Jump to content

Erik 2

Medlem
  • Posts

    1,810
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    29

Posts posted by Erik 2

  1. Du har varit med om en del, tyvärr tror jag att din historik spelar roll, du har skapat sårbarheter genom alla skador och när du frestar på så rivs dessa upp. Jag har också en höft som spökar med jämna mellanrum pga en luftfärd i barndomen ur en överslaf ned på golvet med höften före och sen ett antal år med idrott som frestade på samma höft med ideliga upphopp på det anslutna benet. 

    Har någon filmat dig när du springer, så du kan analysera hur höften rör sig. 

    En annan sak är om du har koll på generna 😉 för: Endothelial NOS (eNOS), also known as nitric oxide synthase 3 (NOS3) or constitutive NOS (cNOS), is an enzyme that in humans is encoded by the NOS3 gene located in the 7q35-7q36 region of chromosome 7.

     

     

    • Like 3
  2. Vi skulle behöva mycket ner information om dig och hur du lever och äter för att komma med bra tankar och tips. Men generellt så gäller för att öka i muskelvikt att man äter mycket protein helst animaliskt och belastar sina muskler med viktträning. Du kanske tränar på annat sätt tex långlöpning i god fart eller liknande och det kan leda till muskelnedbrytning om man äter fel för den sortens träning och för lite. Du kanske är vegan och får i dig för lite protein. Du kanske har problem med magsyran och det protein du äter blir då inte nedbrutet och upptaget i kroppen, det åker ut igen.

    • Like 7
  3. Jag förstår inte. Om du har höga värden som du beskriver beror det nog snarare på nåt annat. Kolesterol tillverkar din kropp själv efter behov, behovet styrs bla av hormonproduktionsbehovet. Den mängd du får i din via kosten justerar kroppen för. Kroppen tillverkar inte mer för att du äter mättat fett. Kolesterol är en alkohol. Många LMHRs på forumet nu.

    Du är undernärd och vill gå upp i vikt. Hur skulle bytet av fett få dig att öka i vikt? Om du vill öka i fettvikt, vilket jag inte tror, ska du äta fett och socker. Om du vill öka i muskelvikt, vilket jag tror, ska du äta protein med komplett aminosyraprofil och träna styrka.

    Fett bygger inte muskler, däremot kan det fylla ut musklerna så att de ser större ut, tänk välmarmorerad biff.

    Sen kan du använda fett som energi vid träning, har du inget på kroppen får du äta. Jag köper talg och ister. Men du vill ha fleromättat fett och det är inte bra så du får inga tips på det.

    • Like 5
  4. Ofta vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Dietisten har alltså ingen ani g om sambandet mellan glukos / stärkelse in i munnen och glukos i blodet. Var tror hon att blodsockret kommer ifrån? 

     

    https://www.expressen.se/halsoliv/sofia-antonsson-kostradgivare/fraga-dietisten-mitt-blodsocker-gar-upp-om-jag-ater-havregryn-varfor/

    Fråga dietisten: ”Mitt blodsocker går upp om jag äter havregryn - varför?”

    PUBLICERAD: 23 SEP 2021, KL 14:30

    Hej Sofia!

    Jag har fått graviditetsdiabetes och undrar om havregryn. Har ofta hört att det ska vara bra vid typ 2-diabetes, men mitt blodsocker rusar om jag äter havregryn! Varför blir det så? Har du tips på bra alternativ?

    /Malin

     

    Dietisten svarar: Så gör du förloppet långsammare

    Hej Malin!

    Havregryn, och framför allt havregrynsgröt, har en tendens att höja blodsockret. Det beror på att gröten inte behöver så mycket bearbetning i magsäcken innan den kan gå vidare ner i systemet. Här gäller det därför att äta något som kan göra förloppet långsammare så att blodsockret påverkas mindre. 

    Mitt tips är att lägga till pumpakärnor, psylliumfrön och några nötter på gröten. För att öka fiberinnehållet ytterligare kan du lägga på en sked havrekli. Du kan också koka med en del bovete- eller quinoaflingor. Lägg gärna till frysta bär av olika sorter så får du i dig mer fibrer och en massa näring. Ät en knäckemacka till med till exempel avokado och ett kokt ägg så har du protein som också hjälper till att bromsa blodsockret. 

    Så här kan du egentligen tänka med alla måltider som du äter. Genom att lägga till primärt grönsaker, nötter, frön och baljväxter dämpas blodsockersvaret samtidigt som det mättar och ger bra med näring till både dig och ditt barn. 

    Hälsningar Sofia

    • Like 1
    • Confused 1
    • Sad 2
  5. Några tankar kring slutsatsen. 

    In conclusion, our study showed that

    (1) silent coronary atherosclerosis is common in the general population without established disease, [Vilken definition av atherosclerosis användes, inflammation eller bara fett?]

    (2) coronary atherosclerosis detected using CCTA is associated with CAC scores, and ["Associated", jo det är väl inte konstigt om de hittade CCTA i 50%, med 50% kan man assiciera till det mesta skulle jag säga, men de har säkert med varann att göra om definitionen av atherosclerosis är inflammation. Vid utdragen inflammation bygger kroppen ben i artären för att få bort inflammationsproblemet men skapar då ett annat problem inflexibel artär.]

    3) subgroups of participants could be identified whose coronary atherosclerosis was not accurately represented by their CAC score, showing a potential additive value of CCTA imaging. [Här blir det bakvänt, de som har bra CAC score men dålig CCTA borde inte vara ett problem primärt, här vill man hitta argument för bred screening och sedan bred statinförskrivning istället för livsstilsförändringar.]

    • Like 1
  6. https://youtu.be/nZRR5zZ0I0s

    Anders Tegnell: Sweden won the argument on Covid - Unherd

    Freddie Sayers speaks to Anders Tegnell. Accompanying article here: https://unherd.com/thepost/anders-teg... Listen to the podcast version: https://shows.acast.com/lockdowntv-wi... Of all the celebrities that have been created during the course of the Covid-19 pandemic, Swedish State Epidemiologist is perhaps the most surprising. A softly-spoken official within the Swedish Health Agency, he has quietly been going about his work monitoring infectious diseases for years. But his decision, when Covid hit, to stick to his long-established plan and not recommend mandatory lockdowns, not close the schools, turned him into a lightning rod for competing views on the pandemic. Endless articles have been written about him in media across the world and some Swedes are known to have had tattoos made of him. UnHerd spoke to him back in July 2020, when he defended the lack of mask mandates and was hopeful that widespread immunity would protect the Swedes from a bad winter wave — a hope that turned out to be overly optimistic. “Judge me in a year,” he said. Just over a year later, on the eve of Sweden releasing almost all of its remaining Covid restrictions on September 29th, Freddie Sayers spoke to him again. His message? On the big questions — whether Covid was something we had to live with, whether schools should be shut — he believes he has been vindicated. As ever, many thanks to Anders for taking the time.

  7. Vaccin från 12 år – mot vetenskap och beprövad erfarenhet (lakartidningen.se)

    Läkarna: Att vaccinera barn är mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Och om vaccination i allmänhet - 4Health.se by Anna Sparre

    “Svenska barnläkarföreningen, Svenska skolläkarföreningen och Smittskyddsläkarföreningen [1, 2] förordar att 100 000-tals friska barn i Sverige från 12 års ålder ska vaccineras mot en sjukdom som hos de flesta bara ger lindriga symtom eller är asymtomatisk [3]. Risken att dö i covid-19 hos barn är i princip obefintlig [4, 5]. Nu har Folkhälsomyndigheten beslutat sig för att rekommendera vaccination för barn från 12 års ålder [6], vilket är obegripligt.

    Svenska barnläkarföreningen lyfter fram MIS-C (multiinflammatoriskt syndrom hos barn) som ett tungt vägande skäl till att vaccinera barn. Orsaken till MIS-C är okänd, och definitionen är så vid att den innefattar många olika tillstånd, exempelvis Kawasakis sjukdom [7, 8]. Att barnläkarföreningen förordar vaccination av friska barn för att förhindra att några får ett syndrom man inte vet orsaken till står i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Vi får under inga omständigheter upprepa de tragedier som kan kopplas till vacciner de senaste decennierna. Pandemrix mot svininfluensan orsakade narkolepsi hos minst 350 svenska barn [9]. Dengvaxia, ett vaccin mot denguefeber, introducerades i likhet med covid-19-vaccinerna innan prövningarna var avslutade. 19 barn dog av vad man bedömde vara ADE (antibody-dependent enhancement) innan vaccinationerna stoppades [10]. Genomgången infektion ger en immunitet som är avsevärt bättre och håller längre än vaccination [11, 12]. Sannolikt har många barn redan immunitet [13], och barn i riskgrupp erbjuds redan vaccin [14].

    Fram till 20 september 2021 hade det kommit in 76 295 biverkningsrapporter gällande coronavaccinerna, varav hittills 6017 bedömts vara allvarliga [15]. Under hela 2020 kom det in totalt 7 999 biverkningsrapporter gällande samtliga cirka 25 000 läkemedel/substanser i Sverige, varav 3 270 bedömdes vara allvarliga [16]. Det är framför allt antalet fall av hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation som är oroande [17], men även rapporter om autoimmuna sjukdomar samt potentiellt negativa effekter på livmoderutveckling och fertilitet [18].

    Samtliga coronavacciner har ett villkorat godkännande [19]. Läkemedelsföretagen har fram till årsskiftet 2022/2023 på sig att visa att vaccinerna håller vad de lovat. Det innebär att vi befinner oss i en fas 3-studie i en läkemedelsprövning. Vad gäller säkerhetsdata har vi endast en begränsad mängd korttidsdata och inga långtidsdata för vuxna. Dessutom används en ny teknologi, mRNA-vaccin, som aldrig tidigare godkänts för användning på människa [20]. De vaccin som nu används i stor skala kanske inte ens blir godkända i slutändan.

    Det är stor skillnad på att vaccinera en 70-åring och en 12-åring, vars immunologiska och neurologiska system fortfarande utvecklas. Detta gör att barn potentiellt sett är mer sårbara och mottagliga för biverkningar än vuxna. Samtliga kända och okända risker måste vägas mot nyttan av vaccination, och för oss är det obegripligt att man kunnat landa i att förorda massvaccination mot covid-19 hos friska barn. Om man beslutar sig för att introducera en läkemedelsbehandling till 100 000-tals barn får det inte finnas något som helst tvivel om huruvida nyttan överstiger riskerna”

    • Like 2
  8. Och de tittar som vanligt inte på hjärtsjukdom eller död som så kallad slutpunkt (end-point).

    De tittar efter det som de har bestämt är riskfaktorer för hjärtsjukdom och död. 

    Vad är egentligen förfettade kärl? Är det kärl med inflammation eller är det normalt kanske friskt med lite fett i kärlen ?

    Problemet är väl när man har åderförkalkning i kranskärlen, dvs förstelnade artärer där det kan bli stopp. 

    Det hade varit en mycket mer intressant och relevant undersökning om de har gort så kallad: 

    Coronary artery calcium (CAC) scoring, also called a coronary calcium scan, is a test that measures the amount of calcium in the walls of the heart’s arteries.

    Antar att det blir kranskärlsundersökning på svenska. 

    De som är förkalkade i de kärlen löper risk på riktigt. 

    https://youtu.be/b194_UbON1k

    • Like 4
  9. On 9/18/2021 at 9:12 AM, Jola said:

    Tack. Tror tyvärr att mitt nervsystem är på spänn dygnet runt just nu så kan mycket väl vara orsaken. Frågan är bara om det är lämpligt att fortsätta med ketogen kost eller om jag ska lägga till lite kolhydrater. Känslan säger ketogent. 

    Jag är inte helt säker för kroppen kommer tillverka glykogen för att ersätta det den bränner upp och den använder primärt protein om man inte äter stärkelse/glukos att bygga om till glykogen. Om man då inte tillför rejält med protein så kommer kroppen äta på musklerna för att kunna bygga glykogenet. Rumpan ryker först... Att bygga om protein till socker är kostsamt för kroppen. Men jag vet inte om det då är bättre att äta en del ris och potatis när det är stressigt. Någon med erfarenhet?

    Eftersom du inte längre bränner fett så kommer den kost du kallar ketogen inte längre att vara ketogen för dig. 

    Det viktigaste för dig nu är att bli av med allt som stressar dig, det finns inga genvägar, stressorerna måste bort. 

    Hur är det med ditt östrogen? Stresshormoner och östrogen (och dopamin och katekolaminer) hanteras av samma maskin men den maskinen har begränsad kapacitet (dessutom individuellt) så om du har mycket av något så påverkar det nedbrytningen av allt. Är du tex östrogendominant och tar hormonbaserade preventivmedel så är det en effektiv broms på nedbrytningen av stresshormonerna (och det andra). Stötta levern och ät korsblommiga växter för att blir av med östrogenet. Testa adaptogener tex ashwaganda för stresstöd. 

    • Like 2
  10. En nyhet från SVT. Men vad är det de egentligen har tittat på och är det relevant i sammanhanget ?

    https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varannan-medelalders-man-riskerar-hjartinfarkt

     

    Omkring 55 procent av männen i åldrarna 50-64 år löper en ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det visar en ny stor svensk studie där forskare undersökt kranskärlen på 25 000 friska individer.

    Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. En infarkt orsakas av att kärl nära hjärtat av någon anledning blir igenproppade och stoppar blodflödet till hjärtat. I snitt får tre personer i timmen hjärtinfarkt.

    För att förstå mer om vilka som drabbas och varför har forskarna undersökt kranskärlen hos 25 000 personer med hjälp av datortomografi där man ser kärl och vävnader. Idag publiceras den första delen av den här omfattande studien.

    Studien visar att fyra av tio personer (om man slår ihop män och kvinnor) i åldrarna 50 till 64 år har kärl i vilka man kan se plack (ett fettlager) och därmed löper en ökad risk att få hjärtinfarkt.

    Män 10 år före kvinnor

    – Att det är så många i medelåldern som har förfettade kärl är uppseendeväckande, även om vi kanske inte är förvånade, säger Göran Bergström, professor i medicin vid Göteborgs universitet och  huvudförfattare till studien som publiceras idag i Circulation.

    – Vi ser tydligt att kön och ålder är avgörande. Män löper större risk än kvinnor och männens kärl åldras 10 år tidigare än kvinnornas kärl.

    Enligt Göran Bergström honom har det tidigare inte gjorts någon lika omfattande studie på friska individers hjärt- och kärlhälsa.

    Tittar man på bara männen i det högre åldersspannet, 60-64 år, är det närmare 70 procent av männen som har åderförfettade kärl och därmed löper ökad risk för infarkt.

    Håll koll på blodtryck och vikt

    – Det vi också ser i studien är att riskfaktorer som övervikt, rökning, högt blodtryck och kolesterol tydligt hänger ihop med sämre kärlhälsa, säger Göran Bergström.

    För den som vill minska sin risk att drabbas av hjärtinfarkt gäller det, som i så många andra fall, att hålla koll på just dessa riskfaktorer.

    – Tyvärr kan du idag inte be om en kärlundersökning för att ta reda på om du tillhör den här riskgruppen, säger Göran Bergström. Däremot kan du hålla koll på ditt blodtryck och kolesterolnivåerna och sluta röka om du vill minska risken för hjärtinfarkt.

    Studien är ett resultat av ett samarbete mellan 6 olika universitet i Sverige där man följer totalt 30 000 individers hälsa under flera år.

    • Like 1
    • Thanks 2
  11. Låter lite märkligt alltihop. Undrar vad de har för vetenskaplig backning för det de säger:

     

     

    Detta självprovtagningskit ger dig information om hur dina gener inverkar på din aptit, ätbeteende och hur kroppen påverkas av olika typer av fett i maten. Provsvaret ger också tips kring kost och träning som passar din genprofil. Övervikt och fetma beror på flera olika faktorer där gener spelar en stor roll. 

    Kan man ha anlag för övervikt?

    Det är flera olika gener som påverkar övervikt, blodfetter och BMI. Kopplingen mellan gener och kost är välstuderad och att en del människor kan äta vad de vill utan att gå upp i vikt medan andra har svårt att gå ner i vikt beror delvis på vilka gener man har.

    Detta självprovtagningskit undersöker 4 olika gener (FTO, PPARG, APOA5 och FABP2). Genom att provta dessa får du reda på:

    • Om du bär på anlag för övervikt och om du genom fysisk aktivitet kan motverka en sådan övervikt.
    • Hur kroppen reagerar på intag av enkelomättade fetter (tex olivolja och rapsolja) och om du genom att äta mer av dessa kan få ett minskat BMI.
    • Om ett ökat totalt fettintag resulterar i ett ökat eller minskat BMI.
    • Om du har ett anlag och ökad risk för högre nivåer av blodfetter, däribland kolesterol.
    • Like 4
  12. Jag reagerar på att du säger att vi vet för lite i dagsläget och ändå säger du att det känns för riskabelt mm. Dvs du tror alltså att det vi vet är att de här värdena är relevanta och att det är farligt att ligga till som du gör. Men vet vi verkligen detta om "vi vet för lite i dagsläget" ? Det gäller väl i så fall åt båda hållen, vi vet för lite om höga värden och vi vet för lite om låga värden ? 

    Nu håller jag inte med om att vi vet för lite men det får bli ett annat inlägg. 

    "Jag noterar att om jag delar P-Kolesterol med HDL så får jag ett värde under fyra, vilket verkar bra enligt Dietdoktorns riskanalys (9,6/2,5=3,84)... Och min Apokvot är under 0,7 vilket också ska vara "mycket bra" enligt Dietdoktorns sida om kolesterol. Men jag tänker ändå att vi vet för lite i dagsläget om P-Kolesterol och LDL att det känns för riskabelt att chans och gå runt med dessa värden, nu när de är så himla höga över refernsvärdena (P-Kolesterol 9,6 mmol/L och LDL 6,4 mmol/L)."

    • Like 5
  13. Stress frisätter stresshormonerna. Först adrenalin. För att vi ska kunna fly eller fäktas (fight or flight); för att kunna fly eller fäktas effektivt och snabbt behövs snabb energi, dvs sockerenergi. Kroppen har alltid lager med sockerenergi för att kunna fly eller fäktas - glykogendepåer, det är en fråga om urgammal funktionalitet för överlevnad. Stress orsakar alltså användning och frisättning av glykogen, glykogen ger upphov till insulinutsöndring och insulin stoppar effektivt fettförbränningen. 

    • Like 5
  14. Om man tror att virus är nånting som vill till varje pris infektera alla och fram till dess det lyckats ändrar sig och ändra sig och ändrar sig (muterar, letar nya vägar) vad har då vacciner för funktion. Som det låter nu så dämpar vaccinet sjukdomen så att vaccinerade slipper sjukhusvistelse, men de blir likförbaskat infekterade. Vaccinerna verkar alltså dämpa immunreaktionen, det är ju den som ger sjukdomssymptomen. Om immunförsvaret skulle missa virus som i lugn och ro landar och installerar sig skulle vi inte märka nåt, inte bli sjuka. Men en dag upptäcker immunförsvaret viruset och pang vi blir sjuka, dvs immunförsvaret gåt till attack med alla vapen. När viruset kommer under attack så blir det bråttom att replikera sig och sprida sig. Det känns lite som frösättning bland växter som utsätts för torka eller avdödning med gift då växterna trycker ut det sista för att få till så många frön som möjligt innan döden för att skapa nästa generation. Round-up används i USA på bla vete för att tvinga alla veteplantor på ett fält att mogna samtidigt och maximera antalet frön. 

    Jag modellerade lite på siten euromomo - europeisk dödsfallsstatistik - och det är tankeväckande att den första vågen med överdödlighet 2020 kom samtidigt i flera länder start vecka 12, hur är det egentligen möjligt om teorin är att virus smittar i kedjor, eller ger upphov till immunreaktion i kedjor, då borde också överdödligheten ligga som länkar i kedjor. I många länder hände ingenting den perioden och flera länder verkar aldrig ha nån överdödlighet tex Norge. 

    Jag tycker det verkar finnas mycket kvar att lära om virus och vaccin. 

     

    • Like 2
    • Thanks 1
  15. Det som gjorde att jag klarade suget i början (som varade i ca 2 år ...) var att jag åt ofta enligt ett schema minst något varannan timme ibland varje timme, dvs det blev många mellanmål men då åt jag bara kokt ägg med smör (många ägg blev det) och ost (blev mycket ost), tillräckligt för att suget skulle försvinna eller inte uppkomma - det är nämligen väldigt effektivt att förekomma suget, dvs stoppa nåt i munnen ofta, innan suget. 

    Jag har fortfarande sug efter bröd (10+ år senare) men klarar det idag utan mellanmål. Men det har tagit tid och tålamod och många ägg med smör och ost. 

    Allt lycka till.

    • Like 6
  16. Ägg. 

    Jag äter numera 3 ägg varje morgon. Rekommenderas. 

    Det mjölkprotein man testade för insulinstegring var vassle/whey. Kasein har andra problem, BCM7; beta casomorfine 7. (Googla)

    Jag testar också aminosyrapulver från gymmet ... de är ofta väldigt söta i smaken och trycker nog därför iväg insulinet rejält. Fördelen är dock att det är "lösgjorda" aminosyror och är man lite äldre så att magsyrorna börjat vekna kan det vara ett alternativ men pga insulineffekten kanske bara i samband med mat. Jag tänke att det blir som att dricka ett glas mjölk till maten utan det dåliga i mjölk. 

    • Like 1
  17. Jag vet inte vad det är för trovärdighet på den här siten men de hänvisar till studier som jag försöker hitta som ser väldigt intressanta ut. 

    Återigen en strid mellan socker och salt tydligen. 

    https://www.express.co.uk/life-style/health/1483586/heart-disease-symptoms-food-added-sugar-reduce-risk

    Heart disease: Cutting out one type of food significantly reduces your risk says new study

    HEART disease: There are around 7.6 million people living with a heart or circulatory disease in the UK: four million men and 3.6 million women according to the British Heart Foundation. You can significantly reduce your risk by cutting out one food type, says latest study. What is it?

    By JESSICA KNIBBS

    PUBLISHED: 07:01, Tue, Aug 31, 2021 | UPDATED: 12:30, Tue, Aug 31, 2021

    Coronary hear decease (CHD) is a major cause of death both in the UK and worldwide. Heart disease is caused by the blood supply being blocked or slowed by a build-up of fatty tissues in the arteries. A new study advises on cutting out one type of food which could significantly reduce your risk of developing the potentially life-threatening condition.

    Cutting 20 percent of sugar from packaged foods and 40 percent from beverages could prevent 2.48 million cardiovascular disease events including strokes, heart attacks, and cardiac arrests, found a new study.

    A team of researchers from Massachusetts General Hospital (MGH), the Friedman School of Nutrition Science & Policy at Tufts University, Harvard T.H. Chan School of Public Health and New York City Department of Health and Mental Hygiene (NYC DOH) created a model to see the impacts of a pragmatic sugar-reduction and how it affects one’s health.

    Consuming sugary foods and beverages is strongly linked to obesity and diseases such as type 2 diabetes and cardiovascular disease, the leading cause of mortality. 

    “Sugar is one of the most obvious additives in the food supply to reduce to reasonable amounts,” said Dr Dariush Mozaffarian, co-senior author and dean of the Friedman School of Nutrition Science and Policy at Tufts University.

    “Our findings suggest it’s time to implement a national program with voluntary sugar reduction targets, which can generate major improvements in health, health disparities, and healthcare spending in less than a decade.”

    Another study published in JAMA Internal Medicine looked at the damaging effects of added sugar for the heart.

    Dr Frank Hu and his colleagues found an association between a high-sugar diet and a greater risk of dying from heart disease.

    Over the course of the 15-year study, people who got 17 to 21 percent of their calories from added sugar had a 38 percent higher risk of dying from cardiovascular disease compared with those who consumed 8 percent of their calories as added sugar.

    "Basically, the higher the intake of added sugar, the higher the risk for heart disease," explained Dr Hu.

    Consuming too much added sugar can raise blood pressure and increase chronic inflammation, both of which are pathological pathways to heart disease.

    Eating too much sugar can also lead to tooth decay which is linked to heart disease.

    While this link is still subject to research, there is enough evidence linking tooth decay to cardiovascular disease that dentists and cardiologists recommend reducing sugar consumption and regular dental check-ups and cleanings to combat this risk.

    There is some evidence individuals with gum disease have thicker blood vessels in their necks and that constant low-level infections can negatively affect the heart.

    Sugars damage on the heart may include:

    Increasing the likelihood of developing type 2 diabetes, which in turn increases the risk of heart disease and stroke

    Spiking blood sugar levels (and so insulin levels), which increases your risk of obesity and heart disease

    Stopping triglycerides (fat in the blood connected with cardiovascular disease) from breaking down.

    Lowers the level of HDL cholesterol (the “good” cholesterol) while raising LDL (“bad” cholesterol) levels

    Increasing blood pressure through increasing sodium accumulation in the body.

    • Like 1
  18. Det är ett intressant ämne. Om man tränar för att bränna fett känns det kontraproduktivt att bli hungrig och vilja stoppa i sig mat, oftast är man dessutom sugen på nåt dåligt .. 

    Jag tänker att man kanske tränar fel och bränner sitt glykogen istället för sitt fett och kroppen därmed kräver påfyllnad av glykogen vilket driver sug på kolhydrater eller protein som kan omvandlas. Kroppen vill ha fyllda glykogendepåer för det är en del av slåss eller fly (fight or flight) systemet. 

    Kan då vara bättre att träna enligt MAF (puls under: 180 minus ålder) som är designat för att inte bränna glykogenet utan fettet. 

    • Like 4
    • Thanks 1
  19. Ofta undrar jag hur de får till det, tankemässigt. Här kan man också så hur journalister läser rapporterna och vad de gör av dem, se längre ned. 

    Finn fem fel! 

     

    Stenålderskost minskade vissa blodfetter | | forskning.se

    Stenålderskost, det vill säga mat utan raffinerat socker, spannmål och mejeriprodukter, kan minska nivån av triglycerider hos personer med typ 2-diabetes. Höga nivåer innebär en risk för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.

     

    I studien från Umeå universitet undersöktes överviktiga personer med typ 2-diabetes. Deras kroppsvikt minskade kraftigt efter tolv veckor med paleolitisk kost (stenålderskost) men nedgången i blodfettet triglycerider var störst bland de deltagare som höll sig mest till den paleolitiska kosten, inte bland de deltagare som gick ner mest i vikt.

    – Resultaten understryker att det inte bara gäller att vara fixerad vid badrumsvågen och hur mycket man äter, utan att det också handlar om vad man stoppar i sig, säger Julia Otten, forskare vid Umeå universitet och överläkare.

    Äta som på stenåldern

    Under den paleolitiska tiden, det vill säga äldre stenåldern, levde människorna som jägare och samlare. De åt en kost baserad på grönsaker, frukt, magert kött, fisk, nötter och ägg. Innan jordbruket slog igenom stod spannmål, mejeriprodukter och baljväxter inte för någon betydande del av kosten. Inte heller hade man tillsatt socker eller salt.

    Nutida ursprungsbefolkningar på ön Kitava och Grönland lever fortfarande som jägare och samlare och äter en diet som liknar den man åt under den paleolitiska perioden. De befolkningarna har också låg förekomst av hjärtkärlsjukdom.

    Ledde till viktminskning

    I den aktuella studien undersöktes överviktiga individer med typ 2-diabetes. Efter bara tolv veckor med paleolitisk kost minskade kroppsvikten kraftigt, liksom nivåerna av blodsocker, blodtryck och triglycerider. Det är dock mycket vanligt att personer går ned i vikt när de testar olika typer av dieter, och viktnedgång i sig innebär i regel förbättrade värden. Problemet med värden som förbättras av viktnedgång är att den förbättringen sällan blir bestående, eftersom vikten så småningom ofta återgår. Därför inriktades studien på att undersöka i hur hög grad förbättringen av uppmätta värden vid paleolitisk kost hängde samman med själva viktnedgången och hur mycket som berodde på kostomläggningen.

    Stenålderskost effekt på blodfetter

    Det gick då att se att försökspersonernas förbättring vad avser blodsocker och blodtryck mest orsakades av själva viktnedgången. Däremot var nedgången i triglycerider störst bland de deltagare som höll sig mest till den paleolitiska kosten, inte bland de deltagare som gick ned mest i vikt.

    – Förmodligen hänger de sänkta nivåerna samman med att den paleolitiska kosten har mycket omättade fetter från exempelvis nötter, oljor och fisk samt magert kött, medan dieten inte innehåller mejeriprodukter med mättat fett, säger Julia Otten.

    Risk för hjärt-kärlsjukdomar

    Höga triglycerider är en riskfaktor för att utveckla ateroskleros, det som kallas åderförkalkning, och hjärt-kärlsjukdomar. I studien ingick 27 personer med typ 2-diabetes som fick paleolitisk kost. Åtta personer som istället åt som vanligt ingick i en observationsgrupp, dock inte en randomiserad kontrollgrupp.

    Försökspersonernas triglyceridvärden sjönk i genomsnitt under tolv veckors paleolitisk diet från 1,8 mmol/L till 1,1 mmol/L. I vilken grad de förbättrade värdena hängde samman med viktnedgång eller med kostens sammansättning undersöktes med regressionsanalys, varvid man alltså kunde se att det var deltagare som mest strikt följde den paleolitiska dieten som hade störst nedgång av triglycerider.

    Vetenskaplig artikel:

    Using a Paleo Ratio to Assess Adherence to Paleolithic Dietary Recommendations in a Randomized Controlled Trial of Individuals with Type 2 Diabetes.

    Kontakt:

    Julia Otten, biträdande universitetslektor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet, Julia.Otten@umu.se

     

    https://www.svd.se/stenalderskost-minskar-nivan-av-blodfetter

     

    Stenålderskost – utan mjöl, smör och socker – kan minska nivån av blodfetter hos personer med typ 2-diabetes.

    Hälsovinsten verkar bero på kosten i sig, inte den viktnedgång som ofta följer.

    Under strecket

    Anna Lena Wallström/TT

    Publicerad 2021-07-09

    Under äldre stenåldern levde människan på magert kött, fisk, nötter, frukt och grönsaker och ägg. Mejeriprodukter, spannmål och socker var däremot främmande inslag, och är också bortplockat från menyn hos den som i dag äter stenålderskost.

    Förespråkare av stenålderskost menar att den motverkar vällevnadssjukdomar som kärlkramp. Det har också visat sig att ursprungsbefolkningar i Papua Nya Guinea och Grönland, som äter mat liknande stenålderskost, har låg förekomst av hjärtkärlsjukdomar.

    Nu har en studie vid Umeå universitet visat att stenålderskost – eller paleolitisk kost – ger tydliga hälsovinster för överviktiga personer med typ 2 diabetes. Efter tolv veckor noterades såväl påtaglig viktnedgång som sänkta nivåer av blodsocker, blodtryck och blodfetter (triglycerider).

    – Det är väl känt att dieter, till exempel stenålderskost, leder till viktnedgång och därmed förbättrade värden. I den här studien undersökte vi vilka förbättringar som berodde på viktnedgången och vilka som berodde på stenålderskosten, säger Julia Otten, biträdande universitetslektor, överläkare och en av forskarna i studien.

    Studien visade att förbättringen av blodsockernivå och blodtryck kunde förklaras med viktnedgången. Men de minskade blodfetterna var en följd av kostomläggningen, inte att vågen visade mindre.

    – Det verkar vara kvaliteten på fettet i kosten som påverkar triglyceriderna, alltså att det är mer omättat fett och mindre mättat fett. Vi kunde däremot inte hitta bevis i vår studie för att minskat intag av kolhydrater påverka triglyceriderna, säger Julia Otten.

    Med andra ord: Mindre fett kött och mindre feta mejeriprodukter och mer av fett från till exempel olja, nötter och fisk gjorde skillnaden.

    – Det kan vara något att tänka på för vem som helst, trots att vi bara har undersökt det hos individer med typ 2-diabetes i vår studie, säger Julia Otten.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften MDPI Nutrients.

    Anna Lena Wallström/TT

     

    • Like 1
    • Thanks 1
  20. Nu börjar det bli snurrigt. 

    Dagens industri skriver att Frankrike oroar sig för en 4e våg av smittspridning och skyller på deltavarianten och långsam vaccination. Frankrike varnar för fjärde coronavåg (di.se)

    I en annan tidning skriver de att vaccinerade atleter fortsätter testa positivt.  Why Vaccinated Athletes Are Testing Positive for Coronavirus - WSJ

    Vaccines are very effective at preventing death and severe illness from the disease—but they’re not foolproof in preventing infection.

    Alltså spelar vaccinering ingen roll för infektion, infekterad blir man oavsett och alltså borde det vara ointressant att mäta smittspridning, den kommer att fortsätta, tydligen oavsett. 

     

    • Like 2
    • Boom 1
  21. Det är obegripligt att era läkare säger att det inte påverkar vikten. Alla som gått på kortison vet att man ökar i vikt och blir pluffsig. Det står till och med på bipacksedlarna. Nu vet jag inte vilken sort ni tar men jag tog en sort i FASS som injiceras och kopierar: 

    Vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare)

    • hämning av den egna kortikosteroid-insöndringen samt fettansamlingar på bål och i ansiktet, hudförändringar, vätskeansamlingar i kroppen (så kallad Cushingliknande symtombild)

    • förvärrad diabetes eller utbrott av diabetes som varit vilande

     

    Kortison och kortisol påverkar insulin, ökar insulinutsöndringen. Så länge det finns insulin i omlopp lagrar vi energi som fett och stänger av fettförbränningen alltså ökar vi troligen i vikt. Insulin är ett tilläxthormon och är därför inte heller bra vid cancer då det kan hjälpa cancern att växa. 

    Cancer lever på glukos och glutamin så om det var möjligt att ta bort bägge ur kosten vore det nog toppen, men det är svårt, särskilt glutamin. Det lär finnas en medicin som kallas för DON som blockerar glutaminupptaget men jag gissar att den inte skrivs ut av svenska onkologer. 

    • Like 5
×
×
  • Create New...