Gå till innehåll

Erik 2

Medlem
  • Innehållsantal

    1 684
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    18

Erik 2 vann senast 1 September

Erik 2 hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

4 215 Enastående

Om Erik 2

  • Rank
    Veteran

Senaste besökare till profilen

2 023 profilvisningar
  1. Självklart följer jag Cummins.
  2. Erik 2

    Hjälp!

    Hej och förlåt men du verkar inte äta en högfettkost. Du verkar snarare äta en högproteinkost. Dessutom fastar du väldigt mycket vilket stressar kroppen. Eric Berg kanske kan guida.
  3. Jag förstår inte grafen. Sucrose är en disackarid bestående av glukos och fruktos. Ska man lägga till en halva av det gröna till det gula och en halva till det röda för totalen fruktos resp glukos?
  4. Intressant med Paul Mason.
  5. Jag snubblade över denna intressanta artikel i Läkartidningen som redovisar en baksida med injicerat insulin. Amyloidinlagring. Amyloidplack är en del i alzheimers. Gäller detta även kroppseget insulin? Subkutant injicerat insulin kan ge amyloidinlagring. “De systemiska amyloidoserna utgör en grupp av potentiellt livshotande proteinveckningssjukdomar, som alla leder till progressiv inlagring av specifika protei­ner i fibrillär form, dvs amyloid, i ett flertal organ. … Insulin kan ge amyloidinlagring Det finns ytterligare ett antal proteiner som kan ge upphov till amyloidinlagringar hos människa. Ett sådant protein är insulin. Detta kan vara viktigt för läkare att känna till, eftersom inlagringar av insulinamyloid kan leda till diagnostiska och kanske terapeutiska problem, vilket illustreras nedan.” Artikel i Läkartidningen 8/2020 https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/fallbeskrivning/2020/02/subkutant-injicerat-insulin-kan-ge-amyloidinlagring/ Diskussion Insulin som amyloidfibrillprotein Redan på 1940-talet visades det att insulin experimentellt lätt kan överföras till fibrillär form genom upprepad upphettning och nedkylning i sur lösning [4]. Sådana fibriller har typiska amyloida egenskaper, såsom affinitet för färgämnet kongorött med åtföljande dubbelbrytning vid polarisationsmikroskopi och karakteristiskt utseende vid elektronmikroskopi. Genom att en sådan fibrillsuspension görs alkalisk kan den övergå i sin ursprungliga form, dvs fritt insulin. Som kuriosum kan nämnas att insulinets fibrillbildande egenskaper har använts som en metod att renframställa hormonet från ett pankreasextrakt. Den första beskrivningen av insulinamyloid, uppkommen hos en patient som behandlats med 5 veckors infusion av insulin, är från 1983 [5]. Här kunde det visas att insulinamyloiden i det fallet hade porcint ursprung. Den första rapporten om amyloidinlagring på platsen för subkutana injektioner av insulin, också detta porcint, är från 1988 [6]. Senare har det visats att andra insulinformer, inklusive humant insulin, kan ge upphov till lokal amyloidbildning på platsen för injektioner [7]. Numera används inte porcint insulin vid framställning, och även humaninsulin (t ex Insulatard, Insuman, Actrapid och Humulin) blir alltmer ovanligt i klinisk rutin, även om det fortfarande förekommer. Vid typ 1-diabetes används som rutin en syntetisk långverkande insulinanalog (t ex insulin glargin och insulin detemir) i kombination med snabbverkande syntetiska insulinanaloger (t ex insulin aspart och insulin lispro). Som ett alternativ till upprepade insulininjektioner kan en insulinpump användas, vilken ger en kontinuerlig infusion av ett snabbverkande insulin som bas och extra bolusdoser vid måltider. Vid behandling av typ 2-diabetes är det fortfarande vanligt med medellångverkande humant NPH-insulin (t ex Insulatard och Insuman) vid initiering av insulinbehandling. Även vid behandling av typ 2-diabetes blir dock långverkande syntetiska insulinanaloger mer och mer dominerande. Hur olika syntetiska insulinanaloger skiljer sig avseende risken för bildande av fibrillära strukturer och amyloid är i dag inte känt. Att exogen insulinbehandling i sig kan ge upphov till »knölar« är allmänt känt, eftersom insulin stimulerar fettbildning och därmed leder till lipohypertrofi. På grund av det bör alla patienter instrueras att variera platsen för injektion av insulin. Däremot är risken för bildandet av insulinamyloid mycket dåligt studerad och ingår nog sällan i den differentialdiagnostiska arsenalen ens på en diabetesmottagning. Tre risker med amyloidinlagringar av injicerat insulin Åtminstone tre tänkbara konsekvenser av förekomst av insulinamyloid bör diskuteras. För det första föreligger helt uppenbart risk för felaktig diagnos av systemisk amyloidos. Risken är naturligtvis ­särdeles stor om man underlåter direkt typbestämning av ­amyloid och endast förlitar sig på kliniska fynd som förekomst av monoklonal gammopati av oklar signifikans (MGUS) (AL-amyloidos) eller reumatoid artrit (AA-amyloidos). Också vid typbestämning kan förekomst av insulinamyloid innebära problem, eftersom det kan ge förhöjd bakgrundsfärgning med risk för »falskt positiva« färgningar, vilket illustreras i fall 2. Den andra konsekvensen är att det injicerade insulinet inte når cirkulationen utan i stället deponeras i fibrillär form i den subkutana vävnaden. Det är inte utrett hur mycket som kan deponeras vid varje injektion, men sannolikt varierar detta från gång till gång och blir mest påtagligt om injektionen sker i redan befintlig amyloidinlagring. Redan existerande amy­loid påskyndar nämligen omvandlingen av insulin till amyloidfibriller. Amyloidinlagringarna kan alltså ge upphov till något som kliniskt kan uppfattas som insulinresistens [8]. Vidare kan det också innebära att blodsockret blir mycket svängande då insulinbehovet kan verka variera från gång till gång baserat på var det injiceras. I en mycket noggrann genomgång av alla publicerade fall av insulinamyloid visades att detta faktiskt kan vara fallet [7]. Ytterligare en risk med insulinamyloid är att fibrillerna, som är polymerer av insulin, inte nödvändigtvis är resistenta mot depolymerisering och därmed skulle kunna frisättas på nytt som lösligt insulin [9]. Teoretiskt skulle alltså det insulin som deponerats i amyloidform i underhudsfettet kunna frigöras och därmed få allvarliga följder. Något sådant fall har oss veterligen dock inte beskrivits, men kunskapen på det området är mycket ofullständig. Det finns också en tredje risk. Förekomst av lokala insulinamyloidinlagringar utesluter inte möjligheten att också systemisk amyloidos föreligger. Om amyloid påvisas i underhudsfett som typbestäms till insulinamyloid, kan det finnas risk att systemisk amyloidos därmed utesluts. Även om annan amyloid kan finnas i den vävnad där insulindepositionerna ligger, kan mängden vara liten och därmed drunkna i de oftast mycket rikliga insulinamyloidinlagringar­na. Om klinisk misstanke om systemisk amyloidos kvarstår bör således nya biopsier tas från vävnad där insulin inte injicerats. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
  6. Novo Nordisk lever på att sälja insulin. Nordic Sugar lever på att höja blodsocker. En riktigt fin kombo. Partners in crime.
  7. Det är så det går till. Bolagen gör allt de kan för att undkomma ansvar, produktansvar. Inom EU kan de inte komma undan det ansvaret men de kan göra en deal med EU att EU ska ta en del av kostnaden. I USA kan de friskriva sig helt och det allmänna tar ansvaret. Även om produktansvarsskydd finns för oss gäller fortfarande bevisreglerna så för oss är produktansvar en klen tröst i vilket fall. Deals between vaccine developers and the European Union for a COVID-19 vaccine are being hindered by strict liability rules that offer only partial protection against legal risks for potential shots, according to European officials. An EU official told Reuters that EU governments “are ready to financially cover certain of the companies’ risks” but strict liability rules remain in place. Given the speed at which companies are currently developing vaccines for the novel coronavirus, there could be an increased risk of side effects with potential shots. As a result of these increased risks, companies are placing importance on financial coverage on these liabilities in any government deals for early access to their respective vaccines. However, the EU is maintaining rules that hold vaccine developers and other manufactures liable for their products, apart from certain rare cases, such as when they did not put the products into circulation. EU officials involved in the negotiations between the EU and vaccine developers, including Johnson & Johnson and Pfizer, told Reuters that these talks have been hindered by the liability rules. The EU has currently only reached one supply agreement for a potential COVID-19 vaccine with AstraZeneca and Oxford University. This deal only offers partial liability coverage for developers of the vaccine. “The contract foresees that liabilities and financial costs are shared among the parties,” the Belgian medicines agency said in a statement about the deal reached by the European Commission with AstraZeneca and Oxford University. Across the pond, the US has reached a range of deals with a number of companies developing COVID-19. The US system, however, puts the liability for the vaccine completely onto the government, with the company avoiding blame. The fact that the liability falls on the government in the US could explain why more deals have been reached there than in the EU, which appears to be lagging behind. Meanwhile, the UK has reached deals with J&J, Novavax, GlaxoSmithKline, Sanofi and AstraZeneca/Oxford University, although the details of the liability rules within these agreements have not been disclosed. http://www.pmlive.com/pharma_news/covid-19_vaccine_deals_with_the_eu_hindered_by_strict_liability_rules_1347365
  8. Jag lägger till en ansvarsförbindelse som betalar mig 25 mil om jag efter vaccination och inom 5 år därefter drabbas av kronisk sjukdom. Utan att jag behöver bevisa (1) fel i vaccinet, (2) sambandet mellan vaccinet och min sjukdom och (3) storleken på skadorna jag lider. Och utan avseende på mina genetiska förutsättningar och min livsstil. Kronisk sjukdom efter vaccinering ska ge ett stort belopp utan diskussion. Bolagen ska ha förstärkt strikt ansvar. Den skadade ska inte behöva bevisa någonting.
  9. Samma ålder samma problem 😉 Jag är också alltid hungrig. Bita ihop fungerar .. Det jag märker är att mängden protein och eventuella kolhydrater ställer till det värre. Särskilt frukosten är avgörande för hela dagen. Om jag äter 3 ägg istället för 2 påverkar det hur snabbt jag blir hungrig igen. 3 ägg är sämre. En biff till frukost ca 100 gram och 1 ägg är mitt emellan 2 och 3 ägg. Lika mycket smör varje gång. Champinioner, avokado och 2 ägg och 1 skiva bacon funkar bra. Lika mycket smör. Om jag ökar grönsakerna (och fett i avokado?) och håller borta kolhydrater och begränsar protein och laddar med smör, oavsett vilket mål på dagen, så klarar jag mig bäst. Jag använder inga mejerier utom smör, mejerier tror jag är en bov i sammanhanget.
  10. Mycket intressant och nedan en länk till Ivor Cummins intervju med Vladimir Subbotin som är ursprunget till inside-out or outside-in. https://www.youtube.com/watch?v=jv9qXM2qLxo
  11. Det finns nog inget svar som passar alla. Varför inte testa och se vad keto-stickorna säger.
  12. Erik 2

    Lchf och cancer

    Jag tror att ett sätt att svälta ut en cancer från både socker och glutamin är att fasta. Helst ganska många dagar i stöten. Mellan fastorna får man försöka äta så lågkolhydrat man kan och också så lågprotein man kan. Vad blir kvar jo fett och lågkolhydratiga grönsaker. Tex ägg-gula, kålväxter, smör utan socker och protein dvs gee/klarnatsmör, olivolja. Det blir liksom en kål-med-bea-diet. Andningen tror jag är viktig också. Tumörer skapar mjölksyra i sockerfermenteringen och den bör man andas ut eftersom den kan omskapas till glukos annars. Promenera och andas. Högintensiv träning bör man nog undvika då den ger viss mjölksyra och kan får kroppen att släppa glykogen dvs det blir socker i blodet. Lite överkursfilosofi. Om man tappar mycket muskler pga begränsat proteinintag kanske man ska lägga till en tablett med essentiella aminosyror: Of the 21 amino acids common to all life forms, the nine amino acids humans cannot synthesize are phenylalanine, valine, threonine, tryptophan, methionine, leucine, isoleucine, lysine, and histidine. Kroppen är bra på att bygga nya protein (för att ersätt uttjänta i muskler tex) genom återanvändning av aminosyror men om en essentiell aminosyra är oåteranvändbar blir proteinet inte återställt. Övriga aminosyror sätts in på banken för annan användning. Om man då har laddat med några EA kanske det hjälper kroppen att återställa protein instället för att kassera.
  13. Erik 2

    Lchf och cancer

    Thomas Seyfried, Boston College, anser att Warburg hade rätt men inte hade funnit den andra komponenten som fullt bevisar teorin, att cancer är en metabolsjukdom på mitokondrienivå. Cancercellen kan skaffa energi från två håll, bägge genom fermentering, antingen genom att fermentera socker eller genom att fermentera amonisyran glutamin. Socker är ganska lätt att städa ur sin diet men glutamin är mycket svårare och Seyfried rekommenderar användningen av en glutamin blockerarande medicin. 6-Diazo-5-oxo-L-norleucine (DON). Johns Hopkins skriver följande: 6-Diazo-5-oxo-L-norleucine (DON), an unconventional amino acid having a structure similar to that of L-glutamine, was first isolated in the 1950’s from Streptomyces bacteria. DON broadly blocks glutamine utilizing reactions in cancer cells, and has shown robust efficacy in both preclinical cancer models and exploratory clinical studies. However, the clinical development of DON was halted, in part due to gastrointestinal toxicities, as the GI system is highly glutamine utilizing. Given DON’s promising efficacy in treating “glutamine-addicted” tumors, JHDD worked with chemists at the Institute of Organic Chemistry and Biochemistry (IOCB) in Prague to create DON prodrugs which deliver DON selectively to the tumor while minimizing its peripheral toxicity. Our novel tumor-targeted prodrugs of DON circulate intact and inert in plasma and are preferentially biotransformed to DON in tumor cells, permitting significant dose reduction and improved therapeutic index. Taking advantage of the elevated activities of specific tumor associated proteases, we have identified prodrugs that are stable in the gut but preferentially release DON in tumors. Furthermore, as a potential treatment for brain cancers and other neurological and psychiatric disorders, we have employed a distinct prodrug strategy to deliver DON preferentially to the brain while minimizing its peripheral exposure and thus GI toxicity. These prodrugs, by introduction of steric bulk and hydrophobic groups, are aimed to circulate intact and inert in plasma, but permeate and cleaved to release DON once inside the brain. https://drugdiscovery.jhu.edu/our-projects/glutamine-antagonist/#:~:text=6-Diazo-5-oxo-L-norleucine (DON)%2C an unconventional amino acid having a,as the GI system is highly glutamine utilizing.
  14. Erik 2

    Avokado

    What are polyols? You may have noticed two different polyols within the Monash University FODMAP Diet Smartphone App - sorbitol and mannitol. These are naturally occurring sugar alcohols (also called polyols) found in a range of fruits and vegetables including stone fruits and mushrooms. There are other sugar polyols that are added to commercial products such as chewing gums, mints and diabetic products. These include xylitol, maltitol and isomalt. You may have also noticed the warning that comes on some of these packages “Excess consumption can have a laxative effect”! Are polyols a problem for all people with IBS? Some people with IBS have had breath testing for one or both of these sugars indicating different levels of absorption, but unfortunately this does not indicate whether the sugar is contributing to your symptoms. You may not need to avoid all polyols to manage your IBS, but you might find occasionally that they upset you, depending on your level of tolerance. How do polyols behave in the gut? Sorbitol and mannitol (and other sugar polyols) are slowly absorbed along the length of the small intestine and often are malabsorbed when the sugar reaches the large intestine for fermentation. Just like fructose, however, regardless of whether the sugar polyols are completely absorbed or not, they can have effects in the gut. They will have an osmotic effect, dragging water through the bowel and can be fermented by intestinal bacteria which produces gas. So the gas and water changes that contribute to symptoms of bloating, pain and altered bowel habit can occur whether the sugar polyol is absorbed or not. Whether you get symptoms will probably depend on the amount of polyols consumed, what else you have eaten with it, whether you have had other FODMAPs that day and how sensitive your gut is at the time. https://www.monashfodmap.com/blog/what-are-polyols/
  15. Om det skulle vara så, kan det ha att göra med aminosyror? Serotonin tex byggs av tryptofan (en ganska sparsamt förekommande aminosyra). Enl artikeln är kvinnor oftare vegetarianer / veganer och kvinnor har redan i sin månadscykel inbyggt en period av lågt serotonin och kvinnor har oftare genetik för snabb serotoninomsättning än män för de generna (MAO-A) sitter på x kromosomen som kvinnor har två uppsättningar av. Sen kan vi tala näringsbrister, mineraler och vitaminer. Jag ser många veganer som är Stockholmsveganer dvs de lever på vetemjöl som bröd, pasta, pizza, nudlar och har noll koll på näring. De får för lite mineraler, aminosyror och vitaminer framför allt fettlösliga.
×
×
  • Skapa nytt...