Rulicia

Medlem
  • Innehållsantal

    12
  • Gick med

  • Besökte senast

Anseende bland gemenskapen

28 Bra

Om Rulicia

  • Rank

  1. Tiny Tom/ Oj, vad mycket jobb du lagt på din tänkvärda post! Jag ska verkligen fundera på allt det du skriver. Det är så jag tänkt, att det är bättre att vara lite liberal, om det hjälper mig att fortsätta med denna livsstilen. Det är ändå jättestor skillnad mot förr, då jag åt snabba kolhydrater hela tiden från morgon till kväll. När jag började läsa på om lchf och läsa innehållsförteckningar, (vilket jag aldrig gjorde förr) så sjönk det verkligen in vad en del av alla de där ingredienserna var för något. Jag fick jättesvårt för att äta sådan mat. Men kan verkligen sakna leverpastejen och salamin. (Vet att man antagligen kan göra egen leverpastej, men jag är på den nivån att jag är mäkta imponerad av att jag kan lägga smör och en köttbit i en stekpanna. Så, en bit kvar till hemlagad leverpastej) Men som du säger... kanske man kan äta lite leverpastej ändå. Jag får grunna på detta. Det du skriver får mig att tänka att jag har på något sätt inte hittat min rätta nivå. Jag har nog inte tänkt på det förut, på det sättet. Har bara tyckt att nu äter jag ju nyttigt och så ska det räcka. Känns något inte bra, då ska jag bli ännu nyttigare/mer strikt så ska det rätta till sig. Det är kanske inte riktigt är så enkelt. Den där rösten som skriker i mig kanske försöker säga något jag borde lyssna på? Den kanske inte alls säger "jag vill ha massor med smågodiiiiiis" utan "jag vill ha lite leverpasteeeej!!!". Whoa. Tänk om det verkligen är så. Tack igen till alla för vänlighet och idéer! Det hjälper jättemycket att läsa om era tankar och funderingar.
  2. Tack för alla fina vintips! De antecknas :-)
  3. Tack, vad många bra svar! Jag dricker oftast ekologiskt vin, men gärna billigare sorter. Jag hade tänkt bort vitt vin, eftersom det kanske innehåller socker. Kanske om man väljer ett riktigt torrt vitt? Har ockå fått för mig att rött är mer allergiframkallande. Jag kan också känna att det blir "lite lite" att välja på, om man verkligen ska ta bort allt som är dåligt för en. Även om det jag äter alltid är gott. Det där pillret önskar jag också fanns ibland, så man slapp grubbla så mycket på ätandet. Ang. knark. ja precis så är det. Hjärnan i sitt beroende vill få mig att känna att "jag får ju aaldrig nåt gott"" Men i verkligheten äter jag mig mätt varje dag på bra mat som är jättegod och nyttig. Det finns ju inget problem, det är ett konstgjort problem! Varje gång jag blir "sugen på nåt" så tänker jag "kokt ägg, kokt ägg, kokt ägg..." Och det vill jag absolut inte ha då. Alltså är jag _inte hungrig_ och behöver inte ha nåt. Men inte håller hjärnan klaffen för det. Jag vet faktiskt inte om jag triggas av frukt, har aldrig varit mycket för det. Men det är ju sött, fast inte likt smågodis. Det vore ju jättebra om jag kunde äta det, och lära hjärnan att det är "godis". Sedan är ju frukt inte jättebra heller, men säkert bättre än smågodis. Sammanfattningsvis - jag önskar jag kunde äta en liberal lchf, och slippa ha sötsug. En omöjlig kombination för just mig, kanske. Jag vill ändå aldrig gå tillbaka till min tidigare livsstil med ett helt okontrollerat ätande. Så jag kanske får ha den här brottningsmatchen i huvudet, och vänja mig vid den. Jag vill ändå inte ge mig! Tack igen för många bra tankar!
  4. Jag äter en liberal lchf (=kan äta lite potatis eller ris ibland, och vill att det ska vara ok för mig) och har landat på 68 kg, vilket är bra till min längd. Mitt största problem är att jag är svårt sockerberoende. Jag har alltid stoppat i mig vitt bröd, vita kolhydrater, chips och smågodis. Dessa saker har jag ju valt bort nu, och lyckas "i stort sett" med det med ett eller annat snedsteg. Efter ett par år på lchf så får jag hjärtklappning av snabba kolhydrater och godis, vilket är "bra" för det är ju obehagligt, och det hjälper mig lite att stå emot. Så har jag läst det här om t.ex rött vin att det ska vara okej, samt det här tänket att levern kan inte skilja på socker och alkohol. Så då är det bättre att ta ett glas vin än att dra i sig en påse godis. Jag tycker om vin också, men tyvärr ofta när jag tar 1-2 glas, så får jag massor med arga röda prickar. Vet att man kan få det pga överkänslighet mot alkohol. Detta är så tråkigt för det känns som min kropp skriker åt mig att den vill inte ha snabba kolhydrater, inte godis, inte alkohol. Vad finns det kvar ? :-( Hela mitt liv har ju gått ut på att jag ska få "nåt gott". Maten är ju god, det är inget problem. Jag är inte så mycket för nötter, och har valt bort korv, pålägg etc för att undvika sammansatta livsmedel med diverse mer eller mindre nyttiga igredienser. Jag tror väldigt mycket på lchf samt att äta ren mat. Men de är en inre stid hela tiden att jag vill ha "nåt mer". Jag klarar inte av att gå helt strikt, är väl liksom inte tillräckligt mentalt stark på nåt sätt. Många säger att på strikt lchf så tystnar sötsuget, jag har aldrig klarat att äta strikt tillräckligt länge. Någon vecka räcker inte, och det är väl så långt jag klarar att äta riktigt strikt innan jag tänker "äsch det gör väl inget om jag äter lite potatis". Samt jag skulle vilja kunna äta lite sånt ibland, då jag egentligen inte tror att det skulle göra nåt. Jag vill egentligen inte bli strikt. Men antar att detta potentiellt bidrar till att jag har kvar mitt sug efter gott. Känner att jag fastnat i en cirkel där jag aldrig blir av med mitt sug, men samtidigt inte klarar att gå hela vägen. Hälsomässigt så mår jag bra nu, men det är jobbigt att den här rösten aldrig blir tyst, den som gärna vill "ha nåt". Jag skulle nog kunna vara nöjd med att det här "något" är lite rött vin, om det inte vore för utslagen, som ju är kroppen som ropar nej. Det hjälper inte med antihistamin heller. Tack om ni orkade läsa min långa gnällpost :-) Hoppas kanske bara på lite tröst eller liknande erfarenheter som kan stödja.
  5. Hej Tommy! Jag äter en lite liberal lchf, och har gått ner 10 kilo till 67 kg. Är nöjd med vikten och hälsan, och vill äta lchf för att det är nyttig mat (och god). Jag drar mig dock inte för att äta en näve nudlar ett par ggr i veckan, eller en brödbit på helgen, det har funkat för mig. Fast jag tänker ju att det är mindre nyttigt. Men jag är intresserad av olika funderingar och synsätt i detta. Har du någon speciell tanke med att du kör strikt? Är det för att du helt enkelt inte vill äta något som du upplever som onyttigt? Eller finns det andra anledningar. Jag tycker ju det är gott med en brödbit ibland, men samtidigt kanske det kan finnas en viss risk där. Tänk om jag till slut äter rätt mycket kolhydrater igen, utan att riktigt ha märkt det! Så vill jag inte att det ska bli. Samtidigt är jag nog lite rädd för att bli strikt, jag kan gilla tanken, men är rädd att det ska bli för svårt, exempelvis i sociala situationer, och jag är rädd för att jag skulle sakna vissa saker om jag "aldrig mer" ska äta det. Men till exempel smågodis, har varit min drog, i hela mitt liv. Det åt jag i sjuka mängder. Jag kan aldrig äta en enda bit nånsin mer, för jag vågar inte. Jag vet att jag direkt skulle falla tillbaka i samma sjuka konsumtion igen. Där är det lätt för mig att se att det finns inget mellanting. Kan det vara så att det ändå är "enklare" i längden att köra strikt, för då vet man exakt vad man äter och inte? Om jag nu tänker att det är så här jag vill äta i resten av mitt liv. Det skulle vara intressant att höra din erfarenhet här, och hur du tänker. Gör du undantag nån gång?
  6. På tal om kakao, så satt jag och funderade här och kom på att det är ju giftigt, för t.ex hundar o katter. Och nu moffsade jag i mig motsvarande en matsked ren kakao, bara så där. Men har googlat det lite, det verkar inte som om det skulle vara så giftigt för människor. Jag har ju aldrig ätit choklad på detta viset förut, rent, utan bara utblandat med en massa annat i kakor och godis. Det blir ju inte så koncentrerat då. Men hoppas inte det är någon fara med en matsked. Ville nämna det ändå för säkerhets skull.
  7. Jättespännande! Det ska jag absolut testa! Jag kunde inte bärga mig, så jag gjorde en slags efterrätt nu ikväll med mina nyinköpta ingredienser: 2 rågade matskedar fet yoghurt, i rågad matsked kokosolja, 1 matsked ren kakao, lite kanel. Rörde ihop det till en slags chokladkräm. Det var gott faktiskt! För ett halvår sen hade jag nog inte kunna äta detta, det är inte sött alls, utan snarare ganska bittert. Men den milda yoghurten tar udden av det bittra litegrann, och det smakar ändå choklad. Detta kommer jag definitivt att göra igen, och det är ju inte onyttigt! Åtminstone för mig som inte har valt bort mejerier. Det är säkert så att jag som ätit så mycket godis, har en helt konstig uppfattning om hur choklad smakar. Jag förknippar det med sött. Choklad i sig är ju faktiskt inte sött. Men man känner igen smaken, ändå. Det känns som om jag behöver lära mig från början igen hur choklad smakar, och att upskatta det.
  8. Jag har tyvärr ingen yoghurt hemma nu, men det skall inhandlas direkt imorgon! Vad många bra tips jag fått nu! Kaffe med både smör o grädde, Oboy med kakao och grädde, smoothie med yoghurt. Härligt, nu känns det väldigt roligt att testa alla dessa varianter. Jag har gått från ett liv med godis och färdigmat, till att mödosamt få mer liv i mina rudimentära matlagningskunskaper. Och jag blir så glad varje gång jag lyckas med någon ny, nyttig lchf-rätt. Många gånger så blir min mat inte så god, jag har för lite övning. Då är det bara att ta ett djupt andetag och försöka igen. Men rätt vad det är så blir det gott! Och då blir jag så uppmuntrad. :-)
  9. Tack Fundersam, det låter bra också. Jag tycker om den feta turkiska yoghurten. Kan man blanda den med kokosolja? Eller blir oljan stelnad då tro? Jag tror inte att jag är "för hungrig" eller äter för mycket, min vikt har stannat på en bra siffra nu under lång tid. "Normalvikt" enligt bmi. Jag kan improvisera rätt mycket med kosten utan att detta ändras. Så jag tror att mina hungerkänslor fösöker visa mig att jag behöver äta med denna frekvensen, för att må bra. Huvudsaken för mig och det som har funkat, är att jag "istort sett" undviker kolhydrater, och helt undviker socker, samt äter ganska gott om fett. Jag är även noga med att det ska vara så ren mat som möjligt utan onödiga tillsatser.
  10. Tack för svar och tips! Jag kör inte med fasta utan vill nog helst äta frukost, lunch och middag. Mitt "problem" är att jag tycker inte fettkaffet räcker som frukost ens. Jag har väldigt svårt för att äta "fast föda" på morgonen fastän jag är hungrig, ingenting är gott. Därför hade jag hoppats att fettkaffet skulle lösa det problemet, det är lätt att få i sig. Förr i min dåliga livsstil, så löste jag ofta frukosten med att äta en bulle eller annat sött, det gick ju alltid ner. (Hemskt, jag vet, men så var jag överviktig också och mådde inte bra.) Nu skulle jag såklart aldrig göra så, men jag måste hitta nåt annat. Då känns dricka lättare än att äta. Har testat lite att fasta ibland också med 16:8, och hoppa över frukosten helt. Men jag blir så otroligt hungrig på morgonen/förmiddagen. Men det är nog så att jag är inte i ketos, och har inte de här långsiktiga mättnadskänslorna. Jag mår ändå bra på att äta lite liberalt och håller vikten fint, men det är just frukosten, där jag inte riktigt har hittat min grej. Men att ha både smör och grädde i kaffet, det har jag inte testat, det ska jag göra! Det låter också gott.
  11. Jag dricker en fettkaffe ibland till frukost, har läst om många som blir så mätta på detta. Då tar jag svart kaffe med kanske 2 matskedar smör och 1 matsked kokosolja. Men jag blir inte långsiktigt mätt på detta, utan efter någon timme är jag hungrig. Nu äter jag inte så strikt lchf. Jag äter mest kött, smör och grönsaker. Men jag kan äta lite ris eller potatis ett par gånger i veckan. Jag vet inte om jag är i ketos, det är jag kanske inte om jag äter så. Men jag har gått ner 10 kg på ett år, och annat har blivit bättre. Så något har ju hänt i kroppen iaf. Men det jag undrar är, kan det vara så att man måste vara i ketos för att bli mätt på fettkaffe? Och om jag inte riktigt är det då, så fungerar inte det som frukost? Jag tycker det är gott, och det hade varit väldigt smidigt om det kunde fungera för mig som frukost. Eller tar jag för lite fett i kaffet? Jag är inte rädd för fett, men har ändå lite svårt för att få i mig riktigt så mycket som 75%. Det är nog därför det har fått bli lite liberalt för mig.
  12. Med all respekt för att gå "all in" i början, skulle jag vilja ge en annan möjlighet. Det kan ju vara lite olika vad som fungerar för olika personer. När jag började med lchf, så var jag intresserad av idén och tyckte det verkade vettigt, men jag var lite feg och vågade inte ta steget fullt ut med en gång. Så jag började med att byta ut pasta, potatis och ris mot blomkål/broccoli, samt allt bröd mot Finn Crisp. Jag åt inte så jättemycket fett i början. Sedan hade/har jag ett stort sockerberoende och klarade inte att bryta det rakt av, men jag minskade mitt godisätande från "varje dag" till "så sällan som möjligt" (=en gång/vecka ungefär). Denna kostförändring räckte för att jag skulle börja gå ner i vikt sakt men säkert. Det uppmuntrade mig att fortsätta, och gå över mer och mer till lchf och äta mer fett, till exempel smör och kokosolja. Jag har gått ner 10 kg på ett år, och blivit fri från olika besvär, jag mår mycket bättre. (Från 77 kg till 67). Mitt mål var att gå ner från BMI "övervikt" till "normalvikt", och det har jag gjort. Jag är ju inte jättesmal nu heller, men trivs så mycket bättre och hälsan har blivit mycket bättre. Jag har nog kommit till en viktplatå nu, men jag tycker inte det gör så mycket, jag är jättenöjd och tycker det här är "jag" och att jag har en bra vikt. Sedan är det så klart inte bra om man inte får resultat och då tappar motivationen. Det är nog väldigt olika på olika personer, vilken livssituation man har och allt sådant. Det har väl att göra med om man är en sådan person som vill ha resultat NU - då ska man kanske rivstarta med allt. Men om man inte har det behovet och vill känna sig fram lite, så kanske man kan mjukstarta lite. En fördel för mig med att börja försiktigt, var att jag fick inga som helst omställningsbesvär. Nu efter ett år så äter jag mer fett, och inget bröd alls. Jag känner inte längre någon tvekan. Har lärt mig att laga riktig, god mat med rena råvaror. Jag stortrivs med den här kosten. Men det Stefan skriver är jättebra råd att följa. Håller verkligen med om det också, att det är jätteviktigt att läsa på ordentligt, man ska veta varför den här kosten är bra. Det handlar inte bara om vikten, utan det handlar om att äta nyttig mat och må bra. Jag hoppas att många ska hitta den här goda livsstilen!