Tobias Karlsson

Medlem
  • Innehållsantal

    23
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

6 Neutral

Om Tobias Karlsson

  • Rank

  • Födelsedag 1978-01-05

Profile Information

  • Gender
    Not Telling
  • Location
    Budapest, Ungern
  • Interests
    Fågelskådning, löpning och det mesta i sportväg...
  1. Hej, stämmer det att Omega-3 från vegetabiliska källor är "mindre bra"? Jag antar att begreppet "Omega-3" är lite förenklat - är det inte som så att fisk innehåller en fettsyra som är sammansatt av Omega-3 och att det är denna fettsyra som är så bra för kroppen, medan till exempel olika oljor innehåller Omega-3 och inte är lika effektiva som den redan sammansatta fettsyran som finns i till exempel fisk? Jag tycker mig se en positiv, långsiktig effekt av att äta ren Omega-3 från till exempel linfröolja. Mitt HDL har förbättrats undan för undan med en dryg matsked av just linfröolja varje dag under ett drygt år. Jag insåg som så många andra att jag har på tok för mycket Omega-6 i min kost så jag försöker jämna ut balansen på detta vis.
  2. Ursäkta, jag ser nu att andra redan har ställt samma frågor som jag vad gäller tungmetaller; jag råkade bara missa det i hastigheten...
  3. Hur är det med rekommendationer runt lever nuförtiden? Det kanske visade sig vara en skröna men sa man inte att det finns en risk för att det finns tungmetaller i lever så att man ska äta moderata mängder av lever och inte gå till överdrift? Och hur är det med varningssignalerna som man pratar om vad gäller att äta stora mängder rött kött (jag tror man säger att man inte ska äta mer än 0.5kg i veckan) - gäller det även för lever? Jag har inte koll på fysiologin här men jag vet att man räknar in kallskuret i halvkilosransonen. Jag tål själv inte smaken så jag äter nästan aldrig lever. Kött innehåller heller inga fibrer vilket man kanske ska lägga till i jämförelsen och om vi ska hårdra det så är ju näringsvärdet i kött ett resultat av de vegetabiliska källor som varit med i näringskedjan. Jag äter kött "bara" en gång i veckan för att minska min påverkan på klimatet - sedan bidrar man väl på en massa andra sätt tyvärr . Mitt intryck (rätt eller fel) är att det inte direkt finns någon "hjältemat" bland frukt - de innehåller ofta något enskilt näringsämne i höga doser men är i övrigt ofta näringsfattiga. Till exempel kan apelsin ha mycket C-vitamin men i övrigt innehålla mer moderata mängder av andra näringsämnen så det är svårt att få i sig "allt" från en fruktsort. Jag äter jättegärna frukt för att det är så gott men det är ju ofta som så att grönsaker innehåller samma näringsämnen men har mycket mindre socker i sig. På mina fastedagar äter jag därför inte frukt utan bara stora mängder grönsaker men jag äter gladeligen frukt på mina "vanliga" dagar och det är nog ett skäl till att jag skulle ha svårt att gå på en strikt LCHF-diet... Intressant jämförelse likafullt! Det är självklart intressant att ifrågasätta vår uppfattning att frukt är den bästa källan till C-vitamin. Eskimåerna lär ju få sitt C-vitamin från skinn på säl eller val vad jag vet... det är ju inte mycket frukt i de trakterna och vad jag vet är inte skörbjugg ett utbrett problem .
  4. Det är väl nyttigt i mina ögon att det finns en debatt runt kost, oavsett vilken sida man står på. Det är vi som enskilda individer som måste bestämma oss, i djungeln av information, vad vi tror är trovärdigt och fungerar för oss. Och där kommer säkert utbildning in i bilden, att kritiskt granska olika informationskällor - och inte minst sina egna värderingar och uppfattningar . Forskare är ju också människor och de är kanske också i många fall drivna av att kunna träda fram med "den stora sanningen" som ska göra dem ihågkomna i historieböckerna. Och då blir det ofta mycket personlig prestige och svårt att acceptera att man kanske dragit fel slutsats. Forskning är som jag ser det "evolutionär" - det är inte en slutlig sanning utan nya rön som skapar grund för nya framsteg. Även misstag och missuppfattningar kan skapa grund för senare utveckling. Min bild av det hela just nu (utan att jag på något sätt satt mig in i detaljerna) är att det finns ett stort antal kostrådgivare, till exempel Stephan Rössner, som fått stå mer eller mindre oemotsagda under många år. Nu plötsligt får de mothugg från många olika håll och har inte längre monopol på "sanningen" och det är nog en del ömma tår som trampats på där och de kanske har svårt att anpassa sig till situationen. Jag tycker att det var rätt talande att höra Stephans kommentar (jag såg dock inte debatten i Agenda tyvärr så om det jag refererar till är taget ur sitt sammanhang så är jag den förste att be om ursäkt) där han menar att man kan uppstå samma resultat genom att ta bort kvällsgroggen som genom att fasta periodiskt... På sätt och vis har han en poäng men samtidigt har han missat hela poängen med vad en livsstilsförändring innebär och svårigheten många upplever med att få ett kostmönster som på sikt gör att de går ner i vikt och mår bra på andra sätt. Jag såg artikeln på "förstasidan" av Kostdoktorn idag om skillnaden mellan olika regioner vad gäller behandling av barnfetma. En reflektion var att "fattiga och/eller lågutbildade" inte har råd att köpa "riktig mat". En närliggande reflektion som jag läste om i National Geographic (det handlade om vårt sockerberoende) var att socker och/eller skräpmat är de "fattigas" underhållning, något som trots allt är uppnåeligt som belöning och avbrott från vardagen ("chips är billigare än teater"...). Det kan nog ligga en del i det också.
  5. Ja, det här med "riktig mat" är ett intressant ämne. Jag tycker det är smått sjukt att man processar mat till den milda grad att den är tömd på näringsämnen (utöver energi då) och sedan finns det en hel industri som tillverkar mineral- och vitamintillskott för att kompensera det som vi skulle ha fått i oss om vi ätit maten oprocessad från första början . Detsamma gäller till viss del träning... om vi haft ett mer naturligt förhållningssätt till våra kroppar med mindre stillasittande och mer promenader till jobbet osv så hade kanske många kunnat skippa träning, beroende på vad syftet är med träningen. Jag håller med om att hälsosam mat ofta är dyrare vid första anblicken men det behöver inte vara så - mycket "hjältemat" är underskattad och billig (havregryn kontra kalaspuffar typ) och vad jag insett i min familjs fall är att vi faktiskt kan unna oss lite dyrare mat (vi köper t.ex. mestadels biologiskt som förstås är dyrare) eftersom vi inte röker och nästan aldrig köper en massa annat onödigt: choklad, chips, juicer, halvfabrikat. De få gånger vi är på stormarknad så brukar jag förundras över hur folk lyckas fylla sina enorma kundvagnar! Jag kan inte! Det blir nästan bara basvaror. Så även om "riktig mat" i sig ofta är dyrare i sig så blir inte nödvändigtvis helheten dyrare när man tänker på allt som man undviker och alltså inte köper när man försöker leva sunt.
  6. Hej, stämmer, du får dra av 20 från de 55 du nämnde . Jag upplever inte alls det du skriver som ett påhopp utan det är intressanta frågor du ställer. Jag har själv funderat på varför jag har ett något förhöjt kolesterolvärde (vilket är orsaken till att jag införde en livsstilsförändring plus att jag hade ett par irriterande pluskilon runt magen som kändes helt onödiga helt enkelt trots att jag aldrig varit överviktig - jag har inga problem vad jag vet med ämnesomsättningen i övrigt, har bra blodtryck, glukos osv). Hur kunde det komma sig, undrade jag, att jag trots att jag tränade regelbundet ändå hade det kolesterolvärde jag hade. Jag följde ju alla traditionella kostråd - och jag har på sista tiden börjat tänka att det kanske är just det som är felet... När jag blev medveten om mitt kolesterolvärde så gjorde jag som doktorn sa - skar ner på mättat fett och undvek i stort sett helt kött förutom kyckling och fisk. Vad hjälpte det? Inte alls. Och det är verkligen inte fråga om att jag proppat i mig snabba kolhydrater under årens lopp utan mycket havregryn, fullkornspasta osv (alltså filtercigaretter ). Det enda som hjälpt hittills och som jag trivs med är min periodiska fasta som gjorde mitt kolesterol normalt (och jag hoppas att det består på nästa läkarkontroll!). Jag kan dock tycka i efterhand att jag var för snabb med att förutsätta att min kropp helt enkelt fungerar så här och producerar för mycket LDL, "pappas gener är felet" osv när dieten med mindre fett inte fungerade. Nu trivs jag med min periodiska fasta och det verkar fungera men jag har funderat på att ge lågkolhydratkost en chans igen om jag inte uppnår det resultat jag vill. Jag kan dock inte tänka mig att genomföra det fullt ut just nu men absolut att dra ner rejält eller helt på helgen när jag inte tränar eller fastar och har mer tid att laga mat. Kanske jag har dragit i fel trådar hela tiden... Periodisk fasta innebär i mitt fall i praktiken (det var dock inget mål i sig) att jag drastiskt minskar mitt kolhydratintag två dagar i veckan och det kan vara den lilla "kick" min kropp behövde för att uppnå en långsam förbättring över tid. Jag har inte bråttom . Jag antar att hur mycket kolhydrater vi tål är högst individuellt och beror på ålder, träningsnivå, gener osv men jag vore också nyfiken på hur mycket vi tål. Man får ju inte heller glömma att kolhydrater ofta är en väldigt bra källa till t.ex. fibrer, B-vitaminer, magnesium, järn och en del viktiga spårämnen så om man väljer sina källor med omsorg och i lagom (vad nu det betyder) mängder, så tror inte jag att man ska vara rädd för att äta kolhydrater i sig.
  7. Hej, Baltimoreprofessorn (Mark Madsen, med reservation för stavning ) var elitlöpare i sin ungdom tror jag, så jag tror det har också att göra med hans kroppsbyggnad. Verkar som han gick oduschad rakt in i laboratoriet men jag kanske såg fel Jag har hållit på i ett år nu ganska precist med 5:2 och ska snart gå över till 6:1 om mitt nästa blodprov är "bra". Jag var orolig för magnesium och järn men jag har jättebra värden - mitt i intervallet för det som anses vara normalt. Fastedagarna består av lättsmält mat med moderata mängder protein och mycket mineralämnen och vitaminer (en jättestor skål med grönsaker och sedan lite "frömjöl" (mjöl gjort på pumpafrön, sesamfrön eller liknande), någon matsked linfröolja. Jag tror att det grundläggande är att kosten är såpass balanserad i stort att du kompenserar för ett minimalt bortfall av spårämnen, mineraler och vitaminer på dina fastedagar. Jag har i alla fall inte haft några problem alls med mineraler och vitaminer och inte tagit några tillskott av något slag. Jag äter gärna spenat, broccoli, ruccola, lök, paprika och tomat på mina fastedagar. Med lite basilika eller annan krydda så är det jättegott tycker jag (men det mesta smakar gott när man inte ätit på länge )
  8. Det låter som att du syftar till att LCHF har denna effekt. Helt OK. Problemet i mitt fall är att min träning inte alls fungerar utan kolhydrater. Jag springer 3 gånger i veckan, ganska så tufft, och för min del kan jag konstatera att jag inte kan prestera på fett och protein. Ja, jag har prövat och jag vet att det fungerar för många andra men för mig gör det inte det. Jag har alltid ätit kolhydrater (mestadels långsamma sådana, vilket Kostdoktorn liknar vid "cigaretter med filter" i jämförelse med snabba kolhydrater ) och mitt blodsockervärde har alltid legat mellan 3.8-4.1... vilket är ett normalt värde som jag inte oroar mig för. Jag kanske har tur som inte har problem med mitt blodsocker trots att jag äter kolhydrater eller också så bränner jag mycket av dem när jag tränar dem. Jag har även prövat att undvika kolhydrater under en kort period men tröttnade - det var helt enkelt inte för mig men jag är den första att gratulera alla dem som lyckats gå ner i vikt med den metoden och hittat en livsstil som de trivs med! Jag tycker kolhydrater är gott helt enkelt och jag tycker att det är värt att räkna kalorier två dagar i veckan för att kunna fortsätta springa som jag gör nu och kunna äta lite pasta, ris och bröd . Ni som kan det här bättre än mig - säger man att det är proteinet som ger mättnadskänsla i LCHF-dieten eller fettet? Jag trodde att det var proteinet men det kanske är Atkinsmetoden som säger det? LCHF betyder ju inte att man ska äta mycket protein för att kompensera för kolhydraterna utan mycket fett, så jag ser inte annars hur man automatiskt skulle känna sig mättare på LCHF. Tack för information!!
  9. Jag håller med... jag skrev det på ett litet annat sätt för någon minut sedan. Inte alls optimalt (jag ser inte hur han ska få i sig spårämnen och vitaminer med den här kosten) men definitivt bättre än ingenting.
  10. Hej, jag såg samma kritik på andra håll mot "Eat, fast and live longer" när Michael Mosley äter skräpmat på sin "frossardag". Poängen man ville åt var nog egentligen - vilket man tydligt säger just i den delen av dokumentären - att forskningen som Kriszta Varady gjort kommit fram till att det i den studien inte var någon skillnad i resultat mellan kost med högt och lågt fettinnehåll på "frossardagarna". De hade förväntat sig att de personer som följde en kost med högt fettinnehåll skulle ha sämre blodvärden än de som följde en typisk lågfettskost men så var inte fallet. Vilket kanske är ännu ett argument för LCHF . I det avseendet kan jag hålla med om Zepps tidigare kommentar om att programmet mest var underhållning och att man kanske kunde ha varit lite försiktigare med hur man presenterar det. "Frossa" är också ett starkt ord som ger lite fel intryck och det kan ha varit för att lättare sälja konceptet. Vad man säger i dokumentären är ju att man förväntade sig att personerna i studien skulle frossa nästa dag och kompensera för de 75% av det dagliga kaloribehovet man inte åt dagen innan, men istället kom man fram till att de flesta bara äter ungefär 110%. Jag har både sett "feast day" och "feed day" för att beskriva en ickefastedag. "Feed day" är förmodligen ett mer försiktigt och passande uttryck. Jag tror att personer som uppfattar dieten som ett sätt att äta skräpmat 5 dagar i veckan snart kommer att droppa det - tack och lov. Det är verkligen inte det som är syftet med något diet. Att man sedan kan unna sig något extra på en "frossardag" är en annan sak. Tanken är inte att man ska frossa de andra dagarna utan äta normalt, alltså som man brukar göra. Men från en annan synvinkel så kan jag tycka att det är bra att man presenterade det som man gjorde. Det gjorde kanske att man nådde ut till fler människor med ett koncept som gjorde folk nyfikna och intresserade så att de kunde läsa sig till mer om vad dieten går ut på. Och rent krasst kan jag tro att det trots allt finns en hälsovinst för en person som äter skräpmat sju dagar i veckan att trots allt undvika det två dagar i veckan... det måste ju ändå vara bättre än att äta skräpmat hela tiden .
  11. Hej Jeanette, jag brukar för det mesta skippa lunch på fastedagar men ibland hoppar jag istället över frukosten och äter en sallad till lunch och sedan mer protein på kvällen. Jag har inte upplevt någon skillnad men jag har varit på dieten ett år så min kropp kanske är ganska van nu. Vad gäller ammandet så kanske det inte är helt lyckat att köra fasta under denna period. Jag vet inte, vill jag verkligen betona, men med tanke på att vi verkligen behöver de naturliga tillväxthormonerna när vi växer så kanske det kan vara värt att vara försiktig. Man avråds från att följa dieten om man är gravid. Men jag har ingen aning om vad som gäller för amning. Som Labolina skrev så tycker jag du ska hitta ett mönster för när du äter som du trivs med. Jag tror att det gör att man blir mindre fixerad vid mat och det blir mer naturligt och därmed lättare att fortsätta med över tid.
  12. Zepp, Poängen är ju att många successivt går ner i vikt över tid med metoden och har lyckats att hålla sin vikt över en längre tid (bland annat jag - jag gör det inte för viktminskningens skull längre). Det är i mina ögon inte en definition av jojobantning. För många är säkert metoden i första hand om att gå ner i vikt men den anses ju också ha effekt på cellreparation. Olika personer har olika mål med den. Jag har aldrig hört talas om någon viktminskningsmetod som inte skulle innehålla kalorireduktion... det skulle ju trotsa naturlagarna om att energi inte går att förstöra... så hur skulle kalorireduktion vara lika med jojobantning? Finns det någon metod där du stoppar i dig mer än vad du förbränner och ändå går ner i vikt?
  13. Hej! Jag tror att du när du uppnått dina mål för vikt, blodvärden eller vad ditt mål nu är med fastan mycket väl kan gå ner till 6:1. Jag vet att Michael Mosley själv gjorde det efter att ha startat på 5:2 och jag tänker göra samma sak nu efter ett år på dieten, under förutsättning att mina blodvärden är bra. Ja, det är nog något du får göra hela livet om du vill behålla fördelarna med metoden - men det här är en långsiktig metod så jag oroar mig inte för att slarva lite på semester osv. Det ska inte ha någon större effekt över tid men jag kan tänka mig att det är viktigt att vara strikt i bröjan så man bygger upp sitt självförtroende och sina rutiner. Det är väldigt mycket som är i sin linda när det gäller periodisk fasta så jag tror inte att någon vågar gå ut och garantera vad som är "rätt" metod. Det kan mycket väl vara som så att det finns en optimal metod men jag tycker personligen att det viktigaste är att du hittar ett sätt som fungerar för dig och att du följer upp med kontroller av dina blodvärden. Om de fungerar över tid så har du säkert hittat ett sätt som passar din kropp. Jag lägger inte fokus på något ätfönster utan bara på 600-kalorimålet/dag. Jag har normalt sett minst 12 timmars "ren" fasta på en sådan dag under dagen då jag inte äter alls eftersom jag hoppar över lunch och de 600 kalorierna är utspridda över 36 timmar om man inkluderar sömn. Pröva dig fram tycker jag och kom fram till vad som passar dig bäst. Om du får en effekt på ditt välbefinnande och hälsa så är det säkert bra! Om du bara vill fasta emellanåt kan du ju köra helfasta under några dagar med betydligt längre mellanrum. Men det kräver ändå att du har en bra stomme i din kosthållning. Michael Mosley testar även detta i "Eat fast and live longer" och det har samma effekt som periodisk fasta på IGF1 och blodsocker. Om du bara "tutar och kör" efter en sådan fasta så kommer dock inte hälsoeffekterna vara länge. Lycka till!
  14. Hej, jag håller med om det som många av er skriver. Jag tycker det är väldigt slående att självaste Michael Mosley betonar i den länk jag såg här på kostdoktorn.se (nedan) att periodisk fasta i mångt och mycket är i sin linda och att det måste börja någonstans - och att konceptet mycket väl kan se annorlunda ut om några år. När ett koncept sprider sig så blir förstås också risken större för missförstånd och "vardagstyckare" som inte är intresserade av att följa metoden utan bara har en svart eller vit åsikt om den - vi vill väl alla "hänga med i vad som händer". Det är säkert som så att många som hoppar på trenden nu kommer hoppa av om ett tag och det är som jag ser det en naturlig process eftersom säkert många kommer fram till att det trots allt inte är för dem, precis som med alla andra trender som finns i omlopp. Om man inte prövar får man inte veta! Jag tycker att det är fantastiskt att det finns så många olika sätt idag att ta sig an hälsoproblem utifrån hur man själv fungerar mentalt och fysiskt, snarare än att jag blir mörkrädd av alla olika motstridiga kostråd man kan få. Vad jag menar är att jag tycker att det är fel att säga att metod "X" är mycket bättre än metod "Y" därför att deltagarna på den förstnämnda dieten gick ner i snitt 10kg över en tvåmånaderseriod och deltagarna på den andra metod "bara" 8 kg. Det kan ju vara sant rent statistiskt men är det inte bättre att gå ner 8kg med en metod som man trivs med och som fungerar just för den personen? Däremot är det ju jättebra att man med sådan statistik om den "bästa" metoden kan uppmuntra och ge en morot till dem som följer den att fortsätta. Tacksamt nog lever man i en värld av överflöd där vi får alla fördelar av ett välfärdssamhälle och kan, med kunskap och kritiskt och öppet sinnelag, välja bort mycket av det som är osunt i det samhället... http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/5-2-dietens-mosley-gor-film-om-mental-halsa