Effie

Medlem
  • Innehållsantal

    1 948
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar vunna

    95

Effie vann senast 25 Oktober

Effie hade det mest gillade innehållet!

Anseende bland gemenskapen

7 599 Enastående

Om Effie

  • Rank
    Veteran
  • Födelsedag 1956-10-10

Profile Information

  • Gender
    Female
  • Location
    Göteborg
  • Interests
    Böcker, historia, resor, körsång, folkdans och squaredans, gå på opera och teater och bio, god mat, trevliga vänner, släktforskning, promenader...ja, hälsa i största allmänhet

Senaste besökare till profilen

2 606 profilvisningar
  1. Fullärda blir vi väl aldrig. Men vad finns det för spännande böcker att läsa på nästa nivå?
  2. Min erfarenhet är ringa. Jag var sjukskriven för utbrändhet för närmare 20 år sedan, och mycket till stöd fick jag inte. En läkare föreslog slutligen såna där serotoninåterupptagningshämmare, eller vad de nu heter. Du kan prova ett halvår och sedan sluta, tyckte hon. Jag provade. Och hittade en botten, att stå på och komma uppåt igen. Efter sex månader ville jag prova att sluta. Varför det? undrade min nye läkare. Du kan tredubbla dosen! Sedan satt vi i trekvart och diskuterade biverkningar, särskilt ejakulationsstörningar (vilket jag garanterat aldrig kommer att lida av). Och så gick jag hem och slutade på eget bevåg. Det här var allmänpraktiserande läkare, på vårdcentralen. Jag undrar vilken inställning som är den vanligaste; den försiktiga eller bara käka på? Jag har inte tagit upp frågan med fler läkare.
  3. Min omelett är väl inte direkt fransk. Men jag ska inte prata med den, så det spelar ingen roll. Smör i stekpannan. Ett par skivor lufttorkad skinka (svensk), i stekpannan . 2-3 ägg. Crème fraîche, nån dl. Vispas. Häll över skinkan. smula på lite chèvre. Salt och peppar. Gurkmeja och svartpeppar. Och så kom jag att tänka på Maxiqs sanslösa recept på en väldigt speciell omelett, på kolhydrater ifokus...det var längesedan... Jag hittade det inlägget! https://kolhydrater.ifokus.se/discussions/4d713b80b9cb4622390534ff-helgomelett-la-maxiq
  4. Jag har bestämt mig för att bara försöka landa, fram till nyår. Sedan får jag se. Då ska jag börja fundera på maten också. Fasta och carnivor tror jag. Ett tag. Har vaknat ett par dagar vid 8. Bara 9-10 timmars sömn. Det ger sig väl till slut. Äter frukost vid 9-10. Håller jag mig mätt på den blir det middag framåt 4-5 på eftermiddagen; beror på kvällens planer. Daglig (ja, nästan) promenad. Ska lägga till ”lyssna på Godmorgon världen ” på söndagsmorgonen. Det tar längre tid än jag tror, det här.
  5. Det har blivit en hel del argument typ "människor kan inte leva på vegetarisk kost!" kontra "människor kan visst leva på vegetarisk kost!" Vad jag har läst (någonstans) är att det är genberoende. Vissa kan klara av att omvandla vegetariska varianter av vad-det-nu-är för vitaminer och mineraler och annat vi behöver, tillräckligt väl för att må bra (med de tillskott man absolut måste ta). Andra har inte den förmågan, och mår inte bra på vegetarisk kost.
  6. Planera. Prioritera. Tänk igenom situationer och hur du vill hantera dem. Och efteråt. Analysera. Förlåt dig själv om det gått åt skogen. Lär dig något av det. Reflektera Säger Effie som inte heller är särskilt bra på att alltid prioritera sig själv.
  7. Det är ju sånt här jag ofta ser i debatten. Ett antal påståenden. Gång på gång på gång 1) att kött är miljö- och klimatskadligt. Och om det nu kanske inte är så, så kan man ju ändå minska köttätandet för säkerhets skull (?). 2) att kött är skadligt för hälsan. Jag har sett folk tro på fullaste allvar att det finns trovärdiga studier som visar att köttätande ger tarmcancer (vilken sort har jag glömt). Och jag ser formuleringar typ ”den nyttiga sojaburgaren kontra den onyttiga nötfärsburgaren” Jag blir så trött...
  8. Jaa..dagarna går. Nätterna också. Har sovit mycket. Säkert en nio tio timmar per natt. Tänkte jag skriva tills jag i natt inte kunde somna förrän vid tre. Fortfarande lite allmänt seg. Misstänker en bihåleinflammation efter den här sommaren; det led jag av förr men jag har inte känt av det på tio år. C-vitamin och nässköljning gör att det känns bättre. Hunger- och mättnadskänsla ... ja det förekommer att det funkar. Ork, ja det förekommer också men inte i övermått. Men bättre.
  9. Jag har sett förslaget i nån diskussion. Är det så viktigt att ha betande djur för öppna landskap, så behåll djuren utan att äta upp dem. Tänk inte bara på pengar! Eller man kunde få statliga bidrag...
  10. Jag försöker alltid hävda, med en dåres envishet, när jag lägger mig i en diskussion, att gränsen mellan miljövänligt och miljöskadligt inte går mellan animaliskt och vegetariskt. Men det är svårt att göra avtryck i folks medvetande, när det anses som en sanning att vegetariskt är miljövänligt.
  11. Du har så rätt. Har jag förstått tanken bakom fejkmaten rätt, så är det för att det enda som köttätare bryr sig om är att det smakar kött och helst droppar lite blod när man tuggar. Kan man då lura dem med rödbetssaft har man gjort en god gärning Sedan är veganer inställda på att vegetariskt, oavsett vad, och oavsett hur det behandlats och framställts, är bättre och nyttigare än kött. Åtminstone i de uttalanden jag har sett. Säkert finns det kunniga veganer också, men de brukar sällan märkas. Det här är mitt intryck. Inte nödvändigtvis Sanningen.
  12. Jag läste häromdagen att det skulle startas en kampanj riktad mot köttätares fördomar(sic!) mot vegetarisk kost. Det nämndes särskilt alla dessa fejkprodukter. De som tänker sådana tankar tror väl att det räcker med att det liknar kött.
  13. Jag har ju roat mig, när någon haft sådana här farhågor om att hjärnan behöver kolhydrater, med att svara: jaså, du tycker jag är korkad? Svaret brukar bli ”ja alltså nej inte du, men...” 🙂
  14. Och jag tappade ju fullkomligt kontakten med mina hunger- och mättnadskänslor. Det var ju det här med ”ät när du absolut inte vill ha mat, låt bli maten när du är hungrig” som fick mig att ge upp ALP till slut. Jag börjar så smått hitta tillbaka till hungerkänslorna igen nu Skönt att det funkar för dig.
  15. Definitioner, absolut. Jag är definitionsnörd. För mig innebär "predika" att i alla lägen, oavsett situation, oavsett mottagarens intresse och förkunskaper, tala utförligt om något man själv tycker är viktigt. Jag tror inte att det är effektivt. För att överföra information effektivt behöver man väcka intresse. Det är det jag menar med att "så frön". Säga något som kan väcka nyfikenhet och intresse, såpass att de kommer och frågar, eller söker information på annat håll. Säga ja eller nej i någon animerad diskussion, gärna nej där alla andra är övertygade om ja. En läkare har en helt annan roll än jag. Jag är allmänkunnig och nyfiken, och har normalt sett en helt annan åsikt än läkaren (han som skriver ut magnesiumhydroxid och rekommenderar kolhydratkost). Men läkaren har trovärdighet och auktoritet i och med sin utbildning. Han kan säga "gör så här. Ät det här". Det kan inte jag, med auktoritet bakom. Skulle jag predika, så slutar folk lyssna. "Ja ja, du har blivit hjärntvättad av sekten...Bröd är ju gott!" Och vegansk LCHF tror jag inte på. Bara för att få det sagt.