Jump to content

qwy

Medlem
  • Posts

    122
  • Joined

  • Last visited

Posts posted by qwy

  1. On 2021-02-15 at 23:40, Nils Engström sade:

    En självklarhet att jägarfolken åt vad de kom över men det diskussionen rör sig om, är om huvudsakligen växtbaserad eller animalisk föda utgjorde viktigaste energimediet. Uppkomsten av jägarkulturer, när våra förfäder för gott lämnade trädmiljön, var rimligen att de drog nytta av den större energimängden som fanns i fettet från nedlagda byten. Varför skulle de annars börja jaga?

    Förmågan att förflytta sig över stora ytor över jordklotet hade i stor utsträckning att göra med trädmiljön de lämnade och förändringen i riktning animalisk föda.

    Vid bedömningen av hur gamla människor kunde bli under jägarkulturerna (uppåt 70 år) är kosten naturligtvis den viktigaste faktorn att inrikta sig på och vilka fördelar den visade upp jämfört med efterföljande jordbrukarkulturer. T.ex. visar den egyptiska jordbrukarkulturen att medelåldern därigenom kraftigt sjönk, när den växtbaserade kosten kom in i bilden och kultursjukdomar av liknande typ som vi nu ser, visar i sig - knappast en bra energigrund för folkvandring.  

    Växtbaserad och animalisk föda kan kanske ha varit lika viktiga för våra förfäder.

    https://academic.oup.com/ajcn/article/91/2/295/4597038

    "In East Africa, late Paleolithic plant-to-animal energy intake ratios would have approximated 50:50"

    Att kött är en bra energikälla kan nog vara en orsak till att våra förfäder började jaga.

    En artikel om stenålderskost av Dr. David L. Katz: 

    https://www.huffpost.com/entry/paleo-diet_b_889349

  2. On 2021-02-13 at 03:36, Nils Engström sade:

    Eftersom det fanns mer fett på djuren de åt, än grönsaker. När människan lämnade träden och övriga apor bakom sig, som krävde dygnet-runt-ätande, insåg de att energin från fettet möjliggjorde långa gångsträckor i sökandet efter nya jaktbyten. Energin från huvudsakligen växtbaserad föda skulle aldrig räckt till för människans utveckling och spridning över jordklotet. Aporna kan av rena energiskäl aldrig lämna träden för längre sträckors strövande.

                                    animated-deer-image-0012.gif

    En studie där de försökt rekonstruerat flera paleolitiska dieter: 

    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20860883/

    Se också: 

    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16441938/

    En del Jägar- och samlarfolk äter mycket växter: 

    https://www.researchgate.net/publication/200032816_Plant-Animal_Subsistence_Ratios_and_Macronutrient_Energy_Estimations_in_Worldwide_Hunter-Gatherer_Diets

    • Like 1
  3. On 2021-02-09 at 14:29, Elinor sade:

    Handlar nog också om brist på matglädje. Om jag bara serverades strikt växtbaserad icke processad mat, dvs bönor, grönsaker och fullkorn till lunch och middag, 
    utan gott protein och smakbärare som fett, så skulle jag inte äta så mycket heller. Det är svårt att överäta när maten är skittråkig. 

    Det fanns tyvärr bara ett exempel i texten på maten som serverades, men tycker ändå det lilla var ganska talande. Lågfettgruppen fick en tallrik med kikärtor, broccoli och sötpotatis. Lowcarb gruppen fick en flottig biffwok med blomkåksris mums! Det sista exemplet får det att vattnas i munnen. 
     

    I den här texten så står det att deltagarna inte föredrog någon av dieterna framför den andra:

    https://www.healio.com/news/endocrinology/20210201/lower-energy-intake-observed-in-lowfat-vegan-vs-lowcarb-ketogenic-diet

  4. On 2020-10-25 at 17:54, Nils Engström sade:

    Den vanligaste missuppfattningen bland både veganer och lågkolhydratkostare är att i det senare fallet bara ett minimum grönsaker skulle finnas med. Inget kan vara mer felaktigt. Vad man bl.a. på Harvardsidan i kostsammanhang ofta missar, när de förordar kost i riktning vegankost, är att om någon riskerar brist på näringsämnen (de som är rikligt förekommande i den animala födan), så är det växtbaserad mat. Därav att veganer, någon gång i livet avbryter sin veganism (>80%), när läkare påpekar bristsymtom eller de själva inser detta (2% av 100-åringarna är veganer). 

    Det är kanske inte ovanligt att folk som har följt en diet länge börjar fuska.

    https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/ny-forskning-fettfritt-ar-inte-basta-dietradet/

    https://sci-fit.net/adhere-ketogenic-diet/

    En studie där följsamheten hos deltagare som åt vegansk, vegetarisk, pescovegetarisk eller semivegetarisk kost inte var sämre än hos deltagare som åt omnivorisk kost.

    https://www.researchgate.net/publication/279635123_Dietary_adherence_and_acceptability_of_five_different_diets_including_vegan_and_vegetarian_diets_for_weight_loss_The_New_DIETs_study

    Det är inte säkert att veganer har lägre medellivslängd än allätare.

    http://www.christiankoeder.com/2019/06/vegan-mortality.html

  5. On 2020-10-22 at 19:18, Nils Engström sade:

    1. Vore inte fördelarna i metaboliskt avseende, av de födoämnen som ingår i födan, vara viktigare än hur de doftar efter användning?

    2. Har du hittat samband som också relateras till nyttan av de mer illadoftande?

    3. Om du lyssnar tillräckligt på medlemmarna i denna tråd - inte minst på Katerinas klara sammanfattning om sättet att argumentera veganer emellan, så får du en uppfattning om både detta och argumenten mot veganism! Den som vill tala för veganism på detta forum får ha torrt på fötterna.

    1. Jo.

    2. De kan innehålla viktiga näringsämnen.

    3. Vegankost kan kanske vara bra för en del personer.

    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19562864/

  6. 5 timmar sedan, Nils Engström sade:

    Som al@j och Y62 påpekar var man i dessa kulturer opåverkade av dagens skräpmat - det säger egentligen allt. Hur de fick tillräckligt med B12-vitamin utan animalier vore intressant att veta. Kulturer som fungerade trots att det helt saknades växtbaserad föda är lättare att förklara - de fick genom den allt de behövde.

    Jag menade inte att de enbart äter vegetabilier.

    • Like 1
  7. 8 timmar sedan, al@j sade:

    Vad de inte äter är bröd, margarin och industriproducerad mat och besprutade frukter och grönsaker, odlad fisk samt spannmålsuppfödda djur. Det handlade om vilda djur och naturliga frukter och bär och grönsaker Därav kommer en bra hälsa.

    Sjundedagsadventisterna äter fullkornsbröd:

    https://theadventistdiet.com/seventh-day-adventist-principle-nutrition/

    Okinawa-folket äter bröd. Jag vet inte hur länge de har gjort det:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Okinawa_diet

  8. On 2020-10-20 at 00:57, Nils Engström sade:

    P.S.

    När en vegan säger att människan ätit frukt och grönsaker (Mai-Lis Hellenius älsklingsområde) sedan urminnes tider, vittnar det om bristande förståelse på en rad punkter. Dels att urminnes tider för människan  är som en sekundblinkning i evolutiondens ljus. Dels, till skillnad från övriga släktingar i apträdet att människan under större delen av sin existens just utnyttjat fett som sitt huvudsakliga energimedium.

    Såväl genom beläggen från forskning om olika matkulturer, som kliniskt, visar fettet sin överlägsenhet. Kulturellt, med fett- och fiskkulturer som visar mycket liten eller ingen andel av de för västvärlden utmärkande kultuktursjukdomarna (diabetes, hjärtinfarkt, cancer, fetma, demens caries etc.).

    Med allt större säkerhet kan sägas att kultursjukdomarna inleddes med tillkomsten av jordbruket, som införde brödsäden som viktig andel av kosten. Det tydliggjordes bl.a. genom undersökningar på egyptiska mumier som visade att livslängden drastiskt miskades i skiftet mellan jägar- och jordbrukskulturen. Det finns inget motsägelsefullt i detta, eftersom brödsäden, vid sidan av sitt innehåll av socker, innehöll ett under evolutionen ökat naturligt tillskott av växtgifter. Gifter "avsedda" för att hålla djuren borta. När dessa utan att människans immunitet hunnit utvecklas, som djurens, började ingå i födan, kom kultursjukdomarna. En utveckling som under senare 70 år tydligt förstärkts genom kolesterolmytens uppkomst. En myt och förståelse för den och dess iögonenfallande konsekvenser, som ännu inte trängt in i t.ex. socialstyrelsens innersta textgömmor eller skolsjukvårdens föreställningsvärld.

    Kitava-folket äter mycket kolhydrater och har bra hälsa. Okinawa-folket äter också mycket kolhydrater (de äter även lite spannmål).

    Sjundedagsadventisterna äter fullkorn.

  9. On 2020-10-20 at 12:49, Nils Engström sade:

    Den som vill underbygga fördelarna med ett visst kostval, kan i studieskörden sedan 100 år rillbaka välja mellan hundratusentals exempel, som talar för saken. Man bör vid sitt botaniserande:

    1. följa pengarna dvs. se varifrån studieresurserna kommit

    2. vilken form av organisation som ligger bakom (företag typ matvaru-, läkemedel-, kosttillskott etc.).

    3. om intresset kan ha kopplingar till viss grupp med inriktning på viss etisk grupp  (klimat, kost, religion etc.)

    4. ställa tidigare påståenden mot senare tids moderna forskning på kostområdet och dess bakgrund under evolutionen resp. de kulturella effekterna under senare decennier på olika kostkulturer. Vad gäller övergång till växtbaserad föda och växtoljor (efter kolesterolmytens uppkomst på 1950-talet) kan tydliga exempel på konsekvenserna ses i västvärlden, speciellt i USA. Där har fetma, diabetes, hjärtinfarkter, cancer, Alzheimers sjukdom/demens i övrigt  etc. medfört att mer än 90 procent av befolkningen betraktas vara metabolt sjuk.

    Den andra länken i min förra kommentar var en studie. Läs gärna vad som står under "Acknowledgements" i slutet av studien. Det kostar inget att ladda ner studien:

    https://www.researchgate.net/publication/215799247_Estimated_macronutrient_and_fatty_acid_intakes_from_an_East_African_Paleolithic_diet

    I USA så åts det år 2018 mer kött per person än vad det gjorde 1998:

    https://www.agriculture.gov.au/abares/research-topics/agricultural-outlook/meat-consumption

  10. 21 timmar sedan, Nils Engström sade:

    I frågan om enkelomättade fetter kontra mättat fett vad gäller hjärtats välmående, har jag under många år tvärt emot alla rapporter som strömmat fram, även före Internets tillkomst, ätit smör, ägg,  ost etc. med mättat fett inklusive kolesteroler i olika födoämnen utan restriktioner under större delen av mitt vuxna liv. Nu på väg mot 90-årsstrecket kan jag sammanfatta mitt sätt att se på saken: 

    1. Våra förfäder, jägarna, levde till större delen för sin energiförsörjning på mättat fett. De kunde uppnå 70-årsåldern, utan tillgång till läkare, apotek och hälsokostaffärer - det kan inte ofta nog upprepas. Om det mättade fett som fanns i bytesdjuren och människan själv, skulle varit skadligt, måste evolutionen varit styrd på ett underligt sätt - särskilt med tanke på att den mänskliga hjärnan, genom det mättade fettet i födan, byggdes upp till den mest effektiva i djurvärlden.
    2. I modersmjölken är andelen mättat fett större än för annat fett och när barnen till jägarna släppte bröstet, blev fettet från den animala födan huvudsakligen i form av mättat fett.
    3. De omättade fetterna (vanligtvis flytande i rumstemperatur) tillhörde under evolutionens gång inte jägarmänniskans naturliga föda. Det vore mot den bakgrunden, utan behov av vetenskapligt underlag, underligt om de omättade fetterna verkligen skulle visa sig mer lämpade för människan jämfört med det mättade fettet.
    4. De studier på olika typer av fett och deras verkan har sedan 1950-talet, mot bakgrund av Ancel Keys falska studier (1951), huvudsakligen bekostats dvs. styrts av läkemedelsföretagen. Därav de senares intresse av att diskriminera mättat fett resp. kolesteroler för det område inom medicinen som under hela medicinhistorien medfört de största inkomsterna någonsin (statinerna). 
    5. Fortfarande imbillar sig socialstyrelsen i Sverige och motsvarand institutioner i ett stort antal länder att kolesterol (LDL-kapslat) skulle vara skadligt och medföra ökad risk för hjärtinfarkt resp. för tidig död. Dessa institutioner har ännu inte begripit att kolesterolmyten är död.
    6. Vad gäller läkemedelsföretagens intresse av att styra sina studier på området till att främja försäljningden av preparat avsedda att hämma leverns kolesterolproduktion är egentligen en skam för industrin och socialstyrelsen (tvinga på människor ett läkemedel som enligt befintliga moderna studier skulle minska risken för hjärtifarkt med i storleksordningen 1 % jämfört med patienter utan medicin. Dessutom medicinerade livet ut med den rad biverkningar som länge mörkats (muskelproblem, neurologiska problem, ökad risk för diabetes 2 etc.)
    7. Anmärkningsvart är att en mycket stor andel studier på området fetter under senare år resp. vid metastudier med äldre studier inte visat att mättat fett skulle innebära ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med andra fetter. Tvärt om representerar de produkter som levern producerar av fettet (kolesterol) en av de viktigaste beståndsdelarna i alla kroppens celler (cellmembranet). Samtidigt är kolesterolet ett viktigt reparationsmedel (t.ex. till att laga skador i blodkärlen). De nivåer på LDL som socialstyrelsen stipulerar som gräns för förskrivning är livsfarligt låg vid Covid-19-smitta, som då kräver mer kolesterol än normalt för produktion av antikroppar i immunförsvaret.
    8. Sammanfattningsvis måste man se reultaten av studier, som bekostats av läkemedelsföretagen under de senaste 70 åren, i alltför hög grad ha tolkats i en riktning som kunde tala för onödig eller skadlig användning av dyrbara läkemedel.

    Så mitt råd t.ex. att använda några matskedar kokosfett (mättat fett) som komplettering kan du följa utan risk. 

    1. och 3.

    https://www.researchgate.net/publication/7331611_The_ancestral_human_diet_What_was_it_and_should_it_be_a_paradigm_for_contemporary_nutrition

    https://www.researchgate.net/publication/215799247_Estimated_macronutrient_and_fatty_acid_intakes_from_an_East_African_Paleolithic_diet

    3.

    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14708953/

  11. On 2020-10-17 at 17:17, Nils Engström sade:

    1. Tvärt om!  Volymsmässigt har man då mer plats över för vegetabilier! 

    2. Under evolutionens förlopp har en ständig kamp för överlevnad pågått. Från växternas sida har vissa överlevt, som däggdjur och andra skadliga organismer fått avsmak för eller reagerat på för giftverkan. Allteftersom de varianter på djurater utvecklats som blivit immuna, även mot den senare växtens gift, kommer utbredningen av dessa växter att minska. Samtidigt utvecklas nya varianter på samma växt med förstärkt giftverkan, som under en tid kan freda den för angrepp. Denna växelvisa utveckling under årmiljarderna har alltså byggt upp växtgifter och immunitet hos djuren för den förstärkta giftverkan.

    De djur som människor äter har under evolutionen utvecklat förmåga, via djurens lever och njurar, att avgifta den grönska de själva lever på men som människan inte klarar av att äta direkt.

    Veganer må anse det vara etiskt fel att låta djuren fungera som avgiftningsorgan (äta renat kött) men under jägarperioden fick människan inte samma tid till utveckling av rening av växtgifter som djuren. Det är bl.a. av det skälet som animalisk föda representerar den mest lämpade födan för oss.

    Anmärkning

    När man talar om lång tid (t.ex. för människan att äta växter) är de tiotusen åren fram till nutid, efter jordbrukets tillkomst, mycket kort tid med evolutionens mått. Man bör tänka på att de tidperioder man brukar tala om för att väsentliga mutationer skall uppstå rör sig om miljontals år. Däremellan kan en art utvecklas naturligt utan mänsklig manipulation (modern genmanipulation).

    Bredden på genpoolen i en art (växt eller djur), medger viss förändring utan mutation. Om t.ex. vissa arter riskerar att dö ut p.g.a. förändrade klimatförhållanden, överlever vissa som slumpmässigt råkar ligga i utkanten på artens genpool som ger bättre förutsättningar för överlevnad. Sådana för arten fördelaktiga gener kommer då att bli alltmer centrala i artens överlevande individer.

    Skälet till att man hittat en rad giftiga ämnen i växter är, mot bakgrund av arternas kamp under evolutionen, alltså lättförtåelig och att djuren haft längre tid på sig att skapa immunitet. En naturlig bakgrund till att människan lättare håller sig frisk på animaisk föda. Växtbesprutning är bara en av problemkällorna.

    Jag menade växter som människan åt före jordbrukets tid.

    Människan kan ha ätit sädesslag före jordbrukets tid:

    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15295598/

    https://www.smithsonianmag.com/arts-culture/caveman-cereal-raises-a-question-do-humans-need-grains-75538055/

    • Confused 1
  12. 16 timmar sedan, Katerina sade:

    Mycket av forskning på de så kallade nyttiga ämnen i vegetabilierna håller inte måttet. Det finns många exempel på det och det beror på hur man forskar, vem forskar, vem betalar för forskningen och hur man tolkar forskningen. Ett bra exempel är rött vin. Att dricka rött vin påstås av vissa vara nyttigt eftersom man har funnit resveratrol som påstås vara en kraftfull antioxidant. Men för att få i sig tillräckligt av detta ämne måste du hinka vinet och då troligtvis är du så full och din lever är så överbelastad att du har större chans att drabbas av leversjukdom än att få goda effekter av resveratrol.

    Växter vill inte bli uppätna. De vill leva så de försvarar sig med olika gifter. Så de goda effekterna av vissa ämnen man har funnit i dem kan överskuggas av de dåliga effekterna som växtgifterna bär med sig. Dessutom om man nu ska äta mer av växter så får man ofta i sig större dos av växtgifter. Oxalater är ett exempel och det finns fler. Till och med tomaten som kan anses vara en beprövad grönsak/frukt tillhör nattskattesläktet och innehåller växtgift solanin. Solanin är en glykolalkaloid som förekommer naturligt i alla potatisväxter som ett skydd mot angrepp av svampar och bakterier. Den är väldigt giftig för både människor och djur, även i små doser. Så om man är vegan och äter mycket råa frukter och grönsaker får man i sig också många växtgifter. Här räknar jag inte de bekämpningsmedel som man också får i sig, fast jag tycker att man borde.

    När man forskar på dessa så kallade nyttiga ämnen så tar man ut dem ofta ur växten och sedan forskar på levande celler och använder ofta mycket större mängder och mycket högre koncentrationer av dessa ämnen. Detta stämmer inte med det som en människa får i sig om man äter växten. Man får inte i sig dessa ämnen i renad form utan ihop med allt det andra som växten innehåller. Vilka komponenter i dessa växter som tar överhanden och om det totala effekten blir till vår fördel eller nackdel är inte gott att veta. 

    Jag skulle säga att verkligheten ser ut exakt tvärtom än det du skrev. Växter kan vara en garnering till huvudrätten som består av kött. 

    Människan har ätit växter under lång tid. Rester av bekämpningsmedel kan finnas i animalier med.
     

  13. On 2020-10-14 at 20:10, Nils Engström sade:

    I sin tur beror detta på att förbränningen av fett, vid samma energiförbrukning, förbrukar mindre syre än vid glykogen som energimedium. Därigenom produceras vid ketokosten färre fria radikaler och dessutom t.o.m. antioxidanter, som gör att den redan lilla andelen förbränningsrester (de fria radikalerna) ytterligare reduceras i blodet. 

    Är det inte tvärtom?

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Respiratorisk_kvot

    "Metabolismen av fett kräver mer syre än kolhydrater."

  14. On 2020-10-14 at 15:12, Katerina sade:

    @qwy, det stora skillnaden mellan en ko och en människan är att för kon spelar det inte någon roll om det är lite insekter, eller maskar eller annat som har råkat äta på gräset som hon står och idisslar på. Den tar det som det är. Sedan gödslar hon, vilket gör att växtens rotsystem och jorden mår bra. Om vi låter kon beta och äter köttet behöver vi inte sprida kemikalier i naturen och döda insekter, jordens bakterieflora samt andra små djur som livnär sig på våra grödor. Kon kan dela med sig, hon är inte girig, hon tar ingen skada och skadar ingen. Ko-pruttar innehåller metangas, inte CO2. Metangas ingår i kretsloppet. Sedan pruttar hon mindre om hon slipper äta spannmål. Kor blir nämligen dåliga i magen av det. Men om man nu ska oroa oss för metan som vissa antiköttaktivister vill göra så ska vi kanske börja prata om alla pruttande människor som lever på växtbaserad föda, speciellt bönor. De är kanske värre miljöbovar än korna? 🤣🤣

    Den giriga människan däremot vill behålla alla grödor i perfekt skick för sig själv och det får kosta vad det kosta vill. VI sprider gifter i naturen oavsett om vi odlar äpplen, bananer eller spannmål och skjuter av de djuren som försöker äta av våra odlingar. Till råga på det så slänger vi i soporna just frukt och grönt om det blir visset och prickigt. Vill du ha mera av sådant? För det kommer att öka om du vill att flera människor ska äta växtbaserat. Vi är inte gräsbetesdjur. Vi är för kräsna. OCH vi tar inte upp näringen från växter lika bra som gräsbetesdjur gör. 

    P.S. Sedan kan man faktiskt fasta om man äter LCHF med kött och djurfett som bas. Det gör jag. Den här veckan har jag redan hoppat alla måltider i måndags och frukosten i tisdags. Nu är jag inne på min andra fasta den här veckan som började efter tisdagens middag och ska pågå till fredags lunch. Det är många måltider jag kommer att hoppa. Det är mycket lättare att fasta om man äter köttbaserat för då slipper man cravings och man äter mat med högre andel av biotillgänglig näring.   

    En ko som äter gräs använder mer mark och vatten än en ko som äter spannmål. Om folk äter mycket kött så måste kanske kor äta spannmål.

    Kor kan inte beta gräs när det är snö på marken. Därför måste man på en del platser slå gräs. Slåttermaskiner dödar smådjur.

    Veganers pruttar är nog inget att oroa sig för:

    https://vegconomist.com/society/social-media-post-argues-that-vegans-emit-more-methane-into-atmosphere-expert-rebuttal/

    Kött och bönor kan kanske ge illaluktande pruttar:

    https://www.bbc.co.uk/food/articles/why_food_makes_you_fart

    Mat som man borde äta om man vill att ens pruttar ska lukta mindre illa:

    https://www.newscientist.com/article/2109040-these-are-the-foods-you-should-eat-if-you-want-less-smelly-farts/

  15. On 2020-10-13 at 20:49, Nils Engström sade:

    Referenserna ovan från qwy kan ses som exempel på vegansk/klimatalarmistisk inriktning. Denna har i stort sett inget att göra med vad som är bäst för människan att äta. Efter trettio års moderna studier genom forskare, som klart inser skillnaden mellan korrelation och kausalitet, har lågkolhydratkosten i viktiga avseenden bevisat sin överlägsenhet. För den som tillämpar t.ex. LCHF står fullt klart vilken fantastisk förmåga den kosten har. En klar missuppfattning att enbart diabetiker eller överviktiga skulle vara intresserade. Å andra sidan är fetma och diabetes utmärkta modelltillstånd som visar nackdelarna med huvudsakligen växtbaserad kost. Den omständigheten att LCHF-kosten botar diabetes 2 och hindrar diabetes 3 (i hjärnan), samtidigt som den får kroppsfettet att rasa kan ses som bra exempel på den kostens betydelse för välbefinnandet. Dvs. i viktiga avseenden efterliknar den kost som våra förfäder jägarna tillämpade.

    Den metabola pandemin som årligen kräver tiotals miljoner liv är klart kopplad till växtbaserad föda. Mot den bakgrunden måste ses som mindre lämpligt att prata om klimatsmart växtbaserad föda, om man med det samtidigt menar bra för kroppen.  Så ni alla "klimatsmarta" - anser ni inte att det vore bättre att anpassa matproduktionen efter vad som bäst uppfyller människans metabola krav, dvs. balanserar kött/växtproduktionen efter detta! 

    P.S. Tror någon smartmataktivist att denne svenskamerikan (se nedan), som nyligen konfronterats med svensk sjukvård bl.a. för sin diabetes 2 (efter att ha injicerat insulin i 15 år) kunnat visa tecken på att bli av med sin spruta och diabetes 2, om han tvingats bygga sitt kosthåll på växtbaserad kost? (klicka på pil.jpg.466c9d9f4607c12adb6a24c7f3d0d6c3.jpg)!

    En del personer kan kanske äta mycket kolhydrater utan att bli sjuka.

    Det går att äta både lite kött och lite kolhydrater.

    Läs hur Sarah äter i kommentar nummer 26 i den här forumtråden:

    https://miljo.ifokus.se/discussion/768496/vegetarisk-mat

     

  16. On 2020-10-13 at 10:20, iAnna sade:

    Det är därför det är så viktigt att vi väljer att äta rätt kött! Våra djur får smaka på en handfull havrekross om året. De äter bara gräs och hö.

    Köp kött från din lokala REKO-ring. 

     

    On 2020-10-13 at 11:39, Katerina sade:

    Det har säkert skrivits på det här forumet till leda men jag tar risken och skriver det igen. Det är så typiskt fel slutsats. Det här resonemanget leder ju åt pipsvängen. Djuren matas med spannmål så sluta äta djuren och börja äta spannmål. Då utrotar vi både djuren och oss själva för ingen av oss mår bra av spannmål. Det är ju inte fel på djuren. Felet är att spannmålet subventioneras trotts sin ringa näringsvärde och är billigt. Felet är hos människan som både hanterar och utfordrar sina djur på fel sätt. Så om man är en djurrättsaktivist och miljökämpe så kan man lägga sin energi på att ta reda på en eller flera bondgårdar i sin närhet som hanterar djuren rätt och börja stödja deras verksamhet och köpa kött från dem. Du kommer att stödja djurens väl och ve, miljö och din hälsa. Kor och andra betesdjur smutsar inte alls i naturen och förstör så som den konventionella odlingen av spannmål gör.

    Om alla bara skulle äta gräsbeteskött så skulle det kanske inte bli så mycket kött per person.

    Läs kommentar nummer 18 och 21 i den här forumtråden. De är skrivna av signaturen Sarah:

    https://miljo.ifokus.se/discussion/768496/vegetarisk-mat

    Fler länkar:

    https://www.onegreenplanet.org/environment/grass-fed-beef-is-just-as-bad-for-the-environment-as-grain-fed/

    https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/aad401

     

    On 2020-10-13 at 12:19, DanielH sade:

    Allan Savory har redan nämnts.

    Om Allan Savory har rätt så är det bra för miljön.

×
×
  • Create New...