JohannaRose

Medlem
  • Innehållsantal

    6
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

23 Bra

Om JohannaRose

  • Rank
    Nyanländ
  • Födelsedag 1987-12-04

Profile Information

  • Gender
    Male
  • Location
    Västerås
  • Interests
    Läsa böcker, baka, sjunga, dricka kaffe, umgås med vänner, måla, laga mat och en massa annat.
  1. Jag antar att jag måste välja vad jag ska ta åt mig av. Trots allt så finns det många som är positiva åt min förrändring då det ger resultat, inte bara i form av viktminskning utan också i hur pigg jag är etc. Just så här i början är det antagligen precis som många här säger, att jag själv tänker på det så mycket att jag gärna pratar om det. Men redan igår så började jag med att säga att jag mår bra av att äta så här, för det gör jag. Bara det faktum att jag inte småäter är en väldigt stor del. Men jag ska ta och läsa på och se till att ha mer information att komma med. Tycker bara det är synd att det är så många som tror att detta skulle vara någonting dåligt för kroppen. Jag har aldrig mått så bra som jag gör nu! Tack för alla kommentarer och allt stöd! Det behövdes! :-)
  2. Någonting som ska bli intressant när jag väl gått ganska länge på LCHF (snarare levt än gått, men i alla fall), det är att se om min ledgångs reumatism blir bättre. Är det någonting som händer, då får folk gärna tro att jag äter en massa fett och säkert kommer bli sjuk.... att bli kvitt den smärtan hade varit guld! Jag antar att jag har lite svårt för folk som anser att LCHF och andra dieter är som en sekt. Har ett par sådana också, som tror att man blir hjärntvättad. Men efter en månad har jag gått ner ca 4 kg. Och jag har mer energi än jag hade innan. Det känns bra helt enkelt!
  3. Hej hej! Jag har hållt på med LCHF i ca en månad nu och stortrivs med det! Mår bara bättre och bättre av att leva med detta, men... det finns ett litet men. Hur ska man hantera alla som kommer med sina kommentarer? "Jag kan inte äta LCHF för att jag har blodpropp och hjärtsjukdom i släkten." "Jag tror inte att man ska neka sig själv att äta någonting." "Hur kan du stå ut med att inte äta någonting sött till kaffet?" "Man kan inte må bra av att äta så mycket fett, det blir som en chock för kroppen och gallan." Och listan fortsätter i all oändlighet. Personligen så är jag ganska lätt påverkad av andras, kanske inte direkta åsikter, men deras bild av mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska bemöta detta. Samtidigt som jag inte vill pracka på någon annan vad de ska äta och inte äta så är det svårt att stå emot impulsen att "försvara" sig. Någon annan som har varit med om någonting liknande? Några tips? //JohannaRose PS. Julbord med jobbet på fredag. Pratade med restaurangen och de skulle se till att det fanns alternativ för mig också! Det är bra service! DS
  4. Oj! Ja, detta var verkligen någonting som man skulle behöva läsa som nybörjare. *Pekar på mig själv* Vilken tur att jag snubblade in här. Jag antar att det ligger ganska mycket planerande bakom det mesta. Personligen har jag valt att inte krångla till det så mycket. Jag håller mig till produkter som innehåller mindre än 5g kolhydrater och det verkar fungera bra. Måste erkänna att jag är urusel på att räkna och ha mig, vilket gjorde detta enkelt om jag bara behöver hålla mig borta från det som innehåller mer än 5g kolhydrater. Det är inte omöjligt att jag får i mig mer än 20g kolhydrater per dag, men det är någonting jag tänkte ta itu med längre fram. Känns som om man måste komma in i detta lite först innan man börjar peta i det och ändra en massa saker. Tack för ett inlägg som lättar lite på "trycket" om att man måste klara allt på en gång. Det är så lätt att fastna i det tänket för att sedan ge upp.
  5. Tack allihopa för all uppmuntran! Den behövdes. Idag har jag tagit nya tag och avnjuter kaffe med grädde samtidigt som jag läser detta. Jag förstår att det är sådant som kommer att hända och nästa gång det blir en tripp till mormor så ska jag förvarna henne, då kommer det finnas någonting annat mumsigt åt mig när jag kommer dit. Utöver det som varit så har det kännts bra med LCHF. Jag älskar att hitta på maträtter, baka och allt sådant. Så jag har inte förlorat tron på framtiden! Upp igen och köra gärnet! Tack igen!
  6. Hallå allihop! I måndags så körde jag igång! Det kändes bra och eftersom jag älskar gratänger och liknande så tänkte jag att detta inte skulle bli så svårt. Men nu är jag snarare rädd att jag inte ska komma tillbaka på banan. Delvis så känns det som att jag valde fel tillfälle att börja, eller att jag kanske borde ha varit beredd på att det skulle bli så här. Det som gjorde att jag bara föll var att jag i förrgår var på begravning för min farfar och självklart inte oberörd av det faktum. Efter den så bjöd min mormor på mat och jag orkade inte ens tänka utan åt det som var på bordet (potatisgratäng och kokt helgskinka). Även idag har det varit en sådan dag. Man har fallit tillbaka i den som man själv vant in sig med är "lätt tillgängligt". Jag har kännt mig bättre under tiden jag ätit LCHF. Men pga att jag inte mår så bra så vet jag inte hur jag ska tackla det eller ens tänka. Kanske hade det varit lättare om jag ätit LCHF längre. Är det helt kört för att jag har fuskat? Finns det något tips på lätt tillgänglig mat som man faktiskt kan äta? Jag ska precis ta mig lite kaffe med grädde. Är tacksam för svar. Mvh JohannaRose