Tr0llet

Medlem
  • Innehållsantal

    173
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    6

Tr0llet vann senast 24 Maj

Tr0llet hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

576 Enastående

Om Tr0llet

  • Rank
    Stammis

Profile Information

  • Gender
    Female
  • Location
    Finland
  • Interests
    Hälsa, kost, hundar, friluftsliv, hem och trädgård.

Senaste besökare till profilen

319 profilvisningar
  1. Tack för den kommentaren! Ska minnas det. Jag KAN alltså välja att bara dricka kaffe, det gör jag faktiskt ibland. Imorgon är det min älskade, älskade brorsons kalas, och min svägerska är en hejare på att baka, så då ska jag njuta 😊
  2. Hejsvejs! Jag har egentligen inget att berätta. Jag äter som förut, strikt lchf. Eftersom jag inte väger mig kan jag bara uppskatta min viktnedgång. Så jag drar till med 10 kg. Kan vara lite drygt. Fem kilo till är planen. Om det blir mera lever jag säkert med det 😜 En sak kan jag berätta! Jag äter kakor och bakverk ibland. Bara på kalas och inom rimliga gränser. Och det går bra! Jag har kommit fram till att jag aldrig kan äta tillräckligt, jag är aldrig nöjd. Alltså kan det inte vara av betydelse ifall jag äter två bitar kaka eller tjugo. Då är det är ju klart vad jag väljer och slipper magont och det onda sinnet på samma gång 😊 Det här betyder ju inte att jag onödigt mycket pillar på sockerberoendet. Väck inte den björn som sover, liksom. Jag ser annorlunda på många olika saker nuförtiden, min hälsa har fått största rollen i jämförelse med utseendet tidigare. I samma veva har min förståelse för mitt förhållande till mat förändrats. Jag är fortsatt tacksam för forumets stöd ❤️
  3. Jag har föreläsningarna från lchf-happeningen i går på i bakgrunden här hemma då jag sysslar och pysslar. Vad jag önskar att jag hade varit där. I nästa år, kanske 👍
  4. Jag har världens tråkigaste dagbok, även om det är en Tr0lldagbok. Jag har egentligen inget att uppdatera. Äter lchf, oftast två mål per dag. Jag kunde förbättra genom att vara mera kreativ och variera mig mera, men jag är nu bara sån att jag äter rätt enformigt. Och då jag tröttnar, eller annars bara vill vara kreativ, KAN jag ju faktiskt göra mat. Men jag kräver inte variation för att tycka att mat är gott... Och ingen klagar, så jag äter vad jag vill 😉 Jag funderar ibland på att väga mig, men det har blivit ett litet spöke. Så länge jag inte väger mig är jag nöjd, ärligt sagt har jag gått ner så mycket redan att jag är tillfreds med mitt utseende. Tidigare i livet har jag strävat efter en siffra och jag är rädd att falla tillbaka i den gropen ifall jag väger mig. Mina kläder är för stora, i synnerhet över höfter, rumpa och lår, och jag äcklas inte längre av vad jag ser i spegeln nu och det är tyst i skallen. Jag hör ingen självkritik eller missnöje med att jag ännu väger mera än jag tycker att jag borde. Varför skulle jag väga mig, istället för att bara njuta av att vara frisk och se ok ut? Jag kommer säkert att fortsätta gå ner, för det finns nog ännu lite som jag kunde avvara. Det är bara mitt gamla fåfänga jag som ser det 😘 Men ingen skulle väl längre beskriva mig som överviktig. Det är sååååå skönt. Tänk hur jag kämpade i december, hur jag peppade mig själv, behövde forumets stöd flera gånger om dagen och hur jag gick med käkarna hårt pressade, för jag skulle lyckas. Den här inre friden är helt ny för mig. Jag är så tacksam. Jag joggar och yogar också. Joggar några gånger i veckan och yogar minst lika ofta. Ännu igår tänkte jag köpa en sportklocka, men idag såg jag ljuset. Jag tänker INTE göra löpningen till något jag ska prestera igen. På samma vis som jag inte presterar min vikt. Jag springer för att jag tycker att det är skönt och med min långa erfarenhet av löpning vet jag ju nog hur det ska kännas. Jag springer bara på skogsstigar för att spara på min kropp, och pulsen vill stiga onödigt högt, men jag tror nog att jag ska få koll på det också så småningom. Trevligt veckoslut till er varendaste en 😊 men i synnerhet till er som skrivit i min tråd och uppmuntrat mig. Ni har varit mig till stor hjälp. Tack.
  5. Hej. Igen en ny upplevelse. Min kompis hade bakat glutenfria kakor till kalaset för min skull, så jag tog två små bitar. Det var jättegott. Jag åt vad jag tagit åt mig, men sen satt jag inte och tänkte på att jag vill ha mera resten av kvällen. Så som jag har gjort tidigare. Så här kunde jag fortsätta äta sött. På kalas. Lite och bara om jag själv vill. Ha det
  6. Hej. En framgång igen. Var på kalas igår. Förutom kakor, tårta och glass, bjöd de på någon sorts omelettrulle med majonnäs och skinka. Jag åt omelelettengrejen och drack ett glas vatten. Försöker låta bli koffein på kvällen. Tanken på att jag kunde ta en liten bit tårta svepte förbi, och sen glömde jag det. Det var inte ens så att jag självmedvetet satt och tänkte på att jag inte åt tårta och vältrade mig i överlägsen stolthet som jag tidigare gjort, utan jag glömde det. Satt bara och pratade och märkte i något skede fram på kvällen att jag var likgiltig inför sötsakerna. Imorgon har jag nästa kalas. Får se ifall jag tar en liten bit kladdkaka då. Min kompis gör världens godaste kladdkaka 😜 Jag är lite otålig. Skulle gärna bli av med resten av fläsket. Vill vara slankare och i bättre form. NU. Försöker sikta på 1:a maj, tänka på att skillnaden kommer att vara märkbar. Den enda som kommenterat min viktnedgång är min pappa, av alla människor. Han brukar inte lägga märke till utseende och vikt, så jag blev lite extra glad 😊 Skön söndag till er alla!
  7. Hej Inga återfall. Förra veckoslutet blev jag bjuden på mat. Åt även en del av efterrätten, creme brulee, men skrapade bort sockret utanpå. Åt alltså inte allt. Och sockersuget kom aldrig. Känner mig ganska säker. Och så har jag börjat springa igen. Började för för tio dagar sedan, har sprungit bara 5 gånger, men det känns som himmelriket. Jag försöker sköta om mig genom att göra yoga som motvikt. Är så rädd att kroppen ska börja protestera igen. Jag sprang i över 20 år innan min rygg, axel och till sist mina benhinnor sade upp kontraktet. Vikten går tydligen neråt. Jag väger mig inte, men det syns och känns. Den här gången är min viktnedgång annorlunda än den tidigare har varit. Fettet på magen är mera motstridigt. Men, magen har blivit mindre och bara jag håller ut antar jag att kroppen återhämtar sig från sockermisshandeln den blivit utsatt för de senaste två åren. Ha det gött!
  8. Jag vill inte tro att det är så. Det KAN inte vara så 😱
  9. Nej, jag vet inte. Han var så klok, att han genast tackade nej till statiner. Efter att han gjort det, började läkaren ge kostråd. Som handlade om havregrynens förträfflighet och fördärvet med ost 🙄
  10. Hej En bekant som har högt kolesterol, enligt läkaren alltså, hade fått höra att ost orsakar största problemen då det gäller kolesterol. Vet någon på vad läkaren baserade det här påståendet. Han har ju knappast hittat på det själv.
  11. Jag kryddade hjortköttet och slevade i mig med sked. De var gott 😊
  12. Jag har flera kilo hjortkött i frysen. Jag har alltid tyckt att köttbullsmeten är godare innan den steks. Gissa vad jag tänker prova på imorgon 😜
  13. Men då skulle det ju inte ha någon betydelse hur man tar huset, bara det är med vatten. Och det har det helt tydligt. Det är ju inte världens viktigaste fråga, men jag är nyfiken eftersom det är så kinkig med min mage 😊
  14. Så är det. Och med lång erfarenhet av vad man måste kalla hetsätning, vet jag att den tillfredsställelse man söker försvinner i det ögonblicket man slickar i sig sista smulan. Kvar finns bara ånger och självförakt. Den tillfredsställelse man upplever när man väljer att låta bli håller däremot i sig läääänge 😊 Det är värt det att låta bli.
  15. Jepp. Det här tänker jag också på. Senast i går sade jag till min far att äta många gånger om dagen är ett I-lands problem. Jag tror inte att det är normalt för människan att ha så lätt tillgång till maten. Vi jobbar på ett annat sätt för att få mat i dagens läge, vi sitter på våra ändor flera timmar om dagen och går med pengarna till affären för att få tag på det som är tillfredsställande. Förr hamnade man att ta i för kung och fosterland, i värsta fall riskera livet, för att få tag på föda som närde både kropp och knopp. Man ska vara säker i sin process för att stå emot semlor. Eller fastlagsbulle, som vi finlandssvenskar kallar det. Och på min dialekt är det faslasbolla. (o, inte å.) Jag är så innerligen lättad över att jag har kraften att stå över. Jag älskar semlor, det är en riktig favorit. Jag kan minnas hur gott det är, överväga att ta en, men jag tappar intresset för spörsmålet innan den inre debatten ens kommit igång ordentligt. Före nyår skulle jag ha satt ner stor energi på att stå emot, medan jag hela tiden visste att jag inte skulle stå emot och ha grymma samvetskval över både tankar och gärning. Lättnad. Det är känslan då jag tänker på det här.