Jump to content

Erik 2

Medlem
  • Posts

    1,810
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    29

Erik 2 last won the day on October 13

Erik 2 had the most liked content!

Recent Profile Visitors

2,587 profile views

Erik 2's Achievements

Veteran

Veteran (5/7)

4.6k

Reputation

  1. Du har varit med om en del, tyvärr tror jag att din historik spelar roll, du har skapat sårbarheter genom alla skador och när du frestar på så rivs dessa upp. Jag har också en höft som spökar med jämna mellanrum pga en luftfärd i barndomen ur en överslaf ned på golvet med höften före och sen ett antal år med idrott som frestade på samma höft med ideliga upphopp på det anslutna benet. Har någon filmat dig när du springer, så du kan analysera hur höften rör sig. En annan sak är om du har koll på generna för: Endothelial NOS (eNOS), also known as nitric oxide synthase 3 (NOS3) or constitutive NOS (cNOS), is an enzyme that in humans is encoded by the NOS3 gene located in the 7q35-7q36 region of chromosome 7.
  2. Vi skulle behöva mycket ner information om dig och hur du lever och äter för att komma med bra tankar och tips. Men generellt så gäller för att öka i muskelvikt att man äter mycket protein helst animaliskt och belastar sina muskler med viktträning. Du kanske tränar på annat sätt tex långlöpning i god fart eller liknande och det kan leda till muskelnedbrytning om man äter fel för den sortens träning och för lite. Du kanske är vegan och får i dig för lite protein. Du kanske har problem med magsyran och det protein du äter blir då inte nedbrutet och upptaget i kroppen, det åker ut igen.
  3. Jag förstår inte. Om du har höga värden som du beskriver beror det nog snarare på nåt annat. Kolesterol tillverkar din kropp själv efter behov, behovet styrs bla av hormonproduktionsbehovet. Den mängd du får i din via kosten justerar kroppen för. Kroppen tillverkar inte mer för att du äter mättat fett. Kolesterol är en alkohol. Många LMHRs på forumet nu. Du är undernärd och vill gå upp i vikt. Hur skulle bytet av fett få dig att öka i vikt? Om du vill öka i fettvikt, vilket jag inte tror, ska du äta fett och socker. Om du vill öka i muskelvikt, vilket jag tror, ska du äta protein med komplett aminosyraprofil och träna styrka. Fett bygger inte muskler, däremot kan det fylla ut musklerna så att de ser större ut, tänk välmarmorerad biff. Sen kan du använda fett som energi vid träning, har du inget på kroppen får du äta. Jag köper talg och ister. Men du vill ha fleromättat fett och det är inte bra så du får inga tips på det.
  4. Ofta vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Dietisten har alltså ingen ani g om sambandet mellan glukos / stärkelse in i munnen och glukos i blodet. Var tror hon att blodsockret kommer ifrån? https://www.expressen.se/halsoliv/sofia-antonsson-kostradgivare/fraga-dietisten-mitt-blodsocker-gar-upp-om-jag-ater-havregryn-varfor/ Fråga dietisten: ”Mitt blodsocker går upp om jag äter havregryn - varför?” PUBLICERAD: 23 SEP 2021, KL 14:30 Hej Sofia! Jag har fått graviditetsdiabetes och undrar om havregryn. Har ofta hört att det ska vara bra vid typ 2-diabetes, men mitt blodsocker rusar om jag äter havregryn! Varför blir det så? Har du tips på bra alternativ? /Malin Dietisten svarar: Så gör du förloppet långsammare Hej Malin! Havregryn, och framför allt havregrynsgröt, har en tendens att höja blodsockret. Det beror på att gröten inte behöver så mycket bearbetning i magsäcken innan den kan gå vidare ner i systemet. Här gäller det därför att äta något som kan göra förloppet långsammare så att blodsockret påverkas mindre. Mitt tips är att lägga till pumpakärnor, psylliumfrön och några nötter på gröten. För att öka fiberinnehållet ytterligare kan du lägga på en sked havrekli. Du kan också koka med en del bovete- eller quinoaflingor. Lägg gärna till frysta bär av olika sorter så får du i dig mer fibrer och en massa näring. Ät en knäckemacka till med till exempel avokado och ett kokt ägg så har du protein som också hjälper till att bromsa blodsockret. Så här kan du egentligen tänka med alla måltider som du äter. Genom att lägga till primärt grönsaker, nötter, frön och baljväxter dämpas blodsockersvaret samtidigt som det mättar och ger bra med näring till både dig och ditt barn. Hälsningar Sofia
  5. Några tankar kring slutsatsen. In conclusion, our study showed that (1) silent coronary atherosclerosis is common in the general population without established disease, [Vilken definition av atherosclerosis användes, inflammation eller bara fett?] (2) coronary atherosclerosis detected using CCTA is associated with CAC scores, and ["Associated", jo det är väl inte konstigt om de hittade CCTA i 50%, med 50% kan man assiciera till det mesta skulle jag säga, men de har säkert med varann att göra om definitionen av atherosclerosis är inflammation. Vid utdragen inflammation bygger kroppen ben i artären för att få bort inflammationsproblemet men skapar då ett annat problem inflexibel artär.] 3) subgroups of participants could be identified whose coronary atherosclerosis was not accurately represented by their CAC score, showing a potential additive value of CCTA imaging. [Här blir det bakvänt, de som har bra CAC score men dålig CCTA borde inte vara ett problem primärt, här vill man hitta argument för bred screening och sedan bred statinförskrivning istället för livsstilsförändringar.]
  6. https://youtu.be/nZRR5zZ0I0s Anders Tegnell: Sweden won the argument on Covid - Unherd Freddie Sayers speaks to Anders Tegnell. Accompanying article here: https://unherd.com/thepost/anders-teg... Listen to the podcast version: https://shows.acast.com/lockdowntv-wi... Of all the celebrities that have been created during the course of the Covid-19 pandemic, Swedish State Epidemiologist is perhaps the most surprising. A softly-spoken official within the Swedish Health Agency, he has quietly been going about his work monitoring infectious diseases for years. But his decision, when Covid hit, to stick to his long-established plan and not recommend mandatory lockdowns, not close the schools, turned him into a lightning rod for competing views on the pandemic. Endless articles have been written about him in media across the world and some Swedes are known to have had tattoos made of him. UnHerd spoke to him back in July 2020, when he defended the lack of mask mandates and was hopeful that widespread immunity would protect the Swedes from a bad winter wave — a hope that turned out to be overly optimistic. “Judge me in a year,” he said. Just over a year later, on the eve of Sweden releasing almost all of its remaining Covid restrictions on September 29th, Freddie Sayers spoke to him again. His message? On the big questions — whether Covid was something we had to live with, whether schools should be shut — he believes he has been vindicated. As ever, many thanks to Anders for taking the time.
  7. https://youtu.be/A472KZtxI5M Why Did We All Get Sick? The Nutritional Transition & How Seed Oils Drove It - Tucker Goodrich AHS21
  8. Vaccin från 12 år – mot vetenskap och beprövad erfarenhet (lakartidningen.se) Läkarna: Att vaccinera barn är mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Och om vaccination i allmänhet - 4Health.se by Anna Sparre “Svenska barnläkarföreningen, Svenska skolläkarföreningen och Smittskyddsläkarföreningen [1, 2] förordar att 100 000-tals friska barn i Sverige från 12 års ålder ska vaccineras mot en sjukdom som hos de flesta bara ger lindriga symtom eller är asymtomatisk [3]. Risken att dö i covid-19 hos barn är i princip obefintlig [4, 5]. Nu har Folkhälsomyndigheten beslutat sig för att rekommendera vaccination för barn från 12 års ålder [6], vilket är obegripligt. Svenska barnläkarföreningen lyfter fram MIS-C (multiinflammatoriskt syndrom hos barn) som ett tungt vägande skäl till att vaccinera barn. Orsaken till MIS-C är okänd, och definitionen är så vid att den innefattar många olika tillstånd, exempelvis Kawasakis sjukdom [7, 8]. Att barnläkarföreningen förordar vaccination av friska barn för att förhindra att några får ett syndrom man inte vet orsaken till står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi får under inga omständigheter upprepa de tragedier som kan kopplas till vacciner de senaste decennierna. Pandemrix mot svininfluensan orsakade narkolepsi hos minst 350 svenska barn [9]. Dengvaxia, ett vaccin mot denguefeber, introducerades i likhet med covid-19-vaccinerna innan prövningarna var avslutade. 19 barn dog av vad man bedömde vara ADE (antibody-dependent enhancement) innan vaccinationerna stoppades [10]. Genomgången infektion ger en immunitet som är avsevärt bättre och håller längre än vaccination [11, 12]. Sannolikt har många barn redan immunitet [13], och barn i riskgrupp erbjuds redan vaccin [14]. Fram till 20 september 2021 hade det kommit in 76 295 biverkningsrapporter gällande coronavaccinerna, varav hittills 6017 bedömts vara allvarliga [15]. Under hela 2020 kom det in totalt 7 999 biverkningsrapporter gällande samtliga cirka 25 000 läkemedel/substanser i Sverige, varav 3 270 bedömdes vara allvarliga [16]. Det är framför allt antalet fall av hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation som är oroande [17], men även rapporter om autoimmuna sjukdomar samt potentiellt negativa effekter på livmoderutveckling och fertilitet [18]. Samtliga coronavacciner har ett villkorat godkännande [19]. Läkemedelsföretagen har fram till årsskiftet 2022/2023 på sig att visa att vaccinerna håller vad de lovat. Det innebär att vi befinner oss i en fas 3-studie i en läkemedelsprövning. Vad gäller säkerhetsdata har vi endast en begränsad mängd korttidsdata och inga långtidsdata för vuxna. Dessutom används en ny teknologi, mRNA-vaccin, som aldrig tidigare godkänts för användning på människa [20]. De vaccin som nu används i stor skala kanske inte ens blir godkända i slutändan. Det är stor skillnad på att vaccinera en 70-åring och en 12-åring, vars immunologiska och neurologiska system fortfarande utvecklas. Detta gör att barn potentiellt sett är mer sårbara och mottagliga för biverkningar än vuxna. Samtliga kända och okända risker måste vägas mot nyttan av vaccination, och för oss är det obegripligt att man kunnat landa i att förorda massvaccination mot covid-19 hos friska barn. Om man beslutar sig för att introducera en läkemedelsbehandling till 100 000-tals barn får det inte finnas något som helst tvivel om huruvida nyttan överstiger riskerna”
  9. Och de tittar som vanligt inte på hjärtsjukdom eller död som så kallad slutpunkt (end-point). De tittar efter det som de har bestämt är riskfaktorer för hjärtsjukdom och död. Vad är egentligen förfettade kärl? Är det kärl med inflammation eller är det normalt kanske friskt med lite fett i kärlen ? Problemet är väl när man har åderförkalkning i kranskärlen, dvs förstelnade artärer där det kan bli stopp. Det hade varit en mycket mer intressant och relevant undersökning om de har gort så kallad: Coronary artery calcium (CAC) scoring, also called a coronary calcium scan, is a test that measures the amount of calcium in the walls of the heart’s arteries. Antar att det blir kranskärlsundersökning på svenska. De som är förkalkade i de kärlen löper risk på riktigt. https://youtu.be/b194_UbON1k
  10. Jag är inte helt säker för kroppen kommer tillverka glykogen för att ersätta det den bränner upp och den använder primärt protein om man inte äter stärkelse/glukos att bygga om till glykogen. Om man då inte tillför rejält med protein så kommer kroppen äta på musklerna för att kunna bygga glykogenet. Rumpan ryker först... Att bygga om protein till socker är kostsamt för kroppen. Men jag vet inte om det då är bättre att äta en del ris och potatis när det är stressigt. Någon med erfarenhet? Eftersom du inte längre bränner fett så kommer den kost du kallar ketogen inte längre att vara ketogen för dig. Det viktigaste för dig nu är att bli av med allt som stressar dig, det finns inga genvägar, stressorerna måste bort. Hur är det med ditt östrogen? Stresshormoner och östrogen (och dopamin och katekolaminer) hanteras av samma maskin men den maskinen har begränsad kapacitet (dessutom individuellt) så om du har mycket av något så påverkar det nedbrytningen av allt. Är du tex östrogendominant och tar hormonbaserade preventivmedel så är det en effektiv broms på nedbrytningen av stresshormonerna (och det andra). Stötta levern och ät korsblommiga växter för att blir av med östrogenet. Testa adaptogener tex ashwaganda för stresstöd.
  11. I sammanhanget kan den här vara intressant. https://youtu.be/A472KZtxI5M
  12. En nyhet från SVT. Men vad är det de egentligen har tittat på och är det relevant i sammanhanget ? https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varannan-medelalders-man-riskerar-hjartinfarkt Omkring 55 procent av männen i åldrarna 50-64 år löper en ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det visar en ny stor svensk studie där forskare undersökt kranskärlen på 25 000 friska individer. Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. En infarkt orsakas av att kärl nära hjärtat av någon anledning blir igenproppade och stoppar blodflödet till hjärtat. I snitt får tre personer i timmen hjärtinfarkt. För att förstå mer om vilka som drabbas och varför har forskarna undersökt kranskärlen hos 25 000 personer med hjälp av datortomografi där man ser kärl och vävnader. Idag publiceras den första delen av den här omfattande studien. Studien visar att fyra av tio personer (om man slår ihop män och kvinnor) i åldrarna 50 till 64 år har kärl i vilka man kan se plack (ett fettlager) och därmed löper en ökad risk att få hjärtinfarkt. Män 10 år före kvinnor – Att det är så många i medelåldern som har förfettade kärl är uppseendeväckande, även om vi kanske inte är förvånade, säger Göran Bergström, professor i medicin vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien som publiceras idag i Circulation. – Vi ser tydligt att kön och ålder är avgörande. Män löper större risk än kvinnor och männens kärl åldras 10 år tidigare än kvinnornas kärl. Enligt Göran Bergström honom har det tidigare inte gjorts någon lika omfattande studie på friska individers hjärt- och kärlhälsa. Tittar man på bara männen i det högre åldersspannet, 60-64 år, är det närmare 70 procent av männen som har åderförfettade kärl och därmed löper ökad risk för infarkt. Håll koll på blodtryck och vikt – Det vi också ser i studien är att riskfaktorer som övervikt, rökning, högt blodtryck och kolesterol tydligt hänger ihop med sämre kärlhälsa, säger Göran Bergström. För den som vill minska sin risk att drabbas av hjärtinfarkt gäller det, som i så många andra fall, att hålla koll på just dessa riskfaktorer. – Tyvärr kan du idag inte be om en kärlundersökning för att ta reda på om du tillhör den här riskgruppen, säger Göran Bergström. Däremot kan du hålla koll på ditt blodtryck och kolesterolnivåerna och sluta röka om du vill minska risken för hjärtinfarkt. Studien är ett resultat av ett samarbete mellan 6 olika universitet i Sverige där man följer totalt 30 000 individers hälsa under flera år.
  13. Låter lite märkligt alltihop. Undrar vad de har för vetenskaplig backning för det de säger: Detta självprovtagningskit ger dig information om hur dina gener inverkar på din aptit, ätbeteende och hur kroppen påverkas av olika typer av fett i maten. Provsvaret ger också tips kring kost och träning som passar din genprofil. Övervikt och fetma beror på flera olika faktorer där gener spelar en stor roll. Kan man ha anlag för övervikt? Det är flera olika gener som påverkar övervikt, blodfetter och BMI. Kopplingen mellan gener och kost är välstuderad och att en del människor kan äta vad de vill utan att gå upp i vikt medan andra har svårt att gå ner i vikt beror delvis på vilka gener man har. Detta självprovtagningskit undersöker 4 olika gener (FTO, PPARG, APOA5 och FABP2). Genom att provta dessa får du reda på: Om du bär på anlag för övervikt och om du genom fysisk aktivitet kan motverka en sådan övervikt. Hur kroppen reagerar på intag av enkelomättade fetter (tex olivolja och rapsolja) och om du genom att äta mer av dessa kan få ett minskat BMI. Om ett ökat totalt fettintag resulterar i ett ökat eller minskat BMI. Om du har ett anlag och ökad risk för högre nivåer av blodfetter, däribland kolesterol.
  14. Jag reagerar på att du säger att vi vet för lite i dagsläget och ändå säger du att det känns för riskabelt mm. Dvs du tror alltså att det vi vet är att de här värdena är relevanta och att det är farligt att ligga till som du gör. Men vet vi verkligen detta om "vi vet för lite i dagsläget" ? Det gäller väl i så fall åt båda hållen, vi vet för lite om höga värden och vi vet för lite om låga värden ? Nu håller jag inte med om att vi vet för lite men det får bli ett annat inlägg. "Jag noterar att om jag delar P-Kolesterol med HDL så får jag ett värde under fyra, vilket verkar bra enligt Dietdoktorns riskanalys (9,6/2,5=3,84)... Och min Apokvot är under 0,7 vilket också ska vara "mycket bra" enligt Dietdoktorns sida om kolesterol. Men jag tänker ändå att vi vet för lite i dagsläget om P-Kolesterol och LDL att det känns för riskabelt att chans och gå runt med dessa värden, nu när de är så himla höga över refernsvärdena (P-Kolesterol 9,6 mmol/L och LDL 6,4 mmol/L)."
  15. Stress frisätter stresshormonerna. Först adrenalin. För att vi ska kunna fly eller fäktas (fight or flight); för att kunna fly eller fäktas effektivt och snabbt behövs snabb energi, dvs sockerenergi. Kroppen har alltid lager med sockerenergi för att kunna fly eller fäktas - glykogendepåer, det är en fråga om urgammal funktionalitet för överlevnad. Stress orsakar alltså användning och frisättning av glykogen, glykogen ger upphov till insulinutsöndring och insulin stoppar effektivt fettförbränningen.
×
×
  • Create New...