara intressant för andra också. Förutsättningar: Ont om tid till träning Styrketränat i drygt 20 år (på olika sätt) Inte konditionstränat särskilt mycket genom åren Kör liberal LCHF och periodisk fasta (igen) Mitt program i korthet: Utegym 3-4 gånger i veckan, 25-50 minuter (Planerat 5 gånger i veckan, men ej hunnits med) Några korta spurtar löpning i veckan. Tungt på gymet två gånger i månaden (Planen egentligen 1 gång i veckan, men det har inte hunnits med) __________________ Mitt program lite mer utförligt: Utegym: Jag har flera olika program på utegymet för att variera mig. I huvudsak är det tre olika upplägg (inom parentes antalet reps just nu, alltid max) : 1. Marklyft (29), Latsdrag med brett grepp (18), Armhävningar (21), Knäböj (18), Räckhäv (4), Militärpress (17), Dips (5). 2. Omvänd ordning mot ovan, (kommer inte ihåg repsen men det blir helt annorlunda antal). 3. Samma som 1., fast jag bär med mig en vikt på 30 kg (Bilring fylld med grus) som jag lägger på "maskinerna" för att öka belastningen. Då blir det: Marklyft (16), Latsdrag med brett grepp (3), Armhävningar (5), Knäböj (8), Räckhäv (3, utan vikt)), Militärpress (5), Dips (2, utan vikt). Med extra vikt kör jag också alltid två set på varje övning, och andra setet ger färre reps. Jag kör oftast 1 men planerar att börja köra dem lika mycket, efter varandra. Vid varje övning är målet att göra tidigare rekord + ett reps. Lite slumpmässigt så kör jag ibland ett helt varv till. Valet handlar främst om att läsa av ifall hunden har tråkigt eller inte, utegymet kombineras nämligen med hundpromenad. Ett varv tar knappt 25 minuter och två varv tar ungefär 50 minuter. Jag försöker att planera så att jag inte tränar på utegymet dagen före gympasset, i övrigt så är målet att köra på utegymet varje dag. Gym: Inspirerat av 5x5 Stronglift och liknande program. Alltid övningarna i samma ordning. Grundprogrammet ser ut så här: 5x5 Knäböj 5x5 Bänkpress 5x5 Militärpress 1xMax Räckhäv (plus fusk) 5x5 Latsdrag med brett grepp 1x5 Marklyft (plus extra set på samma vikt, se nedan) Regler för vikt på gymet: Jag började på en vikt som var ganska bekväm, samma vikt alla set. Sedan ökar jag vikten med 2,5 kg varje träningspass. När jag når en vikt där jag inte klarar av 5x5 så höjer jag inte till nästa träningspass. Om jag inte klarar 5x5 vid andra passet på samma vikt så sänker jag antalet SET till 3 och kör alltså 3x5 och fortsätter öka vikten varje gång. När jag når en vikt där jag inte klarar av 3x5 så testar jag en gång till till nästa träningspass. Om jag inte klarar 3x5 vid andra passet på samma vikt så sänker jag VIKTEN till det jag klarade på 5x5 senast minus ca 10%. (ursprunglig plan var att efter misslyckande på 3x5 också sänka seten till 1x5, men jag tyckte att träningsvolymen blev för blygsam då, det tar jag gärna synpunkter på). För marklyft har jag särreglerat. Anledningen till 1x5 för marklyft är att det blev så satans jobbigt att köra 5x5 på marklyften i slutet av passet och eftersom benen var så skakiga då. Här bestämmer jag istället vikten genom att om jag klarar 5 reps med den aktuella vikten så höjer jag med 2,5 kg och även om jag inte klarar 5 reps så ligger jag kvar på samma vikt tills jag klarar det. Dessutom så gör jag så att när jag går ner till 3x5 på knäböj så ökar jag till 3x5 på marklyft (och har då en längre noterad vikt). Även på 1x5 så kör jag tre set, men de två sista seten blir färre reps än det första eftersom vikten är anpassad till 1x5. Räckhäv kör jag strikt och när jag inte orkar fler så fuskar jag genom att göra ett hjälphopp. För militärpress gäller att stången ligger på golvet, så varje set startar med en frivändning. _________________________ Jag har styrketränat länge och har testat mängder av upplägg. Hade jag inte haft ont om tid så hade jag aldrig kommit på tanken att köra det här upplägget. Men jag är positivt överraskad. Jag kan se och känna skillnad på min kropp trots att jag bara hållit på i några månader. Jag gick förvisso in i detta ganska otränad, innan körde jag lite förströdd hemmaträning och slängde in ett gympass utan struktur då och då. Med tanke på all text ovan kan det verka som att det är ganska mycket träning. Men det blir faktiskt ganska lite. Om jag lyckas gå till gymet varje vecka och kör två varv på utegymet varannan gång så blir det i snitt 38 minuter om dagen (gympasset är en dryg timme), som jag faktiskt har kört så är det bara i snitt drygt 30 minuter om dagen. Eftersom hunden ska ut och gå oavsett vad så är passen på utegymet ingen "förlorad tid" från övrig veckoplanering. Oftast så tränar jag på fastande mage, det är skönast och jag är piggast då. Allra bäst är det om jag tränar på kvällen och inte har ätit på 24 timmar. Om jag äter kolhydrater så får jag alltid sura uppstötningar av hårdare ansträngning och jag blir lättare skakig, men känner ingen förändring av själva prestationen. Om jag äter en fet måltid och är mätt så känner jag mig tyngre och mindre motiverad, men också då utan förändring av själva prestationen. Jag tar gärna emot råd om någon läser mitt upplägg och har tankar på ändring, och jag ger också gärna svar om någon undrar något.
  15. Hon är bara drygt 30 år förresten. (Det finns annan ohälsa också). Men det är sant, ingen ökad törst egentligen.
  16. Kissar har jag inte reagerat på, men det dricks en hel del läsk, men hon tackar nej till osockrade drycker vilket får mig att tro att det inte är törst det är fråga om.
  17. Jag har en släkting som inte är i så bra form och som jag nu börjat misstänka kan ha diabetes. Att jag misstänker detta beror på följande. Hon är väldigt trött och sover mycket även på dagarna. Om man umgås längre tider så märker man ett tydligt mönster. Hon vaknar på förmiddagen och uppger sig vara väldigt hungrig. En stund efter att hon ätit (ofta kolhydratrikt, alla måltider) så blir hon pigg och glad men ganska kort efter detta blir hon trött och vresig igen, det handlar om allt från en halvtimme till ett par timmar efter maten. Oftast så somnar hon igen, sover några timmar (väldigt oroligt, snarkar osv) vaknar och påstår sig på nytt vara väldigt hungrig och så upprepar sig mönstret. Den påstådda hungern, som kanske är ett begär, verkar också vara högst påtaglig. Hon får nästan panik om hon inte får mat. Om någon annan styr tillgången på mat så kan hon bli väldigt otrevlig mot den personen om hon inte får mat. Min tanke är att blodsockret går upp av maten, hon blir pigg och sitt vanliga jag, när blodsockret sedan sjunker så blir hon trött och när hon vaknar med lågt blodsocker så är hon oerhört sugen på socker. Kan det stämma?
  18. Jag kan svara på dina frågor: 1. Hur många gånger har man läst det? -Många 2.Vet inte merparten det redan? När det redan finns femtioelva tusen vittnesbörd om LCHF’s förträfflighet, behövs det verkligen ett femtiotolfte? -Kanske inte, men det skadar ju inte. 3. Steg 1 i den så kallade Matrevolutionen, måste väl ändå vara att få människor att äta nyttigare, inte att gå runt och lukta ammoniak ur käften med kroppen i ”kolhydrats-svält”-läge (ketos)? - Problemet är väl att det är svårt att göra förändringen gradvis. Men visst bör folk sluta äta de onyttigaste kolhydraterna och de onyttiga fetterna. Man luktar inte ammoniak i ketos, det är bara tillfälligt. 4. LCHF må vara en bra rekommendation till kraftigt överviktiga och sjuka. Men alla vi andra då? Alla vi som är friska, tränar och fortfarande äter, och vill äta, kolhydrater i olika mängd, hur ska vi äta? Fettsnålt? Fettrikt? Fiberrikt? Mättat eller fleromättat? - Det är en bra rekommendation för oss också. 5. Går det att äta nyttigt även om man äter kolhydrater? - Ja, men det gäller att välja rätt kolhydrater (t.ex. bort med nästan all säd) och att äta begränsat med kolhydrater eller att cykla kolhydratskost med LCHF. 6. Finns det grader i helvetet eller är det lika förtappat att äta ett par ekologiskt odlade potatisar till sin KRAV-kyckling, som det är att äta på ”Donken”? - Ja det finns grader och nej det är helt olika grad av förtappenhet. 7. men vad är gammaldags? Dinkel? - Ja t.ex. men det är inte heller bra, men en grad upp från modernt dvärgvete. 8. Vi har också fått veta att fettskräcken är obefogad och att naturligt mättat animaliskt fett är bra för oss. Men gäller det bara om man kör strikt LCHF? - Nej det gäller annars också, men man får begränsa fettet om man ökar på kolhydraterna.
  19. Skinny fat är engelska för LÖNNFET. Alltså att man är fet men det syns inte när man har kläder på sig. Det handlar inte om vad man äter så mycket utan det är kombinationen av klen och överviktig som gör det. Lösningen är att lägga på sig mer muskler.
  20. Jag har själv hållit på mycket med proteinpulver eftersom jag gymade 4-5 gånger i veckan i en massa år. Nu gjorde jag det mest för att proteinet var billigare i pulverform än i köttform och jag satsade större delen av tiden på 2g protein per kg kroppsvikt per dag. Idag tänker jag istället så här: Varför skulle kroppen kräva mer protein efter en ansträngning än människan kunde få tag på naturligt? (Alltså kött) De stora ansträngningar som en vild människa skulle utföra är förvisso jakt, där det då ibland skulle finnas protein tillgängligt direkt efteråt, men också flykt och strid. Inte skulle naturen ordnat det så tokigt att vi inte kunde anpassa våra kroppar (träningseffekten) för detta? Dessutom; om man äter protein i normal omfattning så har man alltid protein i kroppen som den kan använda att bygga med, det protein som man äter direkt efter träningen blir ju inte tillgängligt för kroppen förrän långt senare när detta protein tagits upp av kroppen så om kroppen behöver protein för att börja bygga direkt efter träningen så är det väl viktigare att äta det långt före träningen. Till sist: De kostråd som ges om träning är baserat på dopade idrottare. Det går inte att överföra på rena kroppar.
  21. Kan du inte äta något med väldigt lite energi som han inte tycker om då? Så kan ni äta olika saker. En skål buljong t.ex. (fast det brukar barn tycka om) innehåller bara ca 15 kcal, släng i lite grönsaker så är det omkring 25-30 kcal. Ett annat förslag är mannagrynsvälling på vatten. Det blir ju en del kolhydrater (ca 14 gram) och ca 70 kcal istället. Det blir ju inte ren fasta men bra nära. Eller måste ni äta samma sak även till frukost? Sen kan jag nog hålla med om att man ska vara extra aktsam om man har en 11 åring som har örnkoll på vad föräldrarna äter. Det är väl lite av ett riskbeteende just för att få ett ansträngt förhållande till mat senare i livet.
  22. Ja den första fastan startar på söndag kväll och håller sedan på antingen till tisdag lunch eller tisdag kväll, ca 40-48 timmar. Idag blir det nog inte förrän kvällen eftersom jag inte är hungrig. Andra fastan är ca 24 timmar men med bara ett mindre mål på kvällen. Anledningen till det målet är att jag tränar på torsdagar och det känns bra att få i sig protein då. Man kan väl säga att de äter kolhydratreducerad kost. Ingen pasta, inget ris osv. men en del rotfrukter och mindre mängder bröd och musli. När barnen var i en påverkansbar ålder så var det ingen fasta som gällde. Men på vardagarna är det ju bara middag man äter ihop och där går det ju att ursäkta att man ibland är upptagen. Att äta ett mål om dagen går ju utmärkt ihop utan att barnen i familjen märker något. Jag själv tror ju inte att det är så farligt om de ser att man fastar och jag själv tycker att det är ett större problem att de lär sig att äta på tider. Visst ska de, och även vuxna, äta när maten står på bordet, annars fungerar ju inte logistiken. Men det betyder inte att maten måste stå på bordet klockan 12, särskilt inte om man ätit frukost klockan 10 en lördag. Det är väl först i puberteten som barnen kan börja reflektera över hur mycket föräldrarna äter. Jag minns själv hur jag inte upptäckte att min far bara drack kaffe till frukost på vardagarna förrän jag var ca 13 år. Problemet är ju balansgången. Man vill att barnen ska tänka på vad de äter och att de ska äta nyttigt, men man vill inte att det ska slå över åt något håll (som så mycket annat, man vill att de ska pröva vingarna och ta risker, men inte för mycket, man vill att de lära sig att ta ansvar, men inte så mycket att de inte får njuta av att vara barn, man vill att de ska ha fina och roliga grejer, men inte så mycket att de blir materiellt bortskämda).
  23. Jag kan dela med mig av mina erfarenheter också. Jag har testat att fasta förr, före LCHF. Då har jag dels testat en hel veckas fasta ganska många gånger. Körde det varje februari några år. Det är en väldigt häftig känsla, man blir liksom mer skärpt, piggare, glad osv. Men jag blev tvungen att lägga ned det när barnen blev större för att deras mamma var rädd att jag skulle inducera ätstörningar på dem. Sen har jag bantat med 24-timmarsfasta förr. Det gick till ungefär så att jag åt en pzza varje kväll men inget mer än det. "16:8" har jag kört i decennier, så fort jag fick möjlighet att hoppa över frukost eftersom jag aldrig är hungrig på morgonen. Men nu kör jag moderat LCHF och tänkta boosta sommarformen med lite fasta. Mitt största problem är att jag bor i ett hushålla med andra människor så det finns alltid mat omkring en och det finns andra som äter annorlunda. Så länge jag inte blir suktad så är det inga större problem förutom om jag sitter sysslolös. T.ex. är det obekvämt att sitta framför TV:n eller köra bil längre sträckor eller liknande eftersom jag då blir sugen på att småäta. Här är iaf mitt upplägg: Måndag - äter inget alls. Första fastan startar (egentligen vid sänggång på söndagen). Tisdag - Äter lunch och/eller middag om jag känner för det. Ofta blir det ingen lunch. Första fastan slutar. Onsdag - lchf som vanligt. Andra fastan börjar vid sänggång. torsdag - äter bara middag och bara proteinkälla t.ex.stekta kycklingfileér omkring 500 kcal. Andra fastan slutar. Fredag - lchf som vanligt. Lördag - lchf som vanligt + ganska ofta fuskande med familjemiddag. Söndag - lchf som vanligt Detta har resulterat i ungefär 1kg viktminskning per vecka i 4 veckor.
  24. Hej. Jag har inte själv läst Eenefeldts Matrevolutionen men nu funderar jag på att ge den till en person som jag tycker borde pröva på LCHF. Men sen blev jag lite fundersam, i enlighet med ämnestiteln, är den fortfarande aktuell? Det har ju hänt en del sedan den skrevs och det är väl samma upplaga fortfarande?
  25. Njae, om du mäter fettprocenten ofta så får du ju som sagt en uppfattning om kroppskompositionen. Sen är väl själva mätvärdet inte så intressant, utan det är skillnaden över tid som är intressant. Kan ju vara bra om man går ner i vikt och vill vara säker på att det är fett. Kaliper är ju bättre för att få fram ett korrekt värde. Men även den drabbas ju av mätfel. Bodymetrix fungerar på samma sätt som kaliper men måttet tas fram med ultraljud istället för tång. Bodpod mäter kroppens densitet. Problemet med alla mätningarna är att de: 1. Bygger på en normalkropp. Är man t.ex. en man med feta lår så kommer alla visa mer fel än om man är en man med normal fettfördelning. 2. Svårigheten att skilja ut vattenmängden i kroppen. Nummer 2 är det mest intressanta och det är skälet till att man måste göra en serie mätningar för att få något användbart resultat. Läste du om tvillingarna där den ena åt fett och den andra åt kolhydrater? Där påstods ju fett-tvillingen ha förlorat 2kg muskelmassa. Det berodde ju på att han hade förbrukat det glykogenlager som han hade vid den första mätningen. Volymen på musklerna hade alltså minskat eftersom glykogen och vatten hade åkt ut, men muskelmassan var kvar. Bodpoden uppfattade detta som att det hade försvunnit muskelvolym. Samma problem gäller för fettet, har du druckit mycket så sparar kroppen vatten i fettet och alla mätningar kommer visa att du är fetare och väger mer.
×
×
  • Create New...