Erik 2

Medlem
  • Innehållsantal

    1 445
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    9

Allt postat av Erik 2

  1. Boktips. Alldeles ny. https://www.bokus.com/bok/9789151921235/klimatkarusellen-vilka-fragor-kan-besvaras/ "Helt utan stöd av vetenskapen sprids uppfattningen att vetenskapen nu för första gången har kvantitativ förståelse av alla relevanta faktorer som styr klimatet. Klimatpanelen IPCC påstås kunna producera inte bara scenarier, utan också förutsägelser om framtida klimat. Förutsägelser som bygger på uppställda klimatmodeller som varken kunnat förklara uppvärmningen under 30-talet, avkylningen 1940-1975 eller pausen i uppvärmning mellan det kraftiga El Niño-året 1997 och det lika kraftiga El Niño-året 2016. Klimatmodellerna ger oss inget svar och korrelationen mellan fossil koldioxid, temperatur och havsnivåhöjning är svag. Likväl är larmen om klimatförändringarna alarmistiska och vi vilseleds att tro att den globala uppvärmningen är en livsavgörande fråga som hotar utplåna mänskligheten och förstöra vår planet. Klimatfrågan har utvecklats till en mångmiljardindustri. De alarmistiska budskapen som framförs av media är kraftigt vilseledande mot både beslutsfattare och allmänhet. Det har gått så långt att frågan knappt tål att debatteras. Alltför många har investerat mycket prestige och enorma summor pengar i uppfattningen att våra utsläpp av koldioxid är förödande för klimatet. Beslutsamheten att hålla klimatskräcken vid liv är påtaglig, någonting annat vill etablissemanget inte höra talas om. Därför används ord som klimatförnekare vid varje invändning där de alarmistiska slutsatserna inte håller måttet eller där analysen är felaktig. Det spelar inte längre någon roll om de som framför kritiken är professorer inom fysikalisk kemi, astrofysik eller liknande. En agronoms, klimatpsykologs eller socionoms uttalanden väger tyngre så länge han eller hon predikar den "rätta läran".Det är nu viktigare än någonsin att ställa kritiska frågor, förstå de vetenskapliga kontroverserna och hur man sätter slutsatserna från IPCC på pränt i form av en sammanfattning för politiker runt om i världen. Det är också nödvändigt att reflektera över konsekvenserna av den utveckling som vi ser där både demokrati och yttrandefrihet tycks vara i allvarlig fara. Håller klimatfrågan på att tappa sin vetenskapliga trovärdighet och alltmer övergå till att likna ett trossystem?Mitt syfte med denna bok är inte att söka påtvinga läsaren en uppfattning eller få läsaren att ta aktiv ställning mot klimatlarmen. Det är inget fel att komma till olika slutsatser på ofullständig och osäker information. Jag vill däremot utmana läsaren med mina frågor och i möjligaste mån mana fram en debatt där klimatfrågan nyanseras till mer än ett katastrofscenarie, "tipping points" och mål om att hålla uppvärmningen vid en viss nivå. Mer än allt vill jag bidra till att stoppa skrämselpropagandan och den kraftfulla och ovetenskapliga indoktrinering av våra unga som pågår idag."
  2. Mycket svårt med folk som inte tycker att de har några problem. Ett litet trick jag har är att lyssna och titta efter ev problem/oro. Fråga vad det är. Föreslå något med hänvisning till studie och videor. Bygg vidare, de som äter enligt livsmedelsverket har alltid problem. Retas kan funka. Utmana på tävling. Utmana att testa 2 månader. Jämföra. Tex i ditt fall jämföra hans mage med din. Vilken metod verkar fungera. Jag umgås mycket med ingenjörer och har märkt att om jag hänvisar till en ingenjör som tex Ivor Cummins lyssnar de bättre än på läkare. Slutligen. Tyvärr. Acceptera att många är fast i ett beroende som kräver expertis att få dem ur.
  3. Go for it @MariaF ! Läs boken. Beställ gentest från ancestry.com du får reda på "var du kommer ifrån". Ladda ner din rådatafil på datorn. Gå in på strategene.com köp genanalys. Ladda upp din rådata på strategene 2 minuter senare har du din analys, ca 1500 kr fattigare men kunnigare. 🙂
  4. Känner igen dina intoleranser. Jag var övertygad om att histamin var mitt problem och att jag förmodligen hade ineffektiv DAO. I mitt letande gjorde jag till slut gentest som visade att min DAO var ok, Men min MAO B var riktigt trög. MAO B tar hand om nedbrytning av bla tyramin. Här information från psykiatrin kring diet och matproblem med tyramin. Lite oväntat. https://www.psykiatrisydvast.se/globalassets/verksamheter/psykiatri/psykiatri-sydvast/pdf-er/affektiva/mao-hammare-info.broschyr.pdf
  5. "Carl är nu Sveriges äldste man: ”Bli inte tjock och fet” Carl Mattsson från Strömstad har slagit nytt svenskt åldersrekord. 111-åringen är den man i Sverige som levt längst – någonsin. – Än så länge hänger man med, säger 111-åringen. 2003 dog Anders Engberg, den dåvarande svenska äldste mannen. Han var då 111 år och 124 dagar gammal. Men nu har Carl Mattsson från Strömstad slagit rekordet. Med 111 år och under torsdagen 133 dagar gammal så innehar han det nya åldersrekordet för män i Sverige, vilket P4 Väst var först med att berätta om. – Det är väl egentligen inget plus att man är gammal. Man får ta det som det kommer. Men än så länge hänger man med i alla fall. Att jag är äldst i Sverige – det är slumpen som avgör, säger Carl Mattsson. Nordens äldsta levande person Han är också Nordens just nu äldsta levande person. Carl Mattsson framhåller att kosten är viktig för att leva ett långt liv. Vad är hemligheten för att bli så gammal som du? Har du några tips? – Man ska äta måttligt. Inte häva i sig massa onödig mat. Man ska äta förnuftigt så att man kan hålla sin figur. Man ska inte äta så man blir tjock och fet, säger han." https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/carl-ar-nu-sveriges-aldsta-man
  6. Det är det jag menar med att hunger är ett hjärnspöke. Du måste ta kontrollen med ditt förnuftiga jag. 1 kg kött är inte förnuftigt. Du måste bestämma vad ditt dagsbehov är mäta upp och hålla dig till det. Då vet ditt förnuftiga du att hungern inte kan ha med din kropps behov att göra utan handlar om ett olyckligt spöke. Det spöket måste ditt förnuft jobba med. Lägger till en Eric Berg också bla om galla. Jag kanske återkommer om dopamin- och serotoninstyrt ätande.
  7. Eric Berg intervjuar Thomas Seyfried.
  8. Ett jätteintressant ämne. Det är så intressant att följa teorier och riktiga berättelser runt cancerns metabolism. Det jag finner extra bekymmersamt är att cancern (vissa sorter i vilket fall) också äter aminosyran glutamin som vi får i oss när vi äter protein, inte bara glukos, och förmodligen fruktos. Det gör pusslet svårare. Strikt keto, glykogenlagren på lägsta nivå, ingen stress som ger adrenalinpåslag och glykogenutsläpp, lågt kortisol (stress) dock svårt att styra på morgonen, mycket kålväxter för detox, lågintensiv motionsaktivitet för att inte få glykogenutsläpp men ändå vädra ut mjölksyran som cancern bildar så att den inte byggs om till glukos. Tänker jag bla kring detta. Proteinintaget är svårt att nolla (mot glukoneogenesen och glutamin) utan att kroppen börjar bryta ner muskler, därför tänker jag att man kanske ska äta bara de essentiella aminosyrorna på burk istället och nolla övrigt protein. Intressant med feed-back på den.
  9. Jag är inre så slängd i carnivore men ingår det inte mycket fett i den? Fett gör mig mätt. Mättnad eller inre sitter ju ofta i hjärnan, ett spöke, man måste ta kontroll med sina styrda sinnen. Uppblåst osv på carnivore tycker jag tyder på en rejäl obalans i tarmarna. Har du gjort avföringsprov?
  10. När du bara äter kött säger du att du får problem med magen. Är problemet att du aldrig kommer till att göra nummer 2? Det är egentligen inte så konstigt. Jag ifrågasätter varför det skulle vara dåligt. Kan du utveckla.
  11. Dopamin för sonen, oxytocin för mammahjärtat?
  12. Största problemet är tydligen metylering, detox och tarmhälsa. Stöttande tillskott lär vara kalciumcitrat tillsammans med mat. B6. Svavel tex MSM eller broccoligroddar.
  13. Du fick in många varianter på frågan. 😉 Svaret är Ja! En trolig orsak är att du slutat med gluten av bara farten. Men det kan vara nåt annat du slutat med också, att din allmänna inflammationsnivå gått ner. Grattis. 🙂
  14. Coop https://pressrum.coop.se/nu-kommer-naturbeteskott-till-alla-coops-butiker/ Någon som provat?
  15. Länk till Zoes kommentar. http://www.zoeharcombe.com/2019/07/time-to-rethink-saturated-fat/
  16. Håller med MariaF. Intressant tråd. Några tankar utan särskild underbyggnad och många frågor. Sjundedagsadventisterna konsumerar troligen små mängder fett överhuvudtaget och kanske inga fetter som är härskna (i typ margarin). Däremot troligen stora mängder resistent stärkelse som deras tarmbakterier bygger bla fettsyror av. Kan det vara så vad gäller fett att man antingen bör äta (friskt) fett med en sammansättning mellan, mättat, omättat och fleromättat som liknar vår egen; eller så äter man resistent stärkelse och hoppas att man har en bakterieflora som förser oss med rätt balans fettsyror. Våra cellmembran består till del av fett och detta fett måste med jämna mellanrum bytas ut, vad händer med cellmembranen om det fett som kommer som ersättare är härsket och fel sammansatt? I vår hud tillverkas D-vitamin av kolesterol och solljus. Kolesterolnivåerna påverkas av ingredienser i margariner, de ingredienserna verkar ta kolesterolets plats, kroppen kanke luras att tro att det finns tillräckligt kolesterol och minskar produktionen. Vad händer i huden då när dessa ingredienser kommer till huden för att bli D vitamin med solen men saknar den förmågan? Vad händer när våra nivåer av D vitamin går ner? Är det sant att höga D vitaminnivåer är skyddande för huden, att man bör ladda D vitamin innan solningssäsongen börjar? Vad hände 1955? Antagligen en hel del. Hur fort utvecklar sig cancer? Händer det över natt? Hur hade de det med smöret under 2:a världskriget? När blev margarin en stor produkt?
  17. Det är väl precis där man bör leta, Vad är det som stör immunförsvaret. Härsket fleromättat fett som tagit plats i kroppen, i lymfsystemet?
  18. Du tänker att det är härsket fleromättat fett (tex fiskfett) som kan ligga bakom många sjukdomar ? Lite info om just lepra: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/lepra/ ”Sjukdomsinformation om lepra Andra benämningar: Hansens sjukdom, spetälska. Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete. Lepra, tidigare mest känd under namnet spetälska, är en infektionssjukdom som man nuförtiden främst träffar på inom tropiska områden. Man räknar med att det finns fler än tio miljoner människor i världen som är leprasjuka. Sjukdomen har tidigare funnits också i Sverige, men de få fall vi ser nuförtiden är personer med ursprung från tropikerna. Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning Lepra orsakas av en bakterie, Mycobacterium leprae, som har visst släktskap med tuberkulosbakterien. Den kan inte odlas på bakteriologiska substrat, och i infekterad vävnad tillväxer den extremt långsamt. Bakterien bildar inga gifter utan leprasymtomen beror till stor del på värdens egna immunreaktioner mot smittämnet. Smittan sprids via luften, och man smittas sannolikt genom att man andas in bakterierna. Dessa utsöndras främst från personer med så kallad lepromatös lepra (se nedan). Sjukdomen drabbar endast människan. Inkubationstiden är lång och det går ofta många år innan sjukdomssymtom utvecklas. Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik Det är mycket få smittade personer som verkligen utvecklar sjukdom. Bakterien lever och tillväxer i hud och i perifera nerver, vilka också är de vävnader som tar skada. Sjukdomsbilden varierar och lepran uppvisar ett spektrum av kliniska former där ytterligheterna benämns tuberkuloid respektive lepromatös lepra. Känselbortfall är vanligt vid bägge formerna. Vid tuberkuloid lepra är sjukdomen lokaliserad till något enstaka hudområde, där känseln är nedsatt. Samtidigt kan en större nerv vara angripen och eventuellt orsaka förlamning och känselbortfall. Vid lepromatös lepra är stora delar av huden angripen, och genom att det vid denna lepraform bildas knutlika hudförändringar kan patientens utseende bli mycket deformerat. Den lepromatösa formen drabbar också fler nerver, varför känselbortfall och förlamningar kan bli betydande. Vid såväl tuberkuloid som lepromatös lepra kan känselbortfallet resultera i att normala smärtreaktioner, som till exempel mot hög temperatur, sätts ur spel. Detta kan sekundärt leda till sårbildningar som brännsår, trycksår med mera. Det finns ett flertal läkemedel verksamma mot lepra. Behandlingen måste ofta pågå länge. Rehabilitering av leprasjuka är en angelägen humanitär åtgärd. Diagnosen ställs i regel lätt utifrån patientens sjukdomsbild. Ibland kan diagnosen verifieras genom att man finner leprabakterier efter färgning och mikroskopering av patientvävnad. Ett hudtest, som vid tuberkulos, kan också bekräfta diagnosen.”
  19. Jag vet inte hur man mäter men jag har ofta läst att fruktos är mycket sötare än socker (glukos+fruktos) och ännu mycket sötare än enbart glukos. Martin Ingvar skriver att redan smaken av sött (och tillochmed tanken på sött) triggar insulin. Om då fruktos smakar sötare än glukos borde smaken av det trigga insulin precis som glukos. Det finns dessutom spännande rapporter om att bukspottkörteln kan känna smak och att den reagerar på fruktos bundet vid glukos med ett insulinsläpp som blir större än vid bara glukos (påminner om vassle). http://sitn.hms.harvard.edu/flash/2013/the-bittersweet-truth-of-sweet-and-bitter-taste-receptors/ Taste receptor cells in non-taste organs? Surprisingly, taste receptor cells are not only confined to the oral cavity. The gut and pancreas are inundated with taste receptor cells [10, 2]. Unlike the taste receptor cells found in the oral cavity, the taste cells in the gut and pancreas do not convey the sensation of taste to the brain. Instead, they are responsible for sensing nutrients and maintaining the balance of hormones essential in metabolic processes. Also, like the taste cells in the tongue, these cells contain sweet and bitter taste receptors (along with other taste receptor cell “protein expression markers”). However, instead of sending a signal to the brain, activation of these receptors by their respective sweet or bitter substances triggers the release of hormones that regulate appetite and satiety and help maintain appropriate glucose levels in the bloodstream. This observation has drawn a plausible link between dysfunction of taste receptor cells and the emergence of diseases such as obesity and diabetes. As a result, the function of taste receptors in the gut and pancreas has become an active area of research due to their potential as therapeutic targets for the treatment of metabolic disorders. In the pancreas, beta cells release insulin in response to elevated concentrations of glucose in the bloodstream. Unlike glucose, fructose, the sugar found in fruit, does not stimulate insulin secretion [2]. However, researchers recently found that fructose, when administered in concert with glucose to human and mice pancreatic beta cells, increased insulin release to levels higher than those observed when only glucose was used. The increase in insulin levels was mediated by the activation of sweet taste receptors in beta cells by fructose. Furthermore, inactivation of these receptors resulted in no release of insulin when exposed to fructose in the presence of glucose. Because excessive levels of insulin secretion have been implicated in the development of obesity and type II diabetes [2], sweet taste receptors in the pancreas are an attractive target for the treatment of these diseases. In conclusion, these studies strongly support an essential role for sweet taste receptors in maintaining an appropriate balance of glucose and insulin levels in the blood, and dysfunction of these proteins might hasten the development of type II diabetes.
  20. Du har troligen ett genetiskt problem med GST genen och kanske GPX genen. Googla. GST genen gör ett enzym som som transporterar glutation till kemikalierna du fått i dig som ska transporteras ut ur kroppen. GPX gör ett enzym som "limmar" fast glutation vid väteperoxid, som uppstår vid stress, för att omvandla det till vatten du kan kissa ut. GST finns i tarmen och i levern och tarmbakterierna har egna liknande enzym. I min bok (Dirty Genes, Ben Lynch) står att du ska äta sånt som innehålller cystein, vitamin b2, selen. Det blir kött av alla sorter, ägg, lever, fet fisk, solrosfrö, brocolli, kål, blomkål, sparris, kronärtsskocka, lök, spenat, avokado, brunt ris, brasse nötter. Svettas mycket, tex i bastu. Varma bad. Varm yoga. Undvik stress. Lägg på tillskott om du vill som MSM, glutation, B2, selen. Kanske finns det detox mixer du kan använda.
  21. Oj var vi inte sanningsenliga om våra utsläpp sa industrin. Låt korna få skulden. https://agreenerworld.org/a-greener-world/it-wasnt-the-cows-after-all/?fbclid=IwAR04x5k-L9Bkng7pcbc2kcBxQbbeaUM20XLHe6hiL8eYMC4w_87pk1G5bLk https://annikadahlqvist.com/2019/06/21/det-var-inte-korna-som-bar-skulden/ It Wasn’t the Cows After All • June 14, 2019 • Andrew Gunther While the cattle industry is repeatedly accused of being the main culprit for increased global methane emissions (and a leading cause for climate change), a new study shows that the fertilizer industry is the root cause. The report by researchers from Cornell and the Environmental Defense Fund, published in Elementa, shows that emissions of methane from the industrial fertilizer industry have been ridiculously underestimated (and, it turns out, based on self-reporting) and the production of ammonia for fertilizer may result in up to 100 times more emissions than previously estimated for this sector. What’s worse is that these newly calculated emission amounts from the industrial fertilizer industry are actually more than the total amount the Environmental Protection Agency (EPA) estimated for all industries to emit across the U.S. Researchers used a Google Street View car equipped with a high-precision methane sensor to measure the emissions of six fertilizer plants for this study. They drove the car on public roads, downwind from the facilities to record the methane levels in the air. The study reveals an enormous disparity between EPA estimates and actual emissions levels. The team discovered that on average, 0.34 percent of the gas used in the plants is emitted to the atmosphere. Scaling this emission rate from the six plants to the entire industry suggests total annual methane emissions of 28 gigagrams, which is 100 times higher than the fertilizer industry’s self-reported estimate of 0.2 gigagrams per year. In addition, this figure far exceeds the EPA’s estimate that all industrial processes in the United States produce only 8 gigagrams of methane emissions per year. The fertilizer industry uses natural gas both as the fuel for its operations and as one of the main ingredients for ammonia and urea products (aka the world’s most commonly used nitrogen fertilizers). Since natural gas is largely methane, it has serious potential to be a significant contributor to climate change, and the fact that use of natural gas has grown in recent years has previously raised questions on who’s to blame for rising methane emissions. If it’s been no surprise that natural gas can contribute to climate change, and these facilities rely so heavily on natural gas for production, how could these numbers have been so egregiously underestimated in the first place? It seems this billion-dollar industry made it a point to direct the finger of blame elsewhere. Now that the fertilizer industry numbers are in, and there is further evidence disproving the widely held assumption that cattle are solely to blame for the spike in global methane emissions, will we stop blaming the product and instead blame the system? If we only move from condemning one product to another, we’ll never make meaningful change. Instead, if we think systemically, there are solutions that can start making a change right now. We’ve said it before and we’ll say it again: When it comes to livestock production, well-managed grazing animals will not only help feed the world sustainably by using pasture, rain and sunshine to make high-quality food, but can even help to mitigate climate change through carbon sequestration. This is a system that works, positively benefiting us and the earth. It is abundantly clear that agriculture as a whole is still a major contributor to global GHG emissions, and many of its climate change-contributing factors need to come to an immediate end. But suggesting that people go vegan, or limit consumption to a single forkful of meat per day, will not stop global warming. Plants are not the be-all and end-all of a sustainable diet. As it turns out, the chemical fertilizer being used for large-scale vegetable production (or even your backyard garden) has more serious consequences than we ever thought. Choosing products from pasture-based systems can truly impact our world for the better, and with eyes wide open to the facts in front of us, demanding a change to the system itself is the only way forward. Those of you who know me will recognize my constant refrain around “unintended consequences.” We are now in a scenario where advocates have been pushing chicken and veganism to save the world, and have just learned that all the “data” behind this push is wrong. All of the environmental footprint studies need a re-do. Once cattle—raised on grass without synthetic fertilizer—are accurately assessed, I predict we will be left with chicken and some plant products as top line polluters. As we always say, it’s complicated. But we have to get it right.
  22. Hej. Berätta vad du äter. Vad har du lagt till som du inte åt förut?
  23. "Dvs cancercellen motverkar apoptopis genom att tillverka en massa antioxidanter med glukos som energi som hindrar att de fria syreradikalerna förstör DNA eller RNA!" Det där med antioxidanter var intressant och oroande. Hur ska vi se på antioxidanter efter detta, tex c-vitamin? https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6037948/ Whether vitamin C (ascorbate) has a role to play as an anti-cancer agent has been debated for decades. Ascorbate has been used by cancer patients in an unregulated environment, either as a dietary supplement or in pharmacological doses administered by infusion, with numerous reports of clinical benefit, but in the absence of rigorous clinical trial data. The design of appropriate clinical trials has been hindered by a lack of understanding of the mechanism(s) of action that would inform the choice of effective dose, timing of administration and likely responsive cancer models. More recently, expanded understanding of the biological activities of ascorbate has led to a number of plausible hypotheses for mechanisms of anti-cancer activity. Prominent among these are the generation of significant quantities of hydrogen peroxide by the autoxidation of supra-physiological concentrations of ascorbate and stimulation of the 2-oxoglutarate-dependent dioxygenase family of enzymes (2-OGDDs) that have a cofactor requirement for ascorbate. Hydrogen peroxide generation is postulated to generate oxidative stress that preferentially targets cancer cells. The 2-OGDDs include the hydroxylases that regulate the hypoxic response, a major driver of tumor survival, angiogenesis, stem cell phenotype and metastasis, and the epigenetic histone and DNA demethylases. The latter are of particular interest, with recent studies suggesting a promising role for ascorbate in the regulation of the ten-eleven translocase (TET) DNA demethylases in hematological cancers. Support for these proposed mechanisms has come from many in vitro studies, and xenograft animal models have consistently shown an anti-cancer effect of ascorbate administration.
  24. Låter rimligt, annars kanske gräsätare hade haft celiaki också. Om de åt korn/vete/råggräs.
  25. Hur är det med gluten i korn- och råggräs?