Erik 2

Medlem
  • Innehållsantal

    1 406
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    9

Inlägg postad av Erik 2


  1. Håller med MariaF. Intressant tråd. Några tankar utan särskild underbyggnad och många frågor. 

    Sjundedagsadventisterna konsumerar troligen små mängder fett överhuvudtaget och kanske inga fetter som är härskna (i typ margarin). Däremot troligen stora mängder resistent stärkelse som deras tarmbakterier bygger bla fettsyror av. Kan det vara så vad gäller fett att man antingen bör äta (friskt) fett med en sammansättning mellan, mättat, omättat och fleromättat som liknar vår egen; eller så äter man resistent stärkelse och hoppas att man har en bakterieflora som förser oss med rätt balans fettsyror. 

    Våra cellmembran består till del av fett och detta fett måste med jämna mellanrum bytas ut, vad händer med cellmembranen om det fett som kommer som ersättare är härsket och fel sammansatt?

    I vår hud tillverkas D-vitamin av kolesterol och solljus. Kolesterolnivåerna påverkas av ingredienser i margariner, de ingredienserna verkar ta kolesterolets plats, kroppen kanke luras att tro att det finns tillräckligt kolesterol och minskar produktionen. Vad händer i huden då när dessa ingredienser kommer till huden för att bli D vitamin med solen men saknar den förmågan? Vad händer när våra nivåer av D vitamin går ner? Är det sant att höga D vitaminnivåer är skyddande för huden, att man bör ladda D vitamin innan solningssäsongen börjar?

    Vad hände 1955? Antagligen en hel del. Hur fort utvecklar sig cancer? Händer det över natt? Hur hade de det med smöret under 2:a världskriget? När blev margarin en stor produkt?

    • Gilla 3
    • Tack! 1

  2. Du tänker att det är härsket fleromättat fett (tex fiskfett) som kan ligga bakom många sjukdomar ? 

    Lite info om just lepra: 

    https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/lepra/

     

    ”Sjukdomsinformation om lepra

    Andra benämningar: Hansens sjukdom, spetälska.

    Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

    Lepra, tidigare mest känd under namnet spetälska, är en infektionssjukdom som man nuförtiden främst träffar på inom tropiska områden. Man räknar med att det finns fler än tio miljoner människor i världen som är leprasjuka. Sjukdomen har tidigare funnits också i Sverige, men de få fall vi ser nuförtiden är personer med ursprung från tropikerna.

    Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

    Lepra orsakas av en bakterie, Mycobacterium leprae, som har visst släktskap med tuberkulosbakterien. Den kan inte odlas på bakteriologiska substrat, och i infekterad vävnad tillväxer den extremt långsamt. Bakterien bildar inga gifter utan leprasymtomen beror till stor del på värdens egna immunreaktioner mot smittämnet.

    Smittan sprids via luften, och man smittas sannolikt genom att man andas in bakterierna. Dessa utsöndras främst från personer med så kallad lepromatös lepra (se nedan). Sjukdomen drabbar endast människan.

    Inkubationstiden är lång och det går ofta många år innan sjukdomssymtom utvecklas.

    Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

    Det är mycket få smittade personer som verkligen utvecklar sjukdom. Bakterien lever och tillväxer i hud och i perifera nerver, vilka också är de vävnader som tar skada. Sjukdomsbilden varierar och lepran uppvisar ett spektrum av kliniska former där ytterligheterna benämns tuberkuloid respektive lepromatös lepra. Känselbortfall är vanligt vid bägge formerna. Vid tuberkuloid lepra är sjukdomen lokaliserad till något enstaka hudområde, där känseln är nedsatt. Samtidigt kan en större nerv vara angripen och eventuellt orsaka förlamning och känselbortfall.

    Vid lepromatös lepra är stora delar av huden angripen, och genom att det vid denna lepraform bildas knutlika hudförändringar kan patientens utseende bli mycket deformerat. Den lepromatösa formen drabbar också fler nerver, varför känselbortfall och förlamningar kan bli betydande.

    Vid såväl tuberkuloid som lepromatös lepra kan känselbortfallet resultera i att normala smärtreaktioner, som till exempel mot hög temperatur, sätts ur spel. Detta kan sekundärt leda till sårbildningar som brännsår, trycksår med mera. Det finns ett flertal läkemedel verksamma mot lepra. Behandlingen måste ofta pågå länge. Rehabilitering av leprasjuka är en angelägen humanitär åtgärd.

    Diagnosen ställs i regel lätt utifrån patientens sjukdomsbild. Ibland kan diagnosen verifieras genom att man finner leprabakterier efter färgning och mikroskopering av patientvävnad. Ett hudtest, som vid tuberkulos, kan också bekräfta diagnosen.”

    • Gilla 2

  3. Jag vet inte hur man mäter men jag har ofta läst att fruktos är mycket sötare än socker (glukos+fruktos) och ännu mycket sötare än enbart glukos. 

    Martin Ingvar skriver att redan smaken av sött (och tillochmed tanken på sött) triggar insulin. Om då fruktos smakar sötare än glukos borde smaken av det trigga insulin precis som glukos. 

    Det finns dessutom spännande rapporter om att bukspottkörteln kan känna smak och att den reagerar på fruktos bundet vid glukos med ett insulinsläpp som blir större än vid bara glukos (påminner om vassle). http://sitn.hms.harvard.edu/flash/2013/the-bittersweet-truth-of-sweet-and-bitter-taste-receptors/

    Taste receptor cells in non-taste organs? Surprisingly, taste receptor cells are not only confined to the oral cavity. The gut and pancreas are inundated with taste receptor cells [10, 2]. Unlike the taste receptor cells found in the oral cavity, the taste cells in the gut and pancreas do not convey the sensation of taste to the brain. Instead, they are responsible for sensing nutrients and maintaining the balance of hormones essential in metabolic processes. Also, like the taste cells in the tongue, these cells contain sweet and bitter taste receptors (along with other taste receptor cell “protein expression markers”). However, instead of sending a signal to the brain, activation of these receptors by their respective sweet or bitter substances triggers the release of hormones that regulate appetite and satiety and help maintain appropriate glucose levels in the bloodstream. This observation has drawn a plausible link between dysfunction of taste receptor cells and the emergence of diseases such as obesity and diabetes. As a result, the function of taste receptors in the gut and pancreas has become an active area of research due to their potential as therapeutic targets for the treatment of metabolic disorders.

    In the pancreas, beta cells release insulin in response to elevated concentrations of glucose in the bloodstream. Unlike glucose, fructose, the sugar found in fruit, does not stimulate insulin secretion [2]. However, researchers recently found that fructose, when administered in concert with glucose to human and mice pancreatic beta cells, increased insulin release to levels higher than those observed when only glucose was used. The increase in insulin levels was mediated by the activation of sweet taste receptors in beta cells by fructose. Furthermore, inactivation of these receptors resulted in no release of insulin when exposed to fructose in the presence of glucose. Because excessive levels of insulin secretion have been implicated in the development of obesity and type II diabetes [2], sweet taste receptors in the pancreas are an attractive target for the treatment of these diseases. In conclusion, these studies strongly support an essential role for sweet taste receptors in maintaining an appropriate balance of glucose and insulin levels in the blood, and dysfunction of these proteins might hasten the development of type II diabetes.

    • Gilla 5
    • Tack! 2

  4. Du har troligen ett genetiskt problem med GST genen och kanske GPX genen. Googla. GST genen gör ett enzym som som transporterar glutation till kemikalierna du fått i dig som ska transporteras ut ur kroppen. GPX gör ett enzym som "limmar" fast glutation vid väteperoxid, som uppstår vid stress, för att omvandla det till vatten du kan kissa ut. 

    GST finns i tarmen och i levern och tarmbakterierna har egna liknande enzym. 

    I min bok (Dirty Genes, Ben Lynch) står att du ska äta sånt som innehålller cystein, vitamin b2, selen. Det blir kött av alla sorter, ägg, lever, fet fisk, solrosfrö, brocolli, kål, blomkål, sparris, kronärtsskocka, lök, spenat, avokado, brunt ris, brasse nötter. 

    Svettas mycket, tex i bastu. Varma bad. Varm yoga. Undvik stress.

    Lägg på tillskott om du vill som MSM, glutation, B2, selen. Kanske finns det detox mixer du kan använda. 

    • Gilla 5
    • Tack! 1

  5. Oj var vi inte sanningsenliga om våra utsläpp sa industrin. Låt korna få skulden. 

    https://agreenerworld.org/a-greener-world/it-wasnt-the-cows-after-all/?fbclid=IwAR04x5k-L9Bkng7pcbc2kcBxQbbeaUM20XLHe6hiL8eYMC4w_87pk1G5bLk

    https://annikadahlqvist.com/2019/06/21/det-var-inte-korna-som-bar-skulden/

    It Wasn’t the Cows After All
    •    June 14, 2019
     
    •    Andrew Gunther
    While the cattle industry is repeatedly accused of being the main culprit for increased global methane emissions (and a leading cause for climate change), a new study shows that the fertilizer industry is the root cause.
    The report by researchers from Cornell and the Environmental Defense Fund, published in Elementa, shows that emissions of methane from the industrial fertilizer industry have been ridiculously underestimated (and, it turns out, based on self-reporting) and the production of ammonia for fertilizer may result in up to 100 times more emissions than previously estimated for this sector. What’s worse is that these newly calculated emission amounts from the industrial fertilizer industry are actually more than the total amount the Environmental Protection Agency (EPA) estimated for all industries to emit across the U.S.

    Researchers used a Google Street View car equipped with a high-precision methane sensor to measure the emissions of six fertilizer plants for this study. They drove the car on public roads, downwind from the facilities to record the methane levels in the air. The study reveals an enormous disparity between EPA estimates and actual emissions levels. The team discovered that on average, 0.34 percent of the gas used in the plants is emitted to the atmosphere. Scaling this emission rate from the six plants to the entire industry suggests total annual methane emissions of 28 gigagrams, which is 100 times higher than the fertilizer industry’s self-reported estimate of 0.2 gigagrams per year. 

    In addition, this figure far exceeds the EPA’s estimate that all industrial processes in the United States produce only 8 gigagrams of methane emissions per year.

    The fertilizer industry uses natural gas both as the fuel for its operations and as one of the main ingredients for ammonia and urea products (aka the world’s most commonly used nitrogen fertilizers). Since natural gas is largely methane, it has serious potential to be a significant contributor to climate change, and the fact that use of natural gas has grown in recent years has previously raised questions on who’s to blame for rising methane emissions. If it’s been no surprise that natural gas can contribute to climate change, and these facilities rely so heavily on natural gas for production, how could these numbers have been so egregiously underestimated in the first place? It seems this billion-dollar industry made it a point to direct the finger of blame elsewhere.
    Now that the fertilizer industry numbers are in, and there is further evidence disproving the widely held assumption that cattle are solely to blame for the spike in global methane emissions, will we stop blaming the product and instead blame the system? If we only move from condemning one product to another, we’ll never make meaningful change. Instead, if we think systemically, there are solutions that can start making a change right now. We’ve said it before and we’ll say it again: When it comes to livestock production, well-managed grazing animals will not only help feed the world sustainably by using pasture, rain and sunshine to make high-quality food, but can even help to mitigate climate change through carbon sequestration. This is a system that works, positively benefiting us and the earth.
    It is abundantly clear that agriculture as a whole is still a major contributor to global GHG emissions, and many of its climate change-contributing factors need to come to an immediate end. But suggesting that people go vegan, or limit consumption to a single forkful of meat per day, will not stop global warming. Plants are not the be-all and end-all of a sustainable diet. As it turns out, the chemical fertilizer being used for large-scale vegetable production (or even your backyard garden) has more serious consequences than we ever thought. Choosing products from pasture-based systems can truly impact our world for the better, and with eyes wide open to the facts in front of us, demanding a change to the system itself is the only way forward.
    Those of you who know me will recognize my constant refrain around “unintended consequences.” We are now in a scenario where advocates have been pushing chicken and veganism to save the world, and have just learned that all the “data” behind this push is wrong. All of the environmental footprint studies need a re-do. Once cattle—raised on grass without synthetic fertilizer—are accurately assessed, I predict we will be left with chicken and some plant products as top line polluters. As we always say, it’s complicated. But we have to get it right.

    • Gilla 5
    • Tack! 1

  6. "Dvs cancercellen motverkar apoptopis genom att tillverka en massa antioxidanter med glukos som energi som hindrar  att de fria syreradikalerna förstör DNA eller RNA!"

    Det där med antioxidanter var intressant och oroande. Hur ska vi se på antioxidanter efter detta, tex c-vitamin? 

    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6037948/

    Whether vitamin C (ascorbate) has a role to play as an anti-cancer agent has been debated for decades. Ascorbate has been used by cancer patients in an unregulated environment, either as a dietary supplement or in pharmacological doses administered by infusion, with numerous reports of clinical benefit, but in the absence of rigorous clinical trial data. The design of appropriate clinical trials has been hindered by a lack of understanding of the mechanism(s) of action that would inform the choice of effective dose, timing of administration and likely responsive cancer models. More recently, expanded understanding of the biological activities of ascorbate has led to a number of plausible hypotheses for mechanisms of anti-cancer activity. Prominent among these are the generation of significant quantities of hydrogen peroxide by the autoxidation of supra-physiological concentrations of ascorbate and stimulation of the 2-oxoglutarate-dependent dioxygenase family of enzymes (2-OGDDs) that have a cofactor requirement for ascorbate. Hydrogen peroxide generation is postulated to generate oxidative stress that preferentially targets cancer cells. The 2-OGDDs include the hydroxylases that regulate the hypoxic response, a major driver of tumor survival, angiogenesis, stem cell phenotype and metastasis, and the epigenetic histone and DNA demethylases. The latter are of particular interest, with recent studies suggesting a promising role for ascorbate in the regulation of the ten-eleven translocase (TET) DNA demethylases in hematological cancers. Support for these proposed mechanisms has come from many in vitro studies, and xenograft animal models have consistently shown an anti-cancer effect of ascorbate administration. 


  7. On 5/23/2019 at 12:10 PM, kickilotta said:

    Någon annan som har tips om hur man minskar muskelstelhet o kramper?

    Jag misstänker starkt att jag får stelhet och kramper/sendrag av vit fisk och vissa sorters kål. ... Konstigt. Den koppling jag kan tänka mig här är jod. Den vita fisken är normalt atlantfångad, saltvatten, jod. Kål påverkar sköldkörteln där hormonerna har jod. Vatten kan hjälpa. 

    Tycker ni detta verkar helt befängt eller kan det ligga nåt i detta?

    En annan sak som ger (tror jag) kramp/sendrag är kaffe på robustabönan, ofta inblandad i espressokaffet.

    Nästa tanke, kring varför lchfare verkar behöva mer salt, jo troligen för att vi inte äter junkfood, som inte bara är fullt av glukos, pufa, etc utan även har mycket salt. Saltinnehållet och eventuellt kött kanske är de bra grejorna med junkfood 😉 Eftersom vi är itutade att inte salta missar vi kanske det på lchf. Salta på!!!

     

    • Gilla 1
    • Tack! 1

  8. Kan detta vara svaret ? Glykogen. 

    In the first few days after starting the keto diet, a person can experience a significant loss of water weight. When carb intake is restricted for a few days, glycogen stores in the muscle are reduced. Glycogen is responsible for water retention, so when its levels fall, so do our water levels.
    • Gilla 1

  9. Zoe har en bra artikel om FH. En av hennes hypoteser går ut på att de som har FH har problem att få in LDL i cellerna och det är därför det finns mycket i blodet. Lösningen skulle då vara:

    People with FH should ideally be given medication (if anything existed) to stimulate cholesterol production within the cell, so that the cell would at least get the vital cholesterol it needs, even when it couldn’t get it from the blood stream. 

    http://www.zoeharcombe.com/2016/11/familial-hypercholesterolemia-fh/

     

    • Tack! 1

  10. 5 hours ago, Peter B said:

    Jag tror att det gör skillnad...  om ditt gentest visar att du har FH då antar jag att du verkligen borde överväga att ta statiner...

    Nu undrar jag om Peter B blivit kapad. 

    Kolesterol är inte ett problem ens för personer med FH. Eventuell statistik som tycks visa korrelation mellan FH och hjärtsjukdom tar inte hänsyn till att dessa personer även har andra genetiska förändringar som kan leda till problem särskilt i unga år.  Rensa statstiken för dessa andra förändringar och du ser att FH är ett avundsvärt tillstånd. 

    Ta aldrig statiner! De hjälper inte mot någonting. De har viss antiinflammatorisk effekt, men det finns mycket annat som har det också utan att ha en giftig baksida.

    • Gilla 4
    • Tack! 2

  11. Jag tror som HelgeK i vart fall för min del - avsteg i form av lite fler kolhydrater ger effekt på vikten tämligen omedelbart. Min insulinkänslighet verkar bara bli bättre och bättre (finns väl nån gräns) vilket gör att alla avsteg (inkl alkohol) ger omedelbar effekt på humöret. Om man vill höja på mängden kolhydrater av någon outgrundlig anledning, ska man nog vara noga med att kraftigt minska fettet. Insulintoppar och fett är ingen bra kombo. Jag tror många går fel där. De saknar kolhydraterna och ökar lite men äter fortsatt HF. 

    • Gilla 5